Den unge soldaten Sven lämnar fru och ett litet barn efter sig när han insjuknar och dör i Stralsund. Sven hann varken kriga eller se sin son växa upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Soldaten Sven Ahl från Småland var bara 22 år gammal när han dog i svenska Pommern. Charlie Karlsson har forskat på sin farmors farfars far och hans ättlingar. Han fann en historia om en ung man som gick från bondson till soldat för att sedan lämna en fru och en son efter sig i ett oroligt Sverige. Källor: Intervju:  Hugo Nordland, fil dr i historia, redaktör bokförlaget Historiska Media  Litteratur:  Hugo Nordland (2015), Känslor i krig  - sensibilitet och emotionella strategier bland svenska officerare 1788-1814, Agerings bokförlag.  Lars Ericson Wolke (2020), Stridens verklighet – döden på slagfältet i svensk historia 1563-1814, Historiska Media  Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

Rika Maja skulle bli berömd för att vägra erkänna den svenska staten och som aldrig släppte den samiska tron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Släktband börjar med berättelsen om den forne nåjden Rika Majas som levde mellan 1661 och 1757 och slutar ungefär 200 år senare med fyra bröder i Malå som tvingas överge sina marker när nybyggarna kommer. Jörgen Stenberg i Malå älskar att släktforska och genom jojken så har han fått liv i namnen han har hittat. Källor till programmet: Intervjuer: Olle Sundström, docent i religionshistoria vid Umeå universitet, redaktör för bland annat De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna (2016), Artos.  https://www.umu.se/personal/olle-sundstrom/  Krister Stoor, universitetslektor i samiska vid Umeå universitet som bland annat studerat jojk. https://www.umu.se/personal/krister-stoor/  https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2%3A140651/FULLTEXT01.pdf Gudrun Norstedt, skogshistoriker vid Umeå universitet som studerat samisk användning av mark och resurser i äldre tid.  https://www.umu.se/personal/gudrun-norstedt/  Litteratur:  Lennart Lundmark (1998), Så länge vi har marker – samerna och staten under 600 år, Rabén Prisma  Lennart Lundmark (2008), Stulet land – svensk makt på samiskt land, Ordfront  Lilian Ryd, artikel i Populär Historia 2015:9, Kampen om Lappmarken - samernas historia s.18-30 Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

Andreas Wilhelm Roos var en resande djurläkare i Norge och Sverige under 1800-talet. Han var ofta i klammeri med rättvisan. Innan hans död levde han som bofast och resandearvet nämndes aldrig i släktforskaren Thomas Lindgrens familj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Släktforskaren Thomas Lindgren upptäckte sin resandesläkt när han på äldre dagar började släktforska. Det slutade med en bok om Andreas Wilhelm Roos som levde mellan 1818-1872 i Sverige och Norge. Han försörjde sig som korgmakare och resande djurläkare och fick 16 barn med sju kvinnor. Andreas Wilhelm valde till sist att bosätta sig i Jämtland. Det här är en historia om en mans liv på vägarna och kampen om att överleva och försörja sin familj. Källor till programmet: Boken ”Djurläkaren som slutade resa” av Thomas Lindgren Intervjuer: Bo Lindvall, släktforskare, författare till Anor från landsvägen – Hur jag finner mina förfäder bland resandefolket (2014), Sveriges släktforskarförbund Britt-Inger Hedström Lundqvist, ansvarig utgivare magasinet Dikko, om resandekultur och romsk kultur https://dikko.nu Litteratur: Gunborg A Lindholm (1995), Vägarnas folk – de resande och deras livsvärld, Etnologiska föreningen i Västsverige Övrigt: Bohusläns museum: https://www.bohuslansmuseum.se/livet-pa-vagen/ https://www.bohuslansmuseum.se/kunskapsbanken_bohuslans_historia/snarsmon/ Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

1899 åker den unga Maria Otilia Johansson från Värmland till Amerika. Hon kan varken språket och ingen väntar på henne när hon kommer fram. Bakom sig lämnar hon sin nyfödda flicka Helga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Charlotte Stodes pappas farmor Helga Nilsson gick bort lämnade hon efter sig två fotografier av en okänd kvinna. Charlotte och hennes pappa började nysta i Helgas liv och fick då veta att Helgas mamma, Maria Otilia, lämnat bort henne och skapat sig ett nytt liv i Amerika. Källor till programmet:   Intervjuer: Johanna Sköld, professor i historia, Tema barn, Linköpings universitet  https://liu.se/medarbetare/johsk08  https://liu.se/forskning/barnavard-till-salu  Lotta Vikström, docent i historia, Umeå universitet  https://www.umu.se/personal/lotta-vikstrom/  Håkan Nordmark, historiker och museipedagog, Utvandrarnas hus/Kulturparken Småland  https://kulturparkensmaland.se/  Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling slaktband@sverigesradio.se

En decembermorgon 1811 blir sjökapten Anders Hindrikssons fartyg kapat av fransoser, men besättningen lyckades övermanna kaparna och ta galeasen Silvander i hamn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På en resa med galeasen Silvander den 17 december 1811 blev kapten Anders Hindrikssons skepp upphunnet av ett franskt kaparfartyg vid Hallands Väderö. Kaparkaptenen tvingade till sig skeppspapperen och lämnade kvar två beväpnade män ombord på Silvander som beordrades att segla till dansk hamn. Anders besättning lyckades övermannades de två männen och slänga deras vapen i sjön. Vid slagsmålet som följde kastades en av kaparna i sjön och drunknade. Den andre bands fast ombord. Den här historien har Gunilla Andersson från Halland kunnat läsa sig till i förhör som gjordes med hennes anfader Anders Hindriksson, senare Grill, när han kom i land med galeasen Silvander. En spännande berättelse om dåtidens kaparsystem och en modig sjökapten med besättning som lyckades vinna över kaparna. Källor: Intervjuer: Leos Müller, professor i historia, inriktning maritim historia, Stockholms universitet https://www.su.se/profiles/lml-1.187463 Karl Hellervik, intendent/pedagog, Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborg https://www.sjofartsmuseetakvariet.se/ Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

Hunger, kyla och smuts hör vardagen till i Vita bergen i Stockholm på 1800-talet. Här lever Christina som mister sina män och tvingas lämna bort sina barn. Det är en kamp för ett dräglig liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Christina Wilhelmina Ekström lever ett hårt liv i ett av Stockholms fattigaste kvarter, Vita bergen på söder. Det är 1800-talets andra hälft och här bor människor i trånga skjul med följeslagarna hunger, kyla och sjukdomar. Anne Marie Johansson Hernander har skapat sig en bild av Christinas liv genom sin släktforskning. Christina får flera barn som lämnas bort, hennes män dör men trots det så strävar hon framåt. Vi får en inblick i de fattigaste liv i Stockholm på 1800-talet och kampen för att klara sig som fattig kvinna. Källor: Intervjuer: Johann Sköld, professor i historia, Tema barn, Linköpings universitet https://liu.se/medarbetare/johsk08 https://liu.se/forskning/barnavard-till-salu Rebecka Lennartsson, docent i etnologi, forskningschef Stockholms stadsmuseum https://stockholmia.stockholm/forlag/forfattare/rebecka-lennartsson/ Lena Kallenberg, författare http://www.lenakallenberg.com/ https://sv.wikipedia.org/wiki/Lena_Kallenberg Litteratur: Ewa Bergdahl (2015), Träruckel, nödbostäder och spisrum – om arbetarnas bostadsförhållanden på Maria Sandels tid, Maria Sandelsällskapet Arkivhjälp från Riksarkivet i Lund Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling slaktband@sverigesradio.se

Ett spädbarn dör efter en hemlig förlossning 1861 och modern ,Kerstin, misstänks för barnamord. Kerstin hävdar att hon är oskyldig men rätten tycker annorlunda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1861 blir 44-åriga Kerstin Ingemansdotter från Skåne misstänkt för barnamord. Hon har fött en dotter i hemlighet som hittas död i en trälåda på vinden i Kerstins hem. Genom att läsa vittnesförhör och obduktionsprotokoll har Göran Lindahl fått en detaljerad beskrivning om vad som kan ha hänt sin anmoder Kerstin och varför hon agerade som hon gjorde. I det här avsnittet av Släktband får vi följa Kerstin från att en kringvandrande sågskärare dyker upp i hennes by till att hon blir gravid, påkommen efter förlossningen och slutligen ställs inför rätta. Vad var det egentligen som hände den här sjubarnsmodern i nordöstra Skåne? Källor: Eva Bergenlöv, fil dr i historia, disputerade 2004 med avhandlingen Skuld och oskuld : barnamord och barnkvävning i rättslig diskurs och praxis omkring 1680–1800 https://lup.lub.lu.se/search/files/61561347/Skuld_och_Oskuld_Eva_Bergenlo_v.pdf Peter Krantz, docent i rättsmedicin, Lunds universitet Jonas Kiernander (1776), Utkast til medicinal-lagfarenheten domare til uplysning, läkare til hjelpreda och barnmorskor til underwisning i ämnen, som röra människo-kroppen, tryckt hos Anders Jac: Nordström, Stockholm https://libris.kb.se/bib/19461357 Statistik: Justitiestatsministerns underdåniga ämbetsberättelse för år 1861 https://www.scb.se/hitta-statistik/aldre-statistik/innehall/bidrag-till-sveriges-officiella-statistik/rattsvasendet-1830-1912-bisos-b/ Övriga källor:  Släktband, P1, 2 oktober 2010: Barnamörderskor i 1800-talets Sverige https://sverigesradio.se/artikel/4055334 Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling slaktband@sverigesradio.se

När Isaac är i 40-årsåldern kallas han ut i krig för första gången, finska kriget. Han tvingas lämna sin hustru och barn för att försvara svensk mark mot ryssen och han kommer aldrig att återvända. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Isaac Nilsson Hjorth strider mot ryssen i finska kriget, 1808-1809, då Sverige förlorar en tredjedel av sin landyta. Isaac försvinner spårlöst under strider i Jorois, Norra Savolax, 1808. Kvar i byn Korpikylä blir hans hustru Helena och hans fyra barn. Helena tvingas börja tigga för att försörja familjen och barnen växer upp i ett förändrat Tornedalen då gränsen dras vid Torne älv. Gunilla Hjorth har forskat på sin släkting Isaac och hans familj. Hon ville veta vad som hände Isaac, men det visade sig vara svårare än vad hon först trodde. Historien om Tornedalssoldaten berörde henne starkt. Källor: Intervjuer:  Lars Ericson Wolke, professor emeritus i historia vid Försvarshögskolan och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien. https://ericsonwolke.com/om/ Litteratur:   Lars Ericson Wolke (2020), Stridens verklighet – döden på slagfältet i svensk historia 1563-1814, Historiska Media Bidrag till Finlands naturkännedom, etnografi och statistik, utgifna af Finska Vetenskapssocieteten, publicerad 1857-1864 https://runeberg.org/bfnes/ Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling slaktband@sverigesradio.se

Efter en familjekris blir Beata djupt olycklig. Maken, prästen och provinsialläkaren anser att hon har blivit sinnessjuk, hon skickas på hospital. Det ska dröja 45 år innan Beata får komma hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beata Hemmingsdotter bor i en vacker liten by i norra Jämtland. En dag lämnar hon hemmet och maken i vredesmod. Något har hänt. Hon vägrar återvända. Synnöve Sundell Bergman hade hört det berättas om hennes morfars syster och ville veta mer. I dokument har hon tagit del av prästen och provinsialläkarens anteckningar om att Beata är sinnessjuk. I början på 1900-talet skickas Beata till sinnessjukhuset Uppsala Asyl. Hemma i byn Görvik finns hennes små barn kvar och Beata ska inte få komma ut förrän 1953. I journalerna från sinnessjukhusen får vi ta del av Beatas liv i hospitalets enkla miljöer. Källor: Intervjuer:  Cecilia Riving, forskare i historia, Lunds universitet  https://www.hist.lu.se/person/CeciliaRiving/  Thérèse Toudert, arkivarie, Medicinhistoriska Museet i Uppsala  https://www.medicinhistoriskamuseet.uu.se/  Litteratur:   Medicinalstyrelsens underdåniga berättelse angående sinnessjukvården i riket år 1906  BI.K2.06 - Bidrag till Sveriges officiella statistik. K. Hälso- och sjukvården. II. Medicinalstyrelsens underdåniga berättelse angående sinnessjukvården i riket för år 1906  Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling slaktband@sverigesradio.se

I det kristliga Sverige på 1600-talet härjade prästen Anders Balck. Hans alkoholproblem och ursinne drabbade församlingar, kollegor och inte minst hans familj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Prästen Anders Balck levde i slutet av 1600-talet i Uppland. När Peter Siljerud började forska på sin anfader så fann han en otrolig dokumentskatt, bland annat i form av brev till och från domkapitlet i Uppsala. Det visade sig att Anders levde ett hårt liv fyllt av alkohol och våld samtidigt som han skulle predika och vägleda människor. I breven från kyrkoherdar, församlingsmedlemmar och Anders själv så har Peter fått en unik inblick i 1600-tals prästens liv. ”Ju fler dagar, ju flere synder”, skrev kyrkoherden Nils Källman om Anders Balck. Trots klagomålen fick Anders fortsätta predika. Tills en dag. Källor till historiedelarna i programmet: Intervjuer: Karin Sennefelt, professor i historia, Stockholms universitet  https://www.su.se/profiles/ksenn-1.193167  Alexander Maurits, docent i kyrkohistoria, Lunds universitet  https://www.ctr.lu.se/person/AlexanderMaurits/  Litteratur:  Göran Malmstedt (2002), Bondetro och kyrkoro – Religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige, Nordic Academic Press  Olle Larsson (1999), Biskopen visiterar – Den kyrkliga överhetens möte med lokalsamhället 1650-1760, Växjö Stifthistoriska Sällskap  Arkiv:  Kettil Mannerheim, arkivpedagog, Stockholms stadsmuseum  Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling slaktband@sverigesradio.se

Gustafva var bara tonåring när hon 1820 blev anklagad för rånmord. Gustafva sattes i fängelse på bekännelse och en präst skulle få henne att erkänna. När hon till slut släpptes var hon 64 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Runar Kjellgren har ägnat många år till att forska om sin morfars fars syster Gustafva Kjellgren som föddes 1802 i Timmele strax utanför Ulricehamn. När hon var 18 år följde hon och en annan piga efter gårdfarihandlaren Brita Starkman. Vad som hände sen finns det flera versioner av. Dels den som Gustafva höll sig till och som gick ut på att det var tre män som hade rånat och misshandlat Brita medan Gustafva och hennes kamrat haft en mindre betydelsefull roll. Men domstolen trodde inte på Gustafva, särskilt sedan hennes kamrat erkände brottet. Gustafva blev satt på fästning som så kallad bekännelsefånge, först i Malmö och sedan i Varberg. Nästan varje dag fick hon besök av präster som skulle få henne att erkänna, men Gustafva forsatte att neka. Runar Kjellgren Roddy Nilsson som är historiker vid Linnéuniversitet i Växjö säger att det var ett omvittnat hårt arbete för prästerna att få folk att bekänna. - Deras viktigaste roll var att få fram en bekännelse där fången skulle bekänna sina synder. Det var skillnad på det och ett vanligt erkännande, säger Roddy Nilsson. När hon släpptes var 64 år men hon erkände aldrig det brott hon anklagades för. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

Uppvuxen på barnhem och tidigt satt att försörja sig själv blev Ebbas liv kantat av sprit, prostitution och bråk med rättvisan. Hon slutade som syfilispatent, blind och psykiskt sjuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ebba Sarves liv började svårt och blev bara värre med tiden. Hon föddes 1895 strax utanför Gävle i en ganska vanlig arbetarfamilj, men när hon var åtta år dog hennes mor och hon hamnade på barnhem. Där blev hon kvar tills hon var femton och förväntades försörja sig själv. Hon började som piga men lämnade det livet och tog sig till Gävle där hon försörjde sig helt eller delvis på prostitution. Hon fick en liten son som hon omedelbart lämnade till ett barnhem, men när han blivit sex år ville hon plötsligt ha hem honom igen. Sonen växte upp i ett problematiskt hem och slutade själv som alkoholist och fängelsekund. Ebbas liv blev också eländigt – hennes många år på gatan hade åsamkat henne syfilis, och sjukdomen gjorde henne till slut både blind och psykiskt sjuk. - Ebba var min mormors farmor, säger släktforskaren Fredrik Mejster i Uppsala som har letat rätt på Ebbas historia och kunnat konstatera att familjens trasiga mönster bröts först med hans mormor, Ebbas sondotter. I Stockholm fanns länge två räddningshem som Frälsningsarmén drev. Där tog de emot prostituerade och hemlösa kvinnor för att ge dem en chans att lämna livet på gatan och få en praktisk utbildning. Anna Tiberg Knutas som är arkivarie på Stadsarkivet i Stockholm visar några av de tjocka liggare som beskriver kvinnorna som fått hjälp på räddningshemmen. - Det här materialet har inte varit tillgängligt hos oss förrän 2016 då det kom som en gåva från Frälsningsarmén, säger Anna Tiberg Knutas. I anteckningarna som gjordes på räddningshemmen finns långa livsberättelser om kvinnorna och av ett slag som annars kan vara svårt att hitta i traditionella arkiv. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

När Julius bror Alfred dog valde Julius att ge sin arvslott till brodern Arvid. Det var starten på en släktfejd som varade i flera generationer och som löstes upp av släktforskaren Martina Mullback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två släktgrenar efter två bröder kom att bli bittra fiender. Orsaken till konflikten var ett missförstånd som rörde ett arv. I den ena familjen sades det att Julius blivit förmögen i Kanada och att hans efterlevande bror Arvid hade lurat till sig arvet efter honom. Men det fanns inget arv från Kanada. Det enda arv som delats i familjen var det efter Alfred, en bror till Julius och Arvid. Alfred var barnlös och eftersom Julius fått hjälp av Arvid under alla år han bott i Kanada överlät han sin del till Arvid. Julius son och sonhustru kände sig förfördelade och tyckte att Julius del av arvet skulle gått till dom. Åren gick och de båda släktgrenarna hade ingen kontakt med varandra. Det var först när Martina Mullback gifte in sig i familjen som sanningen kom fram och familjerna kunde försonas. Släktforskaren Ted Rosvall säger att arv ofta är orsaken till konflikter i släkter. Inte minst är det drömmen om det stora Amerika-arvet som ställt till det i många familjer. - Jag tror att släktforskare och hembygdsforskare har en stor insats att göra när det gäller att bryta tystnader och få släkters grenar att försonas, säger Ted Rosvall. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström slaktband@sverigesradio.se

Erik kom från Värmland men levde många år i Nya Zeeland och Australien. Han kom hem igen och blev en man det talades om. Han kallades zeelänningen. Men en dag försvann han spårlöst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erik Gustavsson föddes 1854 i Östervallsskog i Värmland alldeles vid den norska gränsen. Han reste därifrån första gången som 18-åring då han och elva andra personer från orten tog sig till Nya Zeeland. De lockades dit av en svensk man som var agent för Nya Zeeländska staten. Resan skulle betalas av genom arbete samtidigt som de skulle få en bit mark att odla upp för eget bruk. Men Erik var en rastlös själ. Efter tio år ordnade han ett lotteri på marken men delade aldrig ut vinsten utan tog pengarna han fått in och drog iväg till Australien. Där gifte han sig och fick en stor familj. Han försörjde sig delvis på förbjudna sysslor, som lönnbränning. Han efterlystes flera gånger och satt en tid i australiensiskt fängelse. 1907 dök han plötsligt upp i Östervallsskog igen. Han var då skild men hittade snart en ny svensk hustru. Barnen kom i rask takt. Här kallades han ”zeelänningen” en person som sett världen och han umgicks med dem som hade det lite bättre ställt. 1921 gav han sig iväg igen. Han skulle tillbaka till Australien för att hämta pengar som han sa att folk var skyldiga honom. Det kom ett brev från honom där han berättade att han fått sina pengar, nästan 2 miljoner i dagens penningvärde, och att han snart skulle vara hemma igen. Det var det sista man någonsin hörde av honom, berättar hans sentida släkting Lennart Östervald. Från den dagen vet ingen vad som hände Erik. Det fanns vid förra sekelskiftet gott om agenter som hjälpte emigranter med information, biljetter och andra praktiska problem runt deras livs resa. På Riksarkivet i Göteborg finns ett unikt arkiv efter en sådan emigrantagentfirma. Där finns bland annat hundratals brev från människor som ber om olika upplysningar och också listor över de många underagenter som företaget hade i många svenska städer. Det var underagenterna som stod i första ledet och tog emot handpenningen för resan av emigranterna. Karl-Magnus Johansson är förste arkivarie och visar några intressanta dokument ur arkivet, som till stora delar är digitaliserat och åtkomligt via dator. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

När Johanna födde sitt och Eriks första barn väntade också Eriks fru Hilma barn. Erik hade två familjer samtidigt, en officiell med fyra barn och en hemlig med tre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anders Jörle har alltid vetat att hans mormors mor Johanna levde ogift och hade tre barn med en gift man. Allt han visste var att mannen hette Erik Carlsten. Det var först när Anders började släktforska som han kunde sig sätta in i hur Johannas livsvillkor såg ut i Stockholm i slutet av 1800-talet. Erik hade det gott ställt och titulerade sig direktör och grosshandlare. Han gifte sig med Hilma, en ung kvinna vars far var fabrikör. Hilma kom ur samma samhällsklass som Erik. Samtidigt som Hilma väntade deras första barn var även Johanna gravid. Hon kom från betydligt enklare omständigheter och försörjde sig bland annat som tvätterska. Det här var ingen tillfällig affär. Johanna och Erik fick tre barn som föddes 1886, 1893 och 1898. Hilma fick fyra barn med Erik och de föddes 1886, 1888, 1890 och 1894. Anders har i sin ägo en dikt som Johanna skrev när hon väntade sitt första barn, och av dikten framgår det tydligt att barnet hon bar var önskat och efterlängtat. Att två personer med så olika klasstillhörighet som Erik och Hilma ens kunde träffas är lite av en gåta, säger Hans Nilsson som är professor i historia vid Linköpings universitet. - Det var ett jätteglapp mellan Erik och Johanna och de rörde sig i helt olika kretsar. Ändå skulle de sannolikt kunnat gifta sig om nu inte Erik redan hade varit gift, menar Hans Nilsson. Det här skedde ju vid tiden för liberalismens genombrott och då utövades också en slags praktisk liberalism och det hände att framgångsrika borgerliga personer gifte sig med personer ur ”lägre klass". Men huvudregeln var givetvis att man höll sig inom sin egen krets. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Malin Avenius slaktband@sverigesradio.se

Den unge polacken Teddy blev tillfångatagen under kriget och blev lägerfånge hos nazisterna. Han skeppades till Norge för att hugga skog. En dag tog han chansen och flydde över gränsen till Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Teddy växte upp i nuvarande Ukraina, på en plats som när han föddes ingick i Österrike-Ungern, men som när kriget kom, var polskt territorium. Hans dotter Bitte Sundin, som bor i Norrköping, berättar att Teddy blev krigsfånge hos nazisterna. Han var gratis arbetskraft åt en fiskare, han byggde bunkrar i Berlin, men när han vägrade att gå in i den tyska armén sattes han i koncentrationsläger. Därifrån skeppades han och andra fångar upp till norra Norge, där de skulle avverka skog och bygga vägar. Det var där Teddy såg sin chans att fly. Han och en kamrat fick hjälp av modiga norrmän att i en dramatisk flykt ta sig över till Sverige. Här blev Teddy kvar. Det fanns ingenting kvar att återvända till i hans gamla hemby. Släkten hade deporterats och byn hade hamnat bakom järnridån. Historikern Lars Hansson har skrivit en avhandling och flera böcker om de drygt 60 000 flyktingar som tog sig över den norsk-svenska gränsen under andra världskriget. Med hjälp av förhörsprotokoll, minnesberättelser, memoarer och intervjuer har han kunnat se att de som tog sig över till Sverige oftast fick hjälp av hjältemodiga människor i gränstrakterna. Men han har också sett att fångar blev tillbakaskickade under en kort tid av nitiska tjänstemän. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström slaktband@sverigesradio.se

När Suzanne Jonsson Lindström upptäckte att hennes farfars farfars farfar varit skarprättare blev hon minst sagt förvånad. Nu försöker hon ta reda på allt om honom och hans liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Olof Olofsson Häll föddes 1776 i byn Medle strax väster om Skellefteå. Han blev först soldat men senare senare i livet fick han titeln skarprättare, vilket innebar att han skulle utföra kroppsstraff och avrättningar på de människor som staten dömt till sådana straff. Hans distrikt blev Västerbotten och Norrbotten vilket betyder att han hade halva Sverige som sitt arbetsfält. Ulf Andersson som är arkivchef i Region Värmland har forskat i skarprättarnas historia, och han menar att det finns många myter om deras liv och villkor som mer hör hemma i medeltiden. De beskrivs som ljusskygga varelser med avskurna öron, speciella bödelshättor och allmänt avskydda. Men när skarprättare Häll var verksam sökte man tjänsten som andra statliga jobb och hade en mer respekterad position i det lokala samhället. -Den siste skarprättaren i Sverige, Anders Gustaf Dahlman (1848-1920) hade till och med namn och yrkestitel på sin dörrskylt vilket visar att han inte skämdes för sitt yrke, säger Ulf Andersson. När Olof Olofsson häll dog 1836 utlystes tjänsten efter honom med följande text. "Som skarprättare Olof Häll den 14:de innevarande månad aflidit. Så äga hugade sökande till den ledigblefne skarprättaretjänsten, sig härstädes anmäla, inom en månad eller Trettio dagar härefter. LandsCancelliet i Umeå den 18:te april 1836."  Ur Västerbottens läns allmänna kungörelser Digitala samlingar Umeå universitet.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

Tom Rimbrant ville ta reda på varför hans gammelmorbror tog sitt liv. Till slut fann han en sorglig Romeo- och Juliahistoria som slutade i två självmord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det hade gått bra för Uppsalasonen Carl Gustav Andersson. Han hade etablerat sig som sotare i Karlskrona och fått ett fint jobb. Där träffade han Klara, en ung flicka som just flyttat till staden och börjat jobba som piga. Allt såg ljust ut för det unga paret, men det vändes till mörker i januari 1903 då Klara, som var höggravid, dränkte sig. Två år senare gjorde Carl Gustav samma sak. Men varför blev de så förtvivlade? För släktforskaren Tom Rimbrant har deras öde blivit en slags deckargåta, som han tror är löst mer än 100 år senare. När någon tog livet av sig skrev tidningarna detaljerade beskrivningar som innehöll namn, adress och tillvägagångssätt. Dessutom spekulerades det ofta om orsaken till självmordet. Idéhistorikern Anders Ekström från Uppsala universitet har studerat många av de här notiserna och ser att beskrivningarna var olika beroende på hur tidningen förhåll sig till religion och politik. I socialdemokratiska tidningar handlade det ofta om nöd och armod medan det i tidningar som höll religionens fana högt handlade mer om andlig nöd och själsvåndor. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

Richard föddes under enkla förhållanden och fick med tiden den viktigaste förtroendeposten i sin kommun. Men han använde samma plånbok både för sin egen och kommunens ekonomi. Det blev hans fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Richard Modig föddes 1879 som enkel soldatson på det lilla torpet Heden strax utanför Katrineholm. När han växte upp blev han politiskt engagerad och snart var han en viktig person inom socialdemokratin. Först inom Lantarbetareförbundet och vidare genom ett antal förtroendeposter för att slutligen 1927 väljas till ordförande i kommunalnämnden i Stora Malms kommun. Hans sonson Arne Modig har fördjupat sig i Richards öde. Vid den här tiden sköttes mycket av det politiska arbetet ideellt och det var fortfarande bara i undantagsfall som kommunerna hade anställda tjänstemän, berättar Lars Nilsson som är professor emeritus i historia vid Stockholms universitet. Det viktiga arbetet med att ta in skatter från medborgarna sköttes av förtroendevalda, som ganska ofta hade kommunens kassa mer eller mindre på fickan. Den dag skatten skulle betalas gick medborgaren till kommunalnämndens ordförande där de lämnade över kontanter och fick ett kvitto. Richard slarvade med bokföringen i flera år och till sist gick det inte längre. Revisorerna insåg att det fattades stora summor och skandalen var ett faktum. I Arne Modigs familj pratade man aldrig om förskingringen men med hjälp av arkiven fann han historien om sin farfar och skrev därefter boken "Livet är en strid Månne döden är en vila". Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Malin Avenius slaktband@sverigesradio.se

Bengta Bengtsdotter hade bara tänkt ställa till det lite grann. Men ögonblickets ingivelse förstörde allt och hon blev dömd för mordbrand. Hon hade ändå tur och klarade sig från att avrättas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att blir trött på chefen och jobbet är ingen ny företeelse. En tidig vårdag 1821 fick den unga pigan Bengta Bengtsdotter nog och ställde till med vad som var tänkt att bli en liten eldsvåda vid ugnen för att slippa det tunga slitet med brödbak för en dag. Men allt gick snett och det skulle dröja tills hon var nästan 40 år innan hon kunde komma hem som en fri människa. Släktforskaren Daniel Wicksén har forskat om sin ana Bengta Bengtsdotter som dömdes för mordbranden. Elsa Trolle Önnerfors, rättshistoriker vid Lunds universitet berättar att just mordbrand var ett av de brott som samhället såg allra allvarligast på vid den här tiden. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se