Det är centralbankerna som bestämmer. Pandemikrisen har visat att de som håller i tyglarna för världsekonomin inte är de folkvalda: det är världens centralbanker. Hur kunde det bli så? Var det verkligen det här man tänkte sig när man gjorde centralbankerna självständiga? Och finns det egentligen något annat sätt? I det sista avsnittet av Måhlén & Marçal ser Claes och Katrine tillbaka på en minst sagt dramatisk vår och försöker sammanfatta de stora linjerna. Dessutom får Claes en lektion i koreansk pop.

De nya amerikanska arbetslöshetssiffrorna chockade världen förra veckan. Betyder detta att krisen är över? Eller att den inte var så djup som vi trodde? Samtidigt ökar den svenska kronan i värde. Vad beror det på? Och vad har egentligen antirasism med amerikansk penningpolitik att göra? Katrine Marçal och Claes Måhlén poddar varje onsdag om ekonomi och politik.

Kan den nuvarande krisen leda till att USA slutar vara ett land och att Europa faktiskt blir ett land? I Europa talas det om att Angela Merkel nu kanske har gjort vad Alexander Hamilton en gång gjorde för USA. På 1700-talet såg Hamilton till att de amerikanska delstaterna gemensamt delade på kostnaderna för kriget. Nu ser Angela Merkel till att Europas länder gemensamt delar på kostnaderna för pandemin. Går vi därför mot ett Europas förenta stater? Och vad innebär det för Sverige? Samtidigt fortsätter våldet, protesterna och upploppen i USA. Varför har den ekonomiska krisen slagit så hårt mot just svarta amerikaner? Katrine Marçal och Claes Måhlén poddar varje onsdag om ekonomi och politik.

Det svenska motståndet mot att ge bidrag i stället för lån till de länder som drabbats hårdast av pandemin har gjort oss kontroversiella i EU. Tysklands förre finansminister Wolfgang Schäuble säger att det vore som att ge stenar istället för bröd till de lidande. Och han är annars inte känd för att vilja spendera pengar. Är det svenska motståndet motiverat? Katrine Marçal och Claes Måhlén diskuterar. De funderar även på vad som händer med den svenska bostadsmarknaden och om bilden som sprider sig internationellt av den svenska pandemipolitiken som oansvarig riskerar att få ekonomiska konsekvenser. Är Anders Tegnell ett potentiellt exporthinder?

EU:s pandemifond bryter mot en rad tyska politiska tabun. Betyder det att Angela Merkel därmed erkänner att hon gjorde fel under eurokrisen? Samtidigt gör det politiska kaoset i USA att allt fler ifrågasätter dollardominansen i världen. Är det dags att byta till en annan reservvaluta? Innebär Donald Trumps twittrande slutet för dollarsystemet i världen? Katrine Marçal och Claes Måhlén poddar varje onsdag om ekonomi och politik.

Den nuvarande ekonomiska krisen verkar drabba kvinnor hårdare än män. Så brukar det inte vara. Finanskrisen 2008 slog hårdare mot mansdominerade branscher. Men i dag är det restauranger, detaljhandel och hotellnäring som slås ut. Här finns många lågbetalda kvinnor. Vad kommer det få för konsekvenser? Och samtidigt som arbetslöshetssiffrorna i USA är surrealistiskt höga går lönerna upp och börsen tickar på. Kan ett samhälle ens överleva en kris som förstärker existerande ojämlikheter på det sättet? Dessutom: innebär pandemin slutet för elscooterbranschen? Katrine Marçal och Claes Måhlén poddar varje onsdag om ekonomi och politik.

USA ska låna upp 3 000 miljarder dollar under andra kvartalet i år för att finansiera sina krisåtgärder. Det är en rekordsumma. I Sverige är vi präglade av Göran Perssons tal på 1990-talet om att ”den som är satt i skuld är inte fri”. Men ute i världen exploderar statsskulderna. Många menar att det inte är något problem. Dagens situation bör jämföras med andra världskriget, säger de. Och i ett krig funderar du inte över om du har råd att försvara dig. Du bara gör det. Katrine Marçal och Claes Måhlén poddar varje onsdag om ekonomi och politik.

Bör vi gemensamt fatta beslut om att stanna tiden tills viruset är under kontroll? Pandemikrisen har lett till extrema ekonomiska idéer. Katrine Marçal och Claes Måhlén diskuterar det kanske galnaste inspelet i den internationella debatten den senaste veckan. Samtidigt är bilden av Kina i USA mer negativ än någonsin. Vad blir de ekonomiska konsekvenserna? Varför drunknar europeiska vinproducenter i vin och kommer pandemikrisen göra oss mer produktiva på jobbet?

Pandemin ledde i veckan till ett negativt oljepris. Kommer vi snart få betalt för att tanka bilen? Är det dags för Greenpeace att köpa oljefält när de amerikanska oljebolagen går i konkurs? Och är detta en signal om att allt snart kommer att bli billigare? Katrine Marçal och Claes Måhlén går igenom allt du velat veta om oljemarknaden men inte vågat fråga. Dessutom: vad pratar eurogruppens finansministrar om och vad händer med den italienska olivoljan?

IMF kommer med en ny skräckprognos. Vi är i den värsta krisen sedan 1930-talet. Men varför går börsen då förhållandevis bra? Om världens centralbanker och finansministrar inte hade gjort vad de gjorde i mars hade vi ovanpå allt annat haft en global finansiell kollaps. Det har vi inte. Katrine Marçal och Claes Måhlén funderar över vad historieböckerna kommer skriva om förloppet vi just har genomlevt. Dessutom: inga euroobligationer än, och kan man verkligen jämföra en stängd världsekonomi med en spansk semester?

När pandemin är över kommer världens ekonomier att börja återhämta sig. Men hur? Blir kurvan som ett V, ett U, ett L, eller ett W? Samtidigt sitter EU:s finansministrar i krismöte hela natten och brittiska Financial Times har blivit mer radikal än svenska Vänsterpartiet. Katrine Marçal och Claes Måhlén funderar över om Sverige är Europas mest liberala ekonomi.

Zoom värderas 50 procent högre än alla amerikanska flygbolag tillsammans. Amazon anställer 100 000 personer och har blivit många isolerade människors länk med omvärlden. Påven ger sig in i den ekonomiska debatten och i Europa kan krisen leda till så kallade coronaobligationer. Det sägs att det bara är en kris som kan åstadkomma verklig ekonomisk förändring. Ekonomen Milton Friedman kallade det för en ”chockdoktrin”. Med stora delar av världen i karantän är vi utan tvekan inne i en sådan process, men vad kommer den leda till? Katrine Marçal och Claes Måhlén poddar varje onsdag om ekonomi och politik.

Dow Jones gick i går upp med drygt 11 procent. Det är den största dagliga uppgången sedan 1933. Då precis som nu var det marknaden som glädjereagerade på stora politiska åtgärder. I USA förväntas regeringen skicka checkar direkt till medborgarna, i Storbritannien garanterar staten 80 procent av lönerna. För bara några veckor sedan tycktes det otänkbart att västvärlden skulle stänga ner sina ekonomier på samma sätt som Kina. I dag har det hänt. Och allt fler ifrågasätter om det verkligen är värt det. Katrine Marçal och Claes Måhlén poddar varje onsdag om ekonomi och politik.

Vi befinner oss i en självpåtagen recession. Världens politiker har valt att stänga ner ekonomin för att rädda människoliv. Det är en unik situation. Och när svaret på finanskrisen 2008 drevs av världens centralbanker ser vi just nu hur finanspolitiken sätter sig i förarsätet. 2008 räddade man bankerna. 2020 kommer man att få rädda restauranger och småföretag. Det är ekonomiskt svårare. Men kanske politiskt lättare? Katrine Marçal och Claes Måhlén diskuterar den historiska utvecklingen.

USA:s centralbank sänker räntan och Hongkong delar ut pengar till befolkningen. I Storbritannien oroar regeringen sig för att landets stora gigekonomi kommer göra att man tappar kontroll över viruset. Supertisdagen analyseras - kan den globala virusoron leda till de traditionella politikernas återkomst? Claes Måhlén och Katrine Marçal om hur man stimulerar en ekonomi i karantän.

Konservativa partier har slutat bry sig om budgetunderskott. Samtidigt drömmer världens vänsterhipsters om Modern Monetary Theory. Men vad är det? Och varför börjar även etablerade ekonomer prata om det? Claes Måhlén och Katrine Marçal diskuterar världens just nu trendigaste ekonomiska teori: MMT.

De ekonomiska effekterna av coronaviruset kommer bli mycket större än av SARS. Eftersom dagens kinesiska ekonomi är något helt annat. Boris Johnson tar hård linje i Brexitförhandlingarna. Men är det egentligen särskilt förvånande? Och i USA hävdar Donald Trump att den amerikanska ekonomin ”aldrig har varit starkare”. Men är det egentligen sant?

På World Economic Forum i Davos talas det om risken för en ny finanskris orsakad av klimatförändringarna. Hur ska man se på sannolikheten för en sådan “grön svan”? Börsen går uppåt och många politiska orosmoln från förra året har skingrats. Varför är folk inte mer optimistiska? Claes Måhlén och Katrine Marçal ger dig varannan vecka en överblick av de viktigaste händelserna, siffrorna och indikatorerna i gränslandet mellan politik och ekonomi.

Pundet rusar efter en dramatisk valnatt som har ritat om det politiska landskapet i Storbritannien. Boris Johnson krossar Jeremy Corbyn och går mot den största konservativa majoriteten sedan Margaret Thatcher. Storbritannien kommer att lämna EU den sista januari. De finansiella marknaderna slappnar av. Men i Skottland triumferar nationalisterna. Om det och mycket mer i Brexitveckan med Katrine Marçal och Claes Måhlén.

Det brittiska valet i morgon ser ut att bli en rysare. Pundet försvagas när Johnsons försprång minskar. Utan tydlig majoritet i parlamentet blir det ingen Brexit i januari. Om det och mycket mer i Brexitveckan med Katrine Marçal och Claes Måhlén.