Katri ylittää rajan kävellen, Eevi junalla. On syksy 1944, ja tuhannet ihmiset pakenevat Suomesta Ruotsiin Lapin sodan alta. Evakuointi on valtava operaatio, jonka todistajista enää harva on jäljellä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lapin sota alkaa syksyllä 1944. Kymmenet tuhannet ihmiset evakuoidaan kodeistaan, ja yli 50 000 Lapin sodan evakkoa päätyy Ruotsiin turvaan. Ranualaiset Katri, 8, ja Eevi, 14, ovat osa tätä tuhansien naisten, lasten ja vanhusten joukkoa. Katri vaeltaa Ruotsiin perheen lehmien kanssa – matkaa on lähes 150 kilometriä. Eevi matkustaa Ruotsin puolelle auton lavalla ja junalla. Evakkoaika koettelee erityisesti lapsia. Kuolleiden suomalaisten lasten listat ovat pitkiä. Samaan aikaan, kun suomalaiset evakot elävät uutta arkea Ruotsissa, sota pyyhkäisee Pohjois-Suomen yli: Lappi palaa. Katri, Eevi och Lapplandskriget – barnens flykt till Sverige Lapplandskriget bryter ut hösten 1944. Tiotusentals människor evakueras från sina hem och fler än 50 000 nordfinska flyktingar söker skydd i Sverige. 8-åriga Katri och 14-åriga Eevi är två av de tusentals evakuerade bestående av barn, kvinnor och äldre. Katri tar sig över gränsen till fots med familjens kor – en resa på nästan 150 kilometer. Eevi tar sig till Sverige med bil och tåg. Evakueringen är särskilt svår för barnen. Listorna över döda finska barn är långa. Samtidigt som de evakuerade lever ett nytt liv i Sverige sveper kriget över norra Finland: Lappland brinner. Programmet är på finska. Haastateltavat/intervjupersoner: Katri Impiö, Eevi Heinonen, Outi Autti/yliopistotutkija Oulun yliopisto/forskare vid Uleåborgs universitet Ohjelman teki/programmet gjordes av: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Tuottaja/producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Käsikirjoitus/manus: Tiina Laitila Kälvemark ja Lotta Hoppu    Kertoja/berättarröst: Ramin Farzin      Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson  Arkistomateriaali: Sveriges Radio ja Yle  Ohjelma tehtiin syksyllä 2024.  Programmet gjordes under hösten 2024. Mikä oli Lapin sota? Lapin sota alkoi syksyllä 1944 ja on Suomen kolmas sota toisen maailmansodan aikana. Suomi oli hävinnyt jatkosodan Neuvostoliittoa vastaan ja rauhanehdot vaativat, että Pohjois-Suomi oli tyhjennettävä Suomen entisistä aseveljistä, saksalaisista. Heitä oli Pohjois-Suomessa enimmillään yli 200 000. Aluksi saksalaiset vetäytyvät rauhanomaisesti, mutta lokakuussa 1944 Suomi aloittaa Neuvostoliiton painostuksesta sotatoimet ja Saksa ottaa käyttöön potetun maan taktiikan. Sota lasketaan päättyneeksi 27.4.1945, kun viimeisetkin saksalaiset olivat poistuneet Suomesta. Sota jättää jälkeensä pahoin palaneita paikkakuntia ja yli miljoona miinaa ja räjähdettä. Lapin sodan evakot olivat lapsia, naisia, vanhuksia Juuri ennen Lapin sodan alkua Suomen viranomaiset päättivät, että Lapin siviiliväestö on evakuoitava mahdollisen sodan tieltä. Suomen valtio päätti kiireesti siirtää yli 100 000 naisen, lapsen ja vanhuksen joukon turvaan kodeistaan.  Ruotsi otti Suomen pyynnöstä vastaan yli 50 000 suomalaista evakkoa eli pakolaista. Loput evakuoitiin Suomen rajkojen sisään, pääosin Pohjanmaalle. Evakot olivat pääosin vanhuksia, kaikenikäisiä naisia ja lapsia. Myös lehmiä evakuoitiin tuhansittain. Lapin sodan evakot Ruotsissa Ruotsissa Lapin sodan evakoi sijoitettiin eri puolille Pohjois-Ruotsia: Norrbotteniin, Västerbotteniin, Västernorrlantiin, Jämtlantiin ja Gävleborgiin, yhteensä 359 eri paikkakunnalle. Ruotsissa sijaitsi myös pakolaisleirejä. Västerbottenin läänissä oli kaksi suurta leiriä: Kusforsin leiri ja Jörn-Lindån leiri, jotka saivat kansan suussa nimet Pikku-Helsinki ja Pikku-Rovaniemi. Niissä asui satoja ihmisiä parakeissa. Vad var Lapplandskriget och den nordfinska evakueringen? Lapplandskriget bryter ut hösten 1944 och är Finlands tredje krig under andra världskriget. När fortsättningskriget mot Sovjetunionen tar slut 1944 kräver fredsvillkoren att norra Finland töms på landets forna vapenbröder tyskarna. Det finns över 200 000 tyskar i Lappland. De finska myndigheterna fruktar en ny väpnad konflikt och att tyskarna inte kommer att ge sig av frivilligt. Den finska staten beslutar därför att omgående evakuera över 100 000 kvinnor, barn och äldre från sina hem. Strax före Lapplandskrigets utbrott beslutar sig Sverige för att hjälpa Finland: på kort tid tar man emot över 50 000 nordfinska flyktingar. En del av dem korsar gränsen till fots, andra med tåg eller bil. Hösten 1944 strömmar människor över gränsen till Sverige. Haparanda är den sydligaste av gränsövergångsställena. Hundratals, ibland tusentals äldre, kvinnor och barn i alla åldrar anländer dit varje dag. Med dem kommer också tusentals kor. De evakuerade flyttas till olika delar av norra Sverige: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Även flyktingläger upprättas i Sverige. I Västerbottens län finns två stora läger: Kusforslägret och Jörn-Lindå-lägret, i folkmun kallade Lilla Helsingfors och Lilla Rovaniemi. Här bor hundratals människor i baracker.

Emilian ja hänen veljensä Miskan lapsuutta varjostaa turvattomuus. Miska kuolee traagisesti ennen kuin ehtii täyttää 40, mutta Emilia selviää lapsuudesta hengissä ja hänestä tulee kirjailija. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emilia Aalto syntyy Göteborgissa vuonna 1989. Kymmenen vuotta vanhempi isoveli Miska on innoissaan: hän on toivonut pikkusisarusta monta vuotta. Elämä perheen isän kanssa on kuitenkin arvaamatonta, ja lopulta äiti lähtee lasten kanssa turvakotiin. Emilia on silloin 3-vuotias. 39-vuotiaana Miska kuolee traagisesti. Isoveljen kuoleman jälkeen Emiliasta tulee kirjailija: teos När bror dör kertoo Miskasta ja lapsuudenperheestä, elämästä ja kuolemasta. Emilia: jag överlevde – men min bror dog Emilia Aalto föds i Göteborg 1989. Den tio år äldre storebrodern Miska är lycklig: han har önskat sig en lillasyster i många år.  Men livet med pappan är oberäkneligt, och till slut tar mamman sig och barnen till ett skyddat boende. Emilia är då tre år gammal. Vid 39 års ålder dör Emilias storebror Miska tragiskt. Efter hans bortgång blir Emilia författare: boken När bror dör handlar om Miska, om barndomshemmet och familjen, om liv och död. Programmet är på finska. Haastateltavat/intervjupersoner: Emilia Aalto/kirjailija/författare, Ingrid Lindholm/asiantuntija/ möjliggörare Nationellt kompetenscentrum anhöriga Dokumentin teki/Programmet gjordes av: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Tuottaja/producent: Tiina Laitila Kälvemark tiina.laitila@sverigesradio.se Kertoja/berättarröst: Ramin Farzin Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson Programmet gjordes under våren 2024. Ohjelma tehtiin keväällä 2024. Vem är Emilia Aalto? Emilia Aalto är en sverigefinsk författare vars debutroman När bror dör publicerades år 2023 av Wahlström & Widstrand förlag. Boken fick flera positiva recensioner och nominerades till Borås Tidnings debutantpris 2024. Emilia Aalto är född i Göteborg. Hon har bland annat studerat litteraturvetenskap och är idag bosatt i Stockholm. Kuka on Emilia Aalto? Emilia Aalto on ruotsinsuomalainen kirjailija, joka julkaisi vuonna 2023 esikoisteoksensa När bror dör. Teos sai huomattavaa mediajulkisuutta ja oli ehdolla Borås Tidnings debutantpris 2024 -palkinnon saajaksi. Emilia Aalto on syntynyt Göteborgissa. Hän on opiskellut mm. kirjallisuutta ja hän asuu nykyisin Tukholmassa. Läheisille ja omaisille Oletko päihderiippuvaisen tai psyykkisistä ongelmista kärsivän läheinen ja haluat tukea tilanteeseesi? Voit soittaa oman kuntasi vaihteeseen ja pyytää heitä ohjaamaan sinut oikealle taholle.

Vesa Franzon joutuu koko elämän mullistavaan onnettomuuteen vuonna 2006, kun hän kaatuu työpaikkansa ulkorappusilla. Sitä seuranneet vuodet ovat Vesalle kärsimyksen ja välillä hengenvaaran aikaa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vuosi on 2012 ja Vesa makaa leikkaussalin pöydällä sairaalassa. Tämä on jo Vesan viides leikkaus onnettomuuden jälkeen, turman, joka muutti hänen elämänsä 2006. Yhtäkkiä jokin menee pahasti pieleen – Vesan henki on vaarassa, eikä se ole viimeinen kerta. Vesa och den ödesdigra olyckan – 18 år av plåga Vesa Franzon är med om en livsomvälvande olycka 2006, när han halkar och faller i trappan utanför sin arbetsplats. De många år som följer blir för Vesa en tid av lidande – och ibland livsfara. Året är 2012 och Vesa ligger på ett operationsbord på sjukhuset. Det här är redan Vesas femte operation sedan olyckan som helt förändrade hans liv 2006. Plötsligt går något fruktansvärt fel – Vesas liv är i fara och det kommer inte att vara sista gången. Programmet är på finska. Reportteri/reporter: Jorma Ikäheimo jorma.ikaheimo@sverigesradio.se Tuottaja/producent: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Käsikirjoitus/manus: Jorma Ikäheimo, Tiina Laitila Kälvemark, Maiju Ristkari ja Lotta Hoppu Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson Kertoja/berättarröst:  Ramin Farzin Haastateltavat/intervjupersoner: Vesa Franzon, Emilie Friberg/dosentti, Vakuutuslääketieteen osasto, Kliinisen neurotieteen laitos, Karoliininen instituutti/docent, Avdelningen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet. Dokumenttia varten haastateltiin myös ortopedian ja traumatologian erikoislääkäri Ville Puistoa. Inför dokumentären intervjuades även Ville Puisto, specialist i ortopedi och traumatologi. Ohjelma tehtiin syksyllä 2024. Programmet gjordes hösten 2024.

När Darya Pakarinen är 17 år förlorar hon sin finska morfar och ärver hans gamla tangoskivor. De vemodiga tonerna hjälper henne genom sorgen och gör henne senare till drottningen av sverigefinsk tango. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en kylig vinterkväll 2004. Darya Pakarinen befinner sig i en villa i Stureby utanför Stockholm, där väggarna pryds av gamla affischer och folk är klädda i retrostil. Darya känner att det är här hon hör hemma. Det hon ännu inte vet är att vännen som bjudit dit henne har en plan – en plan som för Darya blir början på en 20-årig resa i tangons tecken. Darya och Månskensorkestern kommer genom åren att föra tangon, som varit den finska arbetarklassens musik i Sverige, från källarspelningar till finkulturens konsertlokaler. Ett program av Anni Riit'aho anni.riitaho@sverigesradio.se Producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Manus: Anni Riit´aho och Tiina Laitila Kälvemark Slutmix: Magnus Kjellsson Berättarröst: Ramin Farzin Intervjupersoner: Darya Pakarinen, Viktor Littmarck/Månskensorkestern, David Giese/musiker, DJ, skivbolagsägare, Mikko Niskanen/tangomusiker Arkivklipp: Sveriges Radio Programmet gjordes under 2024. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska Darya & Månskensorkestern Darya och Månskensorkestern är ett sverigefinskt tangoband som 2024 firar sitt 20-årsjubileum. Det som började på övervåningen av en villa utanför Stockholm, har hittills resulterat i tre album och hundratals spelningar i både Norden och Tyskland. Låtarna, som har över en miljon lyssningar på Spotify, andas sverigefinsk melankoli. Månskensorkestern har under åren även samarbetat med artister som Frida Hyvönen, Anna Järvinen, Arja Saijonmaa och Magnus Carlsson.

Ulf Grüssner är sex år gammal när kostymklädda män dyker upp på hans familjegård på Åland. Enligt männen tillhör marken nu Sovjet. Hör historien om Putins strandtomt och om en mans kamp för sitt barndomshem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 6-årige Ulf Grüssner, hans mamma och tre syskon vräks från sitt älskade hem Solkulla på Åland. Sovjetunionen tar över huset som en del av fredsavtalen efter andra världskriget. Som vuxen startar Ulf en livslång kamp för att få tillbaka sitt barndomshem, som idag ägs av Ryssland. När Finland går med i Nato 2023 känner Ulf att han har tidsandan på sin sida. Kanske är det äntligen dags för honom att få tillbaka sitt Solkulla? Ett program av Hanna Sihlman hanna.sihlman@gmail.com Exekutiv producent: Tiina Laitila Kälvemark tiina.laitila@sverigesradio.se Slutmix: Björn Nitzler Berättarröst: Tiina Laitila Kälvemark Intervjupersoner: Ulf Grüssner, Dan Nordman/lektor i historia vid Ålands lyceum Arkivklipp: Sveriges Radio, Yle, Expressen Programmet gjordes under 2024. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska Det demilitariserade Åland Åland kallas ibland för Fredens öar, eftersom öarna har varit demilitariserade och neutrala sedan mitten av 1800-talet. Det innebär att inga militära befästningar eller soldater får finnas på Åland. Sverige var drivande i demilitariseringsprocessen, säger Dan Nordman, lektor i historia vid Ålands lyceum. – Svenskarna brukar säga att ett Åland i främmande makts hand är som en pistol riktad mot Sveriges hjärta, säger Dan Nordman.

Ruotsinsuomalaisten tunteman karaokeisäntä Lauri Kuusisen elämä on ollut mutkikas. Kun naapuri eräänä päivänä yllättäen koputtaa ovelle, Lauri heittäytyy musiikin maailmaan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Keväällä 2024 Sveriges Radio Finskan toimittaja tapaa Laurin täpötäydessä karaoketapahtumassa. Lauri kertoo, mikä on johtanut hänet tähän hetkeen. Laurin tarina on kertomus sota-Suomen pojasta, joka musiikin kautta jättää jälkensä ruotsinsuomalaiseen kulttuuriin. Lauri – resan från krigets fattiga Finland till den svenska karaokescenen Lauri Kuusinen är ett välkänt namn på den sverigefinska karaokescenen – men karaokekungens liv har haft många vändningar. När Lauris liv gör en helomvändning 1974, är det också dags för något nytt. En dag får Lauri oväntat besök av en granne och kastas därmed in i musikens värld. Programmet är på finska. Haastateltavat/intervjupersoner: Lauri Kuusinen, Pekka Suutari/Itä-Suomen yliopiston kulttuurintutkimuksen professori Reportteri/reporter: Jorma Ikäheimo jorma.ikaheimo@sverigesradio.se Käsikirjoitus/manus: Jorma Ikäheimo, Tiina Laitila Kälvemark ja Lotta Hoppu Tuottaja/producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Kertoja/berättarröst:  Ramin Farzin Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson Arkistoäänet/arkivklipp: YLE, Sveriges Radio, “Lost In Translation”-elokuva, Suomen valtioneuvosto, Ruotsin hallitus, Valkoinen talo, BBC ja Ruotsin hovi Ohjelma tehtiin keväällä 2024. Programmet gjordes våren 2024.

Ett passagerarplan närmar sig Tokyo. 51-åriga Lea sitter vid en fönsterplats och blickar ut. Det snurrar i huvudet på henne. Vad finns egentligen i den stora resväskan som hon checkade in på flygplatsen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lea har lämnat Sverige och ett kaotiskt liv bakom sig. Ett löfte om kärlek och en helt ny karriär tar henne till Asien. Men resan som skulle bli början på ett nytt liv förvandlas snart till en mardröm. Intervjupersoner: Lea, Martin Petersson / sakkunnig på Tullverket. Reporter: Laura Santala Producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Slutmix: Björn Nitzler Berättarröst: Ramin Farzin Programmet gjordes våren 2024 Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökorden är Finska Dokumentti.

Isabelle växer upp med finska rötter men utan det finska språket. Gång på gång får hon höra att hon inte är finsk nog. När hon blir gravid vill hon ta tag i drömmen hon haft sedan barnsben. Men är det för sent? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Isabelle är en av över 700 000 människor med finländsk bakgrund i Sverige. Hon och hennes föräldrar är födda i Sverige, men är likväl finnar. Finska är dock inte det språk som Isabelle växer upp med. Efter år av sorg och ilska kopplat till att inte kunna finska vill hon ta tillbaka språket. Hon vill ge sitt blivande barn en annan grund att stå på, än hon själv hade. I programmet får vi följa Isabelles språkliga resa under flera års tid genom intervjuer och ljuddagböcker. Intervjupersoner: Isabelle Kiprianoff, Anneli Ylijärvi / mormor till Isabelle, Kai Latvalehto/författare till forskningsrapport om andra generationens sverigefinnar Reporter: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Producent: Tiina Laitila Kälvemark tiina.laitila@sverigesradio.se Slutmix: Magnus Kjellson Berättarröst: Tiina Laitila Kälvemark Arkivklipp: Viasat Sport Programmet gjordes våren 2024 Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Dokumentti. Vilka är sverigefinnarna? Termen sverigefinnar avser finsktalande personer i Sverige, samt deras ättlingar. Sverigefinnars språk, finska, är ett av de fem nationella minoritetsspråken i Sverige, officiellt erkänt i och med minoritetslagstiftningen år 2000. Hur många i Sverige har finländsk bakgrund? Antalet personer med finländsk bakgrund i Sverige var vid den senaste mätningen ca 727 000 (SCB, 2019). Det avser personer i Sverige som är födda i Finland samt personer i Sverige med minst en förälder eller mor- eller farförälder född i Finland.

Kalle från Sverige strider för Ukraina mot Rysslands invasion. Vid fronten skriver han dagbok Kalle vet att han kanske inte återvänder hem vid liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I februari 2022 anfaller Ryssland Ukraina. Samma vår åker över 900 svenska frivilliga för att strida sida vid sida med de ukrainska soldaterna. En av dem är Kalle. ”Jag ser det som att det här är Ukrainas vinterkrig. Jag ska nog vara där så länge det krävs.”  Kalles har delvis finska rötter. Hans gammelfarbror stred i vinterkriget mot Sovjetunionen och stupade i fortsättningskriget 1944. Kalle korsar den ukrainska gränsen Samtidigt som ukrainska familjer köar för att fly sitt land efter Rysslands anfall, korsar Kalle gränsen åt motsatt håll för att ta värvning som frivillig soldat. På rekryteringskontoret sker en kort intervju, sedan är han klar för strid.  Kalle skriver dagbok om allt han är med om vid fronten. Det här är hans berättelse.    Kalles namn har bytts ut av säkerhetsskäl. Även Oleksander som nämns i programmet heter egentligen något annat. Kalle stupade i kriget i Ukraina i oktober 2024. Vill du hellre höra dokumentären på finska? Här hittar du den i två delar! Intervjupersoner: Kalle/frivillig soldat i Ukrainas armé, Ilmari Käihkö/docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm Reporter: Hanna Sihlman Producenter: Lotta Hoppu & Tiina Laitila Kälvemark Slutmix: Björn Nitzler Berättarröst: Tiina Laitila Kälvemark Arkivklipp: Sveriges Radio, Yle, BBC, New York Times. Programmet gjordes våren 2024. Fler dokumentärer från Sveriges Radio Finska Reporter: Hanna Sihlman Producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Producent: Tiina Laitila Kälvemark tiina.laitila@sverigesradio.se

Ruotsinsuomalainen Kalle taistelee Ukrainan sodassa Venäjää vastaan. Hän pitää päiväkirjaa kokemuksistaan Kalle tietää, ettei välttämättä palaa kotiin hengissä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kun Venäjä aloittaa täysimittaisen hyökkäyssodan Ukrainaa vastaan helmikuussa 2022, kolmikymppinen Kalle on töissä rakennustyömaalla jossain päin Ruotsia. Uutisen kuullessaan suomalaistaustainen Kalle ajattelee heti Suomen sotahistoriaa. ”Että siis, nythän on Ukrainan talvisota. Historia on toistunut. On tehtävä jotain.”  Ymmärrätkö, että voit menettää henkesi? Samaan aikaan kun ukrainalaiset pakolaiset jonottavat rajalla päästäkseen pois maastaan, Kalle ilmoittautuu vapaaehtoiseksi sotilaaksi Ukrainan armeijaan. ”Siellä ne sitten kysyi, onko sotakokemusta joo tai ei. Ymmärrätkö, että täällä voi menettää hengen? Joo, ymmärrän. Okei, tervetuloa.” Sodassa Kalle kirjoittaa joka päivä kokemuksistaan päiväkirjaan. Tämä on hänen tarinansa. Kaksiosaisen dokumentin ensimmäinen osa. Toinen osa löytyy täältä. Kallen nimi on muutettu turvallisuussyistä. Myös ohjelmassa esiintyvän Oleksanderin nimi on oikeasti joku muu. Kalle kaatui sodassa Ukrainassa lokakuussa 2024. Haastateltavat/intervjupersoner: Kalle/vapaaehtoinen sotilas Ukrainan armeijassa/frivillig soldat i den ukrainska armén, Ilmari Käihkö/sotatieteen dosentti Tukholman maanpuolustuskorkeakoulussa/docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm Reportteri/reporter: Hanna Sihlman Tuottajat/producenter: Lotta Hoppu & Tiina Laitila Kälvemark Loppumiksaus/Slutmix: Magnus Kjellsson Kertoja/Berättare: Tiina Laitila Kälvemark Ohjelman arkistoklipit/arkivklipp: Sveriges Radio, Yle, BBC, New York Times. Ohjelma tehtiin keväällä 2024. Programmet gjordes våren 2024. Lisää Dokumentti-podcasteja löydät myös Sveriges Radio Play -apista, hakusana on Dokumentti. Fler Dokumentti-avsnitt hittar du också i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Dokumentti.

Ruotsinsuomalainen Kalle on taistellut Ukrainan armeijan joukoissa keväästä 2022 lähtien, ja kohdannut kuoleman silmästä silmään. Kaksiosaisen dokumentin toinen osa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Päätös Ukrainan sotaan lähtemisestä oli Ruotsissa kasvaneelle Kallelle helppo. ”Meidän Eurooppa on uhattuna. Tämä on kuin talvisota. Jokainen voi tehdä jotakin, ja minä voin tehdä tämän.” Kuolema koko ajan läsnä Rintamalla kuolema on läsnä jokaisessa päivässä. Sodan edetessä Kalle joutuu jättämään lopulliset hyvästit monelle sotilastoverilleen, ja on antanut joukkonsa jäsenille ohjeet myös oman kuolemansa varalta. Venäjän strategia mietityttää Kalle pohtii usein myös vihollissotilaiden kohtaloa. ”Niin paljon kuin Venäjä pystyy kärsimään tappioita... Montako ne tuhlaa tähän?” Tämä on kaksiosaisen dokumentin toinen osa. Ensimmäinen osa löytyy täältä. Kallen nimi on muutettu turvallisuussyistä. Myös ohjelmassa esiintyvän Oleksanderin nimi on oikeasti joku muu. Kalle kaatui sodassa Ukrainassa lokakuussa 2024. Haastateltavat/intervjupersoner: Kalle/vapaaehtoinen sotilas Ukrainan armeijassa, Ilmari Käihkö/sotatieteen dosentti Tukholman maanpuolustuskorkeakoulussa Reportteri/reporter: Hanna Sihlman Tuottajat/producenter: Lotta Hoppu & Tiina Laitila Kälvemark Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson Kertoja/berättare: Tiina Laitila Kälvemark Ohjelman arkistoklipit/arkivklipp: Sveriges Radio, Yle, BBC, New York Times. Ohjelma tehtiin keväällä 2024. Programmet gjordes våren 2024. Lisää Dokumentti-podcasteja löydät myös Sveriges Radio Play -apista, hakusana on Dokumentti. Fler Dokumentti-avsnitt hittar du också i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Dokumentti.

Sirpa menettää työpaikkansa 35 vuoden jälkeen. Hän tehnyt koko uransa, 17-vuotiaasta asti, Saab Automobilen palveluksessa. Mistä löytyy uusi työ, kun Trollhättan on täynnä työttömiä? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helmikuussa 2011 Saab Automobile juhlii ”itsenäisyyspäiväänsä” 372 kermakakulla. Vuoden lopussa yhtiö kaatuu yhdessä Ruotsin historian laajamittaisimmista konkursseista. Sirpa Eide on toisen polven ruotsinsuomalainen, ja toisen polven saabilainen. Hän ei jätä uppoavaa laivaa – edes puolentoista vuoden palkasta. Saabs konkurs – när Sirpa och tusentals andra förlorade sina jobb Sirpa förlorar sitt jobb efter 35 år. Hon har arbetat i Saab Automobiles tjänst under hela sitt yrkesliv, ända sedan hon var 17 år gammal. Hur ska 50-plussaren Sirpa hitta ett nytt jobb, när hela Trollhättan är fullt av arbetslösa? Programmet är på finska. Haastateltavat/intervjupersoner: Sirpa Eide/Saab Automobilen entinen työntekijä/tidigare medarbetare på Saab Automobile, Jens B. Nordström/Saabista kaksi kirjaa kirjoittanut toimittaja/journalist och författare till två böcker om Saab: Cirkus Muller och Saabs sista strid : Den osannolika historien om Sveriges största konkurs Reportteri/reporter: Jorma Ikäheimo jorma.ikaheimo@sverigesradio.se Käsikirjoitus/manus: Jorma Ikäheimo, Lotta Hoppu ja Tiina Laitila Kälvemark Tuottaja/producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Kertoja/berättarröst: Ramin Farzin Loppumiksaus/slutmix: Eskil Lövström Programmet gjordes under vintern och våren 2024. Ohjelma tehtiin talvella ja keväällä 2024. Varför gick Saab i konkurs? Saab Automobile försattes i konkurs i december 2011 efter flera år av sjunkande lönsamhet och ekonomiska svårigheter. Konkursen var bland de största genom tiderna i Sverige och avslutades först efter tio år i slutet av 2021. Miksi Saab meni konkurssiin? Saab Automobilen konkurssi käynnistettiin vuonna 2011 vuosia kestäneiden laskevan kannattavuuden ja taloudellisten vaikeuksien seurauksena. Konkurssi oli yksi Ruotsin historian laajamittaisimmista, ja se saatiin päätökseen vasta kymmenen vuotta myöhemmin, vuoden 2021 lopussa.

Viking Sallys tragiska historia, från första mordet till Estoniakatastrofen, börjar på Östersjön 1980. Färjan Viking Sally markerar en ny era, men snart börjar fasansfulla händelser inträffa ombord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 1986. Biträdande purser Harry Nordström vaknar på Viking Sally en sommarmorgon. Fartyget är på väg från Åbo till Stockholm, och snart är det dags att börja ett nytt arbetspass bakom informationsdisken. Men dagen blir långtifrån vanlig – det har skett ett våldsamt mord ombord på färjan. Mordet blir den första av flera tragedier på Viking Sally. I slutet av 80-talet får Viking Sally det otäcka smeknamnet mordbåten av svenska pressen. Men de blodiga våldsdåden är inte de mest tragiska händelserna på Viking Sally. 1994 åker fartyget iväg på sin sista resa med ett nytt namn målat på fören: Estonia. Intervjupersoner: Harry Nordström/Biträdande purser på Viking Sally, Tuomas Rimpiläinen/kriminal- och rättsreporter och författare Programmet gjordes av: Maiju Ristkari maiju.ristkari@sverigesradio.se Producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se Manus: Maiju Ristkari och Tiina Laitila Kälvemark Slutmix: Eskil Lövström Berättarröst: Ramin Farzin Övriga medverkande: Pauli Kivistö/Amanuens Forum Marinum Arkivklipp: Sveriges Radio och Yle Programmet gjordes vintern 2024. Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Dokumentti. Programmet finns också på finska: Viking Sally – ensimmäisestä murhasta Estonia-katastrofiin. Vad hände med Viking Sally? Fartyget Viking Sally var med om flera våldsbrott och tragedier och förliste slutligen 1994 under sitt nya namn Estonia. I juli 1986 sker det första mordet på Viking Sally då affärsmannen Antti Eljaala från Tammerfors dödas i sin hytt av sjömannen Reijo Hammar från Åbo. I januari 1987 kastar en man resväskor i vattnet från Viking Sally. Väskorna innehåller mannens hustru, mördad och styckad. Kroppen hittas aldrig. I juli 1987 misshandlas två tyska ungdomar på Viking Sallys helikopterdäck, Bettina Taxis och Klaus Schelkle. Klaus Schelkle dör av sina skador. Fartyget säljs flera gånger och byter år 1993 namn till Estonia. M/S Estonia förliser på Östersjön den 28 september 1994. 852 människor dör och 137 överlever katastrofen. Vilket slags fartyg var Viking Sally? M/S Viking Sally tas i trafik på Östersjön 1980 och markerar början på en ny era inom sjöfarten mellan Sverige och Finland. Fartyget är ett av Östersjöns största passagerarfartyg och trafikerar rutten Åbo-Stockholm året runt. Viking Sally är nästan 160 meter lång och har 2 000 passagerarplatser och 460 bilplatser. Hon är ett nöjescentrum med restauranger, butiker och en bastuavdelning. Fartyget är beställt av Rederi Ab Sally och levereras från ett tyskt varv till Mariehamn i februari 1980. År 1990 säljs Viking Sally och byter namn till Silja Star. Senare under 1990 får fartyget nytt namn igen, hon blir Wasa King och börjar i huvudsak trafikera rutten Umeå-Vasa. 1993 säljs fartyget igen, den här gången blir det nya namnet Estonia.

Ruotsalainen vapaaehtoinen Matti Sundsten puolustaa Suomea talvisodassa vuonna 1940. Hän joutuu vihollislinjojen taakse, mutta selviytyy kuin ihmeen kautta. Matti palaa Ruotsiin, mutta sota ei lähde hänestä koskaan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Talvella 1940 nuori ruotsalainen hävittäjälentäjä Matti Sundsten on yksi 9000 ruotsalaisesta vapaaehtoisesta Suomen talvisodassa. Matin kone syöksyy maahan, ja hän putoaa Neuvostoliiton linjojen taakse. Selviytyäkseen hän hiihtää yksin pakkasessa neljä vuorokautta. Kun Matti löytää suomalaisjoukkojen luo, he kohottavat aseensa häntä kohti. Sotakokemukset vaikuttavat myös Matin poikaan Bengtiin Matti jää henkiin, mutta talvisota ei koskaan jätä häntä kokonaan. Hänen poikansa Bengt kasvaa painajaisia näkevän isän kasvattamana ja oppii jo varhain, että isän unet liittyvät sotaan. Suomessa jokainen perhe kantoi sodan traumaa mukanaan. Ruotsissa Bengt Sundstenilla ei ollut kohtalotovereita, joiden kanssa jakaa Matti-isän kantamia arpia. Ohjelma tehtiin syksyllä ja talvella 2023/2024. VILL DU HÖRA PROGRAMMET PÅ SVENSKA? KLICKA HÄR Haastateltavat: Bengt Sundsten/Matti Sundstenin poika, Ville Kivimäki/Historiantutkija ja Tampereen yliopiston Suomen historian dosentti Reportteri: Hanna Sihlman Käsikirjoitus: Hanna Sihlman & Tiina Laitila Kälvemark Tuottaja: Lotta Hoppu Kertoja: Tiina Laitila Kälvemark Otteita lukevat: Tuomas Ojala, Jan Saaristo, Anne Surakka ja Maiju Ristkari Loppumiksaus: Hanna Melander Talvisota 1939–1940 Talvisota Suomen ja Neuvostoliiton välillä alkoi 30. marraskuuta 1939, kun Neuvostoliitto hyökkäsi Suomeen. Samalla Neuvostoliitto purki maiden välisen, vuonna 1932 allekirjoitetun hyökkäämättömyyssopimuksen. Talvisodan syttyessä Suomi oli vahvasti alivoimainen, ja tuhannet ulkomaalaiset ilmoittautuivatkin vapaaehtoisiksi Suomen armeijan rinnalle. Eniten vapaaehtoisia saapui Ruotsista. Yhteensä 105 päivää kestänyt talvisota päättyi Moskovan rauhansopimuksen allekirjoittamisen jälkeisenä päivänä 13. maaliskuuta 1940. Talvisota on tunnettu erityisen vaikeista talviolosuhteista, sillä talvi oli tuolloin yksi vuosisadan kylmimmistä ja pakkaslukemat saattoivat laskea lähes –50 asteeseen. Talvisodan seurauksena Suomi menetti Neuvostoliitolle noin 13% maa-alueestaan. Talvisodan aikana suomalaisia sotalapsia lähetettiin muihin Pohjoismaihin, pääasiassa Ruotsiin. Lähde: Puolustusministeriö & Sotiemme perinne/Tammenlehvän Perinneliitto ry Vinterkriget 1939–1940 Kriget mellan Finland och Sovjetunionen började den 30 november 1939 när Sovjetunionen anföll Finland. Samtidigt bröt Sovjetunionen icke-aggressionsavtalet som tecknats mellan länderna 1932. När vinterkriget bröt ut var Finland underlägsen och tusentals människor från andra länder anmälde sig frivilligt till den finska armén. De flesta frivilliga kom från Sverige. Vinterkriget, som varade totalt 105 dagar, upphörde den 13 mars 1940 – dagen efter att Moskvafreden antecknades mellan Finland och Sovjetunionen. Vinterkriget är känt för särskilt svåra vinterförhållanden där temperaturerna kunde sjunka till nästan –50 grader. Finland förlorade omkring 13% av sin landyta till Sovjetunionen i kriget. Under vinterkriget kom finländska krigsbarn att transporteras till de nordiska länderna, huvudsakligen till Sverige. Källa: Försvarsministeriet & Tammenlehvän Perinneliitto ry Reportteri/reporter: Hanna Sihlman hanna.sihlman@sverigesradio.se Tuottaja/producent: Lotta Hoppu lotta.hoppu@sverigesradio.se

Komikern Ismo Leikola vill bli bäst, och finskheten får honom att sticka ut från mängden. En dag sitter han i jacuzzin i Los Angeles, när han får ett telefonsamtal som ska lyfta hans karriär till helt nya höjder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den första dokumentären om komikern Ismo Leikolas väg mot toppen – nu på svenska! Ismo vill inte bygga sin karriär runt sin finskhet, men samtidigt är brytningen hans starka karaktärsdrag. Sveriges Radio Finskas reporter fick följa med i Ismo Leikolas turnébuss under ett dygn. Under resan ger Ismo föreställningar, badar bastu och berättar om sitt liv och sitt internationella genombrott. Han blir även påmind om gamla fördomar som han hade glömt bort. ”Doing this interview made me realise that I have totally forgotten... I didn't remember that Finland has like a weird stereotype in Sweden. That swedish people make fun of finnish people for being stupid and straight out of the forest, uncivilized drunks and idiots.” Intervjupersoner: Ismo Leikola/komiker, Stellan Beckman/etnolog, skribent och innehavare av Instagramkontot @finska_stereotyper Reporter: Mika Tahvanainen  Producent: Hanna Sihlman  Manus: Mika Tahvanainen, Hanna Sihlman & Tiina Laitila Kälvemark  Berättarröst: Ramin Farzin Arkivklipp: SVT, Sveriges Radio, Laugh Factory, Ruutu.com, Aftonbladet. Youtube: Team Coco, Laugh Factory & ISMO Vad är komikern Ismo Leikola känd för? Ismo Leikola vann tävlingen Funniest person in the world arrangerad av standupklubben Laugh Factory år 2014. Han slog igenom stort internationellt år 2018 efter att ha uppträtt i tv-programmet CONAN och blev känd som ”Ismo from Finland”. Han är bland annat känd för stand up-repertoarerna ”No niin”, ”Ass is the most complicated word in the English language” ”I didn't know sh*t”, tv-programmen CONAN med Conan O'Brien, The Late Late Show with James Corden, Laugh Factory med mera. Efter att ha skämtat om engelskans ord ”ass” hos Conan O'brien blev Ismo Leikola även känd som ”the assman” och ”the ass guy”. I dag använder Ismo Leikola ofta kort och gott namnet och varumärket ISMO. Ismo Leikola har över 2,5 miljoner följare på Facebook, Instagram och Youtube. Ismo Leikola bor i Los Angeles men kommer ursprungligen från staden Jyväskylä i Mellersta Finland.

Viking Sally on 1980-luvulla Itämeren ylpeys, kunnes laivalta löydetään ruumis. Murha on kuitenkin vasta alkua. Kun kuolema on kerran noussut Viking Sallyn kyytiin, se ei poistu sieltä enää. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Apulaispurseri Harry Nordström herää Viking Sallylla heinäkuisena aamuna vuonna 1986. Pian on aika aloittaa työvuoro infopisteellä, mutta päivästä tulee aivan muuta kuin tavallinen. Laivalla on tapahtunut raaka murha. Muutaman vuoden ajan laivaa ravistelevat useat järkyttävät väkivaltarikokset. Myöhemmin Viking Sally myydään. Syyskuussa 1994 alus tekee viimeisen matkansa. Nyt sen keulaan on maalattu uusi nimi: Estonia. Dokumentissa Viking Sallylla tapahtuneista väkivaltarikoksista kertoo rikos- ja oikeustoimittaja ja tietokirjailija Tuomas Rimpiläinen. Hän on perehtynyt Viking Sallyn historiaan, ja vuonna 2023 häneltä ilmestyi teos Viking Sallyn veriteko. Viking Sally – från första mordet till Estonia-katastrofen Biträdande purser Harry Nordström vaknar på Viking Sally en morgon i juli 1986. Fartyget är på väg från Åbo till Stockholm, och snart är det dags att börja ett nytt arbetsskift bakom informationsdisken. Men dagen blir långtifrån vanlig – det har skett ett våldsamt mord på färjan. Mordet blir den första av flera tragedier och markerar starten på den mörka berättelsen om Viking Sally. 1994 åker fartyget iväg på sin sista resa med ett nytt namn målat på fören: Estonia. Lyssna på programmet på svenska: Viking Sally – mordbåten som blev Estonia Haastateltavat/intervjupersoner: Harry Nordström/apulaispurseri Viking Sallylla/Biträdande purser på Viking Sally, Tuomas Rimpiläinen/rikos- ja oikeustoimittaja ja kirjailija/kriminal- och rättsreporter och författare Reportteri/reporter: Maiju Ristkari Tuottaja/producent: Lotta Hoppu Käsikirjoitus/Manus: Maiju Ristkari ja Tiina Laitila Kälvemark Loppumiksaus/Slutmix: Stina Fagerberg Kertojaääni/Berättarröst: Ramin Farzin Ohjelmaa varten on myös haastateltu/Övriga medverkande: Pauli Kivistö/Amanuenssi Forum Marinum/Amanuens Forum Marinum Ohjelman arkistoklipit/Arkivklipp: Sveriges Radio ja Yle Ohjelma tehtiin talvella 2024. Programmet gjordes vintern 2024. Lisää Dokumentti-podcasteja löydät Sveriges Radio Play -apista, hakusana on Dokumentti. Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Dokumentti. Mitä Viking Sallylle tapahtui? M/S Viking Sallylla tapahtui useita väkivaltarikoksia ja tragedioita, ja laiva upposi lopulta Itämereen vuonna 1994 Estonia-nimisenä. Heinäkuussa 1986 Viking Sallylla tapahtuu ensimmäinen murha, kun merimies Reijo Hammar tappaa liikemies Antti Eljaalan tämän hyttiin. Tammikuussa 1987 mies heittää Viking Sallylta matkalaukkuja mereen. Laukuissa on miehen vaimo, murhattuna ja paloiteltuna. Heinäkuussa 1987 kaksi saksalaiset nuoret Bettina Taxis ja Klaus Schelkle pahoinpidellään raa'asti Viking Sallyn helikopterikannella. Klaus Schelkle kuolee vammoihinsa. M/S Viking Sally myydään useaan otteeseen ja vaihtaa vuonna 1993 nimeä Estoniaksi. M/S Estonia haaksirikkoutuu 28. syyskuuta 1994. 852 ihmistä kuolee katastrofissa ja 137 pelastuu. Minkälainen laiva Viking Sally oli? M/S Viking Sally aloittaa vuonna 1980 uuden aikakauden Ruotsin ja Suomen välisessä laivaliikenteessä. Laiva on yksi Itämeren suurimmista matkustaja-aluksista ja kulkee Turusta Tukholmaan vuoden ympäri. Se on lähes 160 metriä pitkä, matkustajapaikkoja on 2 000 ja autopaikkoja 460. Laivan tilaa Rederi Ab Sally, ja se saapuu saksalaiselta telakalta Maarianhaminaan helmikuussa 1980. Sitä pidetään hienona aluksena, viihtymiskeskuksena, jossa on ravintoloita, myymälöitä ja saunaosasto. M/S Viking Sally myydään vuonna 1990 ja laivan uudeksi nimeksi tulee Silja Star. Myöhemmin vuonna 1990 laiva myydään taas ja nimeksi tulee Wasa King. Laiva myydään viimeisen kerran vuonna 1993, nyt se saa nimen Estonia.

Nuori Kari Palo-oja pohtii, miksi hänen kehonsa ei ole samanlainen kuin muiden. Miksi äidille tulee paha mieli, kun hän yrittää kysyä asiasta? Hän saa vastauksen vasta vuosikymmeniä myöhemmin, kun puhelin soi ja lääkäri kertoo pysäyttävän uutisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pohjois-Hälsinglannissa asuva Kari Palo-oja on intohimoinen parahiihtäjä, sekä tavallisilla suksilla että rullasuksilla. Heikkojen jalkojensa takia hän käyttää hiihtäessä suksien päällä olevaa istuinta, jonka päällä mies on kontallaan. Kari eli vuosikymmeniä tietämättä vakavan sairautensa syytä. Kari och Neurosedynskandalen – hemligheten som tystades ned Unge Kari Palo-oja undrar varför hans kropp inte är som alla andras. Varför blir mamma så ledsen när han försöker fråga om saken? Han får svar på sina frågor först flera årtionden senare, när telefonen ringer och läkaren levererar sitt besked. Haastateltavat/intervjupersoner: Kari Palo-oja/Paraurheilija, Hannu Sariola/Kehitysbiologian professori emeritus/Professor emeritus i utvecklingsbiologi Reportteri/reporter: Jorma Ikäheimo Tuottaja/producent: Hanna Sihlman Käsikirjoitus/Manus: Jorma Ikäheimo, Hanna Sihlman ja Tiina Laitila Kälvemark Loppumiksaus/Slutmix: Brady Juvier Kertojaääni/Berättarröst: Ramin Farzin Ohjelman arkistoklipit/Arkivklipp: Sveriges Radio Ohjelma tehtiin talvella 2024. Programmet gjordes vintern 2024. Lisää Dokumentti-podcasteja löydät Sveriges Radio Play -apista, hakusana on Dokumentti. Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Dokumentti. Hur många drabbades av Neurosedynskandalen? I slutet av 1950-talet och i början av 1960-talet kommer en ny produkt till läkemedelsmarknaden – det lugnande läkemedlet talidomid, som har utvecklats i dåvarande Västtyskland. Talidomid anses speciellt lämpligt för gravida kvinnor som hjälp mot bland annat illamående, oro och sömnproblem eftersom pillret ”varken skadar mor eller barn”, som det står i läkemedelsinformationen. Talidomid börjar säljas världen över. Läkemedelsföretaget Astra säljer talidomid i Sverige under namnet Neurosedyn. Inom ett par år uppdagas, att läkemedlet kan medföra allvarliga fosterskador. I Sverige föds 180 barn med missbildningar orsakade av läkemedlet. Idag lever runt 100 svenskar med neurosedynskador, enligt Föreningen för de Neurosedynskadade (FfdN). I Finland föds 50 barn med neurosedynskador, enligt professor emeritus i utvecklingsbiologi Hannu Sariola. Världen över föds 7000-10 000 barn med missbildningar på grund av talidomid, runt hälften av dem i dåvarande Västtyskland. Mistä talidomidikatastrofissa oli kyse? 1950- ja 1960-luvun vaihteessa lääkemarkkinoille tulee uusi tuote – rauhoittava talidomidi, joka on kehitetty silloisessa Länsi-Saksassa. Talidomidia pidetään erityisen sopivaksi raskaana oleville naisille, koska se muun muassa auttaa pahoinvointiin ja univaikeuksiin eikä aiheuta riippuvuutta. Lääkettä aletaan myydä ympäri maailmaa. Ruotsissa Lääkeyhtiö Astra myy talidomidia nimellä Neurosedyn, ja pillereiden lääkeinformaatiossa kerrotaan, että lääke ei vahingoita äitiä tai lasta: ”varken skadar mor eller barn och som därför passar särskilt bra att använda under graviditeten”. Tulevien vuosien aikana Neurosedynin vaikutukset todetaan kuitenkin vakaviksi. Ruotsissa todetaan syntyneeksi 180 Neurosedynin vammauttamaa lasta. Tänä päivänä noin 100 ruotsalaista elää Neurosedynin aiheuttamien vammojen kanssa, Neurosedynistä vammautuneiden yhdistyksen (FfdN) mukaan. Suomessa vammautuneita lapsia syntyi noin 50, kehitysbiologian professori emeritus Hannu Sariola kertoo. Suomessa talidomidia myytiin useilla kauppanimillä kuten Softenon, Noctosediv ja Peracon. Maailmassa syntyy noin 7000-10 000 talidomidin vammauttamaa lasta, noin puolet heistä Länsi-Saksassa. Korjaus 20240212: Karin äidin etunimi korjattu jaksoon. Korrigering 20240212: Karis mammas förnamn korrigerat i avsnittsljudet. Reportteri/reporter: Jorma Ikäheimo jorma.ikaheimo@sverigesradio.se Tuottaja/producent: Hanna Sihlman hanna.sihlman@sverigesradio.se

Opettaja Leena Paalanen kirjoittaa Trollhättanin suomalaisluokan vanhemmille kirjeen. Hän ei aio opettaa lapsille suomea, vaan ruotsinsuomea. Taistelu jatkuu vuosikymmeniä ja sillä on hintansa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Opettaja Leena Paalanen käy Trollhättanissa kielitaistelua 1980- ja 90-luvuilla. Hänen mielestään ruotsinsuomalaisilla lapsilla on oikeus äidinkieleensä, ja se äidinkieli on hänen mukaansa ruotsinsuomi, ei suomi. Hän lakkaa opettamasta oppilailleen suomen kielioppia. Vanhemmat, kollegat ja tutkijat kyseenalaistavat Leenan menetelmät, mutta hän ei aio luovuttaa. Leenan taistelulla on seurauksia sekä oppilaille, että hänelle itselleen. Läraren Leena och striden om sverigefinskan Läraren Leena Paalanen skickar ett brev till föräldrarna i finska klassen på en skola i Trollhättan. Hon tänker inte lära sina elever finska, utan sverigefinska. På 1980-talet påbörjar hon sin kamp, som kommer att vara i årtionden – och som har ett pris både för henne själv och för eleverna. Programmet är på finska. Haastateltavat / intervjupersoner: Karita Lehikoinen-Stedt – Leenan entinen oppilas / f.d. elev till Leena Leena Paalanen nyk./numera Lindasdotter ent./tidigare Wallenius – opettaja, kieliaktivisti/lärare, språkaktivist Jarmo Lainio – Tukholman yliopiston suomen kielen professori/professor i finska vid Stockholms universitet Reportteri/reporter: Kalle Kinnunen Tuottaja/Producent: Lotta Hoppu Käsikirjoitustiimi/manus: Kalle Kinnunen, Tiina Laitila Kälvemark & Lotta Hoppu Loppumiksaus/slutmix: Jacob Gustavsson Kertojaääni/berättarröst: Tiina Laitila Kälvemark Otteet teksteistä lukivat/inlästa textutdrag: Jasmine Fooladi, Johan Karlsson & Hanna Sihlman  Ohjelman arkistoklipit/Arkivklipp: Sveriges Radio Ohjelma tehtiin syksyllä 2023. Programmet gjordes hösten 2023. Lisää Dokumentti-podcasteja löydät Sveriges Radio Play -apista, hakusana on Finska Dokumentti. Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Finska Dokumentti. Onko ruotsinsuomi oma kieli? Ruotsinsuomi ei ole tunnustettu kieli. Ruotsinsuomi-termiä voidaan kuitenkin käyttää erottaakseen Ruotsissa puhuttu suomi Suomessa tai muualla puhutusta suomesta, Tukholman yliopiston suomen kielen professorin, Jarmo Lainion, mukaan. Ruotsinsuomalaiset ryhmänä viittaa ihmisiin Ruotsissa, joiden äidinkieli on suomi, sekä heidän jälkeläisiinsä, eli henkilöihin joilla on juuret suomen kielessä. Ruotsin tunnustetut kansalliset vähemmistökielet ovat suomi, saame, meänkieli, romani chib ja jiddiš. Ruotsin tilastokeskuksen tilastojen mukaan ensimmäisen, toisen ja kolmannen sukupolven suomalaistaustaisten määrä Ruotsissa oli vuonna 2019 noin 727 000 henkilöä. Suurin on kolmas sukupolvi, johon kuuluvat ihmiset, joilla on vähintään yksi isovanhempi Suomesta. Onko Ruotsissa kunnallisia suomenkielisiä luokkia? 1980-luvulla Ruotsissa oli satoja suomenkielisiä luokkia kunnallisissa kouluissa eri puolilla maata. Huippuvuonna 1981 Ruotsissa toimi yhteensä 468 suomenkielistä luokkaa, ja oppilaita oli 7000-9000, kirjan Tvåspråkighet med förhinder? (Kenneth Hyltenstam, 1996) mukaan. 1980-luvun jälkeen suomenkielisiä luokkia on lakkautettu yksi toisensa jälkeen. Sveriges Radio Finskan tekemän kartoituksen mukaan vuonna 2021 Ruotsissa oli vajaa kourallinen kouluja, joissa oli suomenkielisiä luokkia, ja oppilaita oli yhteensä noin 60. Är sverigefinska ett eget språk? Sverigefinska är inte ett erkänt språk. Däremot kan begreppet sverigefinska användas för att särskilja finskan som talas i Sverige från finskan som talas i Finland eller andra platser, menar Jarmo Lainio, professor i finska vid Stockholms universitet. Med gruppen sverigefinnar åsyftas människor med finska som modersmål i Sverige, samt deras ättlingar, dvs. personer med rötter i det finska språket. Sveriges erkända nationella minoritetsspråk är finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Antalet människor i Sverige med finländsk bakgrund i första, andra och tredje generationen beräknades till 727 000 personer år 2019 enligt statistik från SCB. Störst är den tredje generationen, dit räknas personer med minst en mor eller farförälder från Finland. Finns det kommunala finskspråkiga klasser i Sverige? På 1980-talet fanns hundratals finskspråkiga klasser i kommunala skolor runt om i Sverige. Toppåret 1981 var antalet verksamma klasser totalt 468 med ett elevantal på 7000-9000 elever, enligt boken Tvåspråkighet med förhinder? av Kenneth Hyltenstam (1996). Sedan 1980-talet har de finskspråkiga klasserna lagts ner en efter en. Enligt en kartläggning av Sveriges Radio Finska fanns år 2021 en knapp handfull skolor med finskspråkiga klasser och totalt ca 60 elever i Sverige.

Poliisin suuroperaatio pysäytti miljoonabisneksen Ruotsin ja Suomen pohjoisella rajalla. Mitä oikein tapahtui, kun cowboy-hattu päässään öljylasteja kuljettanut Kenneth Hannu poistui laittomasta diesel-bisneksestä ja paikan ottivat isommat tekijät? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 90-luvun puolivälissä halpa punainen diesel Suomen puolella on houkutteleva bisnes. Dieselin salakuljettajat, jotka hakevat dieseliä Suomesta ja myyvät sitä Ruotsissa, tienaavat suuria rahoja. Yksi heistä on övertorneålainen Kenneth Hannu. Hänellä riittää asiakkaita, jotka kannustavat ja tukevat häntä, ja hänestä tulee monien sankari. Vuonna 1996 Expressen kirjoittaa Kenneth Hannusta otsikolla: ”Oljekungen är folkets hjälte” – mutta viranomaisten tuomio on täysin toinen. Se, mikä alkaa yksittäisistä salakuljettajista kasvaa 2000-luvulla osittain järjestäytyneeksi rikolliseksi, ja viranomaiset näkevät sen yhteiskunnalle vaarallisena toimena. Ruotsin ja Suomen viranomaiset käynnistävät yhteisen erityisoperaation: Operation Gränsland – ja yhtenä aamuna poliisit eri puolella Norrbottenia saavat kirjekuoret, joiden sisältä löytyy salaiset toimintaohjeet. Dieselsmuggling – från folkrörelse till kriminella gäng Dieselsmugglingen i Tornedalen startar i mitten av 90-talet. Kenneth Hannu från Övertorneå är en av flera som tjänar stora pengar på smuggling och försäljning av billig röd diesel från Finland. Många i Sverige vill köpa den billiga finnoljan, och Kenneth Hannus kunder uppmuntrar och hejar på honom. Snart skapar dieselsmugglingen och Kenneth Hannu rubriker även nationellt: år 1996 skriver Expressen: ”Oljekungen är folkets hjälte”. Det som börjar med enstaka dieselsmugglare växer på 2000-talet när kriminella ligor intresserar sig för smugglingen. Operation Gränsland, samarbetet mellan svensk och finsk polis inleds, och en morgon får poliserna i Norrbotten ett kuvert med hemliga order. Nu är det dags att slå till... Programmet är på finska. Den svenskspråkiga dokumentärserien Dieselsmugglarna finns att se på SVT Play. Haastateltavat / intervjupersoner: Juha Pantsar – eläkkeellä oleva rikosylikomisario Rovaniemen poliisi / pensionerad polis Kenneth Hannu – dieselin salakuljettaja / dömd dieselsmugglare Stefan Ström – poliisi, Luulajan poliisi / kommissarie från Luleå polis Aino Pietilä – Tukholman kansainvälisen syyttäjäviranomaisen syyttäjä / åklagare Reportteri/reporter: Pekka Kenttälä Tuottaja/Producent: Hanna Sihlman Käsikirjoitustiimi/manusteam: Tiina Laitila Kälvemark, Pekka Kenttälä ja Hanna Sihlman Loppumiksaus/slutmix: Tobias Carlsson Kertojaääni/berättarröst: Tiina Laitila Kälvemark Otteet lehtiartikkeleista luki Erik Regnström Ohjelman arkistoklipit/arkivklipp: Sveriges Radio Ohjelma tehtiin syksyllä 2023. Lisää Dokumentti-podcasteja löydät Sveriges Radio Play -apista, hakusana on Dokumentti. Fler Dokumentti-poddar hittar du i vår app Sveriges Radio Play – sökordet är Dokumentti. Reportteri/reporter Pekka Kenttälä pekka.kenttala@sverigesradio.se Tuottaja/Producent Hanna Sihlman hanna.sihlman@sverigesradio.se

Tioåriga Antti flyttar till Sverige år 1959. Han kan ingen svenska och klasskamrater och grannar skriker glåpord efter familjen. Där sås fröet till vad som ska bli en banbrytande sverigefinsk författare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vem var Antti Jalava, författaren vars böcker och citat har berört över generationsgränserna och blivit symbol för sverigefinsk identitet, inspirerat till akademiska examensarbeten och blivit slagord som klottrats i Stockholms tunnelbanor? Antti Jalava flyttade till Sverige som tioåring och sattes i svensk skola där han förbjöds att tala sitt modersmål. Denna uppväxt i en kulturellt och språkligt undertryckande miljö formade hans liv och författarskap. Är det möjligt att återuppliva ett språk som man med våld kvävt till döds? Intervjupersoner: Leena Koivuneva/Journalist och vän till Antti Jalava, Andreas Ali Jonasson/Bibliotekarie Reporter: Mika Tahvanainen  Manus: Mika Tahvanainen, Tiina Laitila Kälvemark och Lotta Hoppu Producenter: Lotta Hoppu och Tiina Laitila Kälvemark  Berättarröst: Tiina Laitila Kälvemark  Slutmix: Mika Tahvanainen  Vem var Antti Jalava? Den sverigefinska författaren och översättaren Antti Jalava föddes i Villmanstrand i finska Karelen år 1949. Han flyttade med sin familj till Stockholm år 1959. Antti Jalavas mest kända och framstående verk är romanen Asfaltblomman (1980) som handlar om att förlora och återta sitt modersmål och identitet. Antti Jalava har skrivit böckerna Matti (1974), Jag har inte bett att få komma (1976), Asfaltblomman (1980), Sprickan (1993) och Känslan (1996). Böckerna Asfaltblomman, Sprickan och Känslan utgör en sverigefinsk trilogi. Antti Jalava dog vid 72-års ålder år 2021. Kuka oli Antti Jalava? Ruotsinsuomalainen kirjailija ja kääntäjä Antti Jalava syntyi Lappeenrannassa Etelä-Karjalassa vuonna 1949. Hän muutti perheensä kanssa Tukholmaan vuonna 1959. Antti Jalavan tunnetuin ja merkittävin teos on romaani Asfaltblomman (Asfalttikukka, 1980), joka kertoo äidinkielen ja identiteetin menettämisestä ja takaisin saamisesta. Antti Jalava on kirjoittanut kirjat Matti (1974), Jag har inte bett att få komma (Kukaan ei kysynyt minulta, 1976), Asfaltblomman (Asfalttikukka, 1980), Sprickan (Halkeama, 1993) ja Känslan (1996). Kirjat Asfaltblomman, Sprickan ja Känslan muodostavat ruotsinsuomalaisen trilogian. Antti Jalava kuoli 72-vuotiaana vuonna 2021.