Jens Ljunggren, professor Historia, Stockholms Universitet Inför årets valrörelse har både politiker och andra pratat mycket om känslor, om både näthat och om vad som händer med samhället när rädslor sprids. Inte så förvånande kanske, politik handlar om känslor heter det ju.Så har det alltid varit, men ”känslopolitik” har bedrivits på olika sätt under olika epoker. Jens Ljunggren forskar kring vilken roll känslor spelat i svensk politisk historia och pekar på att inom politiken har det ofta pågått en kamp om att få definiera vad människor ska känna och vilka känslor som ska få råda i politiken. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han bland annat hur framför allt Socialdemokraterna historiskt varit skickliga på att använda känslor för att locka väljare. Men det är en position man nu tappat. ”Många känslor, som trygghet, har tagits över av andra partier och kan dessutom betyda olika saker. Det visar inte minst den pågående valrörelsen!” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anders Jakobsson, Professor i pedagogik, Malmö Universitet. Svenska elever blir allt sämre vid en internationell jämförelse. Detta enligt de så kallade Pisa-undersökningar som visar att Sverige har gått från att vara ett av de länder med bäst resultat när mätningarna började år 2000 till att ligga omkring OECD-snittet. Anders Jakobssons forskning visar att förklaringen till tappet handlar om att det är de mest lågpresterande elever som sänkt sina resultat medan de duktiga eleverna klarar sig bra. ”Problemet är att det finns för många skolor i Sverige idag som inte håller måttet, det vill säga inte har tillräckligt hög måluppfyllelse”, förklarar han i samtalet med Fjärde Uppgiften där han också ger sina förklarar kring vad det kan bero på. ”Jag är bekymrad och tycker att det behövs kraftfulla åtgärder från politiker.” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige sticker ut bland andra västländer med en nästan obefintlig reglering kring lobbyisters arbete. Det skapar bekymmer, menar Anna Tyllström som forskat kring lobbyisternas påverkan på politiken. Inte minst eftersom vi riskerar att skapa en politisk ojämlikhet där företag eller organisationer som har råd att betala också får bäst tillgång till politiker som är valda för att fatta beslut. Ett exempel är frågan kring vinster i välfärden där starka företag och organisationer, enligt Anna Tyllström, varit ovanligt duktiga på att påverka politikerna i denna laddade fråga. ”Det är definitivt viktigt att vi får tydligare regler kring lobbyism”, säger hon bland annat i samtalet med Fjärde Uppgiften. Anna Tyllström, Doktor i företagsekonomi, Institutet för Framtidsstudier Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Risken är stor att vi går mot en framtid med ökande kunskapsklyftor och ökande deltagarklyftor”. Det menar Jesper Strömbäck och pekar på att problemet går att spåra till det förändrade medielandskapet. Det utmärks av ett ständigt ökande medieutbud, vilket leder till ökad selektivitet och ökade skillnader i mediekonsumtion baserat på människors preferenser. Det har samtidigt blivit enklare för människor att hitta information som bekräftar det människor redan tror och tycker. Allt detta kan på sikt underminera demokratin, förklarar Jesper Strömbäck som menar att medieutvecklingen skulle kunna liknas vid demokratins klimatfråga. ”Över tid leder det till en utveckling som är svår att stoppa.” Jesper Strömbäck, Professor i journalistik och politisk kommunikation, Göteborgs universitet Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Västvärldens demokratier bygger på representativ demokrati, alltså parlament med folkvalda politiker. Men våra folkvalda kan påverkas av lobbyister som agerar i andras intressen, och bry sig mer om att bli omvalda än att fatta nödvändiga men obekväma beslut. För de politiker som vågar ta hjälp av dem de representerar finns dock flera möjligheter. Graham Smith studerar demokratiska innovationer som vuxit fram i takt med den traditionella demokratins utmaningar. Det kan handla om att ett slumpvist urval medborgare bjuds in för att diskutera kontroversiella frågor som politiker ogärna tar i, eller om att invånare i fattiga områden får ansvar för sin egen budget. Även ny teknik öppnar upp för andra sätt att engagera medborgare i den demokratiska processen på ett mer direkt sätt än via traditionella val. I intervjun nämner Graham sajten Participedia: https://participedia.net/ Graham Smith, Professor i statsvetenskap, University of Westminster Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kvinnliga politiker lyfter enligt forskningen fram andra frågor än manliga politiker. Det kan handla om socialpolitik och välfärdsfrågor. Idag har typiskt manliga frågor hamnat högst upp på den politiska agendan i Sverige, som försvar, brott och straff. “Om den politiska diskussionen blir för ensidig speglar den inte den verklighet som är viktig för kvinnor.” Det menar Lena Wängnerud som just forskar om kvinnors representation i parlamenten och vad det betyder för framtidens politik och demokrati. I samtalet förklarar hon varför jämställda parlament är viktiga för ett land, inte minst av rättviseskäl. Hon berättar också varför hon inte tror på kvotering som en modell för mer kvinnorepresentation inom politiken. Lena Wängnerud, Professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är de västerländska demokratierna verkligen lämpade att klara av dagens stora klimat- och miljöutmaningar? Det är en fråga som sysselsätter allt fler statsvetare. Ett bekymmer är att demokratierna baseras på nationalstater med territoriella gränser, samtidigt som miljöproblemen är gränslösa. Ett annat bekymmer, som allt fler pekar på, är att demokratier tvingas agera långsamt och har svårt med radikala samhällsförändringar när sådana krävs. Ludvig Beckman förklarar i intervjun hur forskarvärlden är splittrad i sin demokratisyn med flera olika läger. Hans åsikt, baserat på hans forskning, är ändå att dagens demokratiska system, trots sina brister, kan klara de stora klimatutmaningarna. I intervjun med Fjärde Uppgiften förklarar han hur det ska gå till. Det forskningsprojekt som Ludvig hänvisar till i intervjun som handlar om klimatet och framtida generationer kan du läsa mer om på climateethics.se Ludvig Beckman, Professor i statsvetenskap, Stockholms universitet, Institutet för Framtidsstudier. Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att trådlös kommunikation har förändrat våra liv torde knappast vara en överdrift. Men har den stora revolutionen redan skett eller ligger den framför oss? Frågan väcks varje gång en ny generation av mobilteknik är på gång. GSM, 3G, 4G och nu snart den nya standarden: 5G. Emil Björnson är expert på hur 5G fungerar och vad tekniken kan göra. I mångt och mycket handlar det om att kunna överföra ännu mer data genom luften så att vårt ständigt ökande behov av att inte minst titta på rörliga bilder ska kunna mättas. Men 5G-näten kommer också bli betydligt säkrare än de tidigare näten vilket blir viktigt för bland annat polisen och räddningstjänsten. Dessutom ska näten bli energieffektivare för öka batteritiden hos uppkopplade saker. Emil Björnson berättar också hur hans forskarteam i Linköping bidrar till 5G-tekniken. Samt slutligen ger sin syn på hur krisdrabbade Ericsson ska kunna klara sig i framtiden. Emil Björnson, Docent i kommunikationssystem, Linköpings Universitet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Peo Hansen, Professor i statsvetenskap, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO), Linköpings UniversitetEuropa har stora demografiska utmaningar med krympande befolkningar och allt fler äldre. Trots detta har det varit en tydlig trend att försvåra migration och stänga Europas gränser utåt. Peo Hansen, som forskar om EU:s migrationspolitik, kallar detta en paradox eftersom EU ofta gör gällande att ökad migration utgör en av lösningarna på denna stora utmaning.För att förstå paradoxen måste man också förstå historien, menar Peo Hansen, där mer öppna gränser inom EU på samma gång gett mer stängda gränser mot omvärlden. Enligt hans sätt att se det skulle flyktingmottagande och tillväxt kunna gå hand i hand i de krisande sydeuropeiska länderna. De politiska hindren är dock många, ”liksom EU:s hårda finansiella regelverk, vilket man sällan pratar om”, berättar Peo Hansen i samtalet med Fjärde Uppgiften. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med den senaste DNA-tekniken är det idag möjligt att undersöka mänskliga kvarlevor som är tiotusentals år gamla. Den genetiska forskningen om förhistoriska människor har också ruckat på gamla sanningar och tvingat forskarna att se på människans historia med helt nya ögon. Mattias Jakobsson leder en grupp på Uppsala Universitet som fått internationell uppmärksamhet för sina upptäckter. Bland annat har han kunnat visa att rörligheten bland folkgrupper varit större än man tidigare trott. ”Till exempel har vivisat att jordbruket i Europa spred sig via migration, inte genom en kulturell anpassning som man tidigare trott.” I samtalet medFjärde Uppgiften berättar Mattias Jakobsson även om andraevolutionsbiologiska gåtor som den moderna DNA-tekniken skulle kunna ge svar på.Mattias Jakobsson Professor i genetik, Uppsala Universitet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Thomas Kätterer, Professor i systemekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)Ekologiskt jordbruk ger betydligt lägre skördar än traditionellt jordbruk och kräver därför en mycket större yta för att producera den mat som människan behöver. Utlakning av näringsämnen och utsläppen av växthusgaser ökar per kilo produkt och därmed är ekologisk odling inte klimatsmart. Det menar Thomas Kätterer som forskat kring de miljömässiga konsekvenserna av ekologiskt jordbruk. Att det ekologiska jordbruket skulle ge mindre giftig och mer näringsrik mat är han också kritisk till. ”Det är inte låga halter av bekämpningsmedel som man behöver vara orolig för i första hand, utan förekomsten av naturlig gifter”. I samtalet med Fjärde Uppgiften ger han också politikerna en känga för deras stöd och subventioner till det ekologiska jordbruket. Det bygger på fel antaganden och är ett resultat av att politiker inte vill lyssna på forskningen menar Thomas Kätterer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Christian Benedict, Docent i neurovetenskap, Uppsala UniversitetVi sover allt mindre och sämre. Inte minst många barn och tonåringar har idag sömnsvårigheter och det riskerar att leda till allvarliga hälsoproblem. Det hävdar Christian Benedict som leder en grupp vid Uppsala Universitet som forskar kring just betydelsen av sömn för vårt välbefinnande.Enligt honom kan sömnbrist leda till sjukdomar som diabetes, alzheimers och olika infektionssjukdomar. Men han har i sin forskning också visat hur det finns ett tydligt samband mellan sömnbrist och svaga skolresultat.I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar också Christian Benedict vilka faktorer som ligger bakom sömnproblemen hos unga. Höga prestationskrav och stress är en förklaring. En annan är användningen av mobiltelefoner som gör att unga idag blir beroende av ständiga kickar. Det producerar ett ämne som heter dopamin i hjärnan och som är bevisat dåligt för sömnen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars Samuelson, Professor i nanoteknik, Lunds universitetSverige är ett av världens ledande länder inom nanoteknologi och forskningsområdets ledande person i Sverige heter Lars Samuelson. För snart 20 år sedan lyckades han utveckla ett sätt att växa halvledande nanotrådar. Idag klarar hans forskningslag även av att masstillverka nanotrådar till en överkomlig kostnad vilket öppnar upp för en kommersialisering. I samtalet berättar han hur tekniken kan revolutionera flera branscher, bland annat den för solceller som blir mer effektiva och billigare att tillverka tack var nanoteknologin.Forskningen kring nanotrådar i Lund har dragit in över en miljard kronor i forskningsanslag och skapat flera spännande avknoppningsföretag. Flera svenska storbolag bedriver också forskning kring nanoteknik, som Saab, Ericsson, ABB, Sandvik och även Ikea. Och Lars Samuelson är säker på sin sak. ”Det vi ser nu är början på en stor svensk materialindustri.” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Åsa Wikforss, Professor teoretisk filosofi, Stockholms UniversitetDet är långt ifrån bara Donald Trump som anklagar medier och forskare för att ljuga. I en allt mer polariserad debatt har ifrågasättande av fakta blivit närmast vardag, precis som ingen längre höjer på ögonbrynen när någon presenterar ”alternativa fakta.Riktig kunskap är alltså mer efterfrågad än någonsin. Men vad är egentligen kunskap? Det är en fråga som sysselsatt filosofer i alla tider. Åsa Wikforss forskning är just inriktad på kunskapsteori och medvetandefilosofi. I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar hon varför ämnet blivit så aktuellt. En viktig förklaring är genomslaget för sociala medier. Men förnekande av fakta kan också förklaras av människans innersta psykologi, där känslor och fördomar styr mycket av vårt agerande. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Janicke Andersson, filosofie doktor, Äldre och åldrande, Lunds universitetI Sverige och många andra västländer ser vi på åldrandet som något patologiskt, nästan sjukligt som ska botas. Ett resultat av det är att vi dömer ut äldre från arbetsmarknaden och inte tar tillvara deras kompetens. En annan effekt är att dagens äldre ägnar mycket tid och lägger ned stora pengar på att framstå som yngre än vad de är. Det säger Janicke Andersson, som forskar kring hur samhället ser på äldre. Hon förklarar i samtalet med Fjärde uppgiften att synen på äldre skiljer sig mellan olika kulturer och också mellan olika tidsepoker. Industrialiseringen och dagens snabba teknikskiften har påverkat synen till mer negativt. ”Det har ännu mer skapat en bild av de äldre som ’de som inte hänger med’” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Henrik Jörntell, docent neurofysiologi, Lunds universitetTraditionellt har man sett på hjärnan som uppdelad i olika funktioner, där en viss del har en viss uppgift. Henrik Jörntell och hans forskarlag utmanar den synen och visar i sin forskning att man måste se på hjärnan mer som en helhet. De har bland annat funnit att stimulering genom beröring av en kroppsdel aktiverar nästan alla olika nerver och synapser i hjärnan och inte bara ett isolerat område. ”Det här kommer helt att ändra sättet att se på hur man bäst behandlar hjärnskador”, säger han. Till exempel menar Henrik Jörntell att läkemdelsbolagen helt borde tänka om för att hitta de verkligt effektiva medicinerna.I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar Henrik Jörntell också hur dagens ihärdiga mobiltelefonanvändande påverkar våra hjärnor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Datorer kan göra fantastiska saker, men fortfarande saknar de mänskliga egenskaper som att tolka intryck, reagera på situationer och lära sig av omvärlden. Det har Anders Lansner i hela sitt forskarliv försökt att ändra på genom att försöka simulera en mänsklig hjärna i en superdator. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han att målet inte är långt borta men att det fortfarande saknas några viktiga genombrott. ”Vi förstår fortfarande inte hjärnan helt och hållet”, säger han. Genom att simulera en hjärna kan datorer för första gången bli smartare än människan och en ny era är därmed här i och med att vi skapat generell artificiell intelligens. Anders Lansner ser med spänning fram emot en sådan utveckling, men också med en viss oro.Anders Lansner, professor i datalogi, Stockholms universitet och KTH. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan Kuylenstierna, chef Stockholm Environment Institute. Adjungerad professor i naturgeografi, Stockholms universitet. Människans matvanor pekas ut som en allt viktigare faktor i klimatarbetet. Matproduktion kräver mycket energi och vatten. Dessutom slängs runt 40 procent av all mat. Johan Kuylenstierna på det internationellt respekterade forskningsinstitutet Stockholm Environment Institute menar att forskarna idag vet ganska väl hur vi borde äta. Nu återstår det regler, incitament och politiska beslut för att snabba på utvecklingen. Men framför allt behöver konsumenterna lägga om sin kost. Det går inte över en natt, konstaterar han, men på sikt är Johan Kuylenstierna övertygad om att vi kommer äta mer alger, insekter, quinoa och annan klimatsmart mat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Christin Mellner, doktor i psykologi, Stockholms UniversitetFör femton år sedan gick stressrelaterad psykisk ohälsa om den fysiska ohälsan som vanligaste sjukskrivningsorsak i Sverige. Sedan dess har problemen sannolikt bara ökat, menar Christin Mellner som studerar hur de omvälvande förändringarna i arbetslivet sammanhänger med stress och ohälsa. Hon pekar på globaliseringen och den snabba teknikutvecklingen som viktiga faktorer för de nya krav som ställs på anställda i många branscher– även offentlig sektor. ”Det är starka trender som många menar inte går att bromsa”, förklarar Christin Mellner som är en flitigt anlitad föredragshållare på svenska storföretag och som vill förstå hur de kan förbättra de anställdas hälsa. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar hon hur de ska göra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Pontus Strimling, docent i nationalekonomi Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier (IFFS)Varje människa har en egen moraluppfattning. Det kan handla om synen på abort, på arbete eller på brott. Men dessa normer skiljer sig mellan olika länder och även över tiden. Pontus Strimling och hans forskningsgrupp använder matematiska formler för att förstå hur normer förändras och framför allt, vilka drivkrafter som får oss att ändra vår moraluppfattning. Han ger de politiker som pratar om svenska värderingar rätt – det finns sådana och de präglas av ett extremt progressivt synsätt. Men de har inte alltid funnits och därför är det fel att kalla dem typiskt svenska.I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han också vad sociala medier gör med våra normer. Det kan öppna upp för annorlunda verklighetsuppfattningar och även ett snävare synsätt på världen när människor bara behöver konfronteras med sådant de vill se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.