Kronans kräftgång har försatt svenskarna i skuld och skam. Efter en sommar med rekorddyr euro på nära 12 spänn, kom vår krona till och med att kallas för skräp- och skitvaluta, samtidigt som debattsidor, ekonomibilagor och högtravande poddar fylldes med farhågor om att hela den svenska ekonomin var dödsdömd. Det var lika bra att gå över till euro, konstaterade till och med många. Men var det verkligen det, eller fanns det bättre förslag att förhålla sig till i den valutavärld som tjänade som maktens verkstad, oavsett skräp- och skitkrona eller ej? Omvälvningarna i den världen var nästan lika omsjungna som just kronans fall - att en ny valutaregim var på väg att resa sig bortom dollarns och den amerikanska dominansen som dikterat en närmast total världsordning de senaste 75 åren. Hur allvarligt vi ska se på den omtvistade omvälvningen ska vi prata om nu, i den här podcasten som heter FollowTheMoney, av och med Joakim Rönning som är Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef och Martin Nilsson som just nu är mellan två jobb.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Rysslands anfallskrig i Ukraina hade pågått i 550 dagar när den för krigsinsatsen högst väsentliga legosoldatarmén Wagners ledare, den av Kreml fördömde oligarken Jevgenij Prigozjin, sågs falla mot döden i sitt kraschande flygplan. Alla blickar riktades mot experter och bedömare för svar om hur den mordiske Prigozjins död skulle påverka Ukrainakriget, Ryssland i allmänhet och Vladimir Putins presidentskap i synnerhet. Västländernas huvudstrategi för att stoppa den ryska krigsinsatsen i Ukraina via ekonomiska sanktioner hade inte lyckats, och Prigozjin var en högst bidragande orsak till varför. Rysslands förmåga att komma undan framkallade bistra miner inte minst i Sverige, som iögonfallande nog konstaterades svagare än Ryssland i tillväxtligan, trots att dess ekonomi försatts under vad som kallats för den hårdaste sanktionsregimen i världshistorien. Idén att nyttja ekonomiska sanktioner snarare än Nato-soldater för att få ett snabbare slut på aggressionen och därmed undvika att ånyo utlösa världskrigsliknande scener i Europa, hämmades av att Ryssland framgångsrikt lyckats kanalisera om rovdrift från, och råvaruförsäljning till, andra länder än tidigare. Attentatet mot Prigozjin och de övriga Wagner-ledarna ombord bäddade nu för en ny stor maktkamp långt bortom Ryssland, på det södra halvklotet där Moskva strävat efter - och fått - maktgrepp via ombud genom legosoldaternas överinseende. Men var det maktgreppet borta nu, efter Prigozjins död? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Världens livsmedelsförsörjning har hamnat under lupp sedan Rysslands invasion av Europas brödkorg Ukraina, samtidigt som en handfull dominanta bolag kunnat dryga ut vinsterna på de skenande spannmålspriser som blivit konsekvensen, och som också ligger bakom svältkatastrofer i världen. Det största av bolagen är dock föga känt, trots att det kallats ”världens värsta företag”, en amerikansk privatägd jätte som det hävdats har en påverkansmakt större än den hos amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Att utse ett bolag till världssämst är ett djärvt påstående, det förstår vi också. Men när det gäller att ta itu med de viktigaste problemen som vår värld står inför, inklusive förstörelsen av natur, föroreningen av luft och hav, den globala uppvärmningen, fördrivning av ursprungsbefolkning, barnarbete och global fattigdom, är det privatägda multimiljardkonglomeratet Cargill inte bara konsekvent sämst. Bolaget driver också på problemen i en skala som saknar motstycke i den bransch som verkar som den viktigaste faktorn i världens livsmedelsförsörjning. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson, som idag ger berättelsen om Cargill, om problemen med livsmedelsförsörjningen i världen och en marknadsglobalisering som gått i baklås.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Vår sponsor hittas här: https://haileyhr.com/ För runt 150 år sedan satt Europa i en ställning som obestridlig ledare i fråga om de flesta fälten av global konkurrens. Teknik, försvar, utbildning, innovation och finansmarknader - den europeiska kontinenten var solen kring vilken all typ av utveckling kretsade. Men tiden som dominant är nu förbi och lika obestridlig som den historiska dominansen är nu faktumet att Europa detroniserats till som bäst andrafiolen. Kategorierna där Europa brukade glänsa har nu kommit att bli grenar där först och främst amerikanska tävlande excellerat fram och distanserat kusinerna på andra sidan Atlanten. Men varför kan inte Europa längre tävla med den allierade västjätten, och vad får det för konsekvenser? Tävlingen var länge jämn. Ett Europa som kommit att förvandlas till pulver och stoft under de interna konflikter vars gnistbildningar renderade i två världskrig klättrade med amerikansk hjälp och inre sammanhållning i vad som kom att kallas den Europeiska Unionen ikapp och förbi USA redan 30 år efter krigsslutet. När 2008 och finanskrisen nalkades var EU-ländernas samlade BNP:er klart högre än USA:s, men där vände också lyckan för européerna. Förklaringsmodellerna talar om tillverkningsförskjutning till Kina, japanskt teknikfokus och amerikansk land grabbing inom Europas IT-sektor där uppköp genomförts av den idag totalt amerikanskdominerade big tech-scenen. Europa nöts samtidigt ned av allt från tröga byråkratiska processer och naiv handelspolitik till ett militärt angrepp från Ryssland. Står Europa så djupt ned i dyn att de amerikanska maktanspråken börjar närma sig smärtgränsen - som kan komma att få vågskålar att tippa i nya riktningar, eller kommer Europa att resa sig och stiga i statushierarkin igen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Vår sponsor hittas här: https://haileyhr.com/ Techsektorn och den artificiella intelligensen har lagt krokben för en hel armé av olyckskråkor som utlovade kraftiga börsfall i spåren av pandemislut, inflationsuppgång och kraftiga ränteuppgångar som vanligtvis sänker investeraraptiten på teknikaktier. Men kort senare stod samma olyckskråkor och kraxade om att AI-tekniksprånget som mest bestått av chatrobotar är överdrivet som snar tillväxtmotor. För att undsätta världsekonomin i den kaotiska tillvaro som varit rådande de senaste åren krävs mer än så, och därför är uppvärderingarna överilade. Vad var egentligen sannolikheten för att AI skulle sätta igång en ny industriell revolution med blixtens hastighet, och därmed rädda världsekonomin från de senaste årens prövningar? Att döma av medial uppmärksamhet och statliga satsningar så väl som de uppumpade börsvärderingarna såg det inte osannolikt ut, men i bakhuvudet på erfarna investerare fanns dotcom-bubblans minnen inpräntade. IT-uppvärderingarna i slutet av 1990-talet skedde precis som nu med en frustande hastighet och idén om att en ny verklighet var nära förestående för näringslivet - en industriell revolution som kom att kallas Industry 3.0. Men omvälvningen skedde också med stora offer i investerarled. Var den stundande omställningen till Industry 4.0 något annat, som kunde ske utan hajp och bubbelbristning? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Med stor vana vid att hålla svansföringen hög gällande välfärd och jämlikhet, stod svenskarna plötsligt med mössa i hand längst bak i ledet med förväntad negativ tillväxt under 2023. Det svenska samhällsprojektet utsågs nämligen till världsmästare i att haverera ett välfärdslands ekonomi under inflationens år 2023. I en ranking över ekonomisk tillväxt hittades Sverige inte bara “långt ner på listan”, utan sist. I Europa var det i princip bara ett enda land som gick mot en dystrare utveckling i fråga om tillväxttal: Krigets Ukraina. Pratet om “torrt krut i ladorna” som en skyddsmekanism mot de kraftigt skuldsatta svenska hushållen hade kommit att falna till tonerna av då avgående Riksbankschef Stefan Ingves onda öga mot politikerna: Ge inte stöd till inflationsförlorarna nu, för då hotar ni bidra med ytterligare inflation, var budet. I stället red hans efterträdare Erik Thedéen ut med en lans dragen för att försvara kronkursen, innan han föll av sin hästkrake och mest såg ganska fånig ut. Kronskepsisen bredde därefter ut sig. Var euron ett alternativ? Tja, svenskarna tycktes luta allt mer åt det, men lika lite som ett valutabyte skulle råda bot på svenskarnas direkta köpkraft när den falnande kronan kasserades skulle det vara en helande kraft mot det stora problemet som stod att hitta i det svenska samhället. Fastighetsmarknaden var kaputt, och i den fanns stråk av allt från börskollapser som slagits upp i finansmedierna under 2023 till det gängkrig i de svenska förorterna som tagit sig rent maffialiknande former. Vad är egentligen medicinen för att komma på rätt kurs - finns det någon universallösning eller är det bara att vänta ut inflations- och räntestormen innan nya tafatta försök får ta vid? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Västvärldens banksystem hade halvvägs in i 2023 just ridit igenom ett slagfält och när dammet lagt sig såg det ut att ha kommit ut näst intill helskinnat. Vissa av nisch- och regionalbankerna i USA hade förvisso dukat under för uttagsstormande kunder och den europeiska jätten Credit Suisse ätits upp av marknaden och tvångsförvärvats, men det finansiella systemet var fortsatt intakt. Men lika snabbt som krisen under vårvintern brutit ut - och ebbat ut - kom nästa orosmoln att torna upp sig i skyn över så väl Wall Street som Europas bankhuvudstäder, och nu var det lån som delats ut när tiderna fortfarande var goda men nu förvandlats till förlustbringande surdegar i bankernas balansräkningar. Trendförskjutning och ekonomisk nednötning hade nämligen gjort att en av ekonomins viktigaste beståndsdelar - fastighetsbranschen - stod näst på tur att hota bankerna med stora förluster. De amerikanska bankerna stod plötsligt på kö för att realisera kreditförluster och bli av med lån som delats ut till allt mer ansträngda fastighetsbolag, vars kunder och hyresgäster ur såväl kontors- som handels- och bostadskategorin var uppenbart mindre stadda i kassa än de varit när bankerna gått med på att dela ut krediter med räntor som nu föreföll kraftigt undermåliga givet riskerna i branschen. Det aktuella problemet för bankerna var inringat: Räntorna på lån som delats ut för bara några år sedan var så låga att det kändes som ett skämt ställt mot de räntor som krävdes för att bankernas insättande kunder inte skulle ta sina pengar och lämna banksystemet. Penningmarknadsfonder hade redan högre ränta än vad banker kunde erbjuda, och konsekvenserna av en bred bankflykt om budet spred sig var oöverskådliga. Vad var egentligen lösningen på den hotande dödsspiralen, där fastighetsbolagens sura lån utsågs till nästa potentiella dominobricka att hota bankernas envälde som depå för våra pengar - de likvida maktmedel som är vår viktigaste kontrollfunktion för att styra samhällen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Sveriges litenhet i världen kombinerat med de stora framgångar medborgarna lyckats prestera gör att epitet som avslutas med “under” inte sällan nyttjas för att beskriva olika kategorier av dessa succéfenomen. Vi har till exempel det svenska musikundret och det svenska techundret att vara stolta över, Abba och Roxette. Skype, Minecraft och Spotify. Men de senaste åren har också sagan om det svenska gamingundret kommit att berättas. Den på senare tid allra mest framstående drivkraften bakom det kommer från ett Värmland som väl egentligen är mer känt för bruksorter i utflyttningsbygd snarare än serieförvärvande gamingentreprenörer. Men lika sagolik som framgångarna tyckts rada upp sig för Karlstads börsstolthet Embracer de senaste åren, lika snabbt innebar våren 2023 en närmast total kollaps för den aktie som över 100.000 svenska småsparare lagt till i portföljen - för utöver alla andra fenomen hade svensk börs också blivit ett småspararunder där aktieplaceringar närmast blivit folksport. Embracers haveri den 24 maj 2023 var av sällan skådat slag när marknaden plötsligt tycktes tvivla på allt den geniförklarade vd:n Lars Wingefors byggt upp, och när den svarta onsdagen lades till handlingarna ställdes frågan: Stod hela det svenska gamingundret nu på kant med verkligheten? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts Karlstadsbördige utrikeschef Joakim Rönning.

Grälsjukan i världens viktigaste politiska församling - USA:s kongress - tycktes under våren 2023 ha nått en ny nivå av ursinne. Begreppet “skuldtakshöjning” slogs ånyo upp på finansmediernas förstasidor när republikaner och demokrater inte kunde enas, och hotet var inte bara mot amerikanska statstjänstemän som inte skulle få sina löner. Oron syntes också direkt i finansmarknaderna, och brytpunkten för utlösandet av en potentiell finansiell katastrof närmade sig med stormsteg. Tilltron till att de amerikanska politikerna skulle sansa sig och agera rättfärdigt i tider av särskild samhällsoro har samtidigt alltid varit hög - så hög att världens finansiella system byggt hela sin komplexa struktur ovanpå just den trovärdighet som är USA:s demokrati och förmåga att göra rätt för sig. Men USA tycktes faktiskt stå med otillräckliga verktyg för att desarmera den bomb som apterats på finansvärldens fundament: Den amerikanska statsskulden. Är det bara ännu ett skrämskott i Washington, eller är någonting på väg att förändras nu, som gör att vi måste ompröva hela vårt finansiella system? Finansministrar, centralbankschefer och kapitalmarknadens aktörer varslade i alla fall de amerikanska politikerna att sansa sig och inte utlösa en detonation som skulle få brutala konsekvenser genom att USA slutar betala räkningarna. Effekten slog nämligen inte bara genom USA:s statliga sektor när löneutbetalningar till landets egna anställda ställdes in, utan också mot investerare runtom i världen som sett de lån som USA försetts med som helförsäkrade. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Öppen finansmarknad, det liberalkapitalistiska kreditsystemet och frihandel var framgångsreceptet för världens välfärdsutveckling under hela efterkrigstiden sedan USA och Västeuropa kommit ut ur först andra världskriget som vinnare, och därefter också dragit det längsta strået i det kalla krig som följde med Sovjet som fiende. Men med årtionden av liberal ekonomisk globalisering i ryggen tornade plötsligt ett nytt ekonomiskt landskap upp sig, och det var ett landskap av okuvligt ökande protektionism. Handelskriget hade redan fått sig några år på nacken och de multilaterala förbindelserna i världen hade försämrats avsevärt under en pandemi där de negativa aspekterna av stora globaliserade leverantörskedjor beroende av Kina blivit oomtvistliga. Det liberalkapitalistiska blocket med USA i spetsen stod nu ånyo på kant med det statsdominerade, socialistiska och protektionistiska blocket utgjort av Kina, och Europa tycktes vingla av och an däremellan när stridsyxan tagits upp. Hur skulle utvecklingen i världens näringsliv påverkas av rörelsen, där svaret på alla ekonomiska problem tycktes vara mer statlig påverkan med den nationella säkerheten som okuvlig etta i prioritetsordningen för alla, även de mest liberala länderna? Och kunde det finansmarknadsverktyg som trimmat kreditsystemet i den fria världen nyttjas som ett effektivt vapen mot utvecklingen med hjälp av en ny sorts agenter i form av förrädarfinansfirmor på jakt efter avkastning och på uppdrag av Kreml eller Peking till priset av den nationella säkerheten i USA och Europa? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Genom pandemin och den ekonomiska kris som följde kom den kraftiga inflationsimpulsen att bli den mest utmärkande konsekvensen för allmänheten. När innehållet i plånboken till sist började sina efter att konsumenterna gjort över med besparingar och stödpengar som pumpats ut av världens stater hamnade till slut också storbolagen i fokus för de krafter som vilade till grund för det höga prisläge som var just inflation. I ett inledningsskede av pandemin där samhällen stängdes ned och råvarupriser rasade och rakade i höjden om vartannat innan leverantörskedjor havererade var resonemangen bakom prisuppgångarna initialt logiska och begripliga när varupriserna i butik stegrade och bolagen förde över kostnader på sina kunder. Men samtidigt som konsumenternas besparingar vittrade bort och löneökningarna inte alls kompenserade för de ökade levnadskostnaderna, märktes en rakt motsatt effekt hos de säljande bolagen. Storbolagens stod knappast på samma ruinbrant som konsumenterna, utan på fastare mark än någonsin med rekordvinster, samtidigt som de prishöjt sig igenom pandemin och inte bara försvarat utan också drygat ut vinstmarginalerna på bekostnad av konsumenterna. Hur blev det så här, varför har ingen agerat, och vad i alla makroekonomiska teorier om hur inflationen uppstår och tämjs är det som blivit fel? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

I skuggan av den ekonomiska oro som rådde under slutet av 2022 och inledningen av 2023, som tycktes kulminera i en transatlantisk bankslakt, tävlade tyckarna och tänkarna om att ringa i larmklockor och peka ut nästa spricka i det komplexa finanssystemet. Bortom den dumma mänsklighetens förstånd hävdades nämligen nästa finanskris ständigt vara på väg med en ny våg av olycka att marinera oss i när risktagandet till sist skulle spräcka finansmarknaden och vålla kaos. Och det var just till skuggan bakom bankerna, till de alternativa oreglerade finansiella aktörerna och instituten, som svaret ofta tycktes gömma sig när olyckskorparna fick visa vägen, både i faktiska och filosofiska termer. Men trots att benämningen “skuggbanker” varslade om ljusskygg verksamhet, som förvisso också var en oreglerad del av det finansiella systemet, så var verksamheten tillåten och när år 2023 tog sin början motsvarade tillgångarna i dessa entiteter en i princip lika stor del av finansmarknaden som de vanliga reglerade bankerna. Kunde det vara så att risken som vi trott försvunnit efter 15 år av hårda regleringar och krav på transparens mot bankerna bara flyttats någon annanstans men fortsatt var precis lika stor i systemet som helhet, och i stort sett bara väntade på den utlösande faktorn för nästa kollaps, samtidigt som marknaderna vilade i tron om att uppstädningen varit tillräcklig efter den globala finanskrisen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Förväntningarna på AI - den artificiella intelligensens förmågor där datorprogram och robotar efterliknar människors naturliga intelligens - nådde rekordhöjder under 2023. Releasen av det Microsoft-kopplade forskningsbolaget OpenAI:s plattform ChatGPT slog såväl allmänhet som expertis med häpnad. Mjukvarans kognitiva funktioner gav intrycket av att ett datorprogram fått mänsklig intelligens och gick att kommunicera med. Förmågorna att lära sig saker av tidigare erfarenheter, en förståelse för naturligt språk och optimera planering, lösa problem på förfrågan och interagera socialt var häpnadsväckande. Antalet användare exploderade till rekordnivåer som kraftigt överträffade lanseringssiffrorna för andra på sin tid nydanande digitala tjänster som Google, Facebook, Instagram och Netflix. Men lika fascinerande som explosionen av teknisk utveckling var, lika skräckinjagande tedde den sig när futuristerna gav sin syn på farorna med projektet AI. Bortom den digitala landvinningen gavs en illavarslande förutsägelse om övervägande risker som kunde bli avgörande för mänsklighetens framtid när över 1.000 högdjur inom fältet författade ett uppmärksammat öppet brev i saken. Bland dem som ropade varg fanns bland andra den svensk-amerikanske fysikern Max Tegmark och självaste Elon Musk. Med ett varnande finger lyft sades farorna med de snabbt framväxande smarta maskinerna vara större än vad som går att överblicka när intelligens av övermänskligt slag med stormsteg tar oss mot ett scenario där hela människoarten blir överflödig och oacceptabel som livsform. Men hur är det egentligen ställt, äter vi förbjuden frukt från kunskapens träd och skriver vår tids mytologiska domedagsberättelse här i skärningspunkten mellan filosofi och teknik, när vi nu ser framför oss att de tekniska landvinningar som å ena sidan kan rädda vår ekonomi, å andra sidan också kan förgöra oss i ett syndafall av bibliskt snitt? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

I skuggan av en bankkris i västvärlden, som följt efter en tid av en maktdemonstration från USA:s centralbank Federal Reserve som lett till att dollarn krossat andra valutor, hördes alltfler lockrop från Peking i finansvärlden. Kina hade de senaste åren dykt upp som så kallad “lender of last resort” i alltfler händelser av finansiell kris där enskilda länder på ruinens brant tvingats hala fram kollekthåven mot stora långivare som vanligtvis bara kunnat heta USA eller IMF. Och vid sidan av hade samtidigt idén om en petroyuan, som skulle göra Kinas valuta till en gigant i konkurrens med amerikanska dollarn på världsmarknaden, fått en kraftigt ökad uppmärksamhet. Hur stod det egentligen till - var den dollarmakt USA haft i snart 100 år hotad - och skulle den rådande världsordningen med amerikansk hegemoni som global polis ta slut med en pandemi och flera efter varandra följande kriser med krig och elände? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Hoppet om att bankoron skulle vara ett minne blott stod sig i en knapp vecka efter att Credit Suisse livslinje tagit sin ände. Den lokala rivalen UBS hade med myndighetstvång förmåtts köpa den gamla schweiziska klenoden, vars anseende hamnat i paritet med ett råttbo, sedan skandalerna avlöst varandra. Med några dagar av positiv utveckling, lättad känslostämning och hopp om att krisen skulle vara avvärjd, kom så en ny våg av oro att rulla in och orsaka nytt börsras inom banksektorn. Sökljuset efter nästa bank att dras in i krisen hade landat i Tyskland, på Deutsche Bank. Det är en bank som alla finansintresserade haft ögonen på i över ett decennium. Innan Credit Suisse tacklade sig fram till tronen och krönt sig själv till kung över Europas bankrutta banker hade nämligen Deutsche Bank suttit där och jäst med rekordlågt anseende under lång tid. Och när den nya krisvågen träffade Europas finansiella kärna var det med en ännu större risk än den som berörde Credit Suisse. Räknat utifrån tillgångar var nämligen Deutsche Bank, som nu hamnade i allas fokus, dubbelt så stor som det Credit Suisse som fått världsfinansens hjärta att studsa upp i halsgropen veckan innan. Hade spridningen från Credit Suisse-fallet nu tagit fart, eller hur stod det egentligen till - var verkligen Deutsche Bank på väg att bli nästa offer i 2023 års bankslakt? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Credit Suisse har köpts upp av UBS i en räddningsaktion och när saken var klar stod innehavarna av så kallade AT1-obligationer som gigantiska förlorare, 17 miljarder dollar fattigare, när efterspelet till den största bankräddningen på över ett decennium rullades upp. Än en gång stod staten inblandad för att förhindra en storbank från att falla och sprida olyckan vidare i nya led över hela finansvärlden. Det skulle ju aldrig ske igen, efter att Dodd-Frank-lag och Baselkrav införts med säkerhetskapitalkrav och stresstester. Just de instrument som nyttjats för att bygga regulatorisk buffert i Credit Suisse hade nu förklarats värda noll och intet hos skuldägarna för att lätta trycket på banken och därigenom sockra affären för UBS. Men hur hade det hela gått till när UBS med snillrika medel duckat kulan genom att rädda rivalen på bekostnad av att skuldägare och följaktligen fordringsägare - snarare än Credit Suisse-aktieägarna - fick ta den största smällen? Och vad sade hela sagan egentligen om banksystemets incitamentsstruktur, som uppenbarligen fortsatt var problematisk givet att risktagandet ånyo hotade den för ekonomin livsviktiga finansiella infrastrukturen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Det hände ganska mycket under 2023 års vecka 11, nästan för mycket för att hålla sig ajour med utvecklingen. På bankkrascher följde marknader i panik i beständigt inflationsrally som medverkade till att försätta börser och räntor i samma rörelsemönster som när en studsboll åkt in under vardagsrumssoffan. Federal Reserves räntehöjningskampanj ifrågasattes plötsligt hejvilt - var världens viktigaste centralbank på väg att döda sina egna affärsbanksbarn som en annan fader Abraham? Vissa analytiker trodde i alla fall det, i en tävling om vem som kunde sänka förväntningarna på Feds åtstramningar framåt för att rädda banksystemets likviditet. Likt för den bibliske Abraham, med svärdet mot sonens hals, kom dock överheten till undsättning för Fed och den desperata jakten på inflationen. Krisen såg nämligen ut att ha bedarrat dagen efter att amerikanska myndigheter ridit ut och tydligt förklarat att alla insatta pengar i landets banker var säkra, i alla fall så länge de var försäkrade, och att systemet skulle fungera efter alla säkerhetsåtgärder som införts efter finanskrisen som bröt ut 2008. Men samtidigt som lugnet försökte få fäste i börsgryningen kom nya stråk av oro att träda fram i besked en anrik gammal schweizare på den europeiska kontinenten, en bank med betydligt större sprängkraft än de skrämskott som hörts i Silicon Valley dagarna innan. Är vi på säker mark, eller var ska vi ta vägen i gyttret av information, där allt understundom tycks peka rakt in i domedagen? Jo, till FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen så klart. Det är en podcast av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Konstaterandet att det nog är någonting som inte stämmer i ekonomin var ganska helgjutet under vårvintern 2023. Inflationsbrasan hade allt den behövde för ett paradigmskifte bort från billiga lån och börsfest: Gnistbildning av sedelpressar som stått glödheta på högvarv i 15 år och fri tillgång till såväl syre som brännbart material i form av svällande kreditlånebubblor till följd av hyperlåga räntor och en pandemi som nött sönder globaliserade leverantörskedjor. Men den epokgörande förändringen som de tvåsiffriga procenttalens inflation borde föra med sig lät ändå vänta på sig. Världens börser återhämtade stora delar av de ras som präglat 2022 och även räntemarknader tycktes kylas av i väntan på att de stora åtstramningarna skulle börja verka och inleda en snabb inflationsnedgång. Och trots att den visst skulle låta vänta på sig när ett efter ett av skräckdatasläpp började kablas ut, så gick börsen på i ullstrumporna och folk levde mest på som vanligt, möjligtvis med undantag för lite gnäll om att grönsaker blivit eländigt dyra på Ica och Hemköp. Kommer paradigmskiftet i investeringsmiljön som alla väl hade väntat sig med en fyrfaldigad styrränta i ryggen, eller är det något vi alla missar? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson, och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning.

I väntan på vad för slags landning Sveriges, USA:s och världens ekonomi var på väg mot under 2023 gick spekulationerna lika varma som inflationen, så väl bland folket på gatan som i analyshusen. Centralbankskritiken var högt uppe på agendan och motstridig data gäckade alla närvarande, inte minst den generation som växt upp utan just inflation, och som nu stod upp till öronen i konsumtionsmördande räntekostnader för de lån som tagits under den högkonjunktur som nu gick att se i backspegeln. Den hård-, mjuk- eller icke-landning för ekonomin som dryftades hade många variabler - FÖR många för att vara säker på någonting alls verkade det som - och faktumet att inflationen måste bekämpas tycktes vara det enda som föreföll oomtvistlig i diskussionen. Men vad skulle egentligen krävas för att nå inflationsmålet på 2 procent - var det ens praktiskt möjligt utan att förgöra ekonomin totalt? Här för att reda ut begreppen och dividera om den frågan är IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

USA har tagit ett rejält brottargrepp om den gröna omställningen med ett skattepaket som är så stort att världens konkurrensregler sätts ur spel, och lika grön som den amerikanska industrin ska bli, lika gröna av avund står politiker i Europa med knutna nävar i fickorna. Ska den gröna industrin nu ryckas ur händerna på Europa, likt hur så väl tung som högteknologisk industri först löpte iväg till Kina innan mjukvaruekonomins alla techbolag på den europeiska kontinenten såldes ut till USA:s Silicon Valley-jättar innan de lades ned i ett rent hutlöst konkurrensbrottsligt förfarande? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning.