"War is a very private thing" Vi kommer in på de privata och personliga aspekterna av att vara soldat i ett krig och vad Oleksij har upptäckt om sin egen självbild sedan kriget började. Oleksij pratar även om hur hans syn på världen omkring förändrats.

Vi fortsätter intervjun med Oleksij och diskuterar soldaternas utrustning och hur kriget påverkar hela Ukraina.

I juni 2022 deltar Oleksij och hans spaningskompani i den ukrainska offensiven i Cherson-regionen. Han beskriver hur ryssarna är som fiender och hur det gick till när han skadades av granater från en rysk granatspruta.

Oleksij Kljutjnikov är en 42-årig ukrainare som deltog i striderna mot Ryssland efter invasionen 2022. Efter att ha sårats svårt av granatsplitter tjänstgör han nu vid ett transportkompani. Vi lyckades få en intervju med honom där han berättar om sina upplevelser från kriget. (Intervjun är på engelska) De här avsnitten med Oleksej är en del av en längre serie med tema Ukraina där vi på olika sätt kommer att beröra kriget där.

Prins Harry är i Afghanistan och flyger stridsuppdrag som skytt på en Apache-helikopter. Väl hemma i England lider han av oro och ångest och börjar fundera över om han lider av PTSD. Han drar slutsatsen att det är PTSD, men att det inte är hans krigsupplevelser som ligger till grund för de problem han har.

Prins Harry utbildas nu till pilot på attackhelikoptern Apache. 2012 är det dags för honom att åka andra vändan till Afghanistan, denna gång som andrepilot och skytt på just Apache. Det dröjer inte länge innan de får sitt första stridsuppdrag.

När vi kommer in i historien har Prins Harry precis anlänt till Afghanistan och Forward Operating Base Dwyer i Helmand-provinsen. Han ska tjänstgöra som Forward Air Controller och hans anrop är Widow Six Seven.

21 år gammal börjar Prins Harry på militärhögskolan Sandhurst. Efter det har han gjort två vändor till Afghanistan. Den första som Forward Air Controller 2007/2008 och den andra som andrepilot och skytt på attackhelikoptern Apache 2012/2013.

Richard von Rosens grupp med kungstigrar har svårigheter att slå sig fram genom en gata i en Ungersk stad. De stoppas hela tiden av sovjetiska motanfall. De kommer inte framåt. Då kommer ordern från staben att von Rosen ska slå sig fram till varje pris. Ett dilemma; han kan inte vägra lyda order, men en framryckning innebär att hans kolonn med största sannolikhet förintas. Men von Rosen hittar en lösning.

Von Rosen har smugit fram tillsammans med en kompanichef från infanteriet mot en T34:a. De bestämmer sig för att dra sig tillbaka och beordra in en kungstiger för att slå ut T34:an. Men strax kommer sovjetiskt attackflyg, en IL-2 Sjturmovik, och anfaller dem.

Vid det här laget under reträtten genom Ungern 1944 har ryssarna blivit bättre på att gruppera sina pansarvärnspjäser och har därmed blivit farligare för de tyska pansartrupperna. Samtidigt retar sig kompanichefen Richard von Rosen på ledningens oförmåga att gruppera hans kungstigrar på ett effektivt sätt.

Nu har von Rosen och hans kompani med kungstigrar en paus i striderna och passar på att tanka och fylla på ammunition. Men snart dyker ryska stridsvagnar upp för att ta upp kampen med tyskarna.

I oktober 1944 rasar mycket hårda pansarstrider i östra Ungern mellan Wehrmacht och Röda armén. Vi får följa med den tyske kompanichefen von Rosen och hans förband med kungstigrar genom striderna.

Utredningen om krigsbrott mot kanadensiske prickskytten Arron Perry har dragit ner hela prickskyttegruppen i botten. Men tidigare gruppchefen Ragsdales pappa kräver en utredning om hur soldaterna behandlats av armén. Vi berättar också hur det gick för prickskyttarna när stormen väl blåst över.

De fem kanadensiska prickskyttarna är handplockade för att stödja amerikanska enheter under Operation Anaconda. Efter nio dygn av strider i afghanska Shahikot-dalen lovar de varandra att inte avslöja för någon utanför deras sammansvetsade grupp hur många fiender de faktiskt skjutit ihjäl. Ett löfte ingen av dem hittills har brutit. Men de bekräftar uppgifterna om att de slagit världsrekordet när det gäller avstånd. Men snart ska en anmälan om misstänkt krigsbrott förändra prickskyttarnas karriärer.

I veckan nåddes vi av nyheten att en ukrainsk prickskytt ska ha slagit distansrekordet i prickskytte med 3800 meter. I mars 2002 var det kanadensiska prickskytten Rob Furlong som slog rekord med 2430 meter under strider i Operation Anaconda i Afghanistan. Men efter att en medlem i hans prickskyttegrupp anklagas för krigsbrott, handlade debatten och medierapporteringen på hemmaplan bara om eventuella krigsförbrytelser och deras insats hamnade i skymundan.

Petrov har tillskrivits bedriften av att ha räddat världen. I september 1983 arbetar Petrov i en luftförsvarscentral i Sovjetunionen. På hans pass går larmet från sovjetiska spionsatelliter, USA har avfyrat en kärnvapenrobot i riktning Sovjet. Till slut är det enligt de sovjetiska varningssystemen fem kärnvapenrobotar. Stick i stäv med stående order rapporterar Petrov inte vidare, utan inväntar ytterligare bekräftelse från höjdradarsystemet att robotar är på väg mot dem. Hans beslut att avvakta förhindrade sannolikt tredje världskriget med påföljande atomvinter. Men 1983 sopades hela incidenten under mattan och uppdagades först efter murens fall.

DDR-spionen Rainer "Topaz" Rupp sitter trots murens fall 1989 kvar i NATO-högkvarteret i Bryssel och bara väntar på att hans stora hemlighet ska avslöjas och att han ska bli gripen för spioneri och landsförräderi. Men trots att arkiven börjar öppnas dröjer det ända till 1993 innan han blir gripen, när de så kallades Rosenholz-dokumenten, STASI:s heliga graal, hamnar i händerna på CIA.

Trots redan starka spänningar mellan NATO och Warszawa-pakten stiger temperaturen ytterligare under oktober 1983 när USA invaderar den lilla önationen Grenada. I november 1983 inleds övningen Able Archer i Europa och under övningen strömmar det in uppgifter till KGB från deras spioner och informatörer om att ett kärnvapenangrepp kan vara nära förestående. När DDR-spionen i NATO-högkvarteret Rainer "Topaz" Rupp får höra uppgifter om detta blir han förvånad. I högkvarteret är det som vilken arbetsdag som helst och han ser inga som helst indikationer på att ett krig är nära förestående.

I mars 1983 meddelar president Ronald Reagan att USA ska utveckla ett effektivt motmedel mot det sovjetiska kärnvapenhotet: SDI - Strategic Defense Initiative, populärt kallat Star Wars. Om det fungerar kommer det att rubba terrorbalansen till USA:s fördel. Men frågan som snart dyker upp är om detta projekt överhuvudtaget är genomförbart? DDR-spionen Rainer "Topaz" Rupp på NATO:s högkvarter i Bryssel ser till att ta reda på så mycket som möjligt om projektet och skickar informationen till sina uppdragsgivare.