2010 varnade Carin Götblad att tusentals unga riskerade hamna i kriminalitet. Men varningarna hörsammades inte. I ett samtal med kriminologen Amir Rostami pratar de om samhällets utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sista avsnittet av I lagens namn för i år möts polismästaren för polisens nationella operativa avdelning, Carin Götblad och professorn i kriminologi Amir Rostami i ett samtal om gängens framväxt, varningarna som inte hörsammades, möjliga orsaker till det eskalerande våldet och framtidens utmaningar. Progamledare: Martin Wicklin Producent: Viktor Papini & Lars Truedson Ansvarig utgivare: Nina Glans Kontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

Falska inkomstuppgifter är en ny trend bland grovt kriminella. Åklagare och Skatteverket larmar om att kriminella köper sig till falska inkomstuppgifter för att lura polisen och ta del av välfärden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom så kallade ekobrottsspecialister kan kriminella runt om i landet köpa sig till falska inkomstuppgifter. Metoden är en nyckel in i legala strukturer och möjliggör flera olika typer av brottsupplägg. Flera myndigheter vittnar om svårigheter att bekämpa brottsligheten och vill se mer förebyggande åtgärder. Om det fortsätter som nu riskerar skattemoralen att bli urgröpt, säger åklagare Daniel Larson vid Ekobrottsmyndigheten i Göteborg. - Till slut så kommer hela vårat välfärdssystem vara utmanat och de som gör rätt för sig kommer befogat ställa frågan, vad fan får jag för mina pengar? Reporter: Robin Jonsson Programledare: Martin Wicklin Producent: Viktor Papini Ansvarig utgivare: Nina Glans Kontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

Sverige sticker ut internationellt med antalet sprängningar i kriminella uppgörelser. Hittills i år handlar det om 70 stycken. Det uppger Nationellt bombdatacenter för I lagens namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Majoriteten av bomberna som polisen tagit i beslag det senaste halvåret är hemmabyggen.  Enligt en åklagare tycks så kallade termosbomber vara en del av vapenarsenalen i kriminell miljö. Redo att användas när det behövs.  I programmet tittar Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin närmare på två sprängningar från januari 2023 och en utpekad bombinstruktör.  Producent: Viktor Papini Ljudtekniker: Johan Hörnqvist  Ansvarig utgivare: Nina Glans  Kontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se 

Rekordmånga unga mellan 15 och 17 år har åtalats i 2023 för misstankar om bland annat mord och grovt vapenbrott. Det visar siffror som I lagens har tagit fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Siffran skulle kunna vara ännu högre men flera av barnen som agerat utförare genom att skjuta mot lägenheter och personer har varit under 15 år och åtalas inte. Gängkonflikterna 2023 har beskrivits som ett proxykrig med barn som utförare, där anstiftarna gömmer sig bakom anonyma alias i olika chatt-appar. I det här programmet har Lova Nyqvist Sköld och Martin Wicklin grävt ned sig i fallet med sprängningen i Kista i januari 2023 och frågar sig, hur går det till när barn rekryteras? Producent: Viktor Papini Ljudtekniker: Elin Rosenberg Ansvarig utgivare: Nina Glans Kontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

En orolig mormor blir uppringd av sitt barnbarn. Han säger att han hamnat i trubbel, att han behöver pengar. Men rösten tillhör inte honom. Faktiskt ingen alls. Ingen människa i alla fall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-skapade röstkloner blir allt vanligare, och nu varnar svensk polis för att fenomenet redan är här. Men samma teknik används av polisen. Algoritmerna avslöjar brottslingens ansikte och inom några år kan sex miljoner svenska pass vara scannade. Producent: Viktor Papini Programledare: Martin Wicklin Reporter: Mattias Pleijel Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Ansvarig utgivare: Nina Glans

Ett mord upptäcks. En gärningsman saknas. Men DNA från en misstänkt person har lämnats på platsen. Med en ny DNA-teknik kan polisen få hjälp att fastställa åldern på den misstänkta mördaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare har det varit omöjligt att veta hur gammal en okänd förövare är. Men det finns en DNA-teknik som kan ge polisen svaret. På Uppsala Universitet utvecklas en teknik som kan avslöja vår ålder. I dagens program kommer vi besöka ett labb och själva testa tekniken samt ställa oss frågan - hur kommer det här påverka framtida brottsutredningar?

Klockan är tre på eftermiddagen en vårdag 2020. Diljot står utanför Norrmalms polishus. För ett halvår sen lämnade han Indien för en ny framtid i Sverige. Det blev inte alls som han hade tänkt sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Diljot är en av många i Sverige som misstänks vara offer för människohandel på arbetsmarknaden. Flera myndigheter beskriver det som ett skuggsamhälle där få fall leder till åtal och en ekonomi som letar sig in överallt.  Det görs just nu flera satsningar mot arbetslivskriminaliteten i Sverige där bland annat polisen, Skatteverket och Arbetsmiljöverket samarbetar för att komma åt problemet. Samtidigt är en myndighet som ofta upptäcker spår av exploatering begränsad att tipsa polisen på grund av absolut sekretess.  Programledare: Martin Wicklin Reporter: Lova Nyqvist Sköld Producent: Viktor Papini Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Ansvarig utgivare: Nina Glans Kontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

Frejas storebror är kriminell och flyr landet. Händelsen får stora konsekvenser för Freja som idag tycker att samhället svek när hon behövde det som mest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att ha ett syskon som begår brott ökar enligt forskning risken för att ett syskon också ska hamna i kriminalitet. Ändå saknas riktat stöd till just syskon till brottsmisstänkta. Det menar stödorganisationen BUFFF som ser allt större behov att rikta sig mot syskonen i en tid då allt yngre människor blir misstänkta och döms för grova brott. Programledare: Martin Wicklin Reporter: Jennifer Ahlbom Producent: Viktor Papini Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Ansvarig utgivare: Nina Glans Kontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

Under våren larmar åklagare och Tullverket att Helsingborgs hamn blivit ny transitpunkt för internationell kokainsmuggling till norra Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I december månad förra året bryter två mörkklädda män sig in på hamnområdet i Helsingborg. Måltavlan är en banancontainer från Sydamerika med ett värdefullt innehåll. Vad de inte vet är att Tullverkets spanare är dem hack i häl. Männen visar sig komma från Albanien och sakna koppling till Sverige. Så vad gör de i hamnen? Vem har skickat dem och varför har det plötsligt beslagtagits rekordmängder kokain i Helsingborgs hamn under det senaste året? Programledare: Martin Wicklin Producent: Viktor Papini Ljudtekniker: Elin Rosenberg Ansvarig utgivare: Nina Glans Kontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

I region Syd har polisen genom en ny metod förhindrat flera potentiella skolattacker. Men runt om i landet ser förutsättningarna och handlingsplaner väldigt olika ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter flera allvarliga skoldåd på kort tid i Skåne började polisen analysera händelserna och utarbeta en ny metod för att förhindra skolattacker. Enligt polisen är det så mycket som en händelse i veckan som skulle kunna rendera i ett skoldåd.

Det dödliga relationsvåldet drabbar nästan uteslutande kvinnor. Men forskning visar också på ett stort mörkertal av våldsutsatta män som ofta lider i det tysta utan att varken anmäla eller söka vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Peter" levde i över 20 år med en kvinna som utsatte honom för både psykisk och fysisk misshandel. Men när han sökte hjälp erbjöd inte samhället det som han hade behövt. Nu pratar han ut om de traumatiska åren. Enligt ny forskning från Högskolan i Gävle lider våldsutsatta män av stress, ångest och depression. Ofta söker de varken hjälp eller berättar om relationsvåldet som de utsätts för. Forskaren själv beskriver problemet som en tyst epidemi. Siffrorna är annars tydliga både i Sverige och internationellt gällande det dödliga våldet. Och relationsvåldet drabbar också i betydligt större utsträckning kvinnor. Men forskning visar också att män sällan anmäler, pratar om eller söka vård för det de utsatts för. När män utsätts för relationsvåld visar siffror från BRÅ att de inte erbjuds hjälp i samma utsträckning som kvinnor. Och endast en tredjedel av alla skyddade boenden tar emot män. * Peter heter egentligen någonting annat och hans röst är utbytt

Tusentals förövare har sen 2020 kommit undan att betala skadestånd. Många brottsoffer vittnar om en svår process där de varken vågar, vill eller förstår hur de ska driva in sina skadestånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många brottsoffer har svårt att få ut sina skadestånd efter att de utsatts för brott. Flera jurister är kritiska mot hur systemet är utformat där väldigt mycket ansvar läggs på brottsoffren själva. För ett år sen gjordes lagändringar med syfte att stärka brottsoffers möjligheter att få ut sina skadestånd - man såg då en brist i systemet.  I den nya lagen höjdes beloppen markant för den som utsatts för kränkningsbrott, men det gjordes knappt några ändringar som skulle göra det lättare för brottsoffren att få ut sina pengar. Istället har det med den nya lagen riskerat bli ännu svårare att få ut skadestånd. Enligt vår uträkning så har nästan 22 000 av de gärningsmän som har blivit föremål för indrivning av skadestånd hos Kronofogden sedan 2020 - i alla fall än så länge - kommit undan utan att betala.    Man kan lätt tro att skadestånden betalas ut automatiskt efter avslutad rättegång, men det gör de inte. Istället är det upp till den som har varit utsatt för brott att själv driva in sitt skadestånd av gärningsmannen som begått brottet.  Även om man kan få hjälp av Kronofogden kan det här bli en obehaglig process för den som blivit utsatt, särskilt när det handlar om just kränkningsbrott som misshandel, våldtäkt eller våld i nära relation där det kan finnas en hotbild.   Att det fungerar så här har fått jurister och flera myndigheter att reagera. De vill se en ändring av hela systemet. 

Det tog fyra och ett halvt år från Klaras anmälan till att domen mot hennes ex-pojkvän om grov fridskränkning vann laga kraft. Vi har tidigare kallat henne för "Linnea". Nu berättar hon om hur den långa rättsprocessen påverkat henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under förra året anmäldes 26 102 fall av brott i parrelationer. Hur stort mörkertalet är vet ingen, men troligt är att det är stort.  Brott som handlar om våld i nära relationer är ett prioriterat arbete - ändå finns exempel på där det tar mycket lång tid från att anmälan sker till dess att dom avkunnas. I lagens namn återvänder nu till ett fall som vi följt genom åren och som visat hur långa de här väntetiderna kan bli. "Linnea", som vi har kallat henne, misshandlades, släpades i håret, sparkades och fruktade för sitt liv. Totalt tog det fyra och ett halvt år från att hon anmälde sin expojkvän till att domen mot honom vann laga kraft. Straffet skärptes i hovrätten till fängelse i sex månader för grov kvinnofridskränkning. Nu väljer Klara, som "Linnea" egentligen heter, att berätta om hur tiden har varit. Hon vill inte gömma sig längre. I avsnittet hör du bland annat justitieminister Morgan Johansson få frågan om hur det kan ta såhär lång tid att få upprättelse. Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Alexandra Sannemalm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Linus Lindahl.

Allt fler tolkar arbetar inom det svenska rättsväsendet och har stor betydelse för utfallen. Men vem granskar dem? I lagens namn tittar närmare på fall där tolkar, som arbetar i rättegångar och polisförhör, anmälts för att ha brutit mot så kallad god tolksed. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Precis som advokater ska auktoriserade tolkar följa olika regler där kravet på opartiskhet och redbarhet står högt i kurs. Vi har granskat tolkar verksamma i rättsväsendet och hur de efterlever god tolksed. Vi har gått igenom de anmälningar som kommit in de senaste 10 åren.  I avsnittet hör du åklagaren som betvivlar tolkningen i sin egen utredning, en rättstolk som kräver förändring och så ska du få höra om ett uppmärksammat fall där en tolk som propagerat mot den svenska rättsstaten kan få miljonbelopp i skadestånd. Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Lova Nyqvist Sköld. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Lars Truedson.

Den 11 september är det riksdagsval i Sverige och enligt väljarna är kriminaliteten en av de viktigaste valfrågorna. I dagens avsnitt av I lagens namn möts justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) och Johan Forssell (M) i en rättspolitisk debatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Totalt sköts 45 personer till döds förra året i Sverige. I år är antalet redan uppe i drygt 40 dödsskjutningar. Både Socialdemokraterna och Moderaterna har kommit med flera förslag den senaste tiden på hur de vill stoppa kriminella nätverk och vilka förebyggande åtgärder som bör göras. Debatten mellan Morgan Johansson (S) och Johan Forssell (M) handlar bland annat om vad de vill göra i kampen mot gängkriminaliteten och hur rekryteringen av unga ska stoppas.

I november 2021 slår insatsstyrkan till mot ett gult hus utanför Falköping. Där bor en man med tidigare koppling till NMR och han har varit på Säkerhetspolisens radar under flera års tid. De hittar en säck med kopparsulfat, krutrester och en bunt med orangea tändkablar. Och vid hans dator ligger vapendelar av plast som han själv har skrivit ut med sin 3D-skrivare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Säkerhetspolisen ser en ökning av unga män som radikaliseras online, så kallade ensamvargar, framför allt inom den våldsbejakande högerextremismen. Där sprids manualer för vapentillverkning och direkta uppmaningar att utföra attentat. Samtidigt varnar den europeiska polisbyrån, Europol, för utvecklingen med 3D-printade vapen, något som blivit vanligare även i svenska brottsutredningar. I det här avsnittet tittar vi närmare på ett fall där Säkerhetspolisen i hemlighet kartlade en 25-åring utanför Falköping. Vid husrannsakan hittades mängder med kemikalier, kartonger med vapendelar och funktionsdugliga vapen utskrivna i plast. Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Pernilla Wadebäck. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Producent: Linus Lindahl.

Daniella började livet på andra sidan av lagen tidigt. Hon växte upp i en kriminell miljö och drogerna kom in i hennes liv. Under flera år var hon tillsammans med en ledare inom ett kriminellt nätverk och hon blev själv en del av brottsligheten. Sedan jag var ganska liten har jag varit en del av det där. Det har liksom varit ganska normalt för mig, berättar Daniella för I lagens namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av maj släppte polisens nationella operativa avdelning - NOA  en rapport som handlar om kvinnors roll och delaktighet i kriminella miljöer. Där framkom att polisen och andra myndigheter ofta utgått från att kvinnor är offer - och därför har man missat att kvinnor faktiskt är mer delaktiga i grov brottslighet än vad man först trott. – Det vi i första hand har kommit fram till är att det finns en klar uppfattning om att kvinnor har ett aktivt deltagande i kriminella miljöer. De utgör såväl möjliggörare som ledande aktörer i vissa delar, säger rapportförfattaren Anna Ekström vid Utvecklingscentrum Väst och fortsätter: – De gömmer, förvarar och transporterar vapen exempelvis. I lagens namn har träffat Daniella. För några år sedan var hon tillsammans med en ledare för ett kriminellt nätverk och var själv en del av nätverkets verksamhet. – Jag fick en strategisk roll, att planera saker. Jag har märkt i den här världen att kvinnorna får ofta den här rollen, säger hon till I lagens namn. I dag lever Daniella ett helt annat liv i en ny stad. Hör hennes berättelse om tiden i i nätverket. *Daniella heter egentligen någonting annat och hennes röst har bytts ut. Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Alexandra Sannemalm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Linus Lindahl.

En 25-årig blir skjuten till döds vid en hållplats i Märsta. En misstänkt grips flera månader senare. Han döms för mord i tingsrätten men frias i hovrätten på samma bevisning. Snart ska fallet prövas i Högsta domstolen. Frågan är, var beviskraven för höga i hovrätten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spår från både offer och misstänkt på en grön jacka, DNA från den misstänkte på tomhylsor som hittats på brottsplatsen och en mobil som tillhörde den misstänkte kopplades upp i området kring brottsplatsen vid tidpunkten för mordet. Det var några av bevisen som räckte till fällande dom för mordet i Märsta i tingsrätten, men inte räckte hela vägen i hovrätten. Det fick riksåklagaren Petra Lundh att överklaga ärendet till Högsta domstolen. – Utifrån det som framgår av domarna och det jag kan se så anser jag naturligtvis att det skulle bli en fällande dom på det som fanns i det fallet, säger Lundh till I lagens namn. Vi har träffat poliser som arbetar på fältet, föräldrar vars barn har mördats i gängkonflikterna, samt andra utredare och åklagare som alla tycker att beviskraven i domstolarna har höjts eller är för höga. Samtidigt håller de med om att beviskraven behöver vara höga, så var går gränsen? I lagens namn har också träffat hovrättspresidenten i Svea hovrätt, Anders Perklev. – Det är svårt att generellt kritisera det här. För att i den här kritiken finns det nog en önskan om att man ska sänka beviskraven och det tror jag inte är en god idé i en rättstat. Att möta brottsligheten på det sättet. Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Jill Eriksson. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Linus Lindahl.

I skuggan av gängkriminaliteten växer heroinmarknaden i Sverige. Det säger poliser från Stockholm, Göteborg och Malmö som I lagens namn har pratat med. Trots det läggs få resurser inom polisen på att få stopp på ökningen. Vi ser att det kommer nya säljare hela tiden, säger narkotikaspanaren Martin till I lagens namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I lagens namn har under flera veckors tid träffat poliser, Tullverket och heroinister för att få en inblick i hur heroinförsäljningen ser ut i dag, varifrån heroinet kommer, och vad som görs för att stoppa ökningen. Enligt polisen i Stockholm, Göteborg och Malmö har heroinförsäljningen ökat efter pandemin. Detta eftersom priserna på drogen sjunkit. Men samtidigt som drogen blivit lättare att få tag på har polisen ont om resurser för att jobba mot heroinmarknaden. – Idag är polisen piskad att jobba mot specifika ändamål. Det som är mest känt för allmänheten är väl skjutningar och gängkriminella. Även om de som håller på med heroinet är gängkriminella så skjuter de inte ihjäl varandra, så vi har inte haft utrymme att jobba på detta sätt igen. Det blir lite som en fristad för dem, säger Martin som är narkotikaspanare vid Norrmalmspolisen i Stockholm. Mellan sommaren 2018 och årsskiftet 2020-2021 gjorde polisen och Tullverket riktade operationer mot heroinsmuggling och försäljning. Under den här tiden gjorde både polisen och tullen gjorde stora heroinbeslag. Insatserna, i kombination med en global coronapandemi och stängda landsgränser, gjorde att det under en period blev svårt att få tag på heroin i Sverige. Enligt Tullverket kunde ett gram, som idag kostar runt 500 kronor då kosta upp till 4 000 kronor. "Julia" har ett fast jobb och fästman. Väldigt få vet om att hon är beroende av heroin sedan tre år tillbaka. Ett beroende som kostar henne 15-45 000 kronor i månaden. – Jag sköter mig som vilken Svensson som helst med enda skillnaden att jag brukar heroin, säger "Julia" som egentligen heter någonting annat. Hör henne, Markus som tidigare tagit heroin, narkotikaspanaren Martin och flera andra om heroinsituationen i dag. Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Alexandra Sannemalm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Linus Lindahl.

Polisen Per Gustafsson och hans kollega åker ut på ett larm till resecentrum i Skövde. Känslan är att det handlar om ett vanligt rutinuppdrag. Men det slutar med att Per misshandlas så svårt att han inte klarar av att komma tillbaka till polisyrket igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Polisers utsatthet har hamnat i fokus efter påskupploppen då poliser fruktade för sina liv medan stenar haglade mot dem och polisbussar som kapades och sattes i brand. Runt 300 poliser kom till skada på olika orter i landet i samband med upploppen. Rikspolischefen Anders Thornberg berättar för I lagens namn om samtalen han hade med poliser som utsattes för våld under påsken. – Det var oerhört gripande. De här samtalen kommer jag aldrig glömma i hela mitt liv. Det kanske är de viktigaste samtalen jag har haft, säger han. I Polisförbundets rapport med namnet “Polisman i tjänst ska tåla”  svarade nästan 900 av drygt 2 000 tillfrågade poliser att de upplevt hot eller våld i tjänsten under fjolåret. Å i den mest utsatta gruppen - ingripandepoliser - var siffran betydligt högre - 71 procent.  – Jag ser ju att våldet blivit mycket mycket grövre. Det kommer närmare inpå poliser, man angriper mer fysiskt, hoten å våldet riktar sig inte bara mot mig som polis utan även mot min familj och mina anhöriga. Det här är en utveckling som går åt helt fel håll, säger Patrik Danielsson som är nationellt huvudskyddsombud utsedd av polisförbundet Den första juli trädde en ny lag i kraft som ger poliser utökad rätt till skadestånd. Förslaget kom redan innan påskupploppen. En av de poliser som råkat illa ut i tjänst är Per Gustafsson. Han och hans kollega Magnus åkte ut på ett till synes vanligt rutinuppdrag till resecentrum i Skövde 2018. De skulle lugna ned några berusade män på platsen. Men allt gick snett. Per misshandlades så pass allvarligt att han blev liggande livlös på stengolvet. Han överlevde men har inte kunnat arbeta som polis sedan dess. I lagens namn berättar om Pers liv efter misshandeln, hur ledningen och facket ser på polisers säkerhet i dag och vad som måste göras för att situationen ska bli bättre. Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Pernilla Wadebäck. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Producent: Linus Lindahl.