Facebook Pixel
Ekots lördagsintervju

Martin Holmgren, Kriminalvården: Största förändringen i modern tid

Ekots lördagsintervju
Ekots lördagsintervju

Om alla straffskärpningar i Tidöavtalet genomförs kommer svenska fängelser att ha i genomsnitt 35 000 fångar, jämfört med dagens ca 6 000. Sverige får i så fall flest fångar per capita i EU.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

”Vi är mitt i kanske den största förändringen i modern tid för Kriminalvården. Vi har ju varit i ett läge nu i fler år där hela Kriminalvården är väldigt ansträngd på grund av beläggningsläget, antalet häktade och dömda, och samtidigt rustar vi nu för en ännu större utbyggnad.”, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren i Ekots lördagsintervju.

Från 6 000 till 35 000 fångar

Kriminalvården har räknat på effekterna av Tidöavtalets reformer på straffområdet i en rapport som lämnades till regeringen strax före jul. Om alla 13 förslag på straffområdet genomförs – från dubbla straff för gängkriminella till slopad villkorlig frigivning – skulle antalet fångar på svenska fängelser alltså öka från 6000 till 35 000. Sverige skulle gå från att vara ett land med relativt få frihetsberövande till att ha flest i EU.

Men Martin Holmgren säger i Ekots lördagsintervju att han inte tror att det kommer att bli 35 000 fångar de närmsta 10 åren. Han tror att det kommer att räcka med 27 000 platser på både fängelser och häkten under de närmsta tio åren, och det är det myndigheten nu planerar för.

”35 000 är ett högt scenario som vi inte alls är säkra på. Vi är trygga med att vi har gjort våra bästa möjliga bedömningar, men det är teoretiskt. Det bygger till exempel på att regering och riksdag helt och hållet tar bort reglerna om villkorlig frigivning som skulle få stor effekt och det vet man inte hur det blir med det i slutändan till exempel”, säger Martin Holmgren.

Men också en utbyggnaden från dagens 9000 till 27 000 platser på häkten och fängelser är historisk i sin omfattning och kommer att kräva extremt snabb byggtakt, fördubblad personalstyrka ökad budget från dagens 16 miljarder till runt 40 miljarder kronor per år. 

Slopad villkorlig frigivning

Ett av förslagen som skulle öka behovet att anstaltsplatser är att slopa dagens ordning med villkorlig frigivning. Villkorlig frigivning innebär att de interner som sköter sig släpps efter två tredjedelar av strafftiden. Att ta bort det skulle innebära tusentals fler fängelseår och det skulle också kunna innebära en ökad säkerhetsrisk på anstalterna, när internernas morot att sköta sig försvinner.

”Jag tror att det det kan finnas sådana risker och det tänker jag att det behöver man ta hand om och analysera i utredningsarbetet.”, säger Martin Holmgren.

Dubbelbeläggning det nya normala

På de nya anstalterna som ska byggas kommer internerna som regel att dela cell. Enligt Europarådets antitortyrkommité, CPT, bör dubbelceller vara minst åtta kvadratmeter stora, helst tio kvadratmeter. Men på grund av platsbrist har Kriminalvården börjat dubbelbelägga celler som är minst sex kvadratmeter.

”Som jag läser Europarådets regelverk så är det så att går man under sex kvadratmeter är det presumtion för att det är tortyrliknande förhållanden. Och då måste det landet i så fall visa eller förklara att det inte är det, så att vi utgår från den gränsen, sex kvadratmeter. Men det är otroligt litet, det är tufft. Men vi behöver klara uppdraget – om inte vi kan ta emot häktade och dömda finns det ingen annan instans eller funktion i samhället som gör det”, säger Martin Holmgren.

Gäst: Martin Holmgren, generaldirektör Kriminalvården
Programledare: Katarina von Arndt
Kommentar: Simon Andrén, kriminalreporter på Ekot
Tekniker: Hanna Melander
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in fredagen den 12 januari

Ekots lördagsintervju
Ikke spilt