Ryssland övar på en kärnvapenattack och Ukraina skjuter robotar över gränsen. Kriget har eskalerat under den senaste tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är natten den nittonde november. Ukrainarna ska snart vakna till dag tusen av storskaligt krig. Då lyser plötsligt natthimlen upp i norra Ukraina och flera robotar skjuts i väg över gränsen till Ryssland. USA har till slut gett Ukraina grönt ljus att avfyra robotar mot militära mål på rysk mark. – En del av dem är riktigt viktiga. Till exempel ammunitionsdepåer, staber och en del fasta installationer som är svåra att flytta på, flygbaser och annat, säger Joakim Paasikivi, fristående militär expert och överstelöjtnant. Den första natten har robotarna inte så stor effekt, de skjuts ned enligt ryska källor, men senare träffar de bland annat en flygbas i Kursk och radarn till ett luftvärnssystem som förstörs. De nya robotarna, Atacms, kan skjuta upp till 30 mil. De kommer göra det svårare för Ryssland att backa upp sina trupper med allt understöd som behövs för att kunna strida länge. Nu kan Ukraina lättare komma åt det som finns bakom de ryska anfallsstyrkorna. Ryssland kontrar med kärnvapen Det händer fler grejer dag tusen. Ryssland släpper sin nya kärnvapendoktrin. Ribban för när kärnvapen kan användas sänks. – Den stora skillnaden är att Ryssland nu säger att de kan använda kärnvapen mot ett land som inte själv har kärnvapen, men som har stöd av ett land som har kärnvapen. Så att det gäller nu Ukraina, säger den finländska Rysslandsexperten Hanna Smith. Hon tycker att risken för en rysk kärnvapenattack mot Ukraina ökat, särskilt med taktiska kärnvapen. Ett par dagar senare skjuter Ryssland en, som de kallar experimentell ballistisk robot mot den ukrainska storstaden Dnipro. Det är en robot som ska bära kärnstridsspetsar i normala fall men inte den här gången. Den ryska presidenten Vladimir Putin säger att det är ett svar på att USA låter Ukraina skjuta Atacms in i Ryssland. Han beskriver det som en lyckad kärnvapenövning i pågående krig, även om han inte använder exakt de orden. Det finns fler tecken på att Ryssland trappar upp kriget och fler förklaringar till varför. Medverkande: Hanna Smith, Rysslandsexpert och gästprofessor på College of Europe Joakim Paasikivi, fristående militär expert och överstelöjtnant Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson Producent: Kalle Glas Ljud från: Sveriges Radio, Reuters, AP, KVUE, CBS News, SVT, The Guardian, Aftonbladet

600 stridsberedda svenska soldater åker snart till Lettland för att skydda Natos östra gräns. De ska vara med och ta den första smällen om Ryssland anfaller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vinterdag får högstadierektorn Magnus Frisk frågan om han kan tänka sig att leda en svensk styrka på 600 soldater som ska skickas till Lettland på Natouppdrag. Han är reservofficer och inte anställd av Försvarsmakten men har erfarenhet från tidigare utlandstjänstgöring i bland annat Mali. Det här blir annorlunda. För första gången ska Sverige vara en del av en styrka som försvarar Natos gräns. – Det kändes ju som en insats man verkligen ville göra. Jag tänker att vi försvarar Sverige i Lettland, säger major Magnus Frisk som är ställföreträdande bataljonschef. Styrkan som Sverige skickar är specialiserad på markstrid och blir en del av en brigad med tusentals personer från många länder och som leds av Kanada. Frontstyrkan brukar kallas för en snubbeltrådsstyrka som ska fungera som ett första hinder om Ryssland anfaller. Förhoppningen är att fienden ska hållas i schack tillräckligt länge för att förstärkning ska kunna komma på plats. För svensk del är det här ett första konkret tecken på att det svenska försvaret ritas om i och med Natomedlemskapet. Sverige kommer behöva satsa mer militära resurser utanför landets gränser, men det behöver inte innebära att det sker på bekostnad av försvaret på hemmaplan tycker Försvarsmakten. – Jag skulle säga att vi prioriterar inte bort någonting här hemma just nu utan ser det hellre som ett lökförsvar med flera lager på löken där vi nu flyttar en del av våra försvarsinsatser lite längre ifrån det svenska territoriet. Där har vi möjligheten att möta en rysk aggression tidigare snarare än att behöva få in ett sånt problem på svenskt territorium, säger Jonny Lindfors, Sveriges arméchef. Större frontstyrkor Efter ett beslut 2022 finns det nu internationella Nato-frontstyrkor i åtta länder i Östeuropa från Estland i norr till Bulgarien i söder. Även Finland är på gång att få frontstyrkor som Sverige delvis ska vara med och före befälet över. De här styrkorna ska dessutom växa de kommande åren. Samtidigt rustar Natoländerna upp och stärker den beredskap med hundratusentals soldater som ska kunna rycka ut om något medlemsland behöver hjälp. Det är inte helt lätt att ändra mentalitet i Sverige från att ha fokuserat på de egna gränserna till att också prioritera gränsen österut mot Ryssland i Finland och Baltikum. Det kan ta tid för många beslutsfattare att helt ta in detta när viktiga försvarsbeslut fattas. – Så att här måste man så att säga mentalt släppa sargen och börja tänka i allierade termer istället, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan och specialiserad på Nato. Medverkande: Jonny Lindfors, arméchef Försvarsmakten Simon Hurt, expert i försvarsfrågor i Baltikum med bakgrund på Estlands försvarsdepartement. Magnus Christiansson, Universitetslektor Försvarshögskolan Magnus Frisk, major och ställföreträdande bataljonschef. Kenny Lundborg, skyttegruppchef P7 Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson Producent: Kalle Glas Ljud från: Sveriges Radio, Folk & Försvar, SVT, Euronews, Regeringskansliet

En inbrottsturné i Sverige mot vattentorn och andra vattenanläggningar oroar svensk polis. Det skulle kunna vara främmande makt som försöker kartlägga det svenska dricksvattensystemet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En oktobernatt 2024 går larmet vid en högvattenreservoar i Bollnäs. När polisen kommer till platsen står dörren på glänt. Den är uppbruten med kraftfulla verktyg. Kommunen uppmanar Bollnäsborna att inte dricka vattnet i kranarna utan att ha kokat det först. Det här är inte en unik händelse, många fler kommuner än Bollnäs har utsatts för inbrott mot vattenanläggningar. – Man kan också se ett visst mönster. Att brotten flyttar sig datumvis mellan olika områden, säger Ulf Andreasson på polisregion Väst. I fjol upptäckten polisen i region Väst, som ansvarar för 55 kommuner i Västra Götaland, att inbrotten i vattenverk och liknande anläggningar hade ökat. En analys visade också att en del av inbrotten stack ut på ett märkligt sätt. Vissa framstod som mer professionella eftersom förövarna bland annat undvikit att filmas av övervakningskameror. I flera fall där det fanns saker av värde att stjäla hade de lämnats kvar. Detta i kombination med det spända säkerhetsläget väckte en oro för att det skulle kunna vara underrättelsetjänst i andra stater som ligger bakom inbrotten. Ryssland pekas ut Att hålla koll på fiendens dricksvattensystem ingår bland annat i den ryska spelboken. – I rysk krigföring och i rysk hybridkrigföring så ingår ett stort mått av planering kring just sabotage av vatten, el, livsmedel och så vidare. Det påverkar krigets utveckling i Ukraina och naturligtvis är det inte en långsökt tanke att samma typ av planeringsarbete sker även i Norden, Henrik Häggström på Försvarshögskolan. Sverige är inte ensamt om att ha gjort den här typen av observationer. I Finland har ett tiotal inbrott mot vattenanläggningar fått stor uppmärksamhet under året. Även vid flera militära baser i Tyskland har det varnats för intrång på vattenanläggningar. Händelserna förstärker känslan av att konflikten mellan Ryssland och Nato ligger någonstans mellan krig och fred. – Det är rimligt att säga att vi befinner oss i en gråzonsproblematik med Ryssland och andra aktörer. Det har blivit mer påtagligt de senaste åren. Framförallt sedan 2014 när hoten mot svensk infrastruktur och samhällsfunktioner har intensifierats, säger Petronella Kjellberg Andersen, kommendörkapten som arbetar på Försvarshögskolan. Medverkande: Ulf Andreasson, förundersökningsledare polisen region Väst. Henrik Häggström, strategisk rådgivare Försvarshögskolan. Petronella Kjellberg Andersen, chef samverkansavdelningen Försvarshögskolan. Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson Producent: Kalle Glas Ljud från: Sveriges Radio, TV4, Yle, Fagervik & Skamsund, The Sun, KCBD News, Euronews, NATO

LinkedIn har blivit ett användbart verktyg för främmande stater som vill värva spioner utomlands. Även i Sverige finns det många exempel. Vissa personer är lättare än andra att rekrytera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Kevin Mallory återvänder hem efter en resa till Kina misstänker han att amerikanska myndigheter är honom på spåren. Han har sålt hemligstämplad information, som kan vara livsfarlig för tidigare kollegor inom den amerikanska underrättelsetjänsten, till den kinesiska regimen. Det är ett meddelande på LinkedIn som är startskottet för denna spionhistoria. – Den information som han faktiskt lämnade över innehöll namn på personer som i hemlighet arbetade för CIA, och som med sannolikhet skulle ha riskerat sina liv om de ovetandes om hans förräderi hade rest tillbaka till Kina, säger Carolina Angelis som är säkerhetsrådgivare på Truesec. Liknande värvningsförsök som det som Kevin Mallory nappade på görs i många länder, även i Sverige. Det kan börja med ett meddelande med en fråga om personen vill hålla ett föredrag eller utföra konsulttjänster mot bra betalning. Den brittiska underrättelsetjänsten MI5 säger att åtminstone 20 000 försök att värva britter via LinkedIn eller liknande professionella nätverk har gjorts under perioden 2018-2023 av kinesiska agenter. För Sverige finns ingen liknande statistik men problemet är stort även här. – Tyvärr är det vanligare än man tror. Det kan handla om olika typer av sociala medieplattformar. LinkedIn är inte den enda men det är ett exempel på en sådan, säger Fredrik Börjesson som är it-säkerhetsstrateg på den militära säkerhetstjänsten på Must. Mycket avslöjas på LinkedIn LinkedIn används mest i professionella syften. Det gör det särskilt användbart för underrättelseagenter. Användarna är väldigt öppna för dialog med främmande personer inom sina yrkesområden och lämnar gärna ut mycket information om sin studie- och yrkesbakgrund och det de arbetar med för stunden. Det är ofta lätt att skaffa sig en bild av vilka specialistkunskaper en person har genom att följa denne på LinkedIn. –Så det skiljer LinkedIn mycket från andra sociala nätverk, säger Börjesson. Medverkande: Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.  Fredrik Börjesson, it-säkerhetsstrateg på den militära säkerhetstjänsten på Must. Tony Ingesson, lektor på Lunds universitet. Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson Reporter: Sara Sundberg Producent: Kalle Glas Ljud från: Sveriges Radio, CBS News, Times Radio, The Print, Försvarsmakten, FBI

Sveriges järnvägar spelar en viktig roll för försvaret av norra Europa. Om de inte rustas upp kan det bli jobbigt för Nato och den svenska försvarsmakten i händelse av krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När malmbanan måste hållas stängd i två månader under vintern 2023/2024 efter det att ett tåg spårat ur drar spekulationerna om att det skulle vara ett attentat i gång. Järnvägen mellan Luleå och Narvik är viktig för svensk gruvindustri men den kommer också få en allt större betydelse för Nato och det svenska försvaret. En polisutredning hittar inga bevis på att det är ett sabotage men urspårningen pekar på en av de svaga punkterna för det svenska försvaret. Den svenska järnvägen håller inte måttet. – Ju längre norrut men kommer desto mindre infrastruktur finns det och då gör ju det att den som finns blir ju så klart av naturliga skäl mer viktig då, säger överstelöjtnant Per-Ove Norell som jobbar med transporttjänster på försvarsstaben. För att Natos frontstater mot Ryssland; Finland och de baltiska länderna, ska kunna försvara sina gränser behöver de hjälp av Sverige. Då är det viktigt att den svenska infrastrukturen fungerar så att ammunition, soldater, stridsmateriel, fordon och allt annat som behövs kan transporteras till fronten via Sverige. Det spelar ingen roll hur skicklig du är på att strida om inte logistiken fungerar. Det visar historien. – Det var ju inte för skojs skull som romarna byggde sitt vägsystem som revolutionerade transporter i Europa utan det var ju militära syften att snabbt kunna flytta förband och sedan kunna hålla dem försörjda, säger Tomas Ekström som är expert på militär logistik på Försvarshögskolan. Lärdomar från Ukraina I Ukraina har järnvägen spelat en viktig roll för att stå emot hotet från Ryssland. Tågen har blivit en symbol för försvarsviljan i landet. Oavsett vad som händer fortsätter tågen att rulla. Under en period hade tågen i Ukraina till och med bättre punktlighet än SJ. – Och en bidragande orsak till det är ju att de inte har moderniserat sina system så fullt ut som vi har gjort. Det vill säga att de har fortfarande människor som kan gå överallt och växla i järnvägarna när vi har gjort oss beroende av fungerande IT-infrastruktur, säger Ekström. Medverkande: Tomas Ekström, expert på militär logistik på Försvarshögskolan.  Per-Ove Norell, överstelöjtnant som arbetar med transporttjänster på försvarsstaben. Niclas Anneling, transportledningsofficer T2 Skövde. Marcus Tynnhammar, forskare och analytiker i militär logistik på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Mathias Bonnevier biträdande säkerhetschef, Trafikverket Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson Reporter och Producent: Kalle Glas Ljud från:

När Kina investerar mer och mer i dataspelsbranschen talas det allt högre om ifall det finns en beräknande plan bakom alla satsningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På bara några dagar säljs spelvärldens nya snackis miljontals gånger. Det handlar om Kinas succéexport Black Myth: Wukong som släpptes i mitten av augusti 2024. Regimen i Kina är nöjd: De har tydligt uttalat sig om att de ska satsa på att sprida kinesisk kultur och kinesiska värderingar genom dataspel. Kanske kan spelbranschen bli den sfär där de på bred front lyckas sprida kinesisk kultur. Det låter inte särskilt hotfullt, men om Kina framställs som allt för attraktivt kan det innebära risker. – Jag kan tänka mig att andra stater kan uppfatta det som ett problem om det är så att det påverkar eller gör att man väljer det kinesiska alternativet. Eller att det skulle kunna ses som ett hot om fler stater anammar Kinas utvecklingsmodell och går i en mer auktoritär riktning, säger Sofia Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Kina tar allt större plats på den globala spelarenan Kinesiska företag släpper inte bara egna spel; de har också börjat investera i spelföretag i andra länder. Bland annat i Sverige. – Det finns flera potentiella risker med kinesiska investeringar i den globala dataspelsbranschen. Många av de här riskerna grundas i de eventuella kopplingar som finns mellan de kinesiska investerarna och den kinesiska staten, säger Hillevi Pårup, analytiker vid Nationellt Kunskapscentrum om Kina, som är en del av Utrikespolitiska institutet. Oron kan handla om vilken användardata som egentligen kan hamna i händerna på den kinesiska staten, om underrättelseinhämtning samt om propaganda och desinformation. – Sverige har ju en väldigt stor och framgångsrik dataspelsbransch. Så vi vill ju varken att dataspelsbranschen i sig ska hamna i utpressningssituationer eller självcensurssituationer eller på annat sätt bli utnyttjade för informationspåverkan, säger Dominik Swiecicki som är utsänd expert i Tallinn för Myndigheten för psykologiskt försvar. Medverkande: Hillevi Pårup, analytiker på NKK, Nationellt kunskapscentrum om Kina, Utrikespolitiska institutet. Sofia Ledberg, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.  Dominik Swiecicki, Myndigheten för psykologiskt försvars utsända expert, placerad vid Sveriges ambassad i Tallinn. Programledare: Claes Aronsson och Sara Sundberg Producent: Jimmy Halvarsson Ljud från: Sveriges Radio, Al-Jazeera, PBS, NPR

Ett kyrkbygge utanför Västerås har koppling till rysk underrättelsetjänst och ligger vid en militärt viktig plats. Och det finns fler exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den nybyggda rysk-ortodoxa kyrkan utanför Västerås står klar reser sig ett 22 meter högt torn med guldig lökkupol mellan trädtopparna. Tornet är betydligt högre än vad detaljplanen tidigare angivit och bland andra Säpo har varit kritiska mot det och varnat för bygget. Församlingen tillhör Moskvapatriarkatet. Det är den del av den rysk-ortodoxa kyrkan som styrs av patriark Kirill. Han kallas Putins påve och är tydligt för kriget i Ukraina. Dessutom har den delen av den rysk-ortodoxa kyrkan långtgående kopplingar till den ryska underrättelsevärlden. – Kyrkan som organisation på toppnivå, och framförallt kyrkans aktiviteter i utlandet – det är någonting som alltid används som ett verktyg av den ryska staten, säger Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier. Därför höjs ögonbrynen när en rysk-ortodox församling, tillhörande Moskvapatriarkatet, fått köpa mark och bygga en stor kyrka vid Västerås flygplats. Det är en av Sveriges beredskapsflygplatser med en erkänt lång och bred landningsbana. Församlingens präst har dessutom belönats med en medalj av SVR - en del av den ryska utrikesunderrättelsetjänsten. – Det finns ju en koppling från företrädare till den rysk-ortodoxa kyrkan här i Sverige och företrädare inom Ryssland och rysk underrättelsetjänst, säger Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, säpo. Mysteriet på Muskö Samtidigt finns det fler exempel där personer eller organisationer med koppling till Ryssland köpt mark nära militärt strategiska platser. I närheten av den stora marinbasen på Muskö håller en rysk affärsman, med kopplingar till den ryska staten, på att bygga en stor lyxvilla. Sverige är inte ensamma om problemet med uppköp av mark och fastigheter som ligger i närheten av skyddsområden. – Det är en ökande trend. Det blir vanligare och vanligare och det sker samtidigt som säkerhetshotet i Europa ökar och säkerhetshotet mot Sverige ökar, säger Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan. Som det ser ut nu är det inte möjligt att stoppa köp av fastigheter som ligger utanför skyddsområden i Sverige. Men det pågår en diskussion om vad man kan göra för att få bukt med problemet. I Finland – där problematiken är snarlik men mer utbredd – har regeringen nyligen föreslagit en lagändring som gör det omöjligt för ryska medborgare att göra fastighetsaffärer i landet. I Sverige väntas en utredning presenteras i december. – Det som sker i Sverige idag är att det är allt fler som förstår de utmaningar vi står inför, säger Henrik Häggström. Medverkande: Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan. Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, Säpo. Programledare: Claes Aronsson och Sara Sundberg Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, Reuters, Telegramkanalen Agency News, DW, Expressen

När Micael Bydén blir Sveriges överbefälhavare 2015 har kriget återvänt till Europa. Hans uppgift blir att göra om försvaret. Hör honom om ett omvälvande decennium. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den första oktober slutar Micael Bydén som överbefälhavare. I en intervju med Gräns tittar han tillbaka på den stora förändringen som försvaret genomgått. Den börjar när han tillträder, hösten 2015, året efter det att Ryssland invaderat Krim. Han väljs framför andra med fler stjärnor på uniformen. Han ses som en framtidsman. – Han tillträdde i ett ögonblick när tiden ändrade riktning, eller håller på att ändra riktning, säger Mats Eriksson, mångårig försvarsreporter på Ekot. Riksdagen har just beslutat att det svenska försvaret ska stöpas om. Det är slut på utlandsuppdrag i länder långt borta som Mali och Afghanistan. – Uppdraget var att få igång en förändring av Försvarsmakten där vi faktiskt återtog det som är självklart - försvaret av landet. Bland annat beslutar politikerna att försvaret ska bygga upp två armébrigader med omkring 5 000 personer i varje. Det visar sig inte vara så lätt. Pengaregn över försvaret En milstolpe under Bydéns tid som ÖB är införandet av värnplikten 2017. Det anses nödvändigt för att få tillräckligt med soldater. Men det går inte friktionsfritt till att börja med. Det saknas utrustning när rekryterna anländer. – Det är underkänt, Den hade jag gärna velat vara på tidigare. Jag borde ha förstått det, säger Bydén. 2022 går upprustningen av försvaret in i en ny fas. Politikerna blir ännu mer villiga att öppna plånböckerna och Sverige ansöker om att gå med i Nato. Pengarna går åt. Nya regementen byggs och upprustningen av Gotland fortsätter. Dyra luftvärnssystem har köpts in. Flygplan och ubåtar tär på resurserna. Kraven på Bydén höjs. – Nu har Försvarsmaktens anslag passerat mer än tio procent av statsbudgeten varje år. Vi har ögonen på oss på ett annat sätt, säger Bydén. Få överbefälhavare får sitta i nio år och kritiken mot Bydén har varit ganska mild. Den tyngsta kritiken handlar om de två brigaderna som ännu inte riktigt är på plats. Nu har politikerna dessutom höjt kraven. – Det ska vara fyra brigader som är stridsklara 2030. Det är om fem år. Det är en stor utmaning med tanke på hur lång tid det har tagit att få till två, säger Mats Eriksson. Det här kommer hamna i knät på efterträdaren Michael Claesson som tillträder den första oktober. Medverkande:  Micael Bydén, överbefälhavare som slutar den första oktober 2024.  Mats Eriksson, försvarsreporter på Ekot. Programledare: Claes Aronsson och Sara Sundberg Ljud från: Sveriges Radio, Försvarsmakten, SVT

När Ukraina går in i Kursk blir det första gången sen andra världskriget som Ryssland blir invaderat. Ett drag som tar Putin på sängen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av augusti överraskar Ukraina världen, och framförallt Ryssland, med sin offensiv. De ukrainska soldaterna tar sig lätt förbi gränsposteringarna och tränger snabbt långt in i Ryssland. Manövern vänder upp och ner på bilden av kriget. – Det är inte bara så att Ukraina lyckades krossa ryska gränsposteringar. Det är inte bara så att ryska soldater har gett upp och lämnat över sig i den här offensiven. Utan det är också så att hela evakueringen av civila gick väldigt kaotiskt till där regionala aktörer inte alls kunde hantera situationen, säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.  Den framgångsrika manövern skickar signaler till givarländerna att fortsätta skicka vapen och annat stöd samtidigt som den egna befolkningen får upp hoppet. I Moskva däremot skapar invasionen ett svårlöst dilemma. – Putin och Ryssland har ännu en gång förnedrats inför sin egen befolkning, inför resten av världen och varje gång den ryska regimen förnedras så blir den svagare, säger Hugo von Essen.  Strategin bakom offensiven När en stor och stark nation bedriver utnötningskrig finns en strategi att ta till, manöverkrigföring. – Det här statiska kriget som har ägt rum hittills vinner alltid den större som kan skjuta mest artilleri, eller den som har mest resurser och mest soldater. Det är nästan omöjligt att vinna den typen av strid från en liten nation. Men den här typen av strid som äger rum i Kursk kan den lilla skickliga nationen med bra teknisk utrustning fälla jätten på ett helt annorlunda sätt, säger Roger Djupsjö, lärare på Försvarshögskolan. Manöverkrigföring handlar bland annat om att identifiera fiendens svagheter och överraska och Roger Djupsjö tycker att Ukrainas offensiv är ett skolboksexempel. – Man som vattnet, man är som en rännil, man rinner fram och undviker de platserna där fienden försvarar, säger han. Medverkande:  Maria Engqvist, militäranalytiker och Rysslandskännare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI  Roger Djupsjö, lärare på Försvarshögskolan Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet Programledare: Claes Aronsson och Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, BBC, Reuters, AFP, Global news, A News, Channel 4 4 News, Internet Archive, The Express Tribune, Kyiv Independent

Den svenska livsmedelsberedskapen har varit eftersatt i många år. Nu har den blivit högaktuell igen och det kan vara bråttom att få ett system på plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De svenska planerna för hur en matkris ska hanteras monterades ner för 20 år sen och idag har Sverige ingen livsmedelsberedskap att tala om. Det förändrade säkerhetsläget i Europa har dock gjort att ämnet blivit högaktuellt igen. Nyligen har det gjorts flera utredningar och regeringen har sagt att en ny beredskap ska börja byggas upp 2025. Det är ingen liten uppgift och det kan dröja innan en sådan är på plats fullt ut. – Det som vi uppmanas till är att ha egen beredskap med mat för en vecka där hemma. Sen har ju butikerna då lite matlager som räcker för tre dagar ungefär, säger Henrik Dammberg som bevakar beredskapsfrågor på Ekot. Det som skulle slå hårdast mot Sveriges livsmedelsförsörjning i en kris är om vi skulle bli avskurna och få våra handelsvägar blockerade, säger Camilla Eriksson på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Hon forskar om just livsmedelsberedskap. – Rent handelsmässigt är Sverige lite som en ö. Vi är väldigt beroende av sjötransporter. Och det gör ju att om man stänger av handelsflödena till Göteborgs hamn, Helsingborgs hamn och så vidare, då har vi väldigt svårt att få in livsmedel, säger Camilla Eriksson. En annan utmaning i en kris kan bli att försörja hela landet med mat, menar chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket, Mats Johansson: – Vi har ju ett avlångt land och framför allt tänker jag att det kan bli problem i de norra delarna av Sverige. Jag ser det som logistiska utmaningar att få maten upp dit och är det inte är möjligt bör man ju fundera över om inte personer behöver flytta på sig till ställen där det faktiskt går att försörja dem. Mat som måltavla i krig Brist på livsmedel är något som inte är så avlägset. I Ukraina har mat blivit en måltavla för Rysslands krigföring. Matlager, butiker och jordbruk har blivit attackerade. – Vi ser ju hur Ryssland väldigt utstuderat faktiskt förstör jordbruksmark och angriper lantbrukare, både för att liksom störa här och nu men också försvåra för Ukraina att långsiktigt kunna odla på sin mark, säger Anna-Karin Hatt som är vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF. Ukraina är en stor matproducent och brukar beskrivs som världens kornbod, eller brödkorg om man översätter direkt från engelska. Det gör att det finns flera anledningar för Ryssland att angripa Ukrainas jordbruk. – Det beror ju inte bara på att man kanske vill slå ut livsmedelsförsörjningen, utan också för att livsmedelsprodukter är en så viktig exportprodukt för Ukraina, säger Camilla Eriksson på FOI. Medverkande: Camilla Eriksson, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Anna-Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas riksförbund LRF. Mats Johansson, chefen på enheten för livsmedelsförsörjning på Livsmedelsverket. Henrik Dammberg, reporter på Ekot Programledare: Sara Sundberg och Jimmy Halvarsson Producent: Jimmy Halvarsson Reporter: Claes Aronsson Ljud från: Euronews, TT, Sveriges Radio.

I USA riktas enorm kritik mot Secret Service efter mordförsöket på Donald Trump. Men hur ser skyddet av de svenska makthavarna ut egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under våren sker flera attacker mot politiker. Slovakiens premiärminister Robert Fico blir skjuten, Danmarks statsminister Mette Fredriksen blir attackerad. I Sverige blir ett politiskt möte som arrangeras av Vänsterpartiet och Miljöpartiet attackerat av maskerade män. Och så kanske mest uppmärksammat av allt – mordförsöket på den amerikanske presidentkandidaten Donald Trump. – Det är ju ett underkännande någonstans för den fria demokratiska processen att det kan ske. Det kan också göra folk mer rädda för att besöka olika kampanjmöten och så tänker jag att det kan skada yttrandefriheten också om det innebär självcensur, säger Cecilia Khavar, som är Sveriges Radios tidigare korrespondent i Washington. Både polis och allmänhet hade uppfattat att det fanns en misstänkt person på området där Trump höll sitt kampanjmöte. Den här gången såg folk att den 20-årige gärningsmannen verkade reka platsen och publik hade larmat polis om att det fanns en beväpnad kille på ett tak. Ofta när det sker en incident har en misstänkt person stuckit ut ur mängden på ett sätt som gör att säkerhetspersonal får syn på hen. – Det kan vara en stirrande blick, att man har helt enkelt mållåst på någonting. Att man ser inte det runt omkring sig. Man bara stirrar. Man kan också uppträda väldigt nervöst. Vara svettig, säger Per Vicklander som tidigare jobbade som chef för livvaktsgrupperna på Säkerhetspolisen.  Härifrån kommer hotet mot politikerna När den svenska Säkerhetspolisen, Säpo, gör sina hotbildsbedömningar mot politiker så är det en typ av gärningsperson som lyfts fram: ensamagerande. Säpo beskriver dem som en stor utmaning, särskilt i kombination med användandet av enkla medel för att slå till. Och i stort så är det från våldsbejakande extremism som attentatshot mot politikerna kommer ifrån. Samtidigt har det skett en förändring de senaste åren; det är inte bara aktörer i, och från, Sverige som utgör hot mot landets folkvalda politiker längre. – Vi ser att andra länder bedriver underrättelseverksamhet och att de också riktar in sig mot politiker, som ju är av intresse för främmande makt säger Gabriel Wernström, pressekreterare på Säkerhetspolisen. Medverkande: Per Vicklander, tidigare gruppchef för livvaktsgrupperna på Säkerhetspolisen.  Cecilia Khavar, tidigare USA-korrespondent för Sveriges Radio. Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säkerhetspolisen. Programledare: Sara Sundberg och Jimmy Halvarsson Producent: Jimmy Halvarsson Ljud från: Sveriges Radio, Reuters samt The Sun.

Rysslands agerande har gjort att Sverige rustar upp sina sjöminor igen och Försvarsmakten kan nu minera svenska vatten snabbare än på länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 1990-talet har Sverige inte tillverkat några nya sjöminor och ett tag betraktades vapensystemet som mindre intressant. Men det ryska agerandet det senaste decenniet har fått sjöminan att göra comeback. – Från 2015 har vi jobbat ganska hårt med främst att återta kompetens inom det här området, säger Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk. Den svenska marinen har de senaste åren ökat sin närvaro i Östersjön och de har också övat på förmågan att minera. Ombord på minröjningsfartyget HMS Koster är det tydligt varifrån hotet kommer. – Ryssland är det dimensionerande hotet och de har visat sig beredda att ta stora risker, säger Johanna Nilsson som är stridsledningsofficer ombord på HMS Koster. När det svenska försvaret har analyserat Rysslands storskaliga invasion av Ukraina konstaterar de att sjöminor kommer att vara ett relevant vapen i framtiden. – Båda sidor i den konflikten har använt sjöminor i väldigt hög grad, säger Christoffer Blohm. Finns planer om Sverige attackeras – Förhållandena som finns i Västerhavet och Östersjön lämpar sig väl för minkrigföring och för att använda sjöminor, säger Anders Ellström, örlogskapten i marinstaben.  Vattnen som omger Sverige har besvärlig botten vilket har både för- och nackdelar. Det är svårt att hitta en mina, men lätt att gömma en. Den svenska marinen har planerat hur de ska agera om Sverige skulle utsättas för en attack från havs. – Om ett angrepp skulle ske, så finns det ju planer för var vi kan lägga vilka minor för att nå uppnå absolut bästa effekt, säger Ewa Skoog Haslum, som är Försvarets marinchef. Medverkande: Christoffer Blohm, kapten och stabschef på amfibiebataljonen i Göteborg.   Ewa Skoog Haslum, Försvarsmaktens marinchef. Anders Ellström, örlogskapten i marinstaben. Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk. Johanna Nilsson, stridsledningsofficer på minröjarfartyget HMS Koster. Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, Youtubekanalen USS PRINCETON CG-59, DW, Iltalehti, Försvarsmakten

Flera flygplanskränkningar och fiskebåtar med märkliga antenner i närheten visar att Ryssland intresserar sig för Gotland. Det svenska semesterparadiset rustas också upp militärt i högt tempo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gotland har alltid haft en stor militär betydelse men Nato-medlemskapet har gjort ön ännu mer intressant. Nyligen sade den svenska överbefälhavaren Micael Bydén i en intervju i tysk media att Putin håller bägge ögonen på Gotland. Ett uttalande som fick mycket uppmärksamhet. – Det förväntar jag mig att han har, säger ÖB även när Gräns träffar honom ombord på utbåtsbärgningsfartyget HMS Belos i Visby hamn. Det här är en stark kontrast mot läget 2005 då P18 som var det sista kvarvarande regementet på Gotland lades ned. Försvaret av ön sköttes därefter till stor del av hemvärnet. – Det var en av de svåraste stunderna i mitt liv, säger Dan Rasmussen som var officer på P18 och deltog i nedstängningsceremonin. Numera är han regementschef för nya P18 som öppnade igen 2018 på en ny plats utanför Visby. När Ryssland invaderade Ukraina 2014 blev det bråttom att rusta upp på Gotland. Försvarsmakten överraskade genom att låta 150 soldater stanna kvar i samband med en övning i september 2016. Sedan dess har Gotland permanent militär närvaro igen. – Det var kanske ett av de viktigare beslut jag fattade, säger ÖB Micael Bydén som avgår i höst. Ryssland testar och provocerar Den senaste gången Ryssland invaderade Gotland var 1808, men det varade inte så länge. – Gotland har alltid varit ett intresseområde för Ryssland slash Sovjetunionen, säger Mats Ekeroth som är ordförande för försvarsmuséet på Gotland och före detta militär och överste. Han berättar att under Kalla kriget var rysk militär ständigt närvarande i närheten i luften och till sjöss, men sedan lugnade det sig i alla fall på ytan. Nu har det blåst upp igen. Nyligen kränkte ryskt flyg svenskt luftrum vid Gotland i samband med den stora Baltopsövningen som Nato höll i juni. Amerikanska och polska soldater var på Gotland och övade. – Det är inte någon som navigerat fel, säger Anna Wieslander som är Nordeuropachef på tankesmedjan Atlantic Council. Det finns flera olika skäl till att Ryssland håller nära koll på Gotland. Samtidigt gör Sverige mycket för att förstärka försvaret på ön och underlätta samarbetet med Nato. Hör mer om detta i det här avsnittet av Gräns. Medverkande: Dan Rasmussen, regementschef på P18 Gotland.  Mats Ekeroth, ordförande Gotlands förvarsmuseum. Anna Wieslander, Nordeuropachef tankesmedjan Atlantic Council. Micael Bydén, Sveriges överbefälhavare. Programledare: Karin Hållsten och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, Gotlands Försvarsmuseum, Försvarsmakten, Aftonbladet, Welt, PBS News, DVIDS samt Youtubekanalen Drakekloo Productions

Ögruppen Svalbard i Arktis är hetare än någonsin. Militärstrateger pratar om att det är där Ryssland kan testa Natos artikel fem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ögruppen Svalbard, belägen mellan Norge och Nordpolen, har hamnat i rampljuset. Området tillhör Norge men ett 100-årigt traktat dikterar villkoren. Medborgare från alla länder som skrivit under traktatet har rätt att bosätta sig på Svalbard och starta företag och länderna har rätt att bedriva forskning. Bland annat finns ett helt ryskt samhälle som styrs helt av det ryska statliga kolgruveföretaget Arktikugol. Spänningarna mellan det ryska och det norska Svalbard har ökat på sistone. – Det har ju blivit väldigt annorlunda nu efter kriget börjat i Ukraina, säger Moa-Maria From Kero som bor på Svalbard. Norge vill stärka sin kontroll över ögruppen. Samtidigt anklagar Ryssland hela tiden Norge för att bryta mot Svalbardstraktatet. Dessutom testar Ryssland var Norges gränser går genom mindre hybridaktioner, som ett olovligt uppsatt heligt kors med proryska symboler och en militärparad på den ryska segerdagen med hovrande helikoptrar – trots flygförbud. Artikel fem kan testas på Svalbard Det finns bedömare som tror att situationen på Svalbard kan eskalera rejält i framtiden – så pass mycket att det är där som Natos artikel 5, den om att ett angrepp på en medlemsstat innebär ett angrepp på alla allierade, kan testas just där. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi tillhör dem som tror att det är en rimlig teori. – Om man tittar på intention, förmåga och tillfälle: Förmåga och tillfälle har Ryssland, men vi vet inte om de har intentionen. De har inte det ännu, men det är ju möjligt att det förändras, säger Joakim Paasikivi. Skulle ett ryskt angrepp på Svalbard en dag bli verklighet kommer det även att påverka Sverige. – Vad som sker på Svalbard har aldrig varit mer aktuellt för Sverige, säger Jonas Kjellén som är militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI Eftersom Sverige räknas som en arktisk nation och med tanke på det svenska Nato-medlemskapet skulle Sverige kunna bidra med bland annat isbrytare i ett eventuellt försvar av Svalbard. Den allt mer spända situationen påverkar även invånarna på ögruppen. – Jag älskar den här lilla byn och den här ön så det gör ont i mig och i många andra när man ser det som händer här, säger Moa-Maria From Kero. Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan i Stockholm.  Jonas Kjellén, militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Moa-Maria From Kero, boende på Svalbard. Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, NRK, Youtubekanalen DW News, Reuters, France 24 samt Arktikugols kanal på Vkontakte.

Flera EU-parlamentariker blir avslöjade med kopplingar till Ryssland och Kina. För främmande makt är Bryssel högintressant. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vårdag 2024 kliver polis in på den tyske politikern Maximilian Krahs kontor. Han är toppkandidaten till EU-parlamentet för det högernationalistiska partiet AfD, Alternative für Deutschland. Krah har tidigare blivit ifrågasatt för att ha Kinakopplingar men nu söker polisen efter information om hans assistent. Han är nämligen misstänkt för att ha spionerat för Kina. Några månader tidigare har det avslöjats att en lettisk EU-parlamentariker, Tatjana Ždanoka, jobbat för den ryska säkerhetstjänsten FSB. – En stor del av beslutsfattandet sker inom Europaparlamentet och Europeiska rådet. Där fattas det ju beslut som påverkar hela EU och då är det självklart också av intresse för främmande makt som vill driva igenom sin agenda, säger Gabriel Wernstedt som är pressekreterare på Säkerhetspolisen. Att både Nato-högkvarteret och många av EU:s institutioner ligger i Bryssel gör att staden börjat kallas för Europas spionhuvudstad. Det märks, tycker Teresa Küchler som är Svenska Dagbladets Brysselkorrespondent. – Jag ser mer affischer som hänger uppe lite här och där nu än vad jag gjorde för 20 år sedan när jag kom hit. ”Tänk på vem som sitter bakom dig när du pratar högt i matsalen”, alltså lite det budskapet, säger hon. Den typen av affischer finns både hos Nato och i EU-parlamentet. Vad är hybrid krigföring? Både fallet med Maximilian Krah, hans assistent och Tatjana Ždanoka är exempel på det som kallas politisk krigföring. Det är en slags hybridkrigföring som främmande makt använder sig av, bland annat genom att sprida desinformation, stötta olika partier ekonomiskt, genomföra politiska påverkansoperationer eller skaffa sig agenter i utländska parlament. De partier som tycks absolut lättast för främmande makt att påverka är främst ytterkantspartier på båda sidorna av höger-vänster-skalan. – Extremhögern, extremvänstern och fredsrörelser. Det är de som har varit så mycket emot etablissemanget/väst/Nato/USA att man har uttryckt ryska intressen, säger Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm.  Medverkande: Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm.  Teresa Küchler, Brysselkorrespondent Svenska Dagbladet. Gabriel Wernstedt, pressekreterare på Säkerhetspolisen. Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Youtubekanalen Spy Capital Film, Youtubekanalen, DW, DW History and Culture, EFE, Youtubekanalen POLITICO Europe, Euronews

Gängkriminella i Sverige jobbar på uppdrag av Iran. De har redan attackerat mål i Sverige för Irans räkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I januari i år hittades en handgranat vid Israels ambassad i Stockholm. Det är ett av attentatsförsöken som svenska gängkriminella ska ha försökt utföra åt Iran, enligt den israeliska underrättelsetjänsten Mossad. Säpo vill inte gå in på enskilda attentat men bekräftar samarbetet mellan svenska gäng och Iran. – Säkerhetspolisen kan nu konstatera att kriminella nätverk i Sverige är en proxy som Iran använder sig av, säger Daniel Stenling som är chef för kontraspionage på Säpo. Enligt Mossad kan ledaren för nätverket Foxtrot, Rawa Majid, ha värvats i samband med att han greps i Iran i höstas. – Så det kan ju mycket väl vara så att det här är någonting som de såg som en potentiell plan när han väl föll i knät på dem. I meningen att vi behöver hitta någon som kan utföra saker åt oss i olika delar av Europa och så dyker han upp, eller så har de aktivt letat, säger Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska institutet. Det har skett tidigare att Iran använt sig av kriminella som mellanhänder för att utföra attentat i Europa. Det finns flera förklaringar till varför Iran arbetar på det här sättet. Hör mer i detta extraavsnittet av Gräns. Medverkande: Rouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet Daniel Stenling, chef för kontraspionaget på Säpo Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, TV4

På kort tid har tiotusentals flygplan på väg över Östersjön plötsligt förlorat sin GPS-signal. Allt pekar mot att Ryssland ligger bakom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mars i år ska två små flygplan flyga från Gdansk i Polen till Kalmar i Sverige. Allt ser bra ut inför avfärd men snart störs GPS:en. – Det märks tydligt med varningsflaggor som kommer upp på skärmarna, en stor text: No GPS signal. Och vi kan inte längre följa nålen som piloten tittar på, säger Henrik Edshammar som är pilot och flyginstruktör. Båda planen har råkat ut för samma sak och de är inte ensamma, sedan december 2023 har minst 50 000 GPS-störningar i Östersjöområdet registrerats. – Jag skulle vilja karaktärisera det här som en form av icke-väpnad aggression, säger Jörgen Elfving, överstelöjtnant som ägnat sig åt Sovjet och Ryssland under stora delar av sin militära karriär men som nu är pensionär.   Analyser pekar mot Ryssland Det finns många sätt att spåra var störningarna kommer ifrån, och mycket pekar mot att en stor del orkestreras från Ryssland. – Man har bland annat sett särskilt koncentrerade områden dels i Kaliningrad men även strax utanför Sankt Petersburg, säger Maria Engqvist som är analytiker i Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Området som drabbas av störningar är stort och för att lyckas med en så stor geografisk spridning behövs rejäl teknisk utrustning. Även det gör att mycket pekar mot att en statsaktör ligger bakom GPS-störningarna och ägnar sig åt telekrig. – Det är den rimliga slutsatsen på grund av vad som krävs av den tekniska utrustningen för att generera ett sådant stort störområde. I teorin kan en privatperson göra det, men den utrustningen skulle ju bli väldigt stor och lätt att lokalisera, säger Fredrik Eklöf som är expert på globala navigationssystem och som forskar på totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Det finns fyra globala navigationssystem som fungerar tillsammans. Tillsammans benämns de GNSS. Det amerikanska heter GPS, Kinas heter Beidou, BDS, Rysslands Glonass och inom EU finns Galileo. Galileo utvecklar även nya satelliter med bättre kapacitet för att till exempel stå emot sabotage som jamming där signaler störs ut och spoofing där signalen manipuleras att vilseleda. Medverkande: Henrik Edshammar, pilot och flyginstruktör. Fredrik Eklöf ,expert på globala navigationssystem, forskare på totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Maria Engqvist, analytiker i Rysslandsprojektet på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.  Jörgen Elfving, överstelöjtnant.   Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Tekniker: Magnus Kjellsson Ljud från: Sveriges Radio, The Ronald Reagan presidential library, Youtube

Ett nytt avtal låter USA ha soldater och materiel på svensk mark. Men när det gäller kärnvapen finns utrymme för tolkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I juni ska riksdagen rösta om DCA, Defence Cooperation Agreement, ett bilateralt försvarsavtal med USA som bland annat ger USA tillgång till 17 svenska militärbaser. En majoritet av riksdagspartierna är för avtalet och försvarsministrarna Pål Jonson (m) och Lloyd Austin har redan träffats i Washington och skrivit under – Avtalet gör det lättare för amerikanerna att komma hit för samövningar, för skarpa insatser i kris och krig och framförallt så förenklar det formaliteterna så att det blir mindre pappersarbete, säger Robert Dalsjö, försvars- och säkerhetspolitisk expert på totalförsvarets forskningsinstitut FOI   Det är till exempel krångel med tull, körkorts- och vapentillstånd som ska gå snabbare och att underlätta Sveriges roll i Nato som ett uppmarschområde mot Finland och Baltikum.  – Nu är Sverige anslutet till Nato och där är USA en stor spelare också så att det här är ett steg för att underlätta Natos operativa planering, säger Jan Thörnqvist med stor erfarenhet av höga poster inom Försvarsmakten. Oro som går tillbaka till kalla kriget Det finns en oro att USA ska skaffa sig permanenta baser med amerikanska soldater i Sverige, soldater som i första hand hamnar i det amerikanska rättssystemet om de blir misstänkta för brott i Sverige. Men statsminister Ulf Kristersson har vid upprepade tillfällen sagt att det inte är aktuellt med permanenta baser i fredstid. Inte heller med kärnvapen på svensk mark i fredstid. – Det är knappast så att någon vill att vi ska ha något sådant arrangemang. Det finns brist på resurser och det är ingen som nu trycker på för att utvidga, säger Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker. Under kalla kriget var Sverige ett av de länder som tog täten i kampen mot kärnvapen. Samtidigt hade regeringen överenskommelser under bordet med kärnvapenmakten USA, men inget av det fanns på pränt.   2024 finns det de som undrar om historien är på väg att upprepa sig. Att Sverige går in i nya samarbeten med USA som lämnar viktiga frågor öppna för tolkning. I det 37-sidiga DCA-avtalet nämns inte ordet kärnvapen en enda gång och kritiker lyfter frågan om kärnvapen kan hamna på svensk mark i krig eller kris. – Ett bra avtal tar ju sikte på regniga dagar, saker och ting kan ändras i världen och då är det viktigt att man har ett avtal där det finns vissa garantier så att svenska intressen också efterlevs, säger Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet. Medverkande: Robert Dalsjö, försvars- och säkerhetspolitisk expert på totalförsvarets forskningsinstitut FOI Jan Thörnqvist tidigare insatschef i Försvarsmakten Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, SVT, AP, Sky News

Årets Eurovision kan vara den mest politiskt känsliga någonsin. Samtidigt är terrorhotet i Sverige högt och Säpo är på tårna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Israel kommer som vanligt att delta i Eurovision. Men i år är inget vanligt år. Det är det första Eurovision som hålls efter den 7 oktober – dagen då Hamas attackerade Israel och dödade runt 1 200 personer och kidnappade över 200. Israels svar kom snabbt och pågår än idag. Deras invasion av Gaza har lett till över 30 000 döda och kritiken mot Israels agerande är hård. Därför menar många att de borde uteslutas ur Eurovision. Men så blir det inte. I Malmö väntas stora demonstrationer mot Israels deltagande och enligt arrangörerna kan 20 000 personer delta i protesterna. Samtidigt är terrorhotsnivån i Sverige en fyra på den femgradiga skalan och det betyder att hotet är högt. – Vi vet att omvärldskonflikter och händelser i omvärlden kan vara drivande, framförallt för enskilda hotaktörer som mot bakgrund av en internationell konflikt vill, eller eventuellt utvecklar en avsikt att, begå handlingar i Sverige också, säger Christoffer Wedelin, biträdande operativ chef på Säkerhetspolisen. Han är också Säpos kommenderingschef under Eurovision.  Säpos fokus är på just terrorhot och cyberhot. Det sistnämnda är också någonting som man tar höjd för. Hacktivister, kriminella eller främmande makt kan ha intresse av att utföra någon slags cyberattack eller desinformationskampanj under Eurovision. Säkerhetsläget är helt enkelt annorlunda nu jämfört med 2013 när Malmö arrangerade evenemanget sist. – Som det är nu med pågående konflikter mellan Israel och Hamas, med en hel del aktivitet från aktivister som kanske vill ta tillfället i akt, och med ökad hot och desinformation från Ryssland så tror jag att det är nog mer komplicerat den här gången än vad det var förra gången, säger Tony Ingesson, biträdande lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Medverkande: Christoffer Wedelin, biträdande operativ chef på Säkerhetspolisen och Säpos kommenderingschef under Eurovision.  Tony Ingesson, biträdande lektor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, Sydsvenskan

Kriget sprider sig utanför Ukrainas gränser när landet når nya mål inne i Ryssland. Samtidigt kommer Putin med nya hot mot Nato. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av april 2024 hävdar Ukrainas säkerhetstjänst att de attackerat ett ryskt stridsfartyg vid Kaliningrad, den ryska exklaven som ligger inklämd mellan Nato-länder i Östersjön. Många frågor lämnas obesvarade men om uppgifterna om robotkorvetten stämmer är det första gången som Ukraina angriper ett ryskt fartyg i Östersjön. Tidigare har man bara slagit mot den ryska svartahavsflottan. – Historiskt när Ryssland varit inblandat i olika typer av krig så har de här två områdena, Svarta havet och Östersjön, väldigt snabbt kommit att länkas samman, säger Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Martin Kragh skulle inte förvånas om konflikten spiller över ännu mer till Östersjön framöver. – Från den ukrainska sidan betraktat så finns det inga militära mål på den ryska sidan som är oantastbara. Var helst dom kan hittas kommer ukrainska militärer försöka angripa dem, säger han. Ukrainska attacker långt inne i Ryssland Samtidigt slår Ukraina till längre in i Ryssland än någonsin. De senaste månaderna har det rapporterats om ukrainska drönarattacker mot den ryska oljesektorn. – Vi alla går ju och tittar på vad det kostar att tanka bilen eller försörja oss med el eller med värme och då är ju oljepriset en viktig variabel på världsmarknaden, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm, och lägger till att det är det som gör att attacker mot oljeterminaler blir så känsligt. Men attackerna faller inte i god jord hos alla. Från amerikanskt håll uppmanar man Ukraina att sluta angripa oljeraffinaderier. Det spekuleras i att USA:s president Joe Biden inte vill ha högre oljepriser inför det amerikanska valet i höst. Putins nya hot Trots de ukrainska attackerna mot den ryska energisektorn fortsätter länder i väst att stötta Ukraina. Bland annat väntas de första leveranserna av F-16-plan, ett stridsflyg som Ukraina väntat länge på, komma till landet under senvåren. Det har fått den ryske presidenten Vladimir Putin att hota med att planen kan attackeras vid flygbaser även i Nato-länder. – Till att börja med är det ju ett väldigt obehagligt hot för alla inblandade, men jag ser att riskerna med att faktiskt göra det för Ryssland troligtvis är större än de eventuella vinsterna, säger Hans Liwång, docent i försvarssystem vid Försvarshögskolan. Det finns en växande oro för ett storkrig där Nato dras in, men både ryska och amerikanska uttalanden gör gällande att ingen vill ha ett tredje världskrig. Medverkande: Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan i Stockholm. Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.  Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm. Programledare: Sara Sundberg och Claes Aronsson Producent: Karin Hållsten Ljud från: Sveriges Radio, Reuters, CNN, Youtubekanalen NATO News, U.S. Department of State, BBC, The Telegraph, Daily Mail