På Kumlaanstalten sitter många av landets grövsta kriminella, de vill fortsätta begå brott inifrån fängelset och försöker värva insiders. Samtidigt kämpar ledningen med att förhindra infiltration. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Överbeläggning och intagna som tvingas dela cell gör att missnöjet inne på Kumla ligger och pyr. När reporter Pernilla Wadebäck besöker anstalten har man gått upp i stabsläge och många av besöksrummen har gjorts om till celler. Anstaltschefen berättar att personalen utsätts för påverkansförsök nästan dagligen. - Försök till infiltration är ett av vårt stora problem som vi måste bekämpa, säger anstaltschefen Jacques Mwepu. Samtidigt saknas personal. Anstalten måste massrekrytera, 200 nya medarbetare behövs till sommaren. Ökar sårbarheten Trycket på Kriminalvården med överfulla anstalter och häkten, missnöjda intagna och brist på personal skapar en explosiv situation. - Man håller på och bygger upp en krutdurk inom kriminalvården och tyvärr är inte frågan om den ska smälla utan det är när, säger Thomas Hagsten, facklig representant för kriminalvårdarna på Kumla. Hur ska anstalten stå emot risken för insiders? Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024. Producent: Anna Frey Slutmix: Fredrik Nilsson  Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

I en lägenhet i Göteborg hittar polisen ett sönderrivet brev. Det är skrivet av en gängledare och har blivit utsmugglat från häktet av en kriminalvårdare. En kvinna som har blivit infiltratör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jana har tagit anställning som kriminalvårdare på Göteborgshäktet. Vad hennes arbetsgivare och kollegor inte vet är att hon har en plan. Att hjälpa en livstidsdömd gängledare som vill bli frikänd. Det ska komma att bli ett av de grövsta fallen av infiltration inom Kriminalvården i Sverige. Demokratihotande problem I den rådande kriminalvårdskrisen med överbeläggningar och brist på personal har det seglat upp ett nytt säkerhetshot - kriminalvårdare som låter sig styras av kriminella och agerar insiders inifrån häkten och anstalter.  - De kan påverka rättegångar och påverka vittnen eller på annat sätt få in eller ut information. Jag tror tyvärr det kommer öka, säger kriminalvårdaren Stefan Römer. Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024. I serien berättar hon om utsmugglade brev och insmugglade mobiler och droger, och tar oss med in på Kumlaanstalten där kampen pågår för att stoppa grovt kriminella från att skaffa infiltratörer.  Jana heter egentligen någonting annat. Producent: Anna Frey Slutmix: Fredrik Nilsson  Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

En känd gängledare går ut live på Instagram. I handen håller han en kalashnikov i guld. Bland tittarna finns tusentals barn och unga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Gängvåldet finns i deras vardag på Tiktok, på Instagram och på Snapchat. Det pågår ett krig där ute, men det är också ett informationskrig, som handlar om att sprida fruktan, säger författaren och före detta politikern Evin Cetin. Rekrytering via sociala medier I oktober 2023 sker något nytt i Sverige, när en fraktion inom det så kallade Foxtrotnätverket håller en sorts presskonferens i sociala medier. – Det var helt sjukt att se så många livetittare och så många barn som kommenterar. Man önskar att det inte vore Sverige – men det är Sverige, säger brottsutredaren Luay Mohageb vid polisen. – Och jag vet ju gängen rekryterar barn genom sociala medier. De kan till och med skriva jobberbjudanden i sina stories, säger Diamant Salihu, reporter på SVT. Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg. I det tredje och sista avsnittet möter vi bland andra 12-årige ”Leon”, som konsumerar gängens propaganda i sin mobil – och 16-årige ”Enis”, som själv blivit rekryterad för att utföra ett mord. ”Leon” och ”Enis” är fingerade namn och deras röster är utbytta. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel

En av Sveriges största artister sänder live i sociala medier och riktar sig mot sina fiender. I kommentarerna skriver någon en varning: Du kommer att bli klippt. Ett år senare är artisten död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Idag är gansterrappen i Sverige väldigt nära förknippad med faktisk och reell grov kriminalitet. Man rappar om det man gör – och man gör det på riktigt, säger före detta polisen Nadim Ghazale. Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg. Mordet på Einár I det andra avsnittet följer vi bland annat historien om rapparen Einár, som slog igenom och blev Sveriges mest spelade artist, innan han mördades 2021, 19 år gammal. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel

En ung kille ligger medvetslös på en gräsmatta. Någon filmar när en annan person går fram och skjuter ett skott i hans huvud. På kort tid blir klippet viralt i sociala medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I takt med att gängvåldet har ökat de senaste åren har också gängkulturen börjat spridas mer och mer i sociala medier. I barn och ungas favorit-appar syns bilder på drogförsäljning, kontanter och märkeskläder, men också grova våldsbrott som skjutningar och mord. – Den här typen av gangsterismer marknadsförs till barn i sociala medier. Det är ett led i underhållningen som är deras digitala liv. De här kidsen har tillgång till våld och chockerande händelser dag ut och dag in, vilket är helt sjukt, säger brottsutredaren Luay Mohageb.   Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg. I serien möter vi bland andra 16-årige ”Adam” vars vän lockades att begå ett mord, och 12-årige ”Leon” som följer gängkulturen i sin mobil. ”Adam” och ”Leon” är påhittade namn och vi har bytt ut deras röster. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel

Varje år anmäler hundratals svenskar att de blivit romansbedragna på nätet. Anmälningarna läggs ofta ned. Polisens enda verktyg är att informera och varna. Violet har startat en förening för drabbade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Man vill ju ha pengarna tillbaka. Så man fortsätter hålla kontakten. Och det är ju det bedragarna vet. De har ännu en hållhake på en, för de vet att man vill ha pengarna tillbaka. Det säger Violet Petersson, som 2018 blev lurad att betala flera hundra tusen kronor till en romansbedragare. Pengar hon inte sett röken av sedan dess. Men som hon påminns om varje månad, då hon måste betala av på lånen som hon tog för bedragarens räkning. Polisanmälningar läggs ned För den som blivit utsatt för ett romansbedrägeri finns inte mycket hjälp att få från samhället. Nästan alla polisanmälningar läggs ned, eftersom pengarna ofta gått utomlands och då blir ärendena svåra för polisen att utreda. - Pengarna kanske har skickats under ett halvår, ett år, så de är ju väldigt långt borta innan vi kommer ikapp dem, säger Lotta Mauritzson, samordnare på polisens nationella bedrägericentrum. Polisens bästa verktyg är att informera och varna så att brotten inte hinner ske, enligt Lotta Mauritzson. Ändå fortsätter människor att bli lurade och banker och låneinstitut lånar ut pengar till människor som tror sig har mött kärleken via nätet.  Föreningen Stoppa Romansbedrägerier När Violet Petersson pratade med andra drabbade och upptäckte hur dåligt alla mådde av den ekonomiska situation de hamnat i och av skammen att ha blivit lurade, tog hon initiativ till föreningen Stoppa Romansbedrägerier. Föreningen jobbar hårt med information till samhället om konsekvenserna av romansbedrägerier. Violet håller föredrag för banker, som hon tycker lånar ut pengar alldeles för lätt. Föreningen söker ekonomiskt stöd från Brottsoffermyndigheten för att kunna nå ut till myndigheter som polis, kronofogde och skuldrådgivare. Man skriver till politiker i riksdagen och har haft ett möte med justitieministern. Gemensam handlingsplan för landet - Varför finns det inte en gemensam handlingsplan för landet, så att drabbade möts av poliser med samma kunskap, oavsett var man bor? Men framför allt är föreningen en mötesplats och ett stöd för drabbade, och Violet och andra frivilliga drabbade erbjuder samtal, i skrift, telefon eller vid fysiska möten. - Det är fortfarande alldeles för få som har förstått vad detta är. och som har den förutfattade meningen att den som är offer har sig själv att skylla, säger Desirée König i föreningen. - Det gör mig bekymrad att många har den stöddiga attityden. Som säger: jag skulle aldrig bli lurad. Romansbedrägerierna är en serie av Lotta Malmstedt. Producent: Anna Frey Slutmix: Sophie Andersson En P1 Dokumentär Miniserie från 2024.

Trots alla varningar blir allt fler kärleksbedragna på nätet. 2022 var brottsvinsten 609 miljoner. I flera månader invaggades Elias i tron att han mött den rätta. Men vem satt på andra sidan skärmen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elias, 30, träffar ryska Daria på en kristen dejtingsida, precis när Rysslands krig mot Ukraina brutit ut. Elias är ung och vet hur internet fungerar, han vet att man kan bli lurad. Ändå faller han för Daria, den fina tjejen som han kan ha djupa, intellektuella samtal med. Kollar allt I början kontrollerar han, för säkerhets skull, allt hon berättar om sig själv: staden hon bor i, platsen där hon växte upp, hennes jobb i nagelsalongen, adresser. Allt hon skriver om stämmer och finns på riktigt, inget är konstigt. Tanken på romansbedrägeri känns absurd. Elias tycker det känns väldigt rimligt att Daria gärna vill komma till Sverige och hälsa på, särskilt nu när det är krig. Han har förståelse för att hon inte har pengar till hela flygbiljetten, hon säljer ändå ett guldhalsband för att ha råd att resa. Han hjälper till med ett par tusen kronor - men han ska bli av med mycket mer pengar än så. Fejkprofil För Daria kommer aldrig. Det uppstår bara flera och fler kostsamma hinder och förseningar när hon ska resa ut ur Ryssland och till slut tvingas Elias inse att ”Daria” är en fejkprofil. Och att han, liksom många andra, har blivit utsatt för ett romansbedrägeri. Lurad på pengar - och kärlek Vem bedragaren som lurade av honom 85.000 kronor är har Elias ingen aning om idag. Han polisanmälde bedrägeriet, men fick snart besked om att utredningen lagts ned, eftersom det inte gick att utreda. Han betalade av sina skulder genom att ta extrajobb och det dröjde mer än ett år tid innan han kunde berätta för sin familj vad han varit med om. Skammen var för stor att ha blivit lurad på pengar - och kärlek. Romansbedrägerierna är en serie av Lotta Malmstedt. Producent: Anna Frey Slutmix: Jakob Lalér En P1 Dokumentär Miniserie från 2024.

Rut hittar kärleken på nätet. Men mannen hon skriver med är en fejkprofil och på några månader förlorar hon en halv miljon. Varje månad anmäls 100 nya romansbedrägerier till polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 25 nya anmälningar om romansbedrägerier. Det är vad polisen får in varje vecka i Sverige. Det blir 100 i månaden och runt 1.300 på ett år. Men man räknar med att det finns ett stort mörkertal, eftersom det är en skam att ha blivit lurad. Inte bara på pengar, utan också på kärlek. Befogenhetsbedrägerier, investeringsbedrägerier och romansbedrägerier är alla ett slags bedrägerier som bygger på social manipulation och de har ökat kraftigt på bara några år. Romansbedrägerier är den värsta sorten, anser Paul Pintér, säkerhetsrådgivare på Svenska Stöldskyddsföreningen. -Pengar är materiellt. Men känslor, det går så mycket djupare. Man är kär i en fiktiv människa. Det är förödande, både känslomässigt och ekonomiskt. Av det totala antalet bedrägerier i Sverige utgör romansbedrägerier en mindre del, men för bedragarna är det en av de mest lukrativa typerna av bedrägeri: 2022 var brottsvinsten 609 miljoner, nästan en fördubbling jämfört med 2020. Samtidigt blir sätten att lura människor som letar efter kärlek allt mer avancerade. Ibland med fruktansvärda konsekvenser. Romansbedrägerierna är en serie av Lotta Malmstedt. Producent: Anna Frey Slutmix: Jakob Lalér En P1 Dokumentär Miniserie från 2024.

I svart rånarluva och bruna skinnhandskar poserar 15-årige Viktor framför kameran. I handen håller han en kalashnikov. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Viktor är på rymmen från ett SiS-hem. Polisen har spårat honom till Sundsvall. I stadsdelen Bosvedjan är tre killar på väg in i sin bil, när de blir beskjutna med ett stort antal skott. – Polisen ringde och sa att de hade Viktor i förvar. Usch, vad hemskt det var att höra vad han var misstänkt för, säger hans mamma Eva. Konflikten mellan Foxtrot och Dalen Det är skotten som sätter igång den stora våldsvågen 2023. Två kriminella gäng, Dalennätverket och Foxtrot, som leds av den Kurdiske räven Rawa Majid, fortsätter sitt blodiga krig i framför allt Stockholmsområdet. I centrum för flera av dåden står pojkar från de statliga ungdomshemmen, fritagna och kontrakterade för att begå grova våldsbrott. – Det är ett jättemisslyckande. Om de här barnen placeras hos oss har vi självklart ett ansvar att se till att de också blir kvar, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör vid Statens institutionsstyrelse. Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel Eva och Viktor heter egentligen nåt annat. En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Jamal kommer till SiS efter en drogpsykos i högstadiet. När han kommer ut är han tungt kriminell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På de statliga SiS-hemmen ska unga få vård och behandling för att kunna bryta med missbruk och kriminalitet. Men nio av tio som hamnar på SiS efter att ha begått brott, återfaller i brottslighet när de kommer ut, visar en studie från Acta Publica. – Vi måste förbereda oss på att ta emot barn som kommer ut ännu mer farliga för sig själva och ännu mer farliga för samhället, säger Anen Makboul, brottsförebyggande samordnare i Haninge. En kriminell skola Jamal kom till sitt första SiS-hem efter att ha missbrukat droger. Då hade han aldrig varit inblandad i organiserad brottslighet. Men inne på SiS satt redan flera äldre killar, med koppling till kriminella nätverk. – Jag kände mig mindre än dem, töntigare på nåt sätt. Jag längtade efter egna historier att kunna berätta. Jag hade aldrig gått med i ett gäng om det inte vore för SiS. – Tyvärr ser vi alltför många som går i vad jag skulle kalla en ren och skär kriminell skola, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall. Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel Jamal heter egentligen nåt annat. En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Två pojkar rymmer från ett SiS-hem. Det kommer att bli starten på den stora svenska våldsvågen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I krypterade chattar planeras ett mordförsök i den gängkriminella miljön. Rånarluvor, handskar och vapen är redan införskaffade. Nu återstår bara att hitta skyttarna. – Jag fick ett samtal om att han hade rymt. Jag fick fullständig panik, berättar Eva, vars son Viktor är placerad på ett statligt SiS-hem. Systemfel inom SiS Gängvåldet har ökat i Sverige. Både offer och gärningsmän har blivit yngre. Samtidigt har ungdomshemmen som drivs av Statens Institutionsstyrelse hamnat i fokus för debatten. – Det finns ett systematiskt fel med SiS. Alla vi som jobbar inom socialt arbete har sett år för år hur situationen har förvärrats, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall. Unga värvas som torpeder På SiS-hemmen placeras många av de unga som begått allvarliga våldsbrott. Och det är inne på SiS-hemmen som många av gärningsmännen har rekryterats. – De unga kallar det ”wet work”. Det är ett slanguttryck för att de jobbar som torpeder på utsidan, säger Benny Sellberg, tidigare arbetsledare på SiS-hemmet Eknäs. Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel Viktor och Eva heter egentligen något annat. En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Viktor fejkar sjukdom och skippar träningen. Istället ligger han kvar i sängen och spelar på nätcasino. På några dagar spelar han bort 80 000 kronor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han levde sin dröm: juniorhockey i Nordamerika, spel i ungdomslandslagen och draftad av en NHL-klubb. Men när skadorna kom, kom också självtvivlet. Viktor Crus Rydberg flydde in i bettingvärlden. –  Jag satte in ett par hundra och det tog slut på två minuter. Då vill man ju vinna tillbaka, säger han. Spelberoende vanligt inom ishockeyn En studie från Riksidrottsförbundet visar på ett utbrett spelande bland manliga hockeyspelare på elitnivå. Dessutom visar studien att nästan var tredje spelare hade en riskkonsumtion av alkohol – och många av spelarna upplevde ångest och depression. – Spelmissbruk, alkoholmissbruk, drogmissbruk. Några i varje lag riskerar att hamna i beroendeproblematik, säger hockeyexperten Erik Granqvist, som själv levde med ett alkoholmissbruk under många år av sin karriär. Hockeyns mörka baksidor är en serie av Pernilla Wadebäck. I tre delar undersöker hon varför ishockeyn verkar sticka ut när det gäller kränkningar, övergrepp och missbruk. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Fredrik Nilsson Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

En hockeyjunior kryper naken på alla fyra. Det är ett slags mandomsprov, för att han ska bli en i laget. Och det som sker i omklädningsrummet stannar i omklädningsrummet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett avslöjande i Kanada hösten 2021 blir starten på ett slags hockeyns #Metoo. Berättelser om övergrepp och pennalism skakar hockeyvärlden, även Sverige. Utfrysning och inkilning Vissa av historierna har hållits gömda i decennier – nedtystade av offer, lagkamrater och ledare. Samtidigt kommer nya vittnesmål som tyder på att de sadistiska ritualerna verkar leva vidare än idag. – Det är grabbigt, hårt och manligt på ett negativt sätt. En vidrig kultur som lever kvar, säger Jakob Karlsson, lagkapten i Vimmerby Hockeys A-lag. Hockeyns mörka baksidor är en serie av Pernilla Wadebäck. I tre delar undersöker hon varför ishockeyn verkar sticka ut när det gäller kränkningar, övergrepp och missbruk. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Fredrik Nilsson Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

Albin kliver in i hallen med en klump i magen. På isen får han inga passningar och i omklädningsrummet är han lägst i rang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om en rå machokultur, som vissa menar inte finns längre. Men enligt andra genomsyrar den ishockeyn än idag. De hävdar att sexism och mobbning sitter i väggarna – en kultur där många mår dåligt och far illa. Förekommer inom ungdomsishockeyn – För varje månad som går kommer det vara barn och unga som utsätts. Det kan vara jättefarligt, säger tränaren och förre elitmålvakten Erik Granqvist. Hockeyns mörka baksidor är en serie av Pernilla Wadebäck. I tre delar undersöker hon varför ishockeyn verkar sticka ut när det gäller kränkningar, övergrepp och missbruk. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Fredrik Nilsson Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio.

På avsides gårdar och stall smyger sig en liga in på nätterna - oron bland hästfolket växer. Sadlar värda miljoner förs utomlands. Men polisen Marlene, som själv har häst, har fått upp ett spår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I ”De gränslösa stöldligorna” får vi följa vanliga människor som utsätts för brott och polisens och tullens kamp för att komma tillrätta med den organiserade brottsligheten där stöldgods för miljarder förs ut ur landet. Marlene Andersson Wikman är kriminalinspektör och gruppchef för utredningssektionen vid polisen i Skaraborg. Hon äger också hästar och blir den som ska ta upp jakten efter den organiserade ligan som härjat i flera år. "Jag retar mig på att ligorna kan få hålla på så här. Bara det här nätverket har hållit på sedan 2012 och de bara fortsätter. De är proffs." /Marlene, polis Under våren 2020 får polisen upp ett spår som leder mot "Rescoligan" från Polen. Ett intensivt arbete med telefonavlyssning och spaning inleds. I programmet får vi följa spaningen inifrån polisen men också möta några av de hästägare som drabbats.  De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck. Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Nima Shams Programmet är gjort 2021.

Katalysatorstölder har ökat med 3000 %. Men när tjuvarna i dagsljus, förklädda till bilmekaniker, slår till mot 97-åriga Lars älskade bil har de gett sig på fel person. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På ett ställe hittas 1000 katalysatorer som misstänks skulle föras ut ur landet. Stölderna är svåra att upptäcka och få brott klaras upp. Tjuvarna är på jakt efter ädelmetallerna i bilarnas katalysatorer som är värt mer än guld. Men så ser 80-åriga Stig hur någon tar sig under hans 97-åriga grannes bil och han ringer polisen. Hör larmsamtalet och hur härvan runt stölden nystas upp i andra delen av "De gränslösa stöldligorna".  De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck. Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Nima Shams Programmet är gjort 2021.

I skydd av mörkret följer flera bilar efter Micaelas långtradare med miljonlasten. Med livet som insats attackerar ligan henne i farten. Polisens spår leder ut i Europa och snart börjar jakten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I ”De gränslösa stöldligorna” får vi följa vanliga människor som utsätts för brott och polisens och tullens kamp för att komma tillrätta med den organiserade brottsligheten där stöldgods för miljarder förs ut ur landet. "Det kommer inte minska, snarare tvärt om. Med tanke på att det är fria gränser så kommer vi få leva med att det är utländska ligor som opererar i Sverige". /Polisen   I första delen handlar det om spektakulära attacker mot långtradare i farten där tjuvarna med risk för sitt liv försöker komma åt värdefull last värd miljoner. Men när 22-åriga Micaela Åberg blir förföljd av tre bilar ringer hon polisen och en härva med förgreningar ut i Europa kan börja nystas upp. De gränslösa stöldligorna är en serie av Pernilla Wadebäck. Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Nima Shams Programmet är gjort 2021.

25 fiskebåtar kör runt i Göteborgs hamn och tutar. De protesterar mot planerna på att bygga vindkraft i havet. För dem handlar inte vindkraft om utsikt, buller eller blinkande ljus utan om levebröd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sterner Lundgren tar fram sin mobiltelefon. Med hjälp av GPS har hans fiskebåts rörelser registrerats och sparats i en digital logg och med den kan man se var båten har trålat de senaste åren. – Man kan ju tro att någon har gjort det här för att fisket inte ska kunna vara kvar, det är en katastrof. Där Sterner och hans kolleger har fiskat som mest är samma ställen där vindkraftsparkerna nu planeras. – Det är precis i de områdena, det är katastrof helt enkelt detta, säger han. Producent Ylva Lindgren Reporter Sigrid Edsenius Slutmix Jakob Lalér Programmet gjordes 2023

I takt med den gröna omställningen och vindkraftsutbyggnaden växer motståndet mot vindkraften sig allt starkare i Sverige. Och en motståndsrörelse har vuxit fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Madeleine Staaf Kura har på ett och ett halvt år blivit känd som vindkraftens mest högljudda kritiker i Sverige genom sitt arbete i föreningen Motvind Sverige. Hon ifrågasätter vindkraftens nytta, trots att vindkraften idag står för 20 procent av vår elproduktion och vill att all byggnation av vindkraft ska stoppas. Hennes dröm är att dra svenska staten inför rätta. – Vi måste få stopp på det här vindvansinnet, vi behöver ett moratorium. Runt om i Sverige finns små föreningar och nätverk som protesterat mot lokala vindkraftsprojekt, men på senare tid har en nationell rörelse som ifrågasätter all vindkraft blivit allt mer högljudd och organiserad. I dokumentären får vi följa med Madeleine Staaf Kura på en resa genom Småland och träffa människor som hon menar har drabbats av vindkraftsutbyggnaden. En av dem är Helen Sonehag, som blivit en del av det hon kallar motståndet. Men många avfärdar dem, säger hon. – Vi kallas för en massa olika tillmälen, som foliehattar till exempel. Programmet gjordes 2023 Reporter Sigrid Edsenius Producent Ylva Lindgren Slutmix Tor Sigvardson

En dag börjar träd fällas och sten sprängas i Svenne Svenssons barndomsskogar. I elva år har han kämpat mot att vindkraftsparken ska byggas men nu blir den verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Tvinnesheda, utanför Åseda mitt i Småland, ligger södra Sveriges största vindkraftspark. Redan 2009 började den planeras men flera grannar i området har försökt stoppa den med olika överklaganden. – Vi trodde nog in i det sista att det blir nog inte mycket av det här, säger Svenne. De kommande decennierna väntas vårt behov av el öka kraftigt och ett av de snabbaste och enklaste sätten att öka elproduktionen är att bygga mer vindkraft, enligt Energimyndigheten. Samtidigt blir de som protesterar mot olika vindkraftsprojekt allt mer högljudda och organiserade. Hösten 2020 började man bygga parken i Tvinnesheda. – På två veckor kände jag inte igen mig i skogen här, säger Svenne. Splittrar byar Byar och samhällen splittras när markägare vill arrendera ut mark för vindkraft och boende i området som inte vill bli grannar vindkraftsparker. Magnus Karlsson är en av ett 20-tal markägare som arrenderar ut mark till vindkraftsbolaget. – Jag har ingen sån Särimnerskog som man kan hugga varje år så jag nappade direkt, säger han. Reporter Sigrid Edsenius Producent Ylva Lindgren och Anna Frey Slutmix Tor Sigvardson Programmet gjordes 2023