Den 88-årige snickaren Gunnar Jönsson har bestämt sig för att bygga sin egen kista. Barnen blir först förskräckta. Men sen börjar de fundera. Det gör även reportern Ola Hemström när hans pappa dör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela sitt liv har han arbetat med trä. Nu vill 88-årige Gunnar Jönsson han göra sin egen kista. Barnen blir rädda men sen bestämmer de sig för att också beställa var sin kista. De enkla furukistorna uppe på logen blir allt fler. När Ola Hemströms egen far dör börjar han fundera. Ska han våga be Gunnar att bygga en kista åt en man som var Gunnars vän? Pappa Stigs kista. Kan man göra så - låta bygga sig en egen kista? En P4 Dokumentär av Ola Hemström gjord 2023. Har tankar om det du hört? Hör av dig via mail till Ola.hemstrom@sverigesradio.se Vilka krav finns om man bygger sin egen kista?

De möts i en simbassäng, båda med skador efter barnförlamning. Trots att de kommer från olika kontinenter och generationer hjälps de åt att kämpa mot fördomarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Ing-Marie drabbas av polio är hon bara drygt ett år gammal. Hon förs till ett vilohem på andra sidan Sverige, långt borta från föräldrarna i Dalarna. Hon har själv inga minnen från den tiden. Men kroppen minns, det är hon övertygad om. Nahryin växer upp i en by utanför Beirut. Hon är bara ett par år gammal när hon blir förlamad. Sen blir barndomen aldrig mer sig lik. I Örebro korsas deras vägar. Många skratt senare inser Ing-Marie något viktigt: I den här gemenskapen känner hon sig inte utanför, hon känner sig innanför.  Medverkande:  Ing-Marie Wessén Nahryin Jakob Dokumentären är gjord 2025. Reporter: Carolina Svalbacke Producent: Peter Gropman på produktionsbolaget Iris Media.  Exekutiva producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström.

I slummen i Gamla stan styr Storkevan och hans gäng handeln med illegal sprit. Stortjuvens gäng är fruktade och hjälteförklarade. Och övervakade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Storkevan är ökänd i Stockholms undre värld i början på 1900-talet. Han är stortjuven. Lönnbrännarkungen i Gamla stan. Keva betyder tjuv på denna tiden. På 1920-talet är det motbokstider och spritinköpen begränsas kraftigt. Många långt ned på samhällsstegen får överhuvudtaget ingen motbok. Nu uppstår en stor marknad för hembränd sprit. Storkevan och hans liga gör sig en rejäl hacka. Till de utslagnas stora glädje. Kungsholms-ligan Lönnbrännarkungen Storkevan är känd hos polisen och är ofta inne på förhör, det är fyllebråk, fickstölder, spel om pengar och i sin ungdom är han ledare för den så kallade Kungsholmsligan. Han hoppas att lönnbränneriet ska ge honom hjältestatus. Men ibland går det våldsamt till. Polisen spanar ständigt och tillverkningen är allt annat än säker. Och en dag smäller det. Medverkande: Eva Lenneman, intendent Spritmuseum Anna-Karin Svanberg, utställningsproducent Spritmuseum Mats Hayen, historiker på Stockholms Stadsarkiv Jani Pellikka, föremålsintendent vid Polismuseet Dokumentären är gjord 2025. Reporter: Peter Gropman, Iris Media Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp, Sveriges Radio 

I doktor Allings väntrum smyger en vild puma in bland patienterna. Året är 1927 och doktorns nya husdjur får känslorna att svalla i skånska Höganäs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gustaf Alling från Höganäs skjuter en puma när han är på resa i Argentina. Puman visar sig ha ungar och Gustaf, som är bruksläkare på Höganäsbolaget och älskar djur, bestämmer sig för att ta en av dem med sig hem till Sverige. Pumaungen döps till Bob och får behålla sitt namn, trots att man senare upptäcker att det är en hona. I lilla Höganäs, ja på hela Kullahalvön, väcker Bob uppmärksamhet - inte minst när hon då och då rymmer från läkarvillans trädgård för att ge sig ut på jakt. En och annan höna får emellanåt plikta med sitt liv på bondgårdarna i nordvästra Skåne. Humoristen och normbrytaren doktor Alling Berättelserna om den färgstarke doktor Alling är många i folkminnet och i lokalhistorien - inte minst vad gäller hans hans stora hjärta för sina patienter och hans lust för att skämta med folk. – Farfar var ju en humoristisk person. Han tyckte det var roligt att skoja med folk, emellanåt driva med folk också för den delen, berättar Gustaf Allings barnbarn Christina Alling Linder. Skådespelaren och dragartisten Robert Fux är barnbarnsbarn till den färgstarke doktorn och säger att han själv nog har ärvt vissa drag av Gustaf Alling. – Det fanns ett medvetet normbrytande hos honom och det kan jag känna igen mig också i, det där att nämen... tänk inte hela tiden på vad andra säger och tycker. Gör nånting så att det händer nåt! Dragartisten Robert Fux identifierar sig med puman Bob Robert Fux säger också att han själv identifierar sig som Bob ibland. – Jag tycker mycket om pumans läten. Det är precis som mina läten. Jag morrar, jag väser och jag skriker! – Och sen så är ju puman också en omskrivning för en brud eller en tjej. Och det var det ju också! Så att jag tänker också att Bob, som man trodde var då av hankön, som sen visade sig vara en hona, fick skifta identitet. Jag tänker Bob för mig är en förebild i att vara en sak, men uppfattas som en annan. Puman Bob levde till 1941 och står numera uppstoppad i en monter på Höganäs Museum. Medverkande Christina Alling Linder, barnbarn till doktor Alling Robert Fux, barnbarnsbarn till doktor Alling Lars Dahlbom och Torsten Loodberg, höganäsbor, kunniga om Höganäsbolagets och Höganäs lokala historia Henry Svensson, överläkare Skånes Universitetssjukhus i Malmö, kunnig om doktor Allings forskning Dennis och Evelyn Johansson, bor i läkarbostaden i Höganäs Annika Malmgren, verksamhetschef Höganäs Museum Programmet är gjort 2025. Programmakare Lotta Malmstedt Producent Sofia Kottorp Slutmix Christian Jangegård

1986 kör Metallicas turnébuss av vägen utanför Dörarp i Småland. I kraschen dör basisten Cliff Burton. Och i lilla Dörarp börjar fansen strömma in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 26 september 1986 befinner sig Metallica i Solnahallen framför en skrikande svensk publik. De står på höjden av sin karriär. Deras senaste album ”Master of Puppets” har nått nya höjder och börjar närma sig guld i Amerika. Bara några år innan har Metallica fått en ny basist, Cliff Burton, som spelat en stor roll bandets musikaliska utveckling. Men om bara några timmar kommer tragedin att vara ett faktum. En tragedi som kommer att förändra, inte bara bandet, utan också den lilla orten Dörarp i Småland. Medverkande: Stefan Boox, Cliff Burtons sista konsert i Solnahallen 1986 Jörgen Holmstedt, musikjournalist och författare Krister Ljungberg, historiker  och museiintendent på Cliff Burton-museum Anna-Lena Ljungberg, Ljungby kommunarkiv och museiintendent Cliff Burton-museum Anders Nilsson, räddningstjänsten i Ljungby 1986 Sven Millborg, ambulansförare 1986 Dany Thunder, Metallica-fan Dokumentären är gjord 2025 Reporter och slutmix: Rikard Benny Liljegren Handledare: Pernilla Arvidsson Exekutiva producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström

När Leif Andersson klev in i en skivstudio -74 för att spela in sitt livs enda singel anade han inte att den sen skulle ses som den mest udda skiva som gjorts i Sverige. Men vem var han? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är berättelsen om Leif Anderssons förbryllande singel som kallats allt ifrån fruktansvärd till nyskapande och avantgardistisk. Ryktena om hur skivan skapades har varit många och Stefan Sundberg har sökt efter sanningen bakom denna unika utgivning.  – Det finns något genuint och äkta i Leifs inspelning som gör att singeln känns som något annat än en ren ploj och jag hade inte fattat hur otroligt många beundrare Leif har. Mycket ny fakta har kommit upp till ytan om denna inspelning sedan jag började jobba med programmet vilket känns fantastiskt, säger Stefan Sundberg.  Leif spelade inte in fler singlar och försvann sedan lika snabbt som han dykt upp. Men vem var han och hur hamnade han egentligen i en skivstudio?  Genialisk eller olyssningsbar? En sak är dock säker; Leif Anderssons singel lämnar ingen oberörd. Ett program av Stefan Sundberg. P4dokumentar@sverigesradio.se Dokumentären är gjord 2015.

Han låg bakom Sveriges märkligaste skiva men försvann spårlöst efter att hans mytomspunna singel spelades in 1974. Vem var Leif Andersson? Ett år efter den första dokumentären om Leif får vi svaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Historien om Sveriges märkligaste skiva” kom att bli den mest delade P4 dokumentären genom tiderna då den sändes påsken 2015. I det programmet rätar Stefan Sundberg ut frågetecknen runt Leif Anderssons singel ”Kind mot kind/Med andra ord” från 1974. Men många frågor återstod. Vem var han och varför gjorde han sin skiva som kallats allt ifrån fruktansvärd till nyskapande och avantgardistisk? I den andra dokumentären om Leif Andersson får vi nu svaren. Leif spelade inte in fler singlar och försvann sedan lika snabbt som han dykt upp. Sedan dess har han varit som ett spöke för fantaster, skivsamlare och musikarkeologer. Ingen vet vart han tog vägen och i och med det har både singeln och Leif blivit föremål för oändliga teorier, rykten och myter. Men så plötsligt får Stefan Sundberg ett mail som gör att han kan spåra upp Leif. stefan.sundberg@sverigesradio.se Dokumentären är gjord 2016.

20-åriga Bettan Andersson vill gå boxningsmatcher mot andra tjejer. Men motståndet är kompakt. Kvinnor kan inte boxas! Men så får hon oväntad hjälp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bettan Andersson växer upp i en boxningsfamilj. Men det är först när hon är 20 år som hon själv drar på sig boxningshandskarna. Attityden inom sporten är tydlig: boxning är ingenting för tjejer. Bettan är liten och snabb och utvecklingskurvan går spikrakt uppåt. Men medan hennes manliga klubbkompisar går match efter match tvingas Bettan stå bredvid och se på. Boxningsmatcher för damer är förbjudet. Testikelvälde – Det rådde testikelvälde i boxningsförbundet. Jag vet att de inte blev så glada när jag sa så men det var ju sant, berättar Bettan. Bettan Andersson kämpar för att Boxningsförbundet ska tillåta kvinnor att få licens för amatörboxning. Hennes klubbkamrater hejar på och klubbordförande i Redbergslids BK, Olof Johansson, ställer sig också på Bettans sida. Han ser både hennes ambition och potential. – Bettan hade ju rätt! Varför ska inte tjejer få boxas? säger han. Men Boxningsförbundet viker inte en tum. Hur ska det gå med tjejernas utseende? Och brösten kanske går sönder om de får slag där? När RBK:s egen Ingemar ”Ingo” Johansson, Sveriges ende världsmästare i tungvikt, besöker en boxningsgala i Sverige låter han sig fotograferas med armen runt Bettans axlar. Efter galan springer Bettan på Boxningsförbundets tidigare ordförande, advokaten Björn Rosengren. Hon frågar om det inte är dags att ge licens även till kvinnor. – Det var som att få en hink vatten över sig. Det fanns ju inte på världskartan att tjejer skulle gå matcher, berättar Björn Rosengren. Han ifrågasätter sig själv och kommer fram till att det vore helt rimligt att även kvinnor ska få gå licensierade boxningsmatcher. Han försöker övertala den motvilliga förbundsstyrelsen och efter många om och men röstar Boxningsförbundet ja. Året är 1988. Världens första boxningsmatch för kvinnor Den 19 april 1988 är det dags för världens första boxningsmatchen mellan två kvinnor med tävlingslicens. I ena hörnet av ringen står Bettan Andersson från Redbergslids BK. I den andra står Agneta Bise från Stockholmsklubben BK Puma. Det blir en hård match och i sista ronden är båda utmattade. Det går till domslut. Publiken vrålar när domaren höjer armen på vinnaren. Dokumentären är gjord 2025. Reporter: Robin Jonsson, Tredje Statsmakten Media Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik Nilsson

Familjen Rantatalo är på Gran Canaria när mamma Elin plötsligt insjuknar och förs till sjukhus. Semestern förvandlas till en mardröm när familjen får beskedet att det är dags att ta farväl för alltid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När frisören Elin Rantatalo stänger sin frisörsalong för att åka på solsemester med sin man och två små barn anar ingen vad som snart ska hända. När familjen kommer hem är ingenting längre sig likt. Trots att Elin överlever den dödliga blodförgiftningen mister hon sina ben och fingrar. Vem är hon nu och hur ska livet med familj och frisörsalong bli? Dokumentär är gjord 2020. Reporter: Pia Pantzare (fd Lakkapää) pia.pantzare@sr.se Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp  Vi vill varna känsliga lyssnare för att berättelsen innehåller starka sjukdomsbeskrivningar.

Hon var Beatrice Dahlén i TV-serien Rederiet och en av landets stora film- och operettstjärnor. Men Gaby Stenberg hade en passion ingen verkade ta på allvar. Att skapa musik av surrande insekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under ett besök i en musikstudio stöter reportern Tommie Jönsson på ett märkligt gammalt instrument. Det är en insektsorgel. Tangenterna spelar upp surrande ljud från humlor, bin och getingar. Instrumentet har tillhört Gaby Stenberg, en stor operett- och filmstjärna på 40- och 50-talet. Det blir början på en resa in i en filmstjärnas säregna och okända musikvärld. – Det började en sommardag med tonen E. Det var en stor humla som flög omkring. Visst var det väl ett E? Gaby Stenberg ställer sig frågan i ett tv-program på 80-talet. Men så fort hon tar upp sin brinnande passion verkar programledaren flacka med blicken och gå vidare till nästa fråga. Vad är det hon pratar om? Uppenbarelsen Gaby Stenberg blev för många synonym med rollen som Beatrice Dahlén i tv-serien Rederiet. Men under 30-, 40, 50-talet medverkade hon i ett 40-tal filmer och hade otaliga operettroller på scen. Och hon hade hade absolut gehör. Under paus från karriären som filmstjärna och artist, fick hon en dag en uppenbarelse. Hon kunde höra vilka toner som insekterna surrade fram. Det flög omkring musik i luften, och Gaby bestämde sig för att fånga den. Under flera år spelade hon in insektsljud och skapade musik med hjälp av brum och surr från humlor, bin, getingar, bromsar och flugor. Men något gensvar var det svårt att få. Den märkliga insektsorgeln Reportern Tommie Jönsson har grävt djupt i arkiven och gått igenom Gaby Stenbergs gamla rullband för att nysta upp historien om Rederiet-stjärnans okända insektsmusik. Under arbetet dyker också Gabys gamla insektsorgel upp, ett ombyggt instrument som än idag används i musikvärlden. I dokumentären hör du Gabys styvson Peter Koch, musikern Mattias Olsson, manusförfattaren Camilla Ahlgren, barnboksillustratören Lotta Mark, regissören och skådespelaren Bengt Bauler. Men merparten av dokumentären består av arkivfynd från Sveriges Radio, NRK, SVT samt privat material från Peter Koch, Lotta Mark och Entomologiska föreningen i Stockholm.  Dokumentären gjordes 2025. Reporter: Tommie Jönsson Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Om du gillar P4 Dokumentär kanske du gillar det här? Länk till hela dokumentären nedan. I det här avsnittet av P3 Musikdokumentär handlar det om en av Sveriges mest kontroversiella artister, som bannlystes i Public Service, men vann landsbygdens hjärta. Här kan du lyssna på hela dokumentären om Eddie Meduza.

Den 8 januari 2005 slår stormen Gudrun till, den största naturkatastrofen i Sverige i modern tid. I den strömlösa byn Lyngsåsa väntar en familj på sin dotter. Hon är fast i stormskogen. En dokumentär av Ola Hemström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tsunamikatastrofen har just inträffat och bilderna av katastrofen fyller TV-sändningar och tidningarna. Då drar stormen Gudrun in över Sverige. Under eftermiddagen och kvällen den 8 januari, och under natten som följer, faller 200 miljoner träd i mörkret. 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen efter vaknar människor på landsbygden upp i en nytt och sargat landskap. Utan kontakt med omvärlden. Som mest är 730 000 människor strömlösa och en kvarts miljon utan telefoner. I den lilla byn Lyngsåsa i Småland är familjen Lind ensamma i mörkret. Mobiler och elnät har slutat fungera och vägarna är blockerade av fallna träd. Och deras dotter Sofi är försvunnen. Dokumentären är en bearbetning av program gjorda för Tendens i P1, veckan efter stormen 2005. Vi möter familjen direkt efter stormen och ett år senare. Reporter och producent: Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se Rättelse: I en tidigare version uppgavs att stormen drog in i Sverige natten mot den 8 januari 2005. Korrekt är att den drog in under dagen den 8:e. Rättelsen gjordes den 7 januari 2025. Musik i FM-versionen Vintersaga - Monica Törnell  Live tomorrow  - Laleh  Enkelhet - Anna Ternheim   Ge mig en sidenklänning   - Karin Wistrand   If i could  - Sophie Zelmani   Rosa Himmel – Molly Sandén  The wind – Cat Stevens  Musik i podden Windogad – Lena Willemark Near Light - Olafur Arnalds   Du som gick före oss – Anders Widmark

Alice Opebiyi sitter i bilen på väg till en dejt. Snön vräker ner i Skåne och trafiken på E22 står still. Snart ska Alice, och hundratals andra på vägarna, hamna i ett mardrömskaos de sent ska glömma Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Snödrivorna växer och räddningen dröjer. Många som sitter fast i sina bilar upplever ett av livets mest udda, dramatiska och omtumlande dygn: Alice, på väg till en romantisk spa-dejt, gör ett ödesdigert misstag. Hemvärnssoldaten Kaveh får en olycksbådande magkänsla vid ett av fordonen på motorvägen. Och för lastbilschauffören Peter ska livet helt förändras efter natten i kylan. Det här är en berättelse om snökaos, maktlöshet och en gyllene baddräkt som får ett helt annat syfte. Men det är också en berättelse om medmänsklighet. För när snön vänder upp och ner på tillvaron blir främlingar plötsligt livsviktiga för varandra. Medverkande:  Alice Opebiyi, bilist.  Kaveh, hemvärnssoldat. Peter Lindström, lastbilsförare.  Jennifer Luhanko, lastbilsförare.  Alexander Thomsen, boende utanför Tollarp. Dokumentären är gjord 2024. Reporter: Carolina Svalbacke.  Producent: Peter Gropman på produktionsbolaget Iris Media.  Exekutiva producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström.

Hon var en av Europas mest lästa författare och det mest kända ansiktet efter kungen. Men Emilie Flygare-Carléns egen väg, från armod till succé på 1800-talet, kantades av död och kärlekssvek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emilie Flygare-Carlén växte upp på västkusten I två delar berättar Cecilia Ohlén om författarinnan Emilie Flygare-Carléns öde i 1800-talets Sverige. Emilie Flygare-Carlén gjorde succè långt utanför Sveriges gränser med sina romaner. Precis som för Camilla Läckberg var västkusten och hemorten Strömstad hennes landskap och den värld hon hämtade inspiration ifrån i sina mest framgångsrika romaner. Hon föddes i Strömstad 1807, i ett gammalt köpmanshus fullt av magiska föremål och omgiven av sjömännens berättelser om förlisningar och smugglargångar. Emilies far var sjökapten och köpman, hon följde med på hans resor och som tonåring fick hon ta ansvar för en egen båt. En ovanlig uppväxt för en kvinna i början av 1800-talet. Det är den här världen som senare i livet blir utgångspunkten för hennes största bokframgångar. I första delen följer vi Emilies uppväxt fram till den punkt då hon förlorat nästan allt. Passion, död och svek präglar den unga Emilies liv. Dokumentären i två delar är gjord 2024. Medverkar gör: Monica Lauritzen - journalist, författare och docent i engelsk litteratur. Har skrivit biografin En kvinnas röst - Emilie Flygare Carléns liv och dikt. Yvonne Leffler - professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Har forskat om Emilie Flygare Carlén och gett ut Ett köpmanshus i Skärgården i nyutgåva. Ninna Boberg - pedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Reporter Cecilia Ohlén Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp Ljud: David Hellgren

Hon blev en av Europas mest lästa författare och det mest kända ansiktet efter kungen. Men 1836 har Emilie Flygare, 29 år, förlorat två män och tre barn. Utblottad vänder hon sig till skrivandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emilie Flygare har som ung änkedoktorinna mött den stora kärleken, juristen Jakob Reinhold Dalin. Det slår gnistor om paret innan han hastigt försvinner ur hennes liv. Emilie hamnar i omständigheter. Hon är på god väg att reda ut situationen, när allt brister. Efter en rad personliga katastrofer får Emilie sitt stora genombrott med Rosen på Tistelön 1842. Romanen bygger på ett verkligt rättsfall som hennes bror råkat på i ett arkiv. Ett fruktansvärt brott där två smugglare har ihjäl en jaktlöjtnant och hans besättning ute till havs. Berättelsen rymmer också en kärlekssaga och allt i en miljö som inte skildrats i litteraturen tidigare - västkusten. För första gången skriver en svensk författare skräckromantik. Romanen tar plats intill bibeln och katekesen i folks bokhyllor. Medverkar gör: Monica Lauritzen - journalist, författare och docent i engelsk litteratur. Har skrivit biografin En kvinnas röst - Emilie Flygare Carléns liv och dikt. Yvonne Leffler - professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Har forskat om Emilie Flygare Carlén och gett ut Ett köpmanshus i Skärgården i nyutgåva. Ninna Boberg - pedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Reporter Cecilia Ohlén Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp Ljud: David Hellgren

Det är nyårsafton och hunden Prins är stressad av fyrverkerierna. När matten Charlotta böjer sig över honom biter han henne plötsligt i ansiktet. Han biter så hårt att hennes näsa lossnar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det blir en dramatisk nyårsmorgon 2023. Charlotta Oskarsson Rantavaara - tillsammans med den avbitna näsan i en ishink - flygs från Gällivare med helikopter till Sunderbyns sjukhus i Luleå och sedan vidare med flyg till Stockholm. På Karolinska sjukhuset väntar en kirurg som är villig att göra ett försök att sy fast hennes näsa. Samtidigt är hennes sambo Tomas kvar i chock hemma i villan i Koskullskulle utanför Gällivare, med allt blod efter olyckan och de två hundarna; hans jakthund Prins och Charlottas schäfer Terra som ligger på parkettgolvet vid soffan. Reportern Lena Callne följer Charlottas och Tomas resa från den traumatiska olycksnatten till försöken att skapa en ny näsa till Charlottas.  Och fram till beslutet om vad som ska hända med hunden Prins. Dokumentären är gjord 2024. Reporter Lena Callne Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp Ljud: Maths Källqvist och Ola Hemström

Det har kommit en ny konstnär till Göteborg. Han heter Pierre Brassau och på Galleri Kristina flockas recensenterna kring den spontanistiska konsten. Men det finns bara ett problem. Allt är en bluff. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1964 och inne på galleriet hänger fem tavlor, signerade av den franske konstnären Pierre Brassau. En har en svart bakgrund och har orangea och brandgula tjocka streck som liksom spretar ut åt olika håll. En annan tavla har en vit bakgrund och här är färgen röd och brandgul, detta är den senaste exklusiva spontana konsten. Göteborgs-postens recensent skriver att Brassau är något av en dukens balettmästare. Men i vassen lurar en missnöjd gallerist och en busig och tyken tidningsredaktör.  Detta är historien om en av de största konstkupperna i Göteborgs historia, och om en svart liten apa på Borås Djurpark.  Medverkande: Eva Berggren, fd djurskötare på Borås Djurpark Lars G Fällman, konsthistoriker och konsthistoriker Lasse Råde, fd journalist på GT Kristian Wedel, journalist och kåsör på GP Alexandra Arcari Gimdal, vän till konstnären Yngve Funkegård Reporter Peter Gropman, Iris media AB Inläsningar av Magnus Johansson och Svante Ivarsson Kihlberg Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp

Tre svenska ungdomar smugglar med sig en liten tvättbjörn efter en roadtrip i USA. De kallar den Pokie. Men att ha en halvbjörn som husdjur visar sig snart vara krångligare än ungdomarna räknat med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hösten 1971 publicerar Dagens Nyheter en artikel med rubriken ”Ful räv funnen.” Det visar sig vara en tvättbjörn som fastnat i en rävfälla på den skånska slätten. Men hur i all världen hamnade hon där? Tvättbjörnen smugglas in i Sverige Det hela börjar sommaren 1970, när kompisarna Kina, Nils och Pelle åker på roadtrip till USA. Där träffar de på en liten tvättbjörnsunge som snabbt blir deras. När det är dags att resa hem är det en självklarhet för 19-åringarna att deras nya vän ska följa med. Att det är olagligt att föra in tvättbjörnar i Sverige utan tillstånd är inget som oroar dem. De har en handbagageväska som passar perfekt för en liten tvättbjörn att ligga i. Så blir den amerikanska tvättbjörnen plötsligt inte lika amerikansk längre. Hon flyttar in i ett kollektiv i Stockholm. Men lika främmande som Sverige är för tvättbjörnen, är tvättbjörnen främmande för Sverige. Och det är ett heltidsjobb att ta hand om en vild tvättbjörn, visar det sig. Så snart tvingas ungdomarna hitta ett nytt hem åt Pokie. Ett hem som ska visa sig bli hennes sista. Medverkande: Kina Robberts Nils Pettersson Pelle Seeman Märtha Lilja Anders Häggström Lennart Palmén Maj-Lis Palmén Anna Hjärre En dokumentär av: Molly Bengtsson Producenter: Lotta Malmstedt & Sofia Kottorp Ljudläggning: Edwin Dickson Dokumentären är gjord 2024.

På 70-talet gör han succé som den sjungande kosacken. I en stor vargpäls framträder Viktor Klimenko som en vild och romantisk kosack. Men pälsen känns snart för trång och kosackrekvisitan begränsande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Viktor Klimenko slår igenom som schlagerartist i Finland på 60-talet. Men det är en helt annan repertoar som ska bana väg för honom i Sverige, Europa och världen. Med hjälp av kamraterna från reklambyråtiden, målningar av den ryske konstnären Ilja Repin, många paket cigaretter och några flaskor rödvin växer en vild och romantisk kosack fram. Skapelsen fullbordas när en kostymör som jobbat på Stockholms stadsteater köper ryska bordsdukar för att sy skjortor, flera meter nappaskinn, snickrar ihop patronbälten och som krona på verket – beställer en stor skinande vargpäls. På 70-talet uppträder Viktor Klimenko bland annat på Lorensbergsteatern och Trädgår'n i Göteborg, Kronprinsen i Malmö, Berns salonger och Hamburger Börs i Stockholm. 1981 ska bli Viktor Klimenkos stora genombrottsår på världsscenen. Krogshow på berömda kabarén Lido i Paris. Turné i Japan, Han ska få allt det han drömt om i hela sitt liv. Men istället kommer katastrofen. Året därpå skriver Pia Gadd i Expressen: “Exotisk, vild, rysk, fast finsk, vacker i mössa och vådligt stor päls. Damer belägrade hans visten i Sverige, ty det var dem han tilltalade mest. Själv var han alldeles oerhört trött på sin vackra mössa och päls. Insåg att de var bojor mer än hjälpmedel. De gånger han försökte lägga dem åt sidan kom succén av sig.” Medverkande: Viktor Klimenko Anne Serner-Manninen, modedesigner och kostymör En dokumentär av:  Emil Östlund Producenter: Ola Hemström & Sofia Kottorp Dokumentären är gjord 2024.

1980 släpps det första numret av Okej, fylld av bilder och artiklar om de hetaste artisterna. Hans Hatwig får 3 nummer på sig att bevisa att den går att sälja. Men snart rasar debatten bland de vuxna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hans Hatwig skapar tidningen Okej Hans Hatwig tapetserade tonårsrummen i slutet av 70-talet med sin tidning Poster. I TV kan man titta på Nygammalt men det finns få platser där unga kan höra och läsa om sina artister. Så föds idén till hans nya projekt. Tidningen Okej, med både bilder och artiklar och fylld av braskande rubriker och läsarbrev. Men förlaget tvekar och ger Hans Hatwig tre nummer på sig. De unga älskar den nya tidningen men i tidningarna rasar debatten bland de vuxna. Föreningen Hem och Skola vill bojkotta tidningen på grund av rubriker om sex och våld. Nu börjar förlaget tveka och Hans Hatwigs hjärteprojekt står och väger. Medverkar gör: Hans Hatwig, grundare av tidningen Okej Jörgen Holmstedt, reporter på tidningen Okej och författare Lili och Susi, flitigt förekommande artister i tidningen Okej Ika Johannesson, kulturjournalist, programledare och redaktör Dokumentären är gjord 2024. Reporter: Malin Marcko Producent: Sofia Kottorp och Ola Hemström Slutmix: Ola Hemström