Fredrik Nyberg om möjligheterna med registerforskning
Äntligen ett nytt avsnitt av Sahlgrenska akademins podcast Akademiliv! Vi pratar med Fredrik Nyberg, gästprofessor i registerepidemiologi, om möjligheterna med registerforskning. Intervjuar gör kommunikatörerna Karin Allander och Elin Lindström.
Kvalitetsregister är register som finansieras med offentliga medel som oftast är inriktade mot en speciell patientgrupp. Det primära syftet är att följa upp och förbättra vården. Registren ger detaljerad information om patientgruppen, som exempelvis visar hur det går för dem, vilka behandlingar som ges och hur bra resultat som dessa behandlingar ger. Ju fler patienter som accepterar att deras data ingår i kvalitetsregistren, desto bättre kan registren fungera som underlag för att förbättra vården.
Kvalitetsregister kan också användas till forskning. Registren drivs både på nationell nivå och på regional nivå. Data ur kvalitetsregister kombineras ofta med data ur andra register och hälsodatabaser, exempelvis från Statistiska centralbyrån, dödsorsaksregistret eller Värnpliktsregistret. Det innebär att det går att koppla samman sjukdom med exempelvis socioekonomi eller den fysiska konditionsformen i ungdomen. Vilka register som en forskare väljer att använda beror på den frågeställning som forskningen söker svar på.
Även covid-19 är föremål för registerforskning. När pandemin covid-19 kom till Sverige inledde Fredrik Nyberg tillsammans med flera andra forskare registerstudier för att exempelvis ta reda på mer om hur många som insjuknade, vilka riskfaktorer som kan kopplas till covid-19 och vilka grupper som drabbats hårdast av sjukdomen. Utifrån riskfaktorer kan forskarna sedan kanske skapa prediktionsmodeller som kan förutspå vem som riskerar bli mest sjuk och kunna rika in förebyggande insatser.
Kvalitetsregister är register som finansieras med offentliga medel som oftast är inriktade mot en speciell patientgrupp. Det primära syftet är att följa upp och förbättra vården. Registren ger detaljerad information om patientgruppen, som exempelvis visar hur det går för dem, vilka behandlingar som ges och hur bra resultat som dessa behandlingar ger. Ju fler patienter som accepterar att deras data ingår i kvalitetsregistren, desto bättre kan registren fungera som underlag för att förbättra vården.
Kvalitetsregister kan också användas till forskning. Registren drivs både på nationell nivå och på regional nivå. Data ur kvalitetsregister kombineras ofta med data ur andra register och hälsodatabaser, exempelvis från Statistiska centralbyrån, dödsorsaksregistret eller Värnpliktsregistret. Det innebär att det går att koppla samman sjukdom med exempelvis socioekonomi eller den fysiska konditionsformen i ungdomen. Vilka register som en forskare väljer att använda beror på den frågeställning som forskningen söker svar på.
Även covid-19 är föremål för registerforskning. När pandemin covid-19 kom till Sverige inledde Fredrik Nyberg tillsammans med flera andra forskare registerstudier för att exempelvis ta reda på mer om hur många som insjuknade, vilka riskfaktorer som kan kopplas till covid-19 och vilka grupper som drabbats hårdast av sjukdomen. Utifrån riskfaktorer kan forskarna sedan kanske skapa prediktionsmodeller som kan förutspå vem som riskerar bli mest sjuk och kunna rika in förebyggande insatser.
Podcasten Akademiliv är inbäddad på denna sida från ett öppet RSS-flöde. Alla filer, beskrivningar, bilder och annan metadata från flödet tillhör podcastens ägare och är inte anslutet till eller validerat av Podplay.