”Jag får skylla allting på Johan. Han är så jävla nyfiken av sig.”
Anna, Johan och Roger träffas för ett fyllesnack om att hitta en gemenskap.
Vi snackar om hur vi träffades, om hur vi känner varandra, om Alkispodden som gemenskap, om sociala kameleonter och stenåldersmänniskor, om att hitta en ”common ground” i tolvstegsgemenskaper, om att föra ordet vidare, om att till slut välja att gå på sitt första möte, om att känna sig välkomnad och älskad, om att människor delar från hjärtat inför främlingar, om att blotta sig helt och fullt och ändå få vara med, om att hamna i ett undantagstillstånd, om ”antabussen” (ha ha), om att det kan vara svårt att komma in i en gemenskap, om att potentialen att skaffa kompisar på tolvstegsmöten är otroligt stor, om att möta människor på en ny, icke-dömande, plats, om att det finns så mycket klokskap och kärlek i gemenskapen, om djupare vänskap, om att ”committa” sig till människor, om att ibland så räcker det att bara lyssna, om rädsla över att bli ensam och/eller vara tvungen att umgås med andra människor som nykter, om att det är svårt att förstå vad Alkispodden betyder för andra, om att utvecklas själv tillsammans med andra, om att be om hjälp, och om att man egentligen inte har nåt att förlora på att testa ett tolvstegsmöte.
Vi avslutar med att konstatera att det är så fantastiskt att få chansen att prata om de har viktiga sakerna – rädslor, känslor, vara ensam, ta plats i en gemenskap, sluta dricka, INTE sluta dricka – och att vi är tacksamma över att vi kan göra det.
