När en verksamhet går över till annan ägare måste en bedömning göras om det utgör en verksamhetsövergång i enlighet med 6 b § i lagen om anställningsskydd. Om det är det en verksamhetsövergång enligt LAS blir flera arbetsrättsliga regler tillämpliga som både överlåtande och övertagande bolag måste förhålla sig till. I det här avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Carolina Lundh frågan utifrån de överväganden som Arbetsdomstolen gjorde i rättsfallet AD 2024 nr 40. 

Kan en neutralitetspolicy, som syftar till att visa att arbetsgivaren är neutral och inte har någon koppling till t.ex. en specifik religion, innebära att en arbetstagare diskrimineras? Och vad är egentligen skillnaden mellan en direkt och en indirekt diskriminering? I det här avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren rättsfallet AD 2023 nr 71, där Arbetsdomstolen prövade om tillämpandet av en neutralitetspolicy innebar att arbetsgivaren diskriminerade sin arbetstagare. 

Många arbetsgivare vill göra bakgrundskontroller inför anställning, bland annat för att se efter om den tilltänkta arbetstagaren finns med i belastningsregistret. Men det är inte helt enkelt att balansera lagstiftningen kring detta eftersom det rör sig om personuppgifter. I detta avsnitt diskuterar Karin Hultgren och Emelie Svensäter Jerntorp de senaste rättsfallen och dess påverkan på användningen av belastningsregister i anställningsprocessen. 

Vad kan man som arbetsgivare göra för att förhindra spridningen av hemlig eller känslig information? Inom de flesta företag och arbetsplatser finns ju en mängd information och uppgifter som inte bör delas med vem som helst och enligt lagen om företagshemligheter så är en arbetstagare bland annat förhindrad att sprida sådan information om ett bolag som kan klassas som en företagshemlighet. Vad som ryms inom begreppet har nyligen prövats i målet AD 2024 nr 13 och i veckans avsnitt diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck just detta.  

Uppsägning när arbetstagaren är sjuk. När är det möjligt och vad behöver arbetsgivaren tänka på? I det här avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Sophia Reutercrona AD 2024 nr 12, en ny dom där Arbetsdomstolen konstaterade att arbetsgivaren hade grund för att säga upp en arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga efter en stroke. 

Arbetsgivare behöver ibland få tillgång till arbetstagares e-postkonton, kanske för att utreda en misstänkt misskötsamhet. Det kan både vara angeläget och brådskande. Men är det möjligt? Det diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Karin Hultgren i det här avsnittet av Arbetsrättspodden.

Policys är vanligt förekommande och ett bra sätt för en arbetsgivare att förmedla hur arbetstagare förväntas bete sig på arbetsplatsen, men också vilka värderingar bolaget står för. Några policys måste finnas på plats enligt lag och andra föreskrifter. Vilka detta är beror på hur verksamheten ser ut. Detta talar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck om i det här avsnittet av Arbetsrättspodden. 

Kan en arbetsgivare kräva att en arbetstagare vaccinerar sig? AD 2023 nr 75 ger oss svaret på frågan som ställdes så många gånger framförallt under pandemin. Emelie Svensäter Jerntorp och Sophia Reutercrona diskuterar vad detta får för betydelse i praktiken.

Att anställa personer som kommer från utanför EU kräver särskilda tillstånd. Nu kommer nya rutiner kring handläggningen av den här typen av tillstånd. Det är viktigt att som arbetsgivare ha kunskap om detta för att inte riskera att fördröja processen i onödan. Det pratar därför Emelie Svensäter Jerntorp och Jonna Skog om i årets sista avsnitt av Arbetsrättspodden! 

Många bolag bedriver verksamhet både i Sverige och i något av våra grannländer. Men i många fall skiljer sig arbetsrätten oväntat mycket mellan de olika länderna. I det här avsnittet av Arbetsrättspodden diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Lill Egeland från Advokatfirmaet Simonsen Vogt Wiig AS några förhållanden i norsk arbetsrätt som kan vara bra att känna till!

Visselblåsarlagen trädde ikraft 2021 och innebar flera nya skyldigheter för arbetsgivare, inklusive en skyldighet för medelstora och stora bolag att ha en intern rapporteringskanal. Från den 17 december ska nu även mellanstora bolag (50-249 anställda) ha sina rapporteringskanaler på plats. Därför tyckte Arbetsrättspodden att det var på sin plats med lite repetition om vad som gäller. I det här avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck just detta. Läs mer: https://www.vinge.se/nyheter/ny-lag-om-skydd-av-visselblasare-foreslas-trada-i-kraft-17-december-2021-vad-er-organisation-sarskilt-bor-uppmarksamma/

En facklig förhandling bör dokumenteras i ett förhandlingsprotokoll. I det här avsnittet av Arbetsrättspodden diskuterar Åsa Gotthardsson och Emelie Svensäter Jerntorp varför man skriver protokoll och vad ett protokoll bör innehålla.

Vad anses egentligen vara en repressalie som vidtagits till följd av en arbetstagare visselblåst om en brist eller missförhållande på arbetsplatsen? Den här typen av regler finns bland annat i lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter. Detta diskuteras i ljuset av ett nytt rättsfall från Svea Hovrätt i det här avsnittet av Arbetsrättspodden med Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck.  (Obs! Det blev fel årtal i podden, rätt målnummer ska vara B-13370-22)

Föreningsrätten är ett viktigt inslag i den svenska modellen. Men hur långtgående är den egentligen? Det adresseras i AD 2023 nr 47 och därmed också i det här avsnittet av Arbetsrättspodden där Emelie Svensäter Jerntorp och Sophia Reutercrona diskuterar frågan. 

För ett år sedan trädde Nya LAS ikraft och introducerade nya regler som berör bland annat avskedanden och uppsägning på grund av personliga skäl. Det här kan få stor betydelse för individuella fall. I det här avsnittet ger Emelie Svensäter Jerntorp och Sam Seddigh en ögonblicksbild av vad som just nu pågår i Arbetsdomstolen som berör den här typen av ärenden. Prenumerera på vårt nyhetsbrev om arbetsrätt: https://www.vinge.se/vara-tjanster/verksamhetsomraden/arbetsratt/

En riskanalys hjälper till att identifiera och hantera risker i samband med en verksamhetsförändring. Det är både en nödvändig och nyttig övning som bör göras i god tid och involvera rätt personer. Hur, när och varför diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Daniel Melander Björner i höstens första avsnitt av Arbetsrättspodden. Läs mer om arbetsrätt och prenumerera på vårt nyhetsbrev här!

I mitten av september är Arbetsrättspdden tillbaka. Under hösten kommer vi prata om uppsägningar, visselblåsning och givetvis de senaste rättsfallen. Har du förslag på vad du vill att vi ska ta upp i podden? Mejla till marknad@vinge.se

En arbetstagares uppsägning bör vara skriftlig, men vad händer om det påstås att en handling är förfalskad? Arbetsgivarens bevisbörda är diskussionsämnet i sommaravslutningen av Arbetsrättspodden med utgångspunkt i ett rättsfall från Arbetsdomstolen. 

När olyckan är framme aktualiseras individens försäkringsskydd. Vilken försäkring som gäller beror bland annat på om olyckan skett i samband med arbete eller inte. När klassas en händelse egentligen som en arbetsskada? I det här avsnittet diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Tove Hallbäck två rättsfall från HFD som handlade om just arbetsskador. Prenumerera på vårt nyhetsbrev: https://form.apsis.one/zRCnYzelp9rlV#popup

Företrädesrätt till återanställning utgör en del av anställningsskyddet i Sverige. Företrädesrätten kan få stor betydelse både för arbetsgivare och arbetstagare. I samband med att Nya LAS trädde ikraft under 2022 skedde även vissa förändringar av företrädesrätten. I det här avsnittet av Arbetsrättspodden diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Daniel Melander Björner vad som krävs för att företrädesrätten ska gälla, hur länge den gäller och vad man bör tänka på som arbetsgivare. Mer arbetsrätt? Prenumerera på vårt nyhetsbrev: https://form.apsis.one/zRCnYzelp9rlV#popup