Kemiska analyser av smuts på Ukrainas konstitution från 1710 kastar nytt ljus över Sveriges och Ukrainas gemensamma historia. Dokument från Karl den tolftes fältkansli trampades ner i leran under kalabaliken i Bender – men nu rekonstrueras sammanhangen. Historiker och arkivarie Jan Mispelaere i Riksarkivet i Stockholm berättar i samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_Refined_Enlightenment-Howard Harper-Barnes

Fattigmanskaviar, Ugnstrull och efterrätt på palsternacka, kan det vara n ågot? Maria Larsson Östergren och Lotta Höglund berättar om recept som de hittat nedskrivna på flottiga lappar och i sirliga anteckningsböcker i Riksarkivet i Visby. Materialet har resulterat i den omtalade boken Bepröfvade recept. Jim Hedlund i Östersund leder samtalet med kollegorna i Visby.

Tioårige Ivan Grut gästar poddstudion och samtalar med Jim Hedlund om brott och straff genom tiderna. När kom de första lagarna? Vilka brott kunde man dömas för? Vilka straff man fick man? Och hur blev man polis? En podd för hela familjen. Musik: ES_ Las Vegas Police . White bones

I maj 2023 beslöt Unesco, ett FN-organ med säte i Paris, att utse den svenska tryckfrihetsförordningen 1766 till världsminne. Tryckfrihetsförordningen var den första i sitt slag i världen och innebar både rätt att uttrycka sig fritt och att ta del av allmänna handlingar. Delar av detta världsminne finns bevarat hos Riksarkivet. Poddavsnittet beskriver bakgrunden till tryckfrihetsförordningen och hur beslutet togs fram på riksdagen 1765-66. Du hör historikern Åsa Karlsson i samtal med arkivarien Kajsa Hermodsson.

Arkiv är stora och besvärliga att flytta, så de ordinarie arkivlokalerna måste vara tillräckligt säkra även i en krigssituation. Men vad gör man om en akut situationer uppstår? Eller om hotbilderna blir alltför allvarliga? I det här avsnittet tar vi upp evakuering, undanförsel och förstöring – tre alternativ när arkiven inte går att skydda på plats. I avsnittet pratar vi om lagstiftning, erfarenheter från tidigare krig och vikten av planering, kompetens och övning. Det handlar också om hur digitalisering både kan vara en lösning och skapa nya problem.

Huset är nedbrunnet, blöta och smutsiga dokument ligger i stora högar ute på marken. Visst var det här den värsta dagen i Riksarkivets historia! På slottet Tre kronor låg de flesta av den tidens myndigheter, med sina respektive arkiv. Efter den stora slottsbranden 1697 stod de där allihopa utan kontor där tjänstemännen kunde arbeta och med arkiven nödtorftigt inhysta i diverse tillfälliga lokaler. Katastrofen drabbade inte bara Riksarkivet, utan lamslog hela statsförvaltningen. Det är över trehundra år sedan slottet brann, men det som hände väcker tankar även i nutid. Hur fungerar krisberedskapen när något riktigt allvarlig inträffar? Inte de där incidenterna som man kan förbereda sig på, utan en kris som rent bokstavligt slår allting i spillror. Hur får man verksamheten att fungera igen när allt måste byggas upp på nytt? Och vad händer på längre sikt? Stora kriser hanteras inte bara i det akuta skedet, utan det kan ta månader och år att komma tillbaka till ett normalläge. För arkiv kan det vara särskilt allvarligt – om information gått förlorad, vad får det för följder?

Vad innebär beredskapsplanering för arkiv? I det här avsnittet pratar vi om hotbilder och hur de har förändrats över tid, från 1900-talets kärnvapenhot till dagens skärpta säkerhetsläge. Och vad i arkiven är särskilt skyddsvärt ur ett beredskapsperspektiv? Finns det information som är så känslig att arkivet kan attackeras för att en fiende vill komma åt dem? Eller finns det värdefullt kulturarv som riskerar att bli plundrat och bortfört? Dessutom, vilken information behövs för att bygga upp samhället efteråt? Eller för att starta upp den egna verksamheten igen, om den har legat nere? I arkiven finns dokument som styrker hur allt ska vara organiserat, vad som är beslutat, vem som äger vad och allt annat. Till exempel kan människor som flytt behöva kunna bevisa att huset de en gång bodde i faktiskt är deras.

Hustru Karin i Arboga försörjde sig som hushållerska och verkar sedan ha avancerat till borgerskapet. Karin är bara en av de kvinnor som kulturgeografen och medeltidsforskaren Annika Björklund berättar om i samtal med Claes Gejrot på Riksarkivet. För många kvinnor var livet på olika sätt hårt, men det finns exempel på yrken och karriärvägar som förvånar. Och vilka var de högättade damer som satt i fångenskap i Danmark 1523? Självständiga kvinnor 1523? är det andra poddavsnittet med innehåll ur den nya antologin “Sverige 1523” som är Riksarkivets årsbok 2023. Produktion: Stefansson kommunikation AB Musiken är specialskriven av Aron Stefansson.

Ville riksföreståndaren Gustav Eriksson verkligen bli vald till kung i Strängnäs den 6 juni 1523? Olle Ferm, historiker från Stockholms universitet, samtalar med Claes Gejrot, Riksarkivet, om hur det politiska Sverige såg ut 1523. Vad var egentligen planerat att behandlas vid mötet i Strängnäs i början av juni och hur genomfördes kungavalet? Kungavalet är den första av två poddavsnitt med innehåll ur den nya antologin “Sverige 1523” som är Riksarkivets årsbok 2023. Produktion: Stefansson kommunikation AB Musik: Aron Stefansson.

Sommaren 1946 siktades mystiska raketliknande flygande föremål över hela Norden, som gärna landade och försvann i sjöar. Försvarsstaben kom aldrig underfund med vad det var. Krigsarkivarie Bo Berg berättar i samtal med Jim Hedlund om spökraketerna och om en självupplevd närkontakt 1980. Musik: ES_Crystal Gloom – Rand Aldo

Under året 1909 beslutade riksdagen att genomföra en experimentkolonisation i norra Sverige med flera syften, ett av dem var att förse skogsbruket med arbetskraft. Karl Viktor Karlsson med familj flyttade 1921 till Rönnliden i Västerbotten för att med stora förhoppningar om ett bättre liv bygga hus på en tilldelad skogsmyr. Mona Bergman berättar i samtal med Jim Hedlund om hur det gick med satsningarna. Musik: ES-Sailor of Ponds – Rand Aldo

Den 17 november 1813 avrättades samerna Clement Bengtsson och Jon Jonsson-yngre, för att ha mördat nybyggaren Pehr Åhrberg och hans hustru Anna Larsdotter i Sjougden. I förlängningen dömdes de också för att ha orsakat parets tre små barns död. En mycket tragisk och mörk historia. Men vad hände egentligen? Var det mord? Eller var det justitiemord? Finns svaren i arkiven? Jim Hedlund berättar i samtal med Martin Ahlström. Musik: ES_Flight Path - Cobby Costa

I januari 1975 damp en energisparfolder ner i brevlådorna hos landets ca 3.6 miljoner hushåll, nu skulle svensken spara energi! Vintern innan hade ransonering införts, något oerhört ovanligt i fredstid, men nu skulle massiva kampanjer ge en frivillig neddragning av energikonsumtionen. Hör Riksarkivets Jens, Joakim och Håkan diskutera kampanjerna, krisens bakgrund och den påverkan på konsumtion, attityd och på samhället i stort som den gav upphov till. Medverkande: Jens Kling, Håkan Malmberg och Joakim Andersson. Klippning: Stefan Bommelin. Musik: Family Badass - Rockin' For Decades Bild: Energispargrisen, illustration framtagen till Energisparkommitténs kampanjer 1975. Copyright © Energisparkommittén/Staffan Lindén/Gumaelius åtta/Bildupphovsrätt 2022.

Marinen fyller 500 år! I år firas det på flera olika håll att Marinen fyller 500 år i Sverige. Malin Joakimson, arkivarie vid Riksarkivet i Täby, berättar om världsomseglingar, hur ingenjören af Chapman revolutionerade skeppsbyggandet och om skeppet Wasa - som inte sjönk under jungfrufärden. Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund intervjuar. Bild: Del av fotografi av Herman af Silléns tavla Sjöstrid, utbrytningen ur Viborgska viken, Viborgska gatloppet 3 juli 1790. Fotograf: Cecilia Nordstrand. Sjöhistoriska museet. Röster: Karl XI: Calle Retzell Kapten på båt Vanadis: Mathias Arbelius Musik: ES_Sea Adventure - Bonnie Grace

Under året 1922 fick både män och kvinnor rösta om Sveriges alkoholpolitik i landets första folkomröstning. Valet stod mellan totalförbud mot alkohol eller frihet under ansvar, och ett av resultaten blev inrättandet av Systembolaget. Mia Nilsson berättar om den heta kampen inför Förbudsomröstningen och ger inblick i det fascinerande arkivmaterialet som finns i föreningsarkiv runt om i landet. Medverkande: Mia Nilsson, Föreningsarkivet i Jämtlands län och Martin Ahlström, Riksarkivet. Musik: E_S First Regiment March, Nico Dickens.

Hästen i historien och arkiven – en podd i två avsnitt. Del 1: Hästen i arbete och i det militära. Avel av Nordsvensken. Hästnamn. Carita Rösler berättar i samtal med Jim Hedlund, bägge från Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_Once in a Decade. Martin Klem.

Hästen i historien och arkiven – en podd i två avsnitt: Hur man botade hästens sjukdomar förr. Wången – en riksanstalt för hästavel. Is-racing med häst. Tips på hur man hittar hästar i arkiven. Carita Rösler berättar i samtal med Jim Hedlund, bägge från Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_Once in a Decade. Martin Klem.

Följ med till medeltiden och besök de fem kolonnernas palats i Rom! Det är ett fascinerande hus där den heliga Birgitta bodde på 1300-talet och som fungerade som ”turistbyrå” och gästhus för skandinaviska pilgrimer. Huset hade en stark dragningskraft och blev föremål för både intriger och handgripligheter i kampen om ägarskapet. Sara Risberg på Riksarkivets sektion för Medeltida källutgivning berättar i samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: Ensemble Gemma - Responsorium Solem justicie Latinsk uppläsning: Peter Ståhl.

Det finns många källor i svenska arkiv som belyser judisk historia. Forskaren Carl Henrik Carlsson guidar oss genom källmaterialet, från 1700-talet och fram till i idag, och berättar hur vi kan hitta fakta om relationer med majoritetssamhället, personöden, invandring, flyktingmottagning och organisationsliv. Han har skrivit Riksarkivets nya arkivguide som heter Källor till judarnas historia i Sverige. I podden samtalar han med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: Ya salio de la mar la galana (trad.) Från CD:n Vayter. Sång: Anne Kalmering Josephson Violin: Semmy Stahlhammer Dragspel: Miriam Oldenburg Cello: Isabel Blommé

I början av 1900-talet och under de kommande decennierna ökade antalet vårdplatser för så kallade ”obildbara sinnesslöa” mycket kraftigt i Sverige. Många skrevs in redan som barn och blev sedan kvar för resten av livet i den sektor som fram till 1950-talet gick under namnet ”sinnesslövården”. Vad finns det för källor från den här tiden och vad kan säga de oss om livet och döden på anstalterna? Sara Grut Riksarkivet i Östersund berättar i samtal med Martin Ahlström. Musik: ES_September Days - Franz Gordon.