Peter försöker lämna chemsexvärlden, men ingen inom vården förstår honom. De livsfarliga sexfesterna fortsätter och polisen står handfallen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter är fast i ett djupt missbruk av den extremt beroendeframkallande drogen metamfetamin, efter att under en lång tid ha ägnat sig åt chemsex. Men varken på psykakuten eller inom beroendevården förstår personalen honom, när han berättar att han varit fast i en värld där sex och droger kombineras. Medan vissa försöker ta sig ut ur chemsexvärlden, lockas nya in. – Det är som en extremsport. Det gäller att veta vad riskerna är, säger ”Christoffer”, som för bara ett par år sedan provade chemsex för första gången. I olika appar används kodord för att hitta gruppsexfester med tunga substanser. Men det kan vara en onödig försiktighet, för det ska visa sig att polisen knappt finns i de här miljöerna i dag. 2020 såg läget annorlunda ut. Då gick utredningen i den så kallade Chemsexhärvan i hamn och en unik rättegång genomfördes. I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser med andra män. Fenomenet kallas för chemsex och har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige.  Reporter: August Håkansson Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten media Slutmix: Fredrik Nilsson ”Magnus” och ”Christoffers” röster är inlästa av skådespelarna Robert Panzenböck och Razmus Nyström En serie från 2024

Utredaren Nettan går igenom en beslagtagen telefon. Hon är polis sedan 30 år, men det här liknar inget hon sett tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Just då kändes det som en ganska rå miljö där känslor inte spelade någon roll. Det var drogerna och sexet som var i fokus, säger Nettan Fridlund. Hon och kollegorna på polisen i Stockholm utreder den så kallade Chemsexhärvan, där 33-årige ”Gabriel” misstänks ha sålt metamfetamin och en rad andra tunga substanser till hundratals homosexuella män. Köparna berättar om exklusiva fester i flotta lägenheter i Stockholms innerstad, där droger dukas upp som en buffé. Arrangörerna är ofta välbärgade män. Männen blåser in rök av metamfetamin i varandras munnar, så kallade ”tinakyssar”. Festerna och gruppsexet pågår i flera dagar. Men ofta slutar de i kaos – med övergrepp, smittspridning och missbruk som följd. I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser inom en sluten subkultur i gaycommunityt. Fenomenet kallas för chemsex, och allt fler tecken syns på ett en våg har nått Sverige. Reporter: August Håkansson Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström Slutmix: Fredrik Nilsson Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten media 2024 ”Magnus” röst är inläst av skådespelaren Robert Panzenböck En serie från 2024.

I en sluten subkultur i gaycommunityt normaliseras användningen av tunga droger och riskfyllt sex. August Håkansson undersöker fenomenet chemsex. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En sommarkväll i juni får narkotikaspanaren Maria syn på en man på Södermalm i Stockholm som ser påverkad ut. Hemma hos mannen görs Sveriges största beslag av den mycket beroendeframkallande drogen metamfetamin. I mannens telefon hittar polisen hundratals chattkonversationer om narkotikaköp. Men det är inte bara droger som är i fokus, det är också sex. För första gången öppnar polisen polisen dörren till en sluten subkultur, där män söker sexuell njutning med andra män, under påverkan av tunga kemiska droger. De ses på hemmafester, har gruppsex och tar droger. Fenomenet chemsex har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige. I tre avsnitt beskrivs miljöerna inifrån av män som har befunnit sig där eller fortfarande ägnar sig åt chemsex. Reporter: August Håkansson Producenter: Anna Johannessen och Håkan Engström Slutmix: Fredrik Nilsson Serien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten mediaEn serie från 2024

En känd gängledare går ut live på Instagram. I handen håller han en kalashnikov i guld. Bland tittarna finns tusentals barn och unga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Gängvåldet finns i deras vardag på Tiktok, på Instagram och på Snapchat. Det pågår ett krig där ute, men det är också ett informationskrig, som handlar om att sprida fruktan, säger författaren och före detta politikern Evin Cetin. Rekrytering via sociala medier I oktober 2023 sker något nytt i Sverige, när en fraktion inom det så kallade Foxtrotnätverket håller en sorts presskonferens i sociala medier. – Det var helt sjukt att se så många livetittare och så många barn som kommenterar. Man önskar att det inte vore Sverige – men det är Sverige, säger brottsutredaren Luay Mohageb vid polisen. – Och jag vet ju gängen rekryterar barn genom sociala medier. De kan till och med skriva jobberbjudanden i sina stories, säger Diamant Salihu, reporter på SVT. Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg. I det tredje och sista avsnittet möter vi bland andra 12-årige ”Leon”, som konsumerar gängens propaganda i sin mobil – och 16-årige ”Enis”, som själv blivit rekryterad för att utföra ett mord. ”Leon” och ”Enis” är fingerade namn och deras röster är utbytta. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel

En stor artist sänder live i sociala medier och kritiserar sina fiender. Någon skriver: Du kommer att bli klippt. Ett år senare är artisten död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Idag är gansterrappen i Sverige väldigt nära förknippad med faktisk och reell grov kriminalitet. Man rappar om det man gör – och man gör det på riktigt, säger före detta polisen Nadim Ghazale. Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg. Mordet på Einár I det andra avsnittet följer vi bland annat historien om rapparen Einár, som slog igenom och blev Sveriges mest spelade artist, innan han mördades 2021, 19 år gammal. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel

En ung kille ligger medvetslös på en gräsmatta. Någon filmar när en person går fram och skjuter ett skott i hans huvud. Klippet blir snabbt viralt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I takt med att gängvåldet har ökat de senaste åren har också gängkulturen börjat spridas mer och mer i sociala medier. I barn och ungas favorit-appar syns bilder på drogförsäljning, kontanter och märkeskläder, men också grova våldsbrott som skjutningar och mord. – Den här typen av gangsterismer marknadsförs till barn i sociala medier. Det är ett led i underhållningen som är deras digitala liv. De här kidsen har tillgång till våld och chockerande händelser dag ut och dag in, vilket är helt sjukt, säger brottsutredaren Luay Mohageb.   Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg. I serien möter vi bland andra 16-årige ”Adam” vars vän lockades att begå ett mord, och 12-årige ”Leon” som följer gängkulturen i sin mobil. ”Adam” och ”Leon” är påhittade namn och vi har bytt ut deras röster. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel

Antalet dödliga hundattacker ökar i Europa. I andra länder finns förbud mot kamphundar. Men Sverige har valt en annan väg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gått ett år sedan Guna Grinas mamma blev ihjälbiten av sin egen hund. Dödsfallet har gjort att en infekterad diskussion blossat upp på nytt – kan ett förbud mot kamphundar stoppa fler dödliga attacker från att ske?   I tredje och sista delen av Kamphundarna hör vi de som försvarar sina hundar, och som menar att dåliga hundägare är det stora problemet. De som säger att det är i fel händer, som en hund kan bli farlig för sin omgivning. Allt vanligare med kamphundar Kamphundar har blivit allt mer populära i Sverige. Snabbast har rasen American Bully ökat i popularitet. 2013 fanns nio stycken registrerade hundar av rasen i Sverige. Idag är det nästan 5400, visar siffror från Jordbruksverket. Samtidigt är de hett omdiskuterade i Storbritannien, efter flera uppmärksammade attacker. I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt söka svar på hur de dödliga hundattackerna kan stoppas. Producent: Anna Frey Slutmix: Tor Sigvardson Programmet är gjort 2023.

När ambulansen åker in på gården i Överklinten möts personalen av en blodig hund. Vid farstutrappan en livlös kvinna. Hunden har attackerat tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2020 går amstaffen Pappi till attack mot Gunas tvååriga dotter, som blir svårt biten i benet. Det är mormor Selmas hund. Efter bitincidenten bönar och ber Guna sin mamma om att göra sig av med hunden. Men Selma lyssnar inte. ”Det gjorde att vi inte kunde besöka henne. Det var vårt ultimatum, finns hunden kvar kommer vi inte ” berättar Guna Grina. Men Pappi blir kvar hos Selma. Lucka i systemet Länsstyrelsen i Västerbotten, den myndighet som är ansvarig för farliga hundar i länet, varken omhändertar eller avlivar Pappi efter attacken mot Saga. Det görs heller inget mentaltest på hunden. Själva menar myndigheten att de är bakbundna av en otydlig lagstiftning. Att hunden blir kvar hos Selma får ödesdigra konsekvenser. Och det ska visa sig att Pappi inte är det enda exemplet på hundar som attackerar mer än en gång. I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen. Producent: Anna Frey Slutmix: Tor Sigvardson Programmet är gjort 2023.

Tvååriga Saga skriker hysteriskt. Framför henne står en muskulös hund. Han vrider huvudet och tittar på Sagas ben. Plötsligt attackerar han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En lördag i slutet av augusti i Överklinten i Västerbotten, 2020. Guna Grina och dottern Saga är hemma hos mormor Selma som fyller år. Efter middagen flyttar de till vardagsrummet för att titta på TV. På golvet ligger Selmas hund Pappi. Det är en brun amstaff, en ras som kallas för kamphund och som är förbjuden i vissa länder. Den är kompakt och muskulös, med bred bröstkorg. När det börjar bli dags för hemfärd går Guna ut till bilen. ”Så hör jag skrik som jag aldrig har hört förut. Jag springer in, och allt blir bara svart för mig” berättar Guna. Guna ser blod. Och amstaffen Pappi som har Sagas högra lår i sina starka käkar. Det är som om hunden har låst sig. Och det kommer inte att sluta här. Hunden kommer att attackera igen. Hundattacker med dödlig utgång ökar De senaste fem åren har nio personer dött i Sverige efter att ha blivit attackerad av en hund, och forskning visar att dödsattackerna ökar i hela Europa. I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda på om vissa hundraser är farligare än andra. Och hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen. Producent: Anna Frey Slutmix: Tor Sigvardson och Jakob Lalér Programmet är gjort 2023.

Lisbeth stödjer sig på rullatorn på väg till affären. Kvinnan som lider av en allvarlig psykisk störning misshandlar Lisbeth till döds. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kvinnan, som vi i serien kallar ”Sara”, har tvångsvårdats på Akademiska sjukhusets slutna avdelning många gånger på grund av allvarlig psykisk störning och psykoser. Hon är dömd för ett 20-tal brott. Våld mot tjänsteman, misshandel, skadegörelse och ringa narkotikabrott. Den här decemberdagen 2023 ska hennes vän ”Kristian”, som egentligen heter något annat, skjutsa ”Sara” till Psykiatrins hus på Akademiska. Men under den korta stund som ”Kristian” kör ut bilen från garaget hinner ”Sara” misshandla 78-åriga Lisbeth till döds. Slutenvårdsplatserna inom den svenska psykiatrin minskar år för år samtidigt som fler och fler dömts till rättspsykiatrisk vård. I december 2024 föreslog t ex verksamhetsledningen på Akademiska sjukhuset att stänga en av sju avdelningar. Carina Occasus, en av fem chefsöverläkare inom Uppsalapsykiatrin, menar att inlåsning på sluten avdelning i långa perioder inte är en självklar lösning. – Vi vet att psykisk sjukdom flukturerar timme för timme. De veckor eller månader en patient är inlagd på avdelning fungerar allt lugnt och tryggt, men så fort patienten skrivs ut kan förhållandena förändras. Det kan t e x handla om att patienten tar droger eller slutar ta medicin etc. Att ha patienter inlåst i månader är inte lösningen, säger hon. Serien är gjord 2025 och är ett samarbete med Tredje Statsmakten Media AB. Att söka hjälp och stöd om du mår psykiskt dåligt Reportrar: Hannah Engberg och Lydia Bandolin Sörlin Exekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik Nilsson

Simon är 20 år och psykotisk. Han tvångsvårdas gång på gång och självmedicinerar med cannabis. En dag attackerar han sin pappa och döms för mord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Simon”, som egentligen heter något annat, kommer som 18-åring i kontakt med allmänpsykiatrin. Han känner sig förföljd och paranoid. En dag, när han är 20 år, skjutsas han till akutpsykiatrin och läggs in på en sluten avdelning. Han är psykotisk men bara tio timmar senare skrivs han ut. Två dygn senare ringer två civilpoliser på dörren till ”Simons” mamma. De berättar att ”Simons” pappa är död och att ”Simon” är anhållen för mord. Mamma ”Diana” är övertygad om att hennes son inte hade något uppsåt utan att det var sjukdomen som gjorde att han utförde dådet. Katarina Howner är rättspsykiatriker på RMV, Rättsmedicinalverket och forskare vid Karolinska Institutet. Hon menar att psykiatrin misslyckats att hjälpa de här patienterna. Av de gärningsmän som dömts till rättspsykiatrisk vård har 9 av 10 varit patienter inom psykiatrin. Och när det gäller dödligt våld har 4 av 10 haft kontakter med psykiatrin, enligt Brottförebyggande rådet. Howner jobbar just nu med ett forskningsprojekt som har som mål att psykiatrin ska kunna göra bättre riskbedömningar av patienterna. –  Kan vi hitta ett mönster? Riskmarkörer? Kan vi rödflagga de här människorna? Undrar hon.  Serien är gjord 2025 och är ett samarbete med Tredje Statsmakten Media AB. Att söka hjälp och stöd om du mår psykiskt dåligt Reportrar: Hannah Engberg och Lydia Bandolin Sörlin Exekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik Nilsson

Sara är inlagd på psykiatrin i Uppsala på grund av en psykos. En dag kastar hon hett vatten på sköterskan Petra. Sedan skriver hon ut sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Sara”, som egentligen heter något annat, har varit inlagd på psykiatrin i Uppsala flera gånger. Hon anses vara en fara för både andra och sig själv och är välkänd av både polis och socialtjänst. Händelsen 2023, då hon kastar hett vatten på en sjuksköterska, polisanmäls. Knappt ett år senare går ”Sara” till attack mot en äldre kvinna som är på väg att handla. Det kommer att sluta i katastrof. De senaste fem åren har heldygnsplatserna inom psykiatrin minskat med nästan 10 %. – Det krävs ingen Einstein för att förstå att både vårdtiderna och patientinsatserna då blir kortare, säger Lennart Lundin, på Schizofreniförbundet. – De här människorna riskerar bli ett hot mot både sig själva, sin familj och hela samhället, menar han. Serien är gjord 2025 och är ett samarbete med Tredje Statsmakten Media AB. Att söka hjälp och stöd om du mår psykiskt dåligt Reportrar: Hannah Engberg och Lydia Bandolin Sörlin Exekutiv producent på Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik Nilsson

Tiotusentals hemliga dokument ger en inblick i ett stort spelföretag, som driver olagliga nätkasinon. Vi reser till Malta med dold identitet. Vad säger kasinobolagen när de tror att ingen hör på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På kort tid förlorar Stefan mer än 100 000 kronor på ett nätkasino utan svensk licens. Han skickar ett mejl till kundtjänsten och bifogar sin sjukjournal, där det framgår att han lider av maniskt spelande. När en hög chef får se mejlet, beordrar han sina anställda: ”close the ticket with no reply to the customer”. – Det är väl så branschen fungerar. När det inte finns mer pengar att tömma ut, då är man i papperskorgen. De skulle ha stängt mitt konto, de vet att jag är spelsjuk, säger Stefan, vars namn och röst vi har bytt ut. Hundratals olagliga kasinosajter Mejlet är ett av nästan 90 000 hemliga dokument som vi har fått tillgång till i en stor dataläcka. Det ger en bild av företaget Delasport, på ytan ett lagligt kasinoföretag med tillstånd i Sverige. Men under ytan driver Delasport hundratals olagliga kasinosajter. – De tjänar stora pengar på spelberoende. Nu kan vi för första gången se det från insidan, säger journalisten David Davidson på nederländska grävredaktionen Follow The Money, som deltagit i granskningen. – Det är allvarliga uppgifter. Det är självklart moraliskt fel och med stor sannolikhet även brottsligt, säger Robert Larsson, enhetschef vid Spelinspektionen. Under cover på Malta Under två veckor besöker vi två branschkonferenser på Malta – med dold identitet. Vilken bild visar kasinobolagen utåt? Och vad säger de när de tror att ingen hör på? Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe). Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henke Henriksson Ett program från 2025.

Svenska kasinovarumärken marknadsför sig som de säkraste i världen. Men i Europa betraktas de som illegala. Vår granskning tar oss till Malta, där spelbranschen står för tio procent av ekonomin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Österrikaren ”Herbert” spelade bort motsvarande 8 miljoner kronor på Mr Green och Unibet, två nätkasinon med rötterna i Sverige. Men eftersom de verkade illegalt i Österrike, har bolagen dömts att betala tillbaka spelförluster på flera hundra miljoner kronor. Ändå vägrar de. – Är det här verkligen okej? Jag tycker inte det, säger ”Herberts” advokat Karim Weber. Nätkasinon på Malta Malta var det första landet i Europa som erbjöd licenser för nätkasinon i början av 2000-talet. Idag står spelbranschen för mer än tio procent av ekonomin. En ny lag skyddar kasinobolagen mot domar i andra länder. – Men det strider helt klart mot EU-rätten, menar Jörgen Hettne, professor i juridik och expert på spelregleringar. Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe). Producent: Martin Jönsson Fixare: Benjamin Breitegger Slutmix: Henke Henriksson Ett program från 2025.

En dataläcka öppnar dörrarna till den dolda spelbranschen. På hundratals förbjudna nätkasinon kan svenska spelberoende förlora miljoner. Och Spelinspektionen är bakbunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När barnen har gått och lagt sig loggar Johan in på ett utländskt nätkasino. Han har redan förlorat miljoner och egentligen borde det här inte vara möjligt. Kasinot han spelar på har ingen svensk spellicens – och följer inte reglerna i den svenska spellagen. – Jag anser att lagstiftningen är uddlös. Det finns inget skydd alls, säger Johan, vars namn vi har bytt ut. Förbjudna nätkasinon Bolagen bakom hundratals utländska kasinosajter har förbjudits av svenska Spelinspektionen eftersom de bryter mot svensk lag. Men av de polisanmälningar som har gjorts, har vartenda fall lagts ner. Många olagliga nätkasinon drivs därför vidare än idag – och svenska spelare kan fortsätta förlora stora pengar. – Det är klart att det inte är tillfredsställande. Men vi har inte möjligheten att släcka ner sidorna, så att de blir svarta, säger Robert Larsson, enhetschef på Spelinspektionen. Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe). Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henke Henriksson Ett program från 2025.

Christine Svärd tar lustgasfyllda ballonger när hon festar. En dag känner hon stickningar i armen. Några dagar senare är hon förlamad från halsen och nedåt. Andra dör av lustgasen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lustgasen orsakar svåra skador och enligt Rättsmedicinalverket har elva personer dött sedan 2020 - en siffra som tros vara toppen på ett isberg. Lustgasen orsakar inte bara svåra skador och dödsfall utan också livsfarliga olyckor. I Eskilstuna kör en man in i mitträcket på en motorväg. När en polis kommer fram till föraren sitter han kvar bakom ratten och suger i sig lustgas från en ballong och det ligger flera lustgastuber i bilen: – Jag fick inte alls kontakt med honom, han var helt borta, säger polisen. Trots att gasen inte syns i drogtester dömdes han för rattfylleri. Viktors väg tillbaka  Samtidigt följer vi Viktor som kämpat mot sitt beroende. När tvångsvården enligt LVU plötsligt upphör tar han ett allvarligt återfall. Han blir hög på lustgas och försvinner ut i skogen i mörkret mitt i vintern. Än en gång får hans mamma ge sig ut och leta.  Nu har Viktor varit fri från gasen i flera månader. – Jag är ju vuxen, det är ju läge att ta tag i livet. Jag tror att folk underskattar lustgas väldigt mycket, man ska bara hålla sig borta. Viktor och Maria heter i verkligheten något annat. Lustgasboomen är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024. Producent: Lars Truedson Exekutiv producent, Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik Nilsson Ett program från Tredje Statsmakten media AB.

På en ICA-parkering räcker Lustgasmannen över en lustgastub till en kvinna i 30-årsåldern. Det sker öppet och är helt lagligt. Lustgasmannen har ett företag och importerar tonvis med lustgas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag kan aldrig gå minus på lustgas. Det är bara att sänka priset tills det säljs och ändå går jag vinst, säger ”Lustgasmannen”. ”Lustgasmannen”, en ung företagare, beskriver sin verksamhet som ”snabba och enkla pengar”. De som fastnar i ett lustgasmissbruk “borde veta bättre” säger han och han känner inte att han har något ansvar.  Tullen kan inte stoppa importen  Importen av lustgas har fyrdubblats på bara några år och tullen kan inte stoppa flödet. Tullverket har reagerat på att små nystartade företag står för stora delar av importen - i år har till och med en privatperson tagit in en container från Kina med 20 ton lustgas. – Fy faan för dom tänker jag…men jag kan inte klandra dem.  Jag lägger min ilska på att man inte totalförbjuder den här vansinnesdrogen, säger Maria vars son fastnat i ett allvarligt lustgasmissbruk.  Fruktar för sonens liv  Samtidigt som lustgasen flödar in över landets gränser fortsätter Marias kamp för att rädda sin son ur missbruket. Han ligger hemma flera dygn i sträck under täcket i sin säng och håller en stor lustgastub i famnen - som om det vore ett gosedjur. Maria tror inte han kommer överleva helgen och tvingas ta ett svårt beslut. Viktor och Maria heter i verkligheten något annat. Lustgasmannens röst är utbytt. Lustgasboomen är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024. Producent: Lars Truedson Exekutiv producent, Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik Nilsson Ett program från Tredje Statsmakten media AB. —––––––––––––

Mamma Maria hittar ett rosa plastmunstycke i sonens säng. Hon vet inte att det hör till en lustgastub och att sonen Viktor fastnat i ett missbruk. Under en helg kan Viktor förbruka flera 2-kilostuber. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lustgas har blivit en eftertraktad drog bland unga. Fullt lagligt, lätt att köpa, och med löfte om snabba kickar. I Halmstad får barn och unga lustgasreklam direkt i sina mobiler. En 14-årig kille visar i sin mobil: – Jag har Snapchat och det är många som addar mig… Det står Halmstad tub här, 350 kronor per styck och 1800 kronor per låda. Han känner till 11-åringar som tar lustgas. Myndigheter står handfallna  Trots att myndigheterna vet om riskerna – förlamningar, nervskador och ibland livshotande syrebrist – är försäljningen av lustgas som berusningsmedel fortfarande oreglerad. Det är först 2026 som en ny lag väntas träda i kraft, något som frustrerar både föräldrar, poliser och ungdomsarbetare. – Att köpa lustgas är idag bara ett knapptryck bort i mobilen. Problemet är här och nu, säger kommunpolisen Stina Ljungdahl i Halmstad. Viktors hemlighet  Viktor börjar använda lustgas med vännerna men snart förlorar han kontrollen. När han åker till Halmstad för att köpa lustgastuber brukar han stänga av mobilkartan så hans mamma inte ska se var han finns. I flera månader håller han sitt missbruk hemligt men en natt när han är hög på gas och inte orkar mer så avslöjar han allt. Viktor och Maria heter i verkligheten något annat. Lustgasboomen är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024. Producent: Lars Truedson Exekutiv producent, Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik Nilsson Ett program från Tredje Statsmakten media AB.

Polisen misstänker att thaimassagesalongerna fungerar som förtäckta bordeller. Nu börjar jakten på de som tjänar stora pengar och i en jätterazzia avslöjas vilka sexköparna är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Västsverige har en kvinna byggt upp en thaimassagekedja men innanför väggarna erbjuds kunderna "blowjobs" och "happy endings". På en annan plats kan polisen koppla över 60 sexköpare till en enda prostituerad som säljer sex via en hemsida. Nu görs två stora razzior som avslöjar sexköparna. Vilka är männen som köper sex? Efter att det här programmet sänts har ägarinnan till thaimassagesalongerna även dömts i hovrätten, där fastställdes straffet på 3 år och 3 månaders fängelse samt utvisning.  Serien är gjord 2022. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Magnus Arvidson Ett program från Tredje Statsmakten media AB. Slutmix Fredrik Nilsson.

Paulina får ett mejl från en kvinna som skriver att hon är livrädd, fast i en lägenhet med en hallick som utsätter henne för sadistiska övergrepp. Den den här gången ska han inte komma undan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Sveriges värsta sexförbrytare" Redan 2005 döms en hallick till 14 års fängelse för bland annat grova våldtäkter och koppleri. Nu träder två av hans offer fram och berättar hur de blev manipulerade in i prostitution. Paulina Bengtsson och trebarnsmamman Kicki Wallström vittnade då mot mannen och fick honom dömd. Dömd för nya brott - gamla offer får nyckelroll Efter drygt nio år i fängelset blir mannen villkorligt frigiven 2014 - nästan fem år i förtid. Kriminalvården skriver i ett utlåtande att återfallsrisken bedöms som hög och det ska visa sig att de får rätt. Han byter namn och återfaller snart i nya sexualbrott. Under tiden har ett av hans gamla offer, Paulina Bengtsson, skrivit en bok. Uppmärksamheten runt boken Utnyttjad, våldtagen och såld ska hjälpa till att avslöja och rädda nästa offer, som för första gången ställer upp på intervju i dokumentären. Serien är gjord 2022. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Magnus Arvidson Ett program från Tredje Statsmakten media AB. Slutmix Fredrik Nilsson.