Jag tyckte inte om att skriva bokrecensioner när jag gick i skolan. Det kändes onödigt, konstlat, som ett måste när jag redan var klar med berättelsen, upplevelsen och känslorna. Syftet var ofta att visa att jag läst boken, eller bevisa att jag läst boken. Som vuxen vill jag dela med mig av en läsupplevelse för att en bok har gripit tag i mig, för att den betytt något. Hur kan vi använda detta i undervisningen? Hur kan vi ta vara på känslorna eleverna har efter att de har läst en bok? Hur kan vi skapa engagemang och nyfikenhet kring böckerna vi läst? Hur kan vi få eleverna att vilja berätta och skriva om sina läsupplevelser? Häng med och lyssna! Mer kring att dela läsupplevelser och stärka läsengagemang hittar du i avsnitt 48 och 49.

Orden vi använder formar verkligheten. De påverkar inte bara hur vi ser på världen, utan också hur vi handlar i den. Under de senaste veckorna har jag funderat en hel del över detta, särskilt när det gäller samtal, rätten att bli hörd och vad det egentligen innebär att vara delaktig i en demokrati. Om jag ställer mig själv frågan 'Hur får jag alla elever att prata i klassrummet?', kan det leda till något helt annat än om jag istället frågar: 'Hur får jag alla elever att vilja och våga prata i klassrummet?' En liten förändring i ordval, som kan påverka både hur vi tänker och hur vi agerar. Häng med och lyssna! Mer kring demokratiska samtal hittar du i avsnitt 5, 6, och 39. Boktips: Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan

Att läsa är mer än bara en individuell upplevelse - det är en möjlighet att bli en del av en större gemenskap av läsare. Genom att skapa en läsande gemenskap i klassrummet kan vi stärka både elevers läsförmåga och deras läsvilja och läsmotivation. I detta avsnitt delar jag konkreta tips på hur du enkelt kan få eleverna att dela med sig av vad de läser, väcka nyfikenhet för andras bokval och skapa gemensamma läsupplevelser, även om ni läser olika böcker. Missa inte fler inspirerande tips i avsnitt 48! Ännu mer om läsning hittar du i avsnitt 12, 25, 33, och 46.

“We have two equally important reading goals: to teach our students to read and to teach our students to want to read.” Linda B gambrell, framstående läsforskare och professor Läsundervisning handlar inte enbart om att lära elever att läsa. Vi behöver också jobba aktivt med att stärka elevers läsmotivation och vilja att läsa. Hur kan vi göra för att få våra elever att upptäcka glädjen i läsningen? Hur kan vi stötta dem att inte bara kunna läsa, utan också att vilja läsa, och välja att läsa? Hur kan vi få dem att förstå vilken gåva läsningen är? I detta avsnitt ger jag några konkreta tips som kan väcka nyfikenhet och läsmotivation.

Skolan är till för eleverna. Klassrummet är deras arbetsplats, likväl som det är lärarnas. Eleverna behöver få vara med och påverka och sätta sin prägel på både den fysiska och sociala miljön. Vi behöver därför bjuda in eleverna att tänka till, att utforma och bestämma hur vi ska ha det. När de blir delaktiga i den processen ökar också deras ansvarstagande och känsla av mening. I det här avsnittet tänkte jag reflektera kring några frågor som kan vara bra att ställa under de första veckorna, frågor vi bearbetar i samtal. Det finns inga rätta svar på dessa frågor, utan det är det undersökande samtalet och elevernas tankar som är i fokus. Häng med!

Tänk att inte läsa på en hel sommar! Inte en enda bok på flera månader, och sen ställas inför ett berg av läsning i olika ämnen i augusti. Hur hjälper vi eleverna över tröskeln så att de kan ta till sig undervisningen? Hur väcker vi läshjärnan? Häng med!

En fråga vi ofta ställer i början av terminen är “Vad har du gjort på sommaren?” Många elever vill berätta, men för en del är det en jobbig fråga. Mycket kan ha hänt under sommaren, både positivt och negativt. Vi vuxna i skolan behöver hjälpa eleverna att landa, och ge dem möjlighet att bearbeta det de har med sig från sommaren, på ett passande sätt, samtidigt som vi förankrar dem i klassen, i skolan, i terminen. Det räcker inte att vi frågar “vad har du gjort på sommaren?” och låter de som vill räcka upp handen och berätta. I detta avsnitt ger jag tips på aktiviteter som kan hjälpa dig att låta eleverna både bearbeta sommaren på ett bra sätt och bli mer redo för terminen som kommer. Mallar för Hitta någon som 4, 5, 6

Våra namn är personliga och nära knutna till vår identitet. Redan när barn är några månader gamla kan de känna igen och reagera på sitt namn. När vi hör vårt namn sägas skapar det känslor hos oss, och beroende på hur namnet sägs kan det skapa olika typer av känslor och reaktioner. Det kan vara bra att tänka på i skolan. I det här avsnittet vill jag ge några tips på aktiviteter som vi kan göra med elever så att de tränar på att säga varandras namn med värme och positivitet.

Snart är det dags igen! Skolstart, och en ny hösttermin med alla dess möjligheter. Kanske ska du möta en eller flera helt nya klasser, kanske ska du träffa elever du redan känner. Kanske är det din första klass någonsin, kanske har du tappat räkningen på hur många klasser du har mött. Oavsett vilket, så är det första mötet med eleverna viktigt. Hur vi välkomnar eleverna tillbaka till skolan spelar roll. I detta avsnitt delar jag tre saker som är bra att tänka på i det första mötet med eleverna.

“Först tänkte hon [Anette Jahnke] på uppdraget som att hon undervisade i matematik. Sedan förstod hon alltmer att hon undervisade elever i matematik. En avgörande skillnad i formulering.” Undervisning är inte något som sker från en lärare till en opersonlig elevgrupp, som sker på exakt samma sätt oavsett vilken elevgrupp det är framför oss, eller oavsett vilken lärare det är. Undervisning är en gemensam resa som påverkas av alla de individer som är med. Jag undervisar inte bara ett ämne - jag undervisar elever i ett ämne. Mycket runt omkring påverkar, men vad kan jag göra, i just min elevgrupp, utifrån där vi är just nu? Läs artikeln HÄR. Läs studien HÄR.

Jag minns sommaren inför mitt första jobb som lärare. Den dubbla känslan, med allt jag såg fram emot, allt jag ville testa, allt spännande jag ville göra med eleverna, glädjen inför att få ha min egen klass, att kunna göra på mitt sätt, och samtidigt nervositeten och oron över att inte räcka till, att inte klara av, att bli överväldigad, att misslyckas. Det är fullt naturligt att känna allt detta och mycket mer. Jag vill i detta avsnitt ge dig som är ny som lärare några råd och tips, och också några råd och tips till dig som ska ta emot en ny kollega. Tillsammans är vi starka, tillsammans kommer vi längre. Häng med!

Vinn varje konflikt! Vad innebär det egentligen? Vad leder det tankesättet till långsiktigt? Vilka konsekvenser får skam, tvång, fasthållning och inlåsning för eleverna och samhället? Vilket samhälle vill vi ha egentligen? Lyssna, dela och berätta gärna vad du själv tänker och tycker.

Att prata på befallning är svårt. Jag avskydde det som barn, också som tonåring och ung vuxen. Ju mer någon frågade och krävde ett svar, desto tystare blev jag.  Som lärare har jag en mängd verktyg jag använder i skolan för att stötta samtal mellan elever och mellan mig och eleverna, och för att hjälpa eleverna att plocka fram kunskap och sätta ord på sina tankar. Flera av dessa metoder kan vi vuxna också använda med barn hemma, vare sig det är egna barn, syskonbarn eller andra barn i vår närhet. I detta avsnitt får du tips och stöd för hur du kan skapa bättre samtal hemma. Häng med!

När jag fick upp ögonen för kooperativt lärande ville jag testa allt på en gång. Det var så mycket som jag såg kunde hjälpa mina elever, och mig. Jag möter ofta detta när jag är ute på skolor; viljan, drivet, inspirationen och idéerna. Det är fantastiskt! Men ibland gör vi för mycket för fort. I detta avsnitt ger jag stöd och konkreta verktyg kring hur vi kan utveckla samarbete långsamt och hållbart. Häng med!

Min första sommarsemester som lärare märkte jag att när min hjärna började slappna av, först då kunde jag börja bearbeta året som gått ordentligt. Och det var också då idéerna kom. Då kom inspirationen. Då kom känslan av “åh jag kan göra så här!”. I detta avsnitt reflekterar jag kring hur vi vilar och återhämtar oss på olika sätt. Hur gör du?

Terminen har nått sitt slut. Eleverna har fått sommarlov, och snart är det dags för välförtjänt semester. Innan dess, kan det dock vara bra att runda av, reflektera, och sätta ord på det som har hänt och det som vi har lärt oss under terminen. Vi vill ju inte att alla viktiga lärdomar ska rinna ut i den varma sommarsanden och försvinna. Jag vill i detta avsnitt dela med mig av några av mina favoritstrukturer för att reflektera och utvärdera tillsammans med kollegor. Häng med! Mall för att reflektera: Terminsreflektion

Vad utgår du från när du planerar? Styrs du av kunskapskraven eller startar du i syftet? Under mina första år som lärare blev ibland kunskapskraven och bedömningen ett alldeles för stort fokus, som påverkade hur jag planerade och faktiskt sänkte kvaliteten på min undervisning. I detta avsnitt funderar jag kring detta och hur vi kan tänka istället. Häng med! Vill du veta mer? Läs i böckerna Meningsfull undervisning eller Meningsfullt lärande - demokrati och samtal i skolan.

Att vara lärare innebär att ständigt förändras. Ibland kan det kännas som att man bombarderas med tips, metoder och ny inspiration från alla håll och kanter. Att hitta sig själv i allt detta kan vara svårt. I detta avsnitt vill jag lyfta och stärka dig i din översättningskompetens.

Sommarlovet närmar sig med stormsteg. En del av oss ser lata dagar i hängmattan eller på stranden framför sig, helst med en bok i handen. En del av oss kanske hellre gör andra saker. Likadant är det för våra elever. En del har många läsäventyr framför sig och en del kanske inte kommer plocka upp en bok. Hur kan vi göra för att stötta elever att hålla igång den viktiga läsningen över sommaren? Häng med för tips! Här kan du ladda ner mallar: Jag vill läsa, Läsplan, Tomt läsbingo

Så här mot slutet av terminen är det mycket fokus på att orka. Både lärare och elever är trötta och längtar efter vila och ledighet. Det är mycket som ska hinnas med, och det är mycket känslor både hos oss vuxna och hos eleverna. Det är fullt förståeligt att det kan bli lite negativt i samtal och kommentarstrådar. Vi behöver få ventilera, men det kan bli för mycket av det, och ibland kan vi fastna i det negativa. I dagens avsnitt ska vi därför prata om fem saker vi kan göra för att skapa glädje och avsluta terminen på ett positivt sätt. Häng med!