Den amerikanske forskaren Craig Venter har nyligen skapat en bakterie med ett helt artificiellt genom. Han och hans medarbetare har själva, bit för bit, byggt upp den DNA-molekyl där arvsmassan finns lagrad. Innebär detta att människan för första gången verkligen skapat liv? Och vad för det med sig för existentiella eller etiska problem? Får människan leka Gud? Biskopen i Lund, Antje Jackelén diskuterar med Rolf Bernander, professor i molekylärbiologi och Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Teknikutvecklingen går fortare och fortare, nya material och produkter kommer ut på marknaden i snabb takt. Men vad vet vi om riskerna? Varför är det så mycket lättare att ta fram nya produkter än att utvärdera riskerna? Hur hittar man en okänd risk? Och hur mycket tid och kraft ska man lägga ner på att leta efter potentiella problem, som kanske inte ens finns? Riskfilosofen Sven-Ove Hansson diskuterar med Maria Feychting som forskar på mobiltelefoners eventuella hälsorisker och Susanne Gabrielsson som undersöker nanopartiklars påverkan på immunförsvaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Transplantationstekniken har sakta men säkert blivit bättre och bättre. Kirurgerna blir skickligare och nya mediciner minskar risken för avstötning. Nu är det bristen på organ som sätter stopp för utvecklingen. Därför vill läkarna börja ta organ även från människor som avlider utan att först vårdas i respirator. Problemet är att man då måste agera snabbt. När hjärtat slutat slå har man inte lång tid på sig innan organen förstörs. Betänketiden för de anhöriga blir kort. Hur länge ska hjärtat ha stått still för att en människa verkligen ska kunna betraktas som död? Finns risken att en döende människa ses som organbank istället för patient? Transplantationskirurgen Annika Tibell diskuterar med etnologen Susanne Lundin och filosofen Fredrik Svenaeus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I första delen av Vetenskapsradions sommarserie om forskningsetik möter vi fysikprofessorn Sune Svanberg som tvärt avbröt ett forskningsprojekt när han började misstänka att han upptäckt ett nytt sätt att ta fram material för kärnvapen. Vad är egentligen den enskilde forskarens ansvar för hur hennes eller hans resultat används? Och ska forskare överhuvud taget ägna sig åt att ta fram nya vapen? Vi träffar också Roger Roffey och Lars Stenholm från FOI, Totalförsvarets forskningsinsitut, som tycker att universitetsforskare behöver bli bättre på att tänka igenom hur deras resultat kan användas om de hamnar i orätta händer. Även Elisabeth Gerle, professor i etik vid Uppsala universitet deltar i diskussionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.