Det tjugoförsta avsnittet av ”Har du inte läst den?” är en skammens stund. Hur kan man ha missat Selma Lagerlöf, frågar sig Hedvig och Lydia. Varför har vi inte blivit tvingade? I skolan till exempel? Hedvig funderar över Lagerlöfs status som vördad nationalklenod och vad som döljer sig bakom den sagotantsaura som hon fått dras med. Lydia känner sig drabbad av svenska språket och har läst en bok om översättning i fortbildningssyfte. Litteratur: Gösta Berlings saga - Selma Lagerlöf Jag vill sätta världen i rörelse - Anna-Karin Palm Dolda gudar. Om allt som inte går förlorat i en översättning - Nils Håkanson Musik av Linus Lathi.

Det tjugonde avsnittet av ”Har du inte läst den?” ägnas åt Sofokles 2500 år gamla nagelbitare om kungen som till sin stora förskräckelse upptäcker att han råkat döda sin far och äkta sin mor - helt i linje med en profetia som han å ena sidan försökt undkomma, å andra sidan inte riktigt verkar ta på allvar (för är orakel verkligen något att lyssna på?!). Hedvig funderar över människans eviga strävan efter att försöka ställa sig över sitt öde. Lydia frågar sig om man i grekisk tragedistil bör varna lite mer för hybris också i våra dagar. Och, med tanke på det barnafödande som pågått under denna bildningsresa långsamma men oförtrutna gång - är detta avsnitt måhända en mammapodd i förklädnad? Litteratur: H.D.F Kitto: Greek Tragedy. Sofokles: Kung Oidipus, översättning Jan Stolpe och Lars-Håkan Svensson (Ellerströms förlag) Musik av Linus Lahti.

I nittonde avsnittet av "Har du inte läst den?" avslöjar Lydia och Hedvig hur plågsamt obildade de är gällande rysk historia, Hedvig har fastnat i 1800-talets hamsterhjul och kan inte sluta använda uttrycket "damma av". Förutom att roas och oroas av källarmannens tilltag lyckas Lydia nästan kicka igång sin förlossning genom att börja prata om begreppet "psykisk ohälsa". Musik av Linus Lahti.

Artonde avsnittet spelades in 5:e maj på Göteborgs stadsbibliotek med publik. Lydia är proffsig och lugn, Hedvig bråkar med tekniken. Vi förvånar oss själva med vår positiva inställning och kommer fram till att tonåringar bör läsa denna roman. Tack till Göteborgs stadsbibliotek och till publiken som lyssnade. Besökarna gav oss under frågestunden i slutet svar på vissa frågor (de får ni tyvärr inte ta del av). Musik av Linus Lahti.

I sjuttonde avsnittet av ”Har du inte läst den?” tar sig Hedvig och Lydia an ytterligare en fransk klassiker: berättelsen om den uppåtsträvande uppkomlingen Rastignac och hans granne Goriot, en gränslös gestalt med tveksam verklighetsförankring. Hedvig har snöat in på den lika ostoppbara som omåttliga författaren, Lydia frågar sig var gränsen mellan faderskap och galenskap går i Goriots fall. Bonusmaterial: en sprillans ny terapiform för effektivitetsivrare. Musik: Linus Lahti

I 16:e avsnittet av ”Har du inte läst den?” grasserar paranoian: kan man hysa något annat än odelad kärlek för P A F:s legendariska Stockholmsskildring utan att riskera lynchning? Hedvig tycker att läsningen liknar en avancerad 1800-talssimulator där man metodiskt får bekanta sig med stearinfabriker, löss och hamnarbetets vedermödor. Lydia visar oroväckande tendenser att utvecklas till kommunpolitiker. Och hur blir det egentligen med själsliga förlopp och mellanmänskliga relationer, när det gäller en roman som mest handlar om staden och tiden själv? Musik av Linus Lahti.

I det femtonde avsnittet av ”Har du inte läst den?” är Hedvig och Lydia mer än vanligt benägna att kasta sten i sitt lilla glashus. Victoria Benedictssons biografi verkar locka till allehanda tolkningar och förståelseförsök, vissa mer lyckade än andra. Hedvig har försvunnit ner i dagböckernas och facklitteraturens kaninhål och blivit besatt. Lydia har vissa invändningar mot att ”Pengar” liknar ett nödtorftigt förklätt debattinlägg. Men hur stora friheter kan man egentligen ta sig med en författares livshistoria mot bakgrund av hennes verk?

I fjortonde avsnittet av "Har du inte läst den?" tar sig Hedvig och Lydia an George Bernhard Shaws pjäs från 1912, där särskilt den störige fonetikprofessorn Higgins gör intryck. Vad vill människan egentligen? Varför blev GBS själv så upprörd över filmatiseringarnas s k lyckliga slut att han skrev ett klargörande efterord (som för övrigt kan användas som en slags självhjälpstext i kärlekslivet)? Och varför gör man bäst i att akta sig för män med ett alltför stort intresse för bläckfiskar?

I trettonde avsnittet av "Har du inte läst den?" får Hedvig och Lydia testa hur det är att befinna sig på insidan av en manisk, hatisk, ältande författare i medelåldern. Förvånansvärt uppfriskande, visar det sig! Men hur ska men egentligen förstå detta vilda svingande mot en österrikisk kulturvärld? Vad har verkets tillkomstomständigheter för betydelse? Vad betyder epigon?

I det tolfte avsnittet av ”Har du inte läst den” har Hedvig och Lydia tagit sig an det mellanradsligas mästarinna: Jane Austen. ”Emma” har likt andra Austen-romaner lästs, älskats och filmatiserats sönder och samman. Men hur är det egentligen att tillbringa hundratals sidor i den självgoda, naiva men i slutändan rätt sympatiska societetsflickan Emmas sällskap? Vad kan man säga om de mer eller mindre orealistiska val av kärleksobjekt som romangestalterna envisas med? Och hur ska vi förstå en kärleksroman där sexualiteten är helt frånvarande?

I det elfte avsnittet av ”Har du inte läst den?” har Hedvig och Lydia ganska svårt att förstå sig på boken ”Vishetens natt”. Vad handlar den om? Vad vill den säga? Och varför blev den en sådan succé bland franska 1968-studenter? Som tur är har Hedvig snöat in på romanens minst sagt speciella författare: Marguerite Yourcenar. Tidigt övertygad om sin egen förträfflighet gav hon sig i kast med historiskt pedantiska romanprojekt, valdes som första kvinna in i Franska Akademien och förförde kvinnor med en självsäkerhet som hade gjort vår gamle bekante Vicomte de Valmont grön av avund. Dylik biografisk upptagenhet var Yourcenar visserligen starkt emot, men det är det inte allt så lätt att avgöra var gränsen mellan liv och konst går. Litteratur: Marguerite Yourcenar: Vishetens natt Josyane Savigneau: Marguerite Yourcenar - Inventing a life Musik av Linus Lahti

I det tionde avsnittet (som höll på att bli bildningsresans slutstation eftersom det tog Lydia två månader att ta sig igenom de första tvåhundra sidorna av ”Swanns värld”) är i alla fall Hedvig kapabel att uppskatta Prousts omsorgsfulla skildring av barndomens intryck och stämningar. Lydia lever upp inför ytterligare en komplicerad kärlekshistoria med omöjligheten som främsta kännetecken. Bortom lindblomsteet och madeleinekakan finns ständigt aktuella frågor: hur ska man förstå svartsjukan? Eller det faktum att folk lägger åratal på att uppvakta någon som är måttligt intresserad? Vad blir konsekvenserna av att vara alltför bunden till sin mor? Dessutom dyker Olof Lagercrantz upp igen, till allmän glädje. Litteratur: Marcel Proust: På spaning efter den tid som flytt - Swanns värld Olof Lagercrantz: Att läsa Proust Musik av Linus Lahti

I nionde avsnittet har Hedvig och Lydia blivit oroväckande drabbade av Ulf Lundell. Är det ett uttryck för personlig mognad? Språkets glädje? Kreativitetens under? Eller något helt annat? Det handlar om kärlekslängtan och frihetssträvan, manlighet, berusning och missbruk, vådan av alltför vidlyftigt fantiserande om den man tror sig förälskad i och det här med att ha ”ett riktigt jobb". Dessutom lite tveksamma tips från Jack om hur man hanterar ångest. Litteratur: Ulf Lundell: Jack Musik av Linus Lahti.

I åttonde avsnittet handlar det om en av 1900-talets mest gäckande författare, en mytbildningens mästarinna som skrivit tusentals dagbokssidor om en tillvaro mer urspårad än de flesta kan föreställa sig och sedan gett ut i civilisationsanpassad form. Likt generationer av tidigare Nin-läsare finner sig Hedvig och Lydia famlande runt frågan om vad som är sant och inte sant, vem hon låg med och inte låg med, och varifrån hon egentligen fick alla stålar. Men varför är det så frestande att recensera hennes utseende och få moralpanik över hennes erotiska utsvävningar? Varför är det så svårt att skilja mellan verk och person? Och ska man kanske betrakta Nin som en orättvist bortglömd föregångare till autofiktionen, ett halvsekel före sin tid? Litteratur: Anaïs Nin: Dagbok 1931-1934 Anaïs Nin: Henry & June Anaïs Nin: Incest Deirdre Bair: Anaïs Nin - A Biography Intervju med Anaïs Nin: https://www.franceculture.fr/emissions/les-nuits-de-france-culture/entretiens-avec-anais-nin-12-parties-1-a-3-1ere-diffusion-22-et-23121969 Musik av Linus Lahti.

I sjunde avsnittet blir det sex, sammansvärjningar och brevkorrespondens. Farliga förbindelser har legat till grund för otaliga filmatiseringar och teateruppsättningar, men på vilket sätt är Markisinnan de Merteuil och Victomte de Valmonts kärleksintriger intressanta för en 2020-talsläsare som nästan, men inte riktigt, vet vilket år franska revolutionen inträffade? (1789.) Hedvig imponeras över att författaren bakom denna erotikklassiker är en torr, tvångsmässig ballistikforskare, och vill för övrigt slå ett slag för Förbudets betydelse i kärlekslivet. Lydia vill å ena sidan påminna om dygdens fröjder, men å andra sidan också ta 1700-talsplayern Valmont i försvar för att så framgångsrikt ha besegrat dem. Litteratur etc: Farliga förbindelser av Choderlos de Laclos Les liaisons dangereuses av densamma, utgåva från GF Flammarion (1996) France Culture, Les chemins de la philosophie: https://www.franceculture.fr/emissions/les-nouveaux-chemins-de-la-connaissance/tourments-de-la-seduction-44-choderlos-de-laclos Musik av Linus Lahti.

I sjätte avsnittet gör Hedvig och Lydia ett avsteg från sin bildningsresa för att diskutera den pågående pandemin, eller rättare sagt dess effekter på att läsa, skriva och tänka. Vad göra när man är utsatt för ett konstant bombardemang av information? Vem vet egentligen något? Hur hade Strindberg hanterat coronaviruset? Litteratur som omnämns: "Pesten" av Albert Camus. Musik av Linus Lahti.

I femte avsnittet tvingas Hedvig möta sin aversion mot litteratur präglad av oklar drömstämning, medan Lydia försöker gå till botten med stackars Franz kärleksliv. Dessutom uppenbarar sig oroväckande paralleller mellan Kafkas historia och vår tids realityserier, och gamla kära teman som skrivkramp, ångest och sjukdom som flykt undan livet dyker upp igen. Litteratur: Processen av Franz Kafka Brev till Felice I-II av Franz Kafka Dagböcker av Franz Kafka Kafka - Ett liv av Ernst Pavel Musik av Linus Lahti.

I fjärde avsnittet börjar bildningsprojektet urarta till existentiell närkamp med noggrann nördighet. Hur många böcker måste man egentligen läsa för att ta sig an Mörkrets Hjärta? Hedvig fångas av Conrads livshistoria snarare än av hans verk medan Lydia konstaterar det uppenbara: Kurtz är galen! Kolonialkritik vs individualpsykologisk mardrömsresa samt publiceringsvånda hos den blivande författaren i sällskapet hinner också avhandlas. Och såklart - ännu mer Olof Lagercrantz! Mörkrets hjärta - Joseph Conrad Heart of Darkness - Joseph Conrad (Penguin) The Dawn Watch - Maya Jasanoff (William Collins, 2017) På färd med Mörkrets hjärta - Olof Lagercrantz (Wahlström & Widstrand, 1987) Musik av Linus Lahti.

I tredje avsnittet avråder Hedvig och Lydia från att inleda en sexuell relation med sin styvmor, och finner i romanens huvudperson en skolskjutare i vardande. Vad ska en stackars läsare göra med den moderlösa Bengts alla konstiga aggressionshandlingar? Och kunde litteraturen hjälpa den plågade Stig Dagerman att hantera livet? Dessutom: Oidipuskomplexet, Olof Lagercrantz och några spydigheter om psykologstudenter. Ljudkvaliteten lämnar en del i övrigt att önska runt 40 min. Litteratur: Bränt barn av Stig Dagerman Stig Dagerman av Olof Lagercrantz Musik av Linus Lahti.

I andra avsnittet drömmer Lydia om att vistas på sanatorium och ifrågasätter Hans Castorps kapacitet som älskare, medan Hedvig reflekterar över sjukdomen som tillflyktsort. Dessutom misshandlas minst två europeiska språk, läromästare efterlyses och uttrycket ”tysk fullständighetsiver” norpas fräckt från en artikel av Mikael van Reis. Litteratur: ”Bergtagen” av Thomas Mann "Jag är faktiskt humorist" Åke Leijonhufvud ”Familjen Mann” av Tilmann Lahme Musik av Linus Lahti.