En helt ny mötesplats för järnvägen och järnvägarna ser snart dagens ljus, och vi har därför ringt Björnarna Asplund och Wengse för att få hela historien. Vi bjuder även på ett historiskt snack med järnvägspodds-pionjären Tobbe Lundell. Det finns risk för ett uns av navelskådning i slutet av detta vårt hundrade avsnitt när vi i Järnvägspodden pratar om Järnvägspodden. Men innan dess tar vi sikte på den helt nya mötesplatsen Train&Rail som hålls på Stockholmsmässan i slutet av april, ett ämnesval som för ett ögonblick får oss att fundera på vad för podd vi blivit… Först tar vi ett snack med Björn Asplund, ordförande för arrangören Swedtrain. Vad gjorde att de ville skapa denna nya mötesplats, hur har man resonerat kring teman och hur ser branschens möteskultur ut? Vi hör oss också för om mässan kommer bjuda på nyheter och premiärer, om man har lyckats få dit tunga namn som dragplåster och vem som kom på namnet (som ju får erkännas är rätt catchigt). Därefter tar vi steget över Björn Wengse. Hur tänkte man på Stockholmsmässan när järnvägsbranschen knackade på, och vad har han själv för relation till järnvägen? Dessutom får vi några medskick om trender i mäss-världen, råd om vad man som utställare ska bjuda på och inte minst tänka på. Vi reder också ut om spåren går hela vägen fram till mässan. Sist ut så går vi då alltså till botten med hur Järnvägspodden en gång kom till. Den som hjälper oss skingra dimridåerna kring poddens gryning är SJs presschef Tobbe Lundell. Så vitt vi vet verkar dessa tidiga avsnitt inte längre finnas bevarade, men hur tycker han att vi har hanterat hans arv och vad skiljer podden idag med podden b.c. (before carlsson)? Lägg till lite reflektioner, kreativt ordskapande och några ord om punktlighet så har du avsnitt 100 väl sammanfattat. På återhörande.

Årets andra avsnitt ägnas helt åt en lika angelägen som aktuell fråga – hur vi riggar oss för att stå pall när världen verkar vara på väg att helt spåra ur. Våra gäster är Minna Nyman, Anders Svenson och Michael Englund. Vi lever i en orolig tid, med flera lika reella som skrämmande hot. Den här gången lyfter vi på locket till frågan om järnvägens roll, uppgift och ansvar i händelse av höjd beredskap och i förlängningen krig. Vad gäller för transportsektorn i allmänhet, och en avreglerad järnväg i synnerhet? Hur säkrar vi vårt lands transportförmåga, och hur kan vår bransch bidra till en hög tröskeleffekt? Vi har bjudit in tre gäster som jobbar med olika perspektiv på säkerhet, samhällsskydd och beredskap. Vi kommer blicka både bakåt och framåt, givetvis också österut. Inleder gör vi med ett matigt samtal med Minna Nyman och Anders Svenson på Trafikverket. Bland mycket annat reder vi ut skillnaden mellan beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet, gör en resa genom driftvärnens historia och får ett scenario för trafikering utan el, tele eller IT. Därefter fyller Michael Englund från Jernhusen på med kompletterande perspektiv. Samarbete och samverkan är ledord, men vi får också ta del av insikter om forum som TP-sams, internationella erfarenheter och ett antal one-liners. Som vanligt kryddar vi dessa samtal med lite egna reflektioner och korta nyheter. Om tre veckor hoppas vi få höras igen. Tack för att du lyssnar!

Att det inte är glass och ballonger varje år är sen gammalt, så vi förpassar 2022 till arkivet och tar som sanna optimister sats mot järnvägsåret 2023. Inleder gör vi dock i mer realistiska spår när vi med Ulrika Geeraedts och Gustaf Engstrands hjälp får en inblick i framtiden för nya stambanor. Även om över en miljon persontåg rullade in till sin slutstation förra året rullade ändå långt ifrån allt järnvägens väg 2022. Och det är ju inte bara tåg som ska nå sin ändhållplats, samma gäller även olika projekt. För Trafikverkets absolut största projekt kom det dan före dopparedan ett besked som påverkar både tidtabell och färdväg. Vi pratar så klart om Nya stambanor, där Trafikverket den 23 december fick i uppdrag att avbryta en del, pausa en annan och sänka kostnaderna för en tredje. Så vad händer nu? För att ge oss en bild av vad beslutet innebär, hur uppdragen formulerats och när de ska besvaras har vi ringt upp Trafikverkets programchef Ulrika Geeraedts. Och när vi ändå hade Ulrika på tråden passade vi på att höra oss för om hennes bild av på järnvägen utifrån sin bakgrund som regional utvecklingsdirektör. Därefter kommer turen till Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef på Tågföretagen, som får ge röst åt reaktionerna från de som var tänkta att dra nytta av de nya banorna. Finns det utrymme för optimism, eller är det nu som realisterna kliver in på banan för att komma framtiden på spåren? Hur Tågföretagen vill involveras i det kommande arbetet, och om beslutet påverkar relationen med politiken är andra frågor vårt samtal med Gustaf kommer in på. Allt detta kryddar vi som vanligt med lite järnvägsnyheter och egna reflektioner. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande.

Tiden har kommit att summera järnvägsåret 2022. Enligt traditionen ombesörjs det av en prominent gäst, men ett år som 22 kör vi extra allt och dubbelt upp genom att bjuda in Roberto Maiorana och Ted Söderholm. Det blir stort och smått, men kanske framförallt långt när dessa bägge järnvägsdrakar tar till orda. Även om samtalen inte viker för det svåra andas de också optimism. För så är det ju, att drakar sägs lyfter i motvind – passande ett år som fått epitetet ”en perfekt storm”. Först ut är det Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana som tidigare i år gjorde sitt sjunde intåg i podden. Nu när det kanske blåser upp till ännu en storm undrar vi försiktigt om smekmånaden är över, om framtiden för JBS och varför flyget törs vara kaxigare tåget. Vill man hellre inleda med ett branschperspektiv hoppar man ca 25 minuter in i avsnittet. Då får man ta del av spaningar från Tågföretagens ordförande, tillika Green Cargos vd, Ted Söderholm. Även här avhandlas vindbyar av olika styrka, allt från T22 och 23 till lokförarbrist och rälssprickor. De två långa samtalen gör att det nära nog blir stiltje på reflektions- och nyhetsdelen. Vi spelar helt enkelt bollen som den ligger, i alla fall i väntan på den magiska silverkulan. Totalt har podden laddats ned drygt 17 000 gånger under året, och därför vill vi avsluta med att rikta ett stort tack till er som lyssnar. Med det återstår bara att från oss båda till er alla önska en riktigt God Jul och ett Gott Nytt (järnvägs)år.

Temat för vårt 14:e avsnitt har en röd tråd men två huvudrollsinnehavare. Rollbesättningen utgörs av inga mindre än Johan Wadman från Svensk kollektivtrafik och Ulrika Westerberg från Trafikverket. I årets fjortonde avsnitt har vi riggat scenen med två i våra ögon lika nya som spännande gäster. Först ut gör Johan Wadman, vd på Svensk kollektivtrafik, entré. Vi kommer under ett ganska långt samtal in på allt från turerna runt T23 till hur pandemi och andra omvärldsfaktorer påverkat den upphandlade trafiken. Innan eftertexterna börjat rulla har vi dessutom kommit in på frågan om hur stor del av verksamheten som utgörs av järnväg, samt Johans tankar kring uppdrag, fordon och tidtabeller. Den röda tråden till vår andra akt må vara aningen långsökt, men vår gäst är type-castad för att informera om det projekt som haft stor påverkan på inte minst annat kollektivtrafiken i Stockholm. Så när nu Ulrika Westerberg träder in i handlingen handlar det om premiären på en dokumentär-film där såväl historien, politiken och projektet spelar sina bi-roller i skuggan av filmens självklara stjärna. Vem det är? Självfallet pratar vi om Getingmidjan! Utöver dessa samtal blir det som vanligt lite reflektioner från birollsinnehavarna samt korta nyheter. Nästa avsnitt kommer den 12 december – alltså annandag T23! Då tänkte vi summera året tillsammans med två garanterat huvudrollsvärdiga namn och röster.

Datumet för en ny tågplan, dessutom byggd på verktyg framtagna inom projekt MPK, närmar sig med stormsteg. Det innebär en minst sagt hektisk tid för många när alla pusselbitar ska komma på plats. Våra gäster Mats Berlin och Lina Lagerroth ger oss en insyn i arbetet. ”En perfekt storm” är ett uttryck som använts för att beskriva ett både turbulent och utmanande år för många inom järnvägen. Och det ser nu ut som det dröjer ytterligare en tid innan det bedarrar, för under hösten har ännu ett orosmoln tornat upp sig. Det handlar så klart om införandet av MPK. För att få en inblick i var vi står just nu i arbetet med både T23 och MPK gästas vi av Mats Berlin från Trafikverket och Lina Lagerroth på Tågföretagen. Det vi serveras blir så klart en ögonblicksbild för tiden är knapp, mötena är många och tempot högt när all hård- och mjukvara ska komma på plats inför den 11 december. Våra två samtal kompletteras som vanligt med korta nyheter och reflektioner. Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

För att tackla de utmaningar inte minst T22 bjudit järnvägen på behöver branschen locka fler att söka sig en yrkesbana inom järnvägen. Moa Bäckstedt och Linda Ekholm från JBS Kompetensförsörjning ger oss en lägesbild av hur det ska gå till. Branschens behov av att få fler att söka sig till en bana (eller flera) inom järnvägen är stort, oavsett om vi pratar om trafikledare eller planerare, förare eller järnvägstekniker. Listan kan göras lång, och berör alla delar av branschen vilket är skälet till att JBS har startat initiativet Kompetensförsörjning. Så för att få svar på vad som nu sker för att vi ska bli fler har vi bjudit in Moa Bäckstedt med hemvist Trafikverket, och Linda Ekholm på Tågföretagen. Vad gör en bransch attraktiv? Vilken målgrupp vill vi främst locka till spåren, vilka andra branscher konkurrerar vi med och hur ska vi utbilda och öva de som med hjälp av järnvägsjobb.se eller filmer i sociala medier känner sig träffade av våra lockrop? Samtalet med Moa och Linda kommer in på allt detta, men också på den guide eller instruktionsbok som initiativet tagit fram med hjälp en extern aktör. Det handlar om järnvägens EVP, vårt arbetsgivar-erbjudande, som ska svara på vilka vi är, vad vi gör och hur vi gör det? Hela 1700 järnvägare har involverats i arbetet, och nu hoppas vi kunna bidra till att denna guide till attraktivitet sprids ut i branschens alla vrår. Samtalet med Moa och Linda kryddas som vanligt med lite reflektioner och korta nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande!

I årets 11 avsnitt tar vi oss an en fråga som berör punktlighet, säkerhet och arbetsmiljö. Det handlar såklart om obehöriga i spår, och de gäster som ger oss olika perspektiv är Johan Fredin Knutzén, Anita Kempe och Lennart Larsson. Det här blev kanske lite att bita i, men så är obis ett ämne som både berör och påverkar. Så förbered dig för en knapp timme på temat obehöriga i spår. En tröst är kanske att de två programledarna på grund av var sin man-cold ändå håller sig på behörigt avstånd från både varandra och gäster! Först ut är Johan Fredin Knutzén som beskriver sig själv som en tågälskande psykolog. Under flera år har han studerat hur man kan komma åt obis-problematiken – bland på uppdrag av TTT. Idag är han doktorand vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention. Från Johans psykologiska perspektiv tar vi steget in till förarhytten. Vi har samtalat med Lennart Larsson, som har kört både person- och godståg, för att få ta del av såväl perspektiv som egna upplevelser från en lång karriär på spåren. En lång spårbunden karriär har även vår sista gäst. Med 30 års erfarenhet från trafikledning är Anita Kempe väl lämpad att ge en bild från den operativa verkligheten inne på en trafikledningscentral. Vad händer när det samtal du inte vill få ändå kommer. Som vanligt kryddar vi avsnittet med lite reflektioner och nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande!

Tillbaka efter en lång och het sommar kick-startar vi hösten med ett perspektiv som vi tidigare pratat mycket om – men kanske inte så mycket med. Därför lämnar vi nu terminens startblock tillsammans med Jonas Friberg, ordförande för Resenärerna. Den sommar som nu är på väg att tona ut i höst har utan att överdriva varit utmanande för järnvägen. Väder, IT-system, banarbeten och bemanning är några områden där svarta rubriker braskat på både skärmar och löpsedlar. Men vad tycker de som i ur och skur på våra spår färdas mot sina mål och måsten? För att komma lite närmare just detta kundperspektiv ringde vi upp Resenärernas ordförande Jonas Friberg. Vad fungerar idag, vilka förbättringsområden ser dom? Samarbetar man med branschen, och i så fall hur och med vilka aktörer? Möts man på samma plattformshalva? Förutom allt detta får vi även reda på vad Resenärerna är för organisation, vilka som är medlemmar och inte minst en bakgrund till Mannen som tog tåget, den hash-tag Jonas använder sig av på LinkedIn. Det visade sig nämligen att Staffan inte var den enda i detta samtal som stolt refererar till sig själv som extraintresserad av järnväg. Som vanligt toppas anrättningen med reflektioner och nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande då.

I vårsäsongens sista avsnitt gör vi en avstickare där resan i sig var tänkt att vara både mål och mödan värd. Det blev också ett äventyr, men inte som det var tänkt. Våra gäster är Henrik Reuterdahl och Mårten Dunér från Järnvägsmuseet. Det blir inte alltid som man tänkt sig, och istället för en magisk tur till Kiruna blev det en utflykt till Bollnäs. Dessutom för bara en av programledarna, och till råga på allt med en lite provisorisk fältutrustning. Så ett varningens ord kan vara på sin plats, för i denna sommarspecial blir det hardcore på en helt ny nivå med en tydlig ljudkuliss av järnväg när 11 klassiska vagnar rullar norrut. Ämnet för denna sommarspecial är tågturism, och våra guider i ämnet är alltså den ständigt återkommande Henrik Reuterdahl samt tågets hovmästare Mårten Dunér. Saker som de två samtalen spårar in på rör exempelvis starten på nöjesresande med tåg, lyxtåg i när och fjärran samt klassiska sträckor och destinationer. Vi kommer även in på vad utsikten från kupén kan bjuda på, och inte minst insikt om vad man genom åren har tillagat och serverat på järnvägens rullande restauranger. Så luta dig tillbaka och låt dig serveras detta stycke järnvägshistoria inspelat i en förstaklass-vagn från 50-talet på väg mot Kiruna, Malmbanan och midnattssolen. Med detta avsnitt tar vi en paus och siktar på att vara tillbaka den 29 augusti. Går allt som på räls blir det med ett tydligt resenärsfokus. Ha nu en fantastisk sommar!

I årets åttonde avsnitt tar vi med benäget bistånd av Håkan Äijä sikte på det nyligen redovisade och flitigt debatterade regeringsuppdraget om visst underhåll i egen regi. Men vad är visst underhåll, och hur definieras i egen regi? Åtgärder för visst underhåll i egen regi – så hette det regeringsuppdrag som Trafikverket fick i slutet av 2021. Nu har uppdraget besvaras, och i en rapport beskrivs hur Trafikverket nu tänker ta sig an frågan. För till skillnad mot när frågan utretts tidigare finns nu en konkret plan där Trafikverket kommer ta över planering och produktionsledning på tre baskontrakt. Så vad behöver då komma på plats innan Trafikverket tar plats i regissörsstolen? När sker det, och hur valdes de tre kontrakten ut? Hur påverkas maskinmarknaden, och hur har det varit att balansera i en fråga där många har starka åsikter? Allt detta och mycket mer pratar vi alltså med uppdragsledaren Håkan Äijä om. Vi får en färdplan och en tidplan, och ett medskick om att det bara är tillsammans som vi kan se en bättre effektivitet och ökad innovationstakt. Som vanligt bjuder vi även på lite gott och blandat i form av nyheter och reflektioner. Ulf hälsar också att han vet att det heter nationell plan och inte national plan, men vi är ju bland vänner så det får vi bjuda på. Om tre veckor är vi tillbaka med en sommarspecial, och då hoppas vi själva vara ett rullande materiel! Hoppas vi hörs då!

I årets sjunde avsnitt lyfter vi först på locket till ERTMS och därefter till en beprövad men för järnvägen ny teknik som ska öka säkerheten vid plankorsningar. Gästar oss gör Christoffer Craaford och Torbjörn Biding. För 18 månader sedan började Christoffer Craaford på Trafikverket, nio månader senare tog han över som projektchef för ERTMS efter Anders Åkeson. Vi var nyfikna på vem denne Västeråsare som nu leder ett av de mest genomgripande järnvägsprojekten är, hur han ser på sitt första år och så klart – vad som händer inom ERTMS-projektet. För Christoffer är tydligt med att det är nu det händer! Något som dessvärre också händer är olyckor vid oskyddade plankorsningar. I mitten av maj demonstrerades en ny teknik som är resultatet av en innovationsupphandling inom projektet ”Varning för ankommande tåg i oskyddade plankorsningar”. Den som vet allt om både tekniken och de möjligheter som den skapar är utredningsledaren Torbjörn Biding. Dessa två samtal kryddas med för våra mått mätt korta och sparsmakade reflektioner och nyheter. Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande!

I årets sjätte avsnitt återvänder vi till ett ämne som vi varit inne på tidigare, men som också är något av Staffans specialintresse. Det handlar alltså om trafikplanering och kapacitetstilldelning när vi gästas av Hanna Melker och Mats Berlin. Att trafik- och kapacitetsplanering kan ha vitt skilda tidshorisonter blir tydligt när vi med hjälp av våra gäster närmar oss de bägge storheterna TTR och T23. Vad är nytt, vilka datum ska man håll koll på och hur ser dialogen med branschen ut? Vi inleder avsnittet med TTR, som idag står för Timetabling and capacity redesign. TTR är ett initiativ från RNE med det övergripande målet att harmonisera den europeiska tilldelningsprocessen. Projektledare i Sverige är Hanna Melker, och vi undrar så klart hur införandet av TTR kommer påverka den svenska järnvägsbranschen. Efter denna spaning som faktiskt sträcker sig hela vägen till T29 dyker vi ner i något som är mycket mer här och nu. Vi har fått en pratstund med Mats Berlin som ger oss en lägesbild kring konstruktionen av T23. För första gången görs arbetet med lösningarna i MPK, och som alltid med nya system finns ett visst mått av inkörningsproblem. Mats ger oss en uppdatering om läget samt också datumen för samråd och fastställelse. Allt hittas på den nya adressen bransch.trafikverket.se Utöver våra gästers perspektiv på kapacitet får vi ett helt gäng förkortningar till livs. Allt detta gör att vi utnyttjar vår egen kapacitet till max och att vi efter ett par korta nyheter och tips på evenemang rullar in på dryga 42 minuter. Om tre veckor är vi tillbaka, då ska vi prata varning för tåg och ERTMS.

I brist på bröd får man ta limpa, det är sen gammalt. Så när scheman, sjukdomar och semestrar fått poddens planering att gå i baklås återstår inget annat än att låta programledarna ta saken i egna mickar och ventilera ett antal frågor sinsemellan. I detta annorlunda, eller ska vi kanske hellre säga unika, avsnitt får alltså våra två programledare resonera helt på egen hand. Bland de ämnen som detta gästfria samtal spårar in på finns nedsättningarna på Södra och Västra stambanorna samt vad som är på gång inom TTT, JBS och MPK. I ett avslutande kort nyhetssvep konstateras också att två podd-bekantingar nu gör gemensam sak. Om och hur vi klarade denna gästlösa prövning lämnar vi så klart åt er lyssnare att avgöra. Vi påminner också om att du ytterligare en tid kan göra din röst hörd i vår pågående undersökning. Om tre veckor är vi tillbaka, då med gäster J På återhörande!

Länge har han gått vid vår sida, men det sjunde intåget i Järnvägspodden gör Roberto Maiorana som nyutnämnd generaldirektör. Då kommunikation är ett av tre ben hans nya uppdrag vilar på pratar vi även med Trafikverkets kommunikationsdirektör Anna Lihr. Hur har den första tiden varit, vad är det första han tar tag i och hur ser han på varumärket järnväg? Frågorna till Roberto Maiorana är många, men så är det ju inte varje dag Trafikverket får en ny generaldirektör. Hans uppdrag vilar tungt i frågor om kompetens, kostnadskontroll och kommunikation. Det sistnämnda gjorde oss nyfikna på om och i så fall hur kommunikationsarbetet påverkas av att det är en ny gd i stan. Bäst lämpad att svara på de funderingarna är så klart Trafikverkets kommunikationsdirektör Anna Lihr. Som vanligt kompletteras samtalen med lite egna reflektioner och några korta nyheter. Vi hoppas att ni är många som tar tillfället att svara på den enkät om Järnvägspodden vi har ute. Vi vill fortsätta vara intressanta och relevanta så all feedback vi kan få hjälper oss bli bättre! På förhand säger vi därför som vi avslutar våra samtal – stort tack för att du tar dig tid för Järnvägspodden! Ta mig till Järnvägspoddens undersökning

I årets tredje avsnitt fortsätter vi på det digitala spåret genom att lyfta på locket till ämnet datadelning. Är det en Pandoras ask, eller mer av en gordisk knut? Den som delger oss järnvägens möjliga nyttor, hinder och drivkrafter är Britt-Marie Olsson. JBS har lyft datadelning som ett av de viktigaste spåren på väg mot en modernare järnväg, och i förlängningen en bättre punktlighet. För en tid sedan gav man TTT i uppdrag att ta fram en förstudie på ämnet för att få till en samlad bild av bland annat branschens nyttor och drivkrafter. Vem är då bättre skickad än Britt-Marie Olsson, punktlighetsansvarig på SJ och dessutom medlem i TTT:s exekutiva ledning, att lotsa er lyssnare på rätt kurs i detta delvis ännu outforskade digitala järnvägshav av delningsbar data. För vilken data ska delas med vem och varför? Och finns där tekniska, administrativa och juridiska solkurvor som får frågan att spåra ur? Förutom frågan om datadelning kan vi inte låta bli att föra in samtalet på två stickspår – dels om Britt-Marie själv som inspirationskälla för att locka fler kvinnor till järnvägsbranschen, dels om den personalplaneringsproblematik på SJ som varit i ropet sedan slutet av 2021. Som vanligt kompletterar vi allt ovan med egna reflektioner och korta nyheter. Fann du ämnet helt eller delvis delningsbart så dela det gärna! Om tre veckor är vi tillbaka, på återhörande.

I årets andra avsnitt möter vi tre gäster som ger en bild av införandet av GUS, Gemensamt underhållsstöd. Annica Fröbom, Jessica Grönlund och Jonas Nygårds hjälper oss att räta ut frågetecknen inför vårens pilot och höstens skarpa införande. Två programledare, tre gäster men ett ämne – är det melodin för att bringa ordning bland alla de ettor och nollor som kommer utgöra det digitala Gus-hus som ska effektivisera järnvägsunderhållet? Vi hoppas i alla fall det, annars får vi göra ett nytt försök i slutet på året – då kanske på temat ”Nu har vi Gus här i vårt hus” eller ännu ett ”Nu är det GUS igen”! Våra gäster är i alla fall inga mindre än projektledaren Annica Fröbom, delprojektledaren Jessica Grönlund och den nationella besiktningssamordnaren Jonas Nygårds. Vi reder ut projektets mål och nyttor, och inte minst då tidplanen. För det är faktiskt nu det händer! Förutom detta samtal som ska kasta ljus på Gus blir det som vanligt lite nyheter samt spridda funderingar om aktuella händelser, allt kryddat med en och annan ordvits och något försök till dialektala uttal. Om tre veckor är vi tillbaka igen, då på temat datadelning – en av JBS och därmed hela branschens stora frågor.

Vi inleder året med två informativa samtal och tre kompetenta gäster. Amelie von Zweigbergk bjuder på perspektiv kring kompetensförsörjning innan Ulrica Sörman och Cathrine Jensen berättar om hur trafik- och resenärsinformation utvecklas och uppfattas. Att säga att Amelie von Zweigbergk brinner för utbildningsfrågor är kanske att redan nu leverera årets underdrift. Sedan en tid har hon fullt fokus på järnvägen, och i vårt samtal försöker vi bena ut några aktuella frågor som exempelvis järnvägscollege, attraktivitet och blinda fläckar på utbildningskartan. Vi får även höra om ett historiskt ok som gett branschen negativ bingo! Därefter tar vi steget över till Utvecklingsgruppen för Bättre Trafik- och Resenärsinformation. Det handlar alltså om det initiativ inom JBS som ska utveckla hela den process som mynnar ut i samstämmig, samtidig och användbar information. I dagarna presenteras aktuella siffror för 2021, så frågan är om resenärerna tycker att informationen har blivit bättre? Om detta och mycket annat handlar vårt samtal med Ulrica Sörman och Cathrine Jensen. Allt detta kryddas som vanligt med osorterade tankar och reflektioner, samt några korta nyheter. På återhörande!

I årets femtonde och sista avsnitt har vi på nytt Lena Erixon som gäst. Vid årsskiftet växlar hon som bekant spår till en ny bana när resan med, på och för järnvägen som Gd på Trafikverket når sin slutstation och en ny som ordförande för JBS påbörjas. När en dörr stängs sägs det att en annan öppnas. Och vi trodde nog att dörren till Lena skulle spärras när det aviserades att hon kliver av Gd-rollen på Trafikverket. Men så öppnades strax en ny dörr, i och med nyheten att Lena från årsskiftet tar över ordförandeklubban inom JBS. Men var sak i rätt ordning, så vi inleder med att Lena får summera den resa som hon gjort med, på och för järnvägen sedan hon tillträdde. Hur har relationen till järnvägen och dess aktörer sett ut, vad har överraskat och vad är hon mest nöjd med – och vad tar hon med in i den nya rollen på JBS. Utöver samtalet med Lena blir det som vanligt ett kort nyhets-svep, och så summerar vi själva kort vad vi upplevt under året. Ett stort tack till alla er som medverkat – nästa år hoppas vi verkligen få träffa er live istället för de skype-samtal vi varit hänvisade till i pandemins kölvatten. Som samtalet med Lena visar finns det trots alla gäster fortfarande frågor att dyka ner i. Digitalisering, punktlighet, trafikinformation, kapacitet, kompetenssatsningar, Europes rail mm. Med andra ord – nästa år kommer vi tillbaka med nya gäster och ämnen. Till sist – en hälsning till er som följer oss och kommer med inspel. Och inte minst en extra varm pod-julhälsning till alla er som på ett eller annat sätt ser till att tågen rullar 24/7 – även när vi andra sussar sött i julnätternas mörka midvinterköld!

Efter en lång vandring i skuggorna är tågtrafiken på väg ut ur pandemin-tunneln och in i ljuset. Men hur säkra är vi på att resenärer och gods återkommer? Vi lyfter på locket till denna aktuella fråga tillsammans med Bo-Lennart Nelldal och Petter Essén. Vi har alla läst om operatörer som vädrar morgonluft och nu både rekryterar och investerar i nya tåg. Men hur kommer det nya normala bli med en allt större andel digitala möten och distansarbete? Vad är erfarenheterna från tidigare kriser? Vågar vi tro att återtåget är här, eller har det redan gått? För att närma oss svaret alla de frågor som bubblar längs spåren, och dessutom få en känsla huruvida teori och praktik går hand i hand, ringde vi professor emeritus Bo-Lennart Nelldal och Petter Essén, ansvarig för den långsiktiga planeringen på SJ. Förutom dessa två samtal om historiska tapp, pandemins effekter och så klart järnvägens roll i vår nya vardag bjuder vi på spridda (tvångs)tankar och en och annan nyhet. Om tre veckor är vi tillbaka, och då gästas vi av Lena Erixon - avgående generaldirektör för Trafikverket och på samma gång tillträdande ordförande för JBS. Med andra ord finns förutsättningar för att blicka både framåt och bakåt. Med andra ord – det vill ni inte missa! Hör som vanligt gärna av er med tips på ämnen och gäster för nästa säsong. Och ska vi önska oss något i julklapp så är det att ni som lyssnar skickar in exempel på hur branschens aktörer gör sitt för att 2022 blir återtågets år!