Mikroplast har hittats i människans lungor och i vårt blod. Samtidigt pågår en politisk dragkamp om plasten i Bryssel. Del 2: Människokroppen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Plastens utbredning i våra kroppar är en relativt ny upptäckt. Men forskningen går snabbt framåt. Plastpartiklar har hittats i gravida kvinnors moderkakor och i våra viktigaste organ. En helt ny studie visar kopplingen mellan stroke och mikroplast i blodet. Och medan forskare varnar för att något måste göras pågår en dragkamp mellan politiker i Bryssel. Lobbyister stoppar nya lagförslag Det är mycket som står på spel. Plast finns inom förpackningsindustrin, i snabbmatskedjornas restauranger och runt salladen i grönsaksdisken. Lagstiftarna i EU blir ständigt uppvaktade av företag som motsätter sig försöken att begränsa engångsplasten och öka återanvändningen. Nya lagförslag som ska bidragit till att minska antalet engångsförpackningar i Europa läggs fram. Men i den avgörande omröstningen tar en svensk EU-parlamentariker täten emot förslagen. Medverkande: Hanna Karlsson, forskningsledare för en grupp som forskar på mikroplastpartiklar på institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, Andrea Montano Montes, doktorand vid KI, Barbro Melgert, professor i respiratorisk immunologi, vid Groningen universitetet i Nederländerna, Rick Smith, kanadensisk toxikolog, författare och medproducent till filmen ”Plastic People”, Sedat Gündoğdu, forskare i Turkiet, Guiseppe Paolisso professor i invärtes medicin i Italien, Jessica Polfjärd, EU-parlamentariker för Moderaterna, Maria Angela Danzi, EU-parlamentariker för det italienska partiet Femstjärnerörelsen, Larissa Copello vid organisationen Zero Waste i Bryssel. Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.se Producent och reporter: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Tekniker: Fabian Begnert

Plastpartiklar har hittats i moderkakor och i hjärnan. I två avsnitt följer Konflikt plastens utbredning över jorden. Del 1: Världshaven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kräftfiskarna i Smögen får litervis med plastblommor i näten i vår. Buketter av vita och lila små blommor som kommer från Kina - via en container som fallit över bord. En symbol för något mycket större och skrämmande. Fiskaren Sixten Söderberg följer med oro hur plasten fortsätter att öka i haven. ”Jag tror inte gemene man fattar hur allvarligt det är. Det går fortfarande att göra om och göra rätt men varje dag som går, varje timme som tickar så tickar det åt fel håll.” Plastkonsumtionen ökar. Men vi vill gärna sopa den under mattan - och den rikaste delen av världen har länge exporterat vår egen skit till Asien där den ofta dumpas illegalt och läcker ut i jorden och vattnet. Plasten sprids över jorden Plasten har gått från hjälpreda till ett globalt problem. Vi möter mannen som myntade begreppet mikroplast, marinbiologen Richard Thompson som skickade ut sina studenter att hitta de allra minsta plastpartiklarna, mindre än sandkorn. De senaste åren har forskningen exploderat av nyheter om hur plasten påverkar oss. På Stockholms universitet letar forskarna efter plastpartiklar i plankton. Plasten tar sig uppåt i näringskedjan, upp till oss människor. Men vad betyder det egentligen? Medverkande: Elias Holmberg, yrkesfiskare i Smögen, Sixten Söderberg, tidigare yrkesfiskare i Smögen, Rick Smith, biolog och författare, Elena Gorkhova, professor i miljövetenskap på Stockholms universitet, Richard Thompson, professor i marinbiologi vid Plymouth universitetet, Shiori Shakuto, antropolog vid Sydney universitetet. Reporter: Anna-Karin Ivarsson Tekniker: Jakob Lalér Programledare och reporter: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Producent och reporter: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

En desertör från kriget i Ukraina mördas i Alicante. En annan kidnappas av säkerhetstjänsten FSB i Armenien. Att lämna Putins armé tycks förenat med livsfara. Ändå tar tusentals risken. Varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av året 2024 kom nyheten att en rysk desertör mördats i södra Spanien. Spanska journalister har underrättelsekällor som misstänker att det är ett beställningsmord från Kreml. Bara någon månad tidigare kidnappas en rysk desertör i Armenien, människorättsaktivisten som undersökt försvinnandet hittar band till säkerhetstjänsten FSB. – När jag frågade på vilka grunder gör man det då sa han att det finns en direkt order från Putin att alla desertörer ska överlämnas till Ryssland, berättar Artur Sakunts, människorättsaktivist i Armenien. Konflikt får tag i en rysk desertör som först gick under jorden och gömde sig i Ryssland efter att han fått lämna kriget tillfälligt på grund av en skada. Vi får en inblick i flykten till Finland, där han i dag sökt asyl. En som inte fick asyl är den ryske Wagnersoldat som deserterade och tog sig under dramatiska former till Norge. Det blev nyligen klart att Wagnerdesertören Andrei Medvedev fick avslag på sin asylansökan, med motiveringen att Wagner inte var en del av de ryska reguljära ryska styrkorna i Ukraina under tiden då han deltog i kriget. Något som hans advokat starkt ifrågasätter. Medverkande: ”Alex”, rysk desertör i Finland, Ivan Chuviliaev, organisationen Idite Lesom som hjälper ryska desertörer, Rafa Burgos, journalist på tidningen El Pais i Alicante, Brynjulf Risnes, advokat för Wagnerdesertören Andrei Medvedev i Norge, Jan Espen Kruse, norsk utrikesreporter vid NRK, Artur Sakunts, människorättsaktivist i Armenien, Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.se Tekniker: Stina Fagerberg Tolk: Naufal Alizade Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Övervakning, avlyssning, informationsdelning. En rad nya svenska lagar beskrivs som avgörande för att bekämpa gängkriminaliteten. Men är det verkligen ett tryggare samhälle som håller på att skapas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen har senaste året kommit med flera nya lagförslag på övervakningsområdet, vissa har redan hunnit bli till lag, som att polisen nu får avlyssna personer utan konkret brottsmisstanke. Antalet övervakningskameror ska bli fem gånger fler och biometriska uppgifter mer tillgängliga för polisen. Fernando Arias har träffat mannen bakom förslagen, justitieminister Gunnar Strömmer. Lotten Collin besöker Huddinge kommun där man storsatsar på kamareaövervakning. Något som enligt kommunstyrelsen ska leda till ökad trygghet, men bland invånarna går åsikterna isär. Övervakningen hoppas politikerna ska vara en viktig del i bekämpandet av den grova gängkriminaliteten, en kriminalitet som beskrivs som krisartad. David Rasmusson och Anja Sahlberg tittar på två länder där nationella kriser blev startskottet för kraftigt utökad övervakning av medborgarna, USA och Frankrike Just nu är både en majoritet av de politiska partierna och svenska folket för mer övervakning. Så har det inte alltid varit. Under FRA- debatten var både det politiska och folkliga motståndet starkt, David Rasmusson talar med Camilla Lindberg som var en av huvudpersonerna då. Vad är det som väntar oss i framtiden? Den teknologiska utvecklingen inom övervakningsområdet går snabbt och möjligheterna att ta reda på mer information om människor ökar hela tiden. Lotten Collin träffar företrädare för säkerhetsbranschen som vill att vissa grupper i samhället ska övervakas väldigt mycket för att andra ska slippa. Medverkande: Sara Heelge Vikmång (S), kommunstyrelsens ordförande Huddinge, Mejsa Jalloul, boende Flemmingsberg, Gunnar Strömmer (M), justitieminister, George Terwilliger, före detta vice justitieminister USA, Patrick Eddington, analytiker Cato institute, Vanessa Codaccioni, statsvetare, Katia Roux, franska Amnesty, Fredrik Bergman Evans, chef Centrum för Rättvisa, Camilla Lindberg, före detta riksdagsledamot, Peter Lischnerski, ISG Nordics, Martin Bergling, SIG Security, Conny Larsson, SIG Security. Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reportrar: Fernando Arias, Anja Sahlberg Tekniker: Ludvig Widman, Maria Stillberg Producent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Haiti har varit instabilt i åratal, men läget nu beskrivs som värre än på väldigt länge. Hur blev det så här och hur hänger dagens akuta kris ihop med landets koloniala historia? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Élise Joseph, haitisk psykolog vid FN:s migrationsorgan IOM, Monique Clesca, haitisk journalist i Port-au-Prince, Ulrika Richardsson, FN:s koordinator för humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd i Haiti, Marlene Daut, professor på Yale-universitet i Connecticut, Catherine Porter, journalist på New York Times, baserad i Paris, Jean-Marc Ayrault, tidigare fransk premiärminister och utrikesminister, i dag chef för en stiftelse för minnet av slaveriets grymheter, Åsa Odin Ekman, biståndsarbetare vid IOM på plats i Haiti, Fathon, boende i Port-au-Prince, Robert Zephir och Mona Zephir, svensk-haitier i Bagarmossen i Stockholm, Marie Fequiere, svensk-haitier i Hässelby, Rachell Berry, ordförande i Haitikommittén i Sverige mfl Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.se Tekniker: Jacob Gustavsson Reporter: Rouzbeh Djalaie Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Zelenskyj behöver 500.000 nya soldater. De ska helst anmäla sig av fri vilja men samtidigt växer krigströttheten och ammunitionen tryter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges Radios Ukraina-korrespondent Lubna El-Shanti tar oss med till de som står där på stridslinjen. Till Bogdan som krigat hela sitt vuxna liv, till drönarpatrullen som dyker upp i nattens mörker och kallar sig för vampyrer och till artillerisoldaten som drömmer om att en gång få bada i havet på Krimhalvön. När kriget är över. Färre frivilliga till fronten Ukrainare i Stockholm vågar prata öppet om krigströtthet när Konflikts Rouzbeh Djalaie möter dom vid Mariaplan. I Kiev lägger politikerna sista handen vid de nya lagar som avgör vilka som ska kunna bli inkallade. Och hur straffen ska se ut för de som inte kommer när de kallas. Samtidigt fattas artilleri och annat vid fronten. För det krävs mer än bara soldater om Ukraina ska kunna bryta dödläget. Medverkande: Soldaten Bogdan, gruppbefälet Andryj, Lesia Vasylenko, företrädare för oppositionspartiet Holos i Ukrainas parlament, ukrainare vid en träff vid Mariatorget i Stockholm och den ukrainske drönarpiloten Braun.  Programledare och producent: Fernando Arias fernando.arias@sr.se Reportrar: Lubna El-Shanti och Rouzbeh Djalaie Tekniker: Maria Stillberg

Konflikt ser närmre på Irans ökända gisslandiplomati. Hur har andra länder gjort för att få hem sina medborgare? Är fångutväxling enda vägen framåt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två svenska medborgare sitter fängslade i Iran, anklagade för spioneri. Forskaren Ahmadreza Djalali, som dömts till döden och EU-tjänstemannen Johan Floderus, som ännu inte fått sin dom, men åklagaren yrkar på dödsstraff.  Samtidigt sitter den iranske tidigare fängelsevakten Hamid Noury i svenskt fängelse. I Svea Hovrätt dömdes han i december till livstids fängelse för grovt folkrättsbrott och 24 mord, under massavrättningarna i iranska fängelser 1988. Och det har spekulerats i att Iran vill få till en fångutväxling mellan honom och de fängslade svenskarna. För att det ska bli aktuellt måste den svenska regeringen antingen benåda Noury eller ingå ett avtal med Iran. Det har än så länge inte varit möjligt, eftersom rättsprocessen mot Hamid Noury pågått. Men när hovrättsdomen nu väntas vinna laga kraft, i och med att HD sagt nej till att pröva fallet, har möjligheten till ett fångutbyte öppnats: – Nu ligger det på regeringens bord, säger Said Mahmoud, professor emeritus vid Stockholms universistet. Medverkande: Matts och Kerstin Floderus, Johan Floderus föräldrar, Vida Mehrannia, Ahmadreza Djalalis hustru, Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet, Fariba Adelkah, fransk-iransk forskare som satt nästan fyra år i Evin-fängelset anklagad för spioneri, Jean-Francois Bayart, fransk statsvetare som ledde stödkommittén för Fariba Adelkah när hon satt fängslad i Iran mfl Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reportrar: Hedvig Holgersson och Massood Qiam Tekniker: Jakob Lalér Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Mitt under brinnande krig har idén om en tvåstatslösning återuppstått. Går det att väcka liv i en tanke som dödförklarats så många gånger? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hoppet om fred i Mellanöstern stod på topp 1993 när PLO:s Yassir Arafat skakade hand med Israels premiärminister Yitzhak Rabin. Idag har fredsprocessen och planen för en tvåstatslösning dödförklarats och återuppstått flera gånger om. På marken har våldet traumatiserat båda sidor. Kriget fortsätter på Gazaremsan och i Israel har skräcken efter Hamas terrordådet lämnat djupa sår. Ändå väljer USA:s president nu att lyfta tanken på en tvåstatslösning. Kan krisen bli det som får allt att vända eller är motiven bakom planen något helt annat? Medverkande: Aaron David Miller som jobbat som MÖ-rådgivare för flera amerikanska regeringar sedan 70-talet och framåt, Chuck Freilich, säkerhetsanalytiker och tidigare biträdande nationell säkerhetsrådgivare i Israel, Khaled Elgindy, föreståndare för Israel-Palestina programmet vid Middle Eastern Institute, familjen Abu Sultan i Uppsala, Heli Mishael en av ledarna inom fredsrörelsen Standing Together i Tel Aviv , Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent Sveriges Radio. Reportar: Rouzbeh Djalaie, Samar Hadrous Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent. Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.se Producent och reporter: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Aleksej Navalnyjs död i ett ryskt fängelse har skapat sorg och ilska inom oppositionen. Men också mer beslutsamhet och under ytan formeras det nya motståndet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara timmar efter nyheten om Aleksej Navalnyjs död samlades oppositionella ryssar utanför Rysslands ambassad i Stockholm, liknande demonstrationer hölls på fler håll i Sverige och världen. Konflikt ringer upp ledande personer inom den ryska oppositionen för att bättre förstå Navalnyj och hur oppositionen nu formerar sig för att fortsätta hans kamp. I Göteborg möter vi den unga generationen ryska oppositionella – där Pavel Chupronov, som fått exil i Sverige på grund av sitt motstånd mot Kreml sedan lång tid, organiserar sig för att fortsätta i Navalnyjs anda, han som en gång inspirerade honom att gå in i politiken och göra motstånd mot Putin och Kreml. Och så ser vi närmre på ett nytt motstånd som sakta formerat sig inne i Ryssland, där fruar till män som mobiliserats in i kriget, blir allt mer högljudda i sina protester. Medverkande: Anastasia Shechvenko, rysk dissident i exil som beskrivs som Mikhail Khodorkovskys högra hand, Dmitry Dudkov, rysk oppositionspolitiker i exil, Pavel Chupronov, en av ledarfigurerna i ungdomsrörelsen Vesna i exil i Göteborg, Marina Slashcheva och andra regimkritiska ryssar i Stockholm och Göteborg, Marija Andrejeva, fru till en av alla ryska män som mobiliserats in i kriget i Ukraina och som nu protesterar mot Kreml mfl Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reporter: Johanna Melén Tekniker: Fabian Begnert Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Hamas terrordåd mot Israel leder inte bara till krig. Det har också gjort att bistånd frysts inne när behoven är som störst. Hur blev det så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: 15-åriga Sahar från Sundsvall, Yossi Melman, israelisk säkerhetsexpert, Jörgen Jensehaugen, historiker vid peace research institute i Oslo, Omar BenJakoub, reporter på tidningen Haaretz, Espen Barth Eide, socialdemokratisk utrikesminister i Norge, Anna Sundström, generalsekreterare för biståndsorganisationen Olof Palmes Internationella Center, Anna Eggelind, internationell chef på biståndsorganisationen Diakonia, Linda Säll, regionalansvarig för Mellanöstern och Nordafrika på stiftelsen Kvinna till Kvinna, Muhammad Issa, kommunikatör på organisationen WeTheatre på Västbanken, Johan Forsell, moderat biståndsminister i den svenska regeringen. Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reporter: Lama Alshehaby Tekniker: Maria Stillberg Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Runtom i Europa åtalas, straffas och fängslas klimataktivister i något de själva beskriver som ökad repression. Kommer det stävja eller snarare radikalisera klimatrörelsen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Michel Forst, FN:s rapportör för miljöförsvarare, Brigitte Gothière, aktivist i Frankrike, aktivister i Just Stop oil i Storbritannien, Last Generation i Tyskland och Återställ Våtmarker i Sverige mfl Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.se Reportrar: Pontus Mattsson och Marcus Hansson Tekniker: Lisa Abrahamsson Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Konflikt ger sig in i en gråzon där gränsen mellan pornografiska filmer, övergrepp och sexköp har suddats ut. Hur kan en porrfilmskonsument veta att hen inte sitter och tittar på sexuella övergrepp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Paulina, Anna och Sara berättar om sina upplevelser av sexuella övergrepp som filmats och blivit porrfilm som lever sitt eget liv på nätet. – Jag hade en förövare som först skulle vara min partner men som vid första tillfället blev min förövare och sålde mig och våldtog mig så han hade ju ett kontaktnät med män som fick utnyttja mig på det sätt som han bestämde. Han hotade mig och min familj under hela den här tiden så jag var helt maktlös och var tvungen att göra det de sa för att överleva. Hör också männen som konsumerar porr regelbundet, trots att de vet att risken för övergrepp i porrfilmsindustrin är stor. Medverkande: Max Waltman, universitetslektor i statsvetenskap vid högskolan i Halmstad, Meghan Donevan, forskningsledare på Talita, Paulina Bengtsson, Anna Lidén, ”Sara”, som alla utsatts för filmade sexuella övergrepp, killar i 20-årsåldern i Stockholm om deras porrsurfande på nätet, en man i 30-årsåldern som konsumerar förnedringsporr Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.se Reportrar: Maria Sveland och Lotten Collin Tekniker: Jakob Lalér Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Houtierna i Jemen attackerar fartyg till stöd för palestinierna. Nu hotar kaos i världshandeln om ingen hittar en lösning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Ett vanligt handelsfartyg kan inte skydda sig mot missiler och drönare”, säger Öystein Elgan uppgivet. Han sitter i styrelsen för två av de norska fraktbolag som den senaste tiden har fått se flera av sina skepp attackeras när de seglat genom Röda havet. Den jemenitiska houti-milisen har hittat den perfekta platsen för politiska påtryckningar: Sundet som förbinder Europa med Indiska Oceanen och Asien. Att en relativt okänd milisgrupp i ett av världens fattigaste länder vänt vapnen mot världshandeln möts med fasa bland sjöfararna men applåderas av andra. Fler krigsfartyg till Röda havet Nu flockas krigsfartygen utanför Jemens kust. USA och Storbritannien har beskjutit milisens fästen i ett försök att få dom att ge upp men än fortsätter raket-attackerna åt båda håll. Och det enda som på riktigt skulle kunna lösa knutarna och skapa lugn i Röda havet verkar vare en verklig vapenvila i Gaza. Medverkande: Öystein Elgan, vd för Inventor Chemical Tankers som drabbats av fartygsattackerna i Röda havet, Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet, Aron Lund, Mellanösternexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Hind Al-Eryani, journalist och aktivist från Jemen, Dhaifullah al-Shami, informationsminister i houtiernas toppskikt, Jakob P Larsen, säkerhetsrådgivare vid den internationella organisationen Bimco, Burak Sakir Seker, som forskar kring marin säkerhet och internationella relationer vid Ankara Haci Bayram Veli universitetet. Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportrar: Anja Sahlberg och Ahmed Baider, frilansare i Jemen.

Det här är historien om hur det gick till när demonstranter för klimatet plötsligt riskerade fängelse enligt sabotagelagen trots Sveriges yttrandefrihet och demonstrationsfrihet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt går igenom domar mot klimataktivister som deltagit i demonstrationer som hindrat trafiken. Hur kom det sig att åklagare började använda sig av sabotagebrottet i sina åtal? Och vad får det för konsekvenser? Medverkande: Klimataktivister som demonstrerat i Stockholm på olika platser, Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt vid Uppsala Universitet, Linus Gardell, advokat åt flera av de personer som åtalats för sabotage sedan 2022, Tobias Andersson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, Tobias Kudrén, senior åklagare på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum. Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.se Reporter: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Producent: Fernando Arias och Lotten Collin Tekniker: Fabian Begnert

Tolkar och vakter skyddade svenska soldater i Afghanistan. Nu lever de under dödshot. Samtidigt fortsätter andra länder sin evakuering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Om de hittar mig nöjer de sig inte med att döda mig. De kommer att stycka mig i bitar”, säger Rohina som vi valt att kalla kvinnan som under 7 års tid jobbade som vakt på den svenska militärbasen i norra Afghanistan. Nu lever hon gömd – i skräck för att talibanerna ska hitta henne. Ett liv i ständig förflyttning från plats till plats. Och hon är inte ensam. Omkring en fjärdedel av de totalt 200 lokalanställda afghaner som genom åren jobbat för försvarsmakten uppskattas vara kvar i Afghanistan. Vi har kontakt med både tolkar och andra som nu gått under jorden. Lojala mot Sverige – fick sämre skydd  Forskaren Sara De Jong har tittat på hur olika västländer som haft insatser i Afghanistan har hanterat frågan om de lokalanställda. Sverige hjälpte många afghaner i utsatta positioner att lämna landet när talibanerna kom tillbaka till makten i augusti 2021. Men de extraordinära åtgärderna avslutades i december 2021. I dag hänvisas de som är kvar till krångliga flyktvägar med osäker utgång medan länder som USA och Storbritannien fortfarande hjälper hundratals av sina tidigare anställda, varje månad. Utrikesminister Tobias Billström får frågan om regeringen kan tänka sig att se över möjligheterna till hjälp för de som riskerat och fortsätter riskera sina liv för Sverige? ”En vakt jag pratade med nyligen valde att vara lojal mot Sverige, om han valt Tyskland istället hade han kanske varit i säkerhet där nu i stället, säger Afghanistan-veteranen Björn Blanck som engagerat sig för sina tidigare kollegor. Medverkande: Nasrin Nour, tidigare tolk vid den svenska basen i norra Afghanistan, Rohina och Monisa som var vakter på den svenska basen, Björn Blanck, Afghanistan-veteran, Richard Bennet, FN:s rapportör för mänskliga rättigheter i Afghanistan, Tobias Billström, utrikesminister, Sara De Jong, professor vid York University i Storbritannien, Sascha Richter, Afghanistanveteran vid en tysk organisation som hjälper personer som tidigare jobbat för de tyska styrkorna i Afghanistan mfl Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reporter: Anja Sahlberg Tekniker: Jacob Gustavsson

Parallellt med kriget i Ukraina stryps all opposition i Ryssland. Protester är inte längre möjliga så återstår nu bara en revolution? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Konflikt går vi tillbaka till en tid då Ryssland sjöd av protester och då hoppet levde om en annan, mer demokratisk utveckling.   Men proteströrelsen 2011 – 2012 slogs ner och istället följde en tilltagande repression – och krig.   Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén återvänder till människor som var med då och finner dem antingen i exil - eller i fängelse. Vi hör journalisten Jevgenija Albats som säger att ingen annan utveckling var att vänta, med en president fostrad i den sovjetiska säkerhetstjänsten KGB. Från sin exil försöker oppositionspolitikern och tidigare dumaledamoten Dmitrij Gudkov planera för en tid efter kriget och Putinregimens fall. Från en fängelsecell skriver oppositionspolitikern Ilja Jasjin att Ryssland mycket väl kan stå på randen till en tid av svåraste oreda. Dramatikern och regissören Dmitri Plax läser in Jasjins svar. Den politiske analytikern Dmitrij Oresjkin menar att sommarens upprorsförsök, signerat Jevgenij Prigozjin, var ett första tecken på en maktkamp som bara kommer att tillta.   I en park i Moskva träffar Sveriges Radios nuvarande Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren reklamarbetaren Lev som säger att när dagen väl kommer vill han vara med och bygga ett nytt, demokratiskt Ryssland.   Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sverigesradio.se Producent och reporter: Johanna Melén johanna.melen@sverigesradio.se Tekniker: Maria Stillberg

Konflikts nyårsspecial blickar tillbaka på ett år präglat av eskalerande gängvåld. Är hårdare tag enda vägen framåt nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt har under året som gått gjort flera program som berört det grova våldet kopplat till den organiserade gängbrottsligheten. Hör råden till Sverige från politiker i El Salvador som satsat på extremt hårda tag för att få bukt med gängen. Men till vilket pris? I Sverige har regeringen öppnat för ungdomsfängelser. Konflikt besöker Täbyanstalten för att få en bild av vad som kan vänta när Sverige börjar fängsla barn som begått de grövsta brotten. Sverige vill införa ungdomsfängelser I linje med regeringens hårdare tag mot gängen vill politikerna göra det enklare för kommuner att sätta upp övervakningskameror. Huddinge kommun har satsat stort, men där är invånarna kluvna till övervakningen. Konflikt har följt Kadalina, som vi kallar henne, sedan hennes son sköts till döds i en av alla gängkonflikter som plågat Sverige under året som gått. Hon tycker att regeringen gör rätt som nu vill införa hårdare straff och ungdomsfängelser. Vi träffar också Hansi Stafbom, som driver ett privat säkerhetsföretag som fått mer att göra nu när också anhöriga, som Kadalina, blivit måltavlor i pågående gängkonflikter. Men när allt fler ropar på hårdare tag nu så finns det de som påminner om att det inte är hela svaret. Konflikt träffar polismästare Carin Götblad.   Konflikts redaktion: Lotten Collin, Fernando Arias, Ulrika Bergqvist, Anja Sahlberg

Turismen väntas nästa år nå högre höjder än före pandemin. Men hur ska vi kunna fortsätta resa utan att skada klimatet och människorna som bor i turistmagneterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Tourists go home!” sprayas det på allt fler husfasader runtom i Europa. Lokalbefolkning får nog av att tvingas ut ur sina städer av besökare. Lotten Collin åker Malaga där hyrorna i centrum rusat i höjden när lägenheter hyrs ut till turister, en stad där motståndet växer. Vad är det som gör att vi vill resa? David Rasmusson träffar professor Orvar Löfgren som studerat historien och drivkrafterna bakom turismen? De svenska fjällen har blivit ett allt populärare resmål, för populärt har det visat sig. Ulrika Bergqvist berättar om hur det gick till när Svenska turistföreningen fick ta det historiska beslutet att stänga anläggningar för att rädda naturen. Har man i det lilla asiatiska landet Bhutan hittat lösningen på hur man skapar en hållbar turism? Här tar man bara in mindre grupper besökare som guidas runt till olika sevärdheter. Men innebär det att resande bara blir för de rika? Naila Saleem vandrar i bergen i Bhutan. Så kommer vi kunna resa i framtiden om vi ska ta hänsyn till både klimatet och lokalbefolkningen? David Rasmusson intervjuar turismforskaren Stefan Gössling om vad som krävs för en hållbar turism. Medverkande: Rodrigo Urrestarazo, ekonom och turistforskare, Ana Chocano, regionalpolitiker Partido Popular, Curro Machuca, historiker och aktivist, Orvar Löfgren, professor emeritus Lunds universitet, Dieter Müller, professor kulturgeografi, Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare Svenska Turismföreningen, Stefan Gössling, professor Linnéuniversitetet, Lobsang Nima, guide, Dorji Dhradhul, turistchef i Bhutan, Sonam Dendup, hotellägare, Jigme Tsering, Royal society for protection of nature. Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sverigesradio.se Reportrar: Lotten Collin, Naila Saleem, Ulrika Bergqvist Tekniker: Sofie Ward, Jakob Lalér Producent: David Rasmusson david.rasmusson@sverigesradio.se

Sverige och en rad andra västländer vill satsa på ny kärnkraft i en tid där kärnkraftverk har blivit ett militärt mål i både freds- och krigstid. Blundar politikerna för riskerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Aziz Dag, vd för Westinghouse Sverige, Mycle Schneider, tysk kärnkraftsanalytiker som årligen publicerar World Nuclear Industry Status report, Paul Dorfman, kärnkraftsanalytiker kopplad till University of Sussex i Storbritannien, Phuc-Vinh Nguyen, forskare vid franska Jacques Delors Energy Center, Dmitry Gorchakov, rysk kärnkraftsingenjör vid Bellona foundation, Anna Storm, professor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet, Claudia Kemfert, professor i energiekonomi och aktiv vid ansedda tyska ekonomiforskningsinstitutet DIW i Berlin mfl Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.se Tekniker: Maria Stillberg Reporter: Marcus Hansson Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se  

Varför engagerar konflikten mellan Israel och Palestina människor som lever tusentals mil därifrån? Och vilken roll spelar den stora diasporan i kampen om narrativet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Runt om i världen leder kriget i Gaza till protester, konflikter och politiska schismer. Vad är det som gör att en så pass geografiskt begränsad konflikt får så stor påverkan globalt? Revend Shexo och David Rasmusson rapporterar från Malmö, en stad där situationen i mellanöstern påverkar mycket, inte minst i stadens skolor. Nu är stämningen intensivare än på mycket länge. Love Lyssarides besöker Argentina där man har man en stor judisk diaspora. Där påverkar konflikten på andra sidan jordklotet både politiken och fotbollen. USA har länge varit Israels mest trofasta allierade, och även där finns en stor diaspora. Men inom det demokratiska partiet höjs nu röster för en kursändring. Ginna Linberg rapporterar från ett splittrat Washington. Så vad är det som gör att en väldigt geografiskt begränsad konflikt får sådan stark påverkan och väcker sådana känslor i hela världen? David Rasmusson besöker Lunds universitet för att söka få svar. Finns det just nu något utrymme för dialog? Revend Shexo träffar två personer som arbetat med att föra samtal mellan svenska judar och muslimer, men som nu upplever allt fler stängda dörrar. Medverkande : Sara Wettergren (L), skolkommunalråd Malmö, Björn Westerström, utbildare Malmö stad, Karin Aggestam, föreståndare Centrum för mellanösternstudier i Lund, Hernan Feler, fotbollskommentator, Kevin Ary Levin, sociolog , Jasmin Khwaiter, lärarstudent, Aron Verständig, ordförande Judiska centralrådet Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.se Reportrar: Revend Shexo, Ginna Lindberg, Love Lyssarides Tekniker: Behzad Mehrnoosh Producent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se