Runt om i världen och långt tillbaka i historien har det funnit särskilda regler för barn och unga som begår brott. Idén är att barn inte har en lika utvecklad ansvarsförmåga som vuxna och är mer känsliga för straff, att straffa barn lika hårt som vuxna blir därmed både orättvist och kan få negativa konsekvenser för ungas utveckling och anpassning i samhället. Vad är grunden för denna idé, och gäller den oavsett brottslighetens allvar? Hur kan vi förstå dagens kriminalpolitiska utveckling med hårdare tag mot unga - handlar reformerna verkligen om att minska ungdomsbrottsligheten, eller motiveras de av något annat? Kan det finnas anledningar att straffa unga lagöverträdare mer, även om det får negativa samhällseffekter? Med straffrättsforskarna Tova Bennet och Sverker Jönsson. Ljudbearbetning Christian Svensson.

Straffrätten växer. De senaste decennierna visar en tydlig trend med mer kriminalisering och hårdare straff - fler personer straffas och med mer ingripande påföljder. Denna repressiva kriminalpolitik motiveras av att brottsligheten ökar, eller att den åtminstone har blivit allvarligare och utgör ett större hot mot tryggheten i samhället. Är fler och hårdare straff verkligen ett effektivt sätt att minska den allvarliga brottsligheten? Och om det inte är det, finns det andra skäl att utdöma hårdare straff? Hur ska vi veta när straffnivån är tillräckligt hög? Och kan lagarna om brott och straff bli så ingripande att det i stället är straffrätten som blir ett hot mot vår trygghet? Med straffrättsforskarna Tova Bennet och Sverker Jönsson. Ljudbearbetning Christian Svensson.