I det här programmet diskuteras byskolans roll i en avfolkad glesbygd. På en kulle mellan två fjälltoppar i byn Ammarnäs i Västerbotten ligger en av Sveriges minsta skolor. När Jenny Sjöström började jobba här för snart 25 år sedan hade hon 22 elever och jobbade i ett arbetslag. Idag har hon sju elever och driver det pedagogiska arbetet ensam. Samtidigt som många andra byskolor läggs ner, lever skolan i Ammarnäs vidare. Utan den skulle byn aldrig överleva.

Felix Gyllenstig Serrao, SO-lärare på Frölundaskolan, använder datorspel som ett pedagogiskt verktyg. Digitala verktyg i skolans värld är ingen ny företeelse. Datorprogram som används för att träna eleverna i exempelvis matematikuppgifter används sedan flera år. Det Felix Gyllenstig Serrao fokuserar på är så kallad spelifiering. Genom att integrera spelelement i pedagogiken kan eleverna nå delmål och göra framsteg i en miljö som de känner igen från spelvärlden.

Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt för pedagoger där ansvaret alltid ligger hos läraren om en elev bråkar och stör. Läraren måste komma på ett sätt att vinna över eleven på sin sida. Men lågaffektivt bemötande som metod har också mött motstånd, kritiker har raljerande döpt om det till låg-effektivt bemötande och menat att det leder till kravlöshet och kaos. Vi besöker Aggarpskolan i Svedala i Skåne där förstelärare Johan Sander säger sig ha uppnått goda resultat med lågaffektivt bemötande.

Som barn hade Timmy Burchard snabbt och lätt att lära. Men i skolan missade man vilken stimulans han behövde. Motivationen och betygen dalade och Timmy mådde sämre och sämre och det var nära att han aldrig tog studenten. Idag har Timmy Burchard en av Sveriges första lärartjänster med fokus på särbegåvade elever.

I en nystatsning arbetar särskolelever arbetar integrerat tillsammans med elever från både språkintroduktion och det nationella programmet. I klassen finns elever som har olika behov av stöd och tillsammans driver de lunchrestaurang två dagar i veckan. Hör lärare och elever berätta om hur de tillsammans arbetar för att nå målet, att alla elever ska få ett jobb inom restaurangbranschen.

Skolor på Statens Institutionsstyrelses ungdomshem SIS-hem är ofta föremål för kritik. Det har handlat om att eleverna fått för lite undervisningstid och att många lärare varit obehöriga. Rektorn på Ljungskolan på Ljungbackens ungdomshem berättar här om hur hon fick en undermålig skolverksamhet att bli en fungerande skola. Vi hör elever som berättar om sin skolbakgrund, hur de hamnade på Ljungbacken och varför skolan för första gången känns meningsfull.

Anna är förälder till en flicka som har flera neuropsykiatriska funktionsvariationer. Anna har kämpat för att dottern ska få gå i en resursklass men fått avslag med motiveringen att hon borde gå i en vanlig klass med insatt stöd. Men till slut blev det omöjligt för Annas dotter att gå i en stor vanlig klass, hon ville inte gå dit överhuvudtaget och stannade hemma. Anna har också startat en fotbollsklubb så att barn med NPF i området där hon bor med sin familj kan få en meningsfull fritidssysselsättning.

Michael Lindquist är lärare i ekonomi och handleder ungdomar som går olika språkförberedande program. Några av dessa elever har valt kursen UF-företagande. Att skapa företag kan vara särskilt bra för nyanlända, eftersom det är utvecklande för språket samtidigt som de lär sig om det svenska samhället. Vi hör lärare och elever berätta om sina tankar kring sin affärsidé och om deras förhoppningar om framtiden.

Aarne Nyman jobbar som brobyggare på Bodaskolan i Borås med ett särskilt uppdrag att fånga upp de romska eleverna. När Aarne började sitt arbete var frånvarotalen höga bland många av de romska eleverna. Idag har det vänt, och på skolan kan man se en konkret effekt av brobyggararbetet. Aarne har påverkat många elevers liv och deras syn på skolan.

Alexander Skytte är lärare i idrott och hälsa. Vi berättar om hans skoltid som var full av konflikter och missförstånd på grund av hans olika diagnoser. Vi hör också hans lärare från lågstadiet, Carina Jörnén, berätta om hur svårt det var för henne att försöka stötta Alexander eftersom kunskapsnivån om NPF då, för tjugo år sedan, var mycket lägre än idag.

Ivan är rom och född i Bulgarien. Hans högsta dröm är att få börja skolan. Men på grund av fattigdom och arbetslöshet har hans föräldrar gett sig ut på en lång resa i Europa, som började när Ivan bara var några år gammal. Därför har han missat de första åren i skolan. När Ivan kommer till Sverige som nioåring har hans jämnåriga kompisar redan börjat trean. Vi träffar Ivan och hör hur det gick med drömmen om att få lära sig läsa och skriva.

Alf Engström är bibliotekarien som började arbeta i skolor och berätta sagor för elever. Vad har berättelsen för betydelse för barn idag? Och vad är skillnaden mellan att få en saga berättad eller att få den uppläst? En hel del visar det sig.

Najib är född i Afghanistan, men på grund av oroligheterna i landet flyr han med sin mamma och syskon till Iran. Men där är det inte heller säkert så mamman uppmuntrar honom, att med hjälp av människosmugglare, göra den svåra resan till Europa. Till slut hamnar Najib i Sverige. Skolan blir en extra svår utmaning för honom eftersom han varken kan läsa eller skriva. Men tack vare hårt arbete och stöd från personer i sin omgivning har Najib i dag nått ett av sina mål - universitetsstudier.

I vårt informationssamhälle är läs- och skrivkunnighet en förutsättning för att fungera och vara delaktig. Men den som är analfabet hamnar i en värld fylld av datorskärmar, vårdcentralsbokningar och skyltar utan att kunna ta till sig informationen. Risken finns att hamna i en skuggtillvaro vid sidan av det övriga samhället. Annette Fundberg är läraren som ser till att hennes elever på språkintroduktionen i Malmö lär sig att läsa och skriva. Att kunna det är själva grunden för det fortsatta lärandet.

En dag fick Natalie väldigt ont i huvudet. Det visade sig att smärtan berodde på en hjärntumör. Sjukdomen har lett till mycket skolfrånvaro för Natalie, men med hjälp av en robot placerad på hennes bänk i klassrummet kan hon hemifrån hänga med i vad som sker i skolan. På det sättet kan hon bryta isoleringen och ha kontakt med sina klasskompisar men också ta del av lektioner och vara med på genomgångar och redovisningar när hon orkar.

I december 2017, strax innan jullovet, stod sex svartklädda nazister med banderoller, på gränsen till Lorensbergaskolans skolgård i Ludvika. Händelsen gav eko i hela skolsverige och rektorn Göran Törnqvist säger att den dagen förändrade hans liv. Här får vi höra vad som hände den där decemberdagen, hur det påverkade rektorn, personalen, eleverna och föräldrarna - och hur det blev efteråt.

När Emerich Roth är 19 år hämtas han och hela hans familj under vapenhot av nazister och tvingas med till utrotningslägret Auschwitz-Birkenau. Emerich och hans yngre syster Elisabeth är de enda i familjen som överlever och 1950 hamnar de båda i Sverige. I över 25 år har Emerich rest runt i svenska skolor och vittnat om skräcken och terrorn i nazisternas koncentrationsläger. Vi följer med Emerich Roth när han träffar elever och berättar om hatet och fördomarna som banade väg för nazismen. Och hör honom förklara varför skolan blivit hans arena.

Åsa Colliander-Celik är förstelärare i SO, skolboksförfattare och bloggare i undervisningsfrågor. Hon bröt ett tabu när hon berättade om sin adhd på sin blogg i ett lärarforum. Åsa fick sin diagnos vid 45 års ålder, och att gå ut offentligt var nåt hon tvekade länge inför, men nu vet hon att hon gjorde rätt.

Om man vet vem man är och var man kommer ifrån kan man öppna sig och ta till sig ett nytt samhälle. Och utan ett språk kan vi inte utrycka hur vi tänker eller tycker och har svårt att analysera, menar modersmålsläraren Parvaneh Faridi. Modersmålsundervisning är frivillig och sker sent på eftermiddagen. Hur motiverar Parvaneh eleverna att fortsätta? Och vilka utmaningar ställs hon inför som modersmålslärare? Reportern Arash Dehvari följer med Parvaneh under en arbetsdag och tänker tillbaka på sin egen modersmålsundervisning.

Lars Gunnar Wahl har arbetat i trettio år som gymnasielärare, idag arbetar han med olika projekt i stadsdelen Hässleholmen i Borås. Ordpalatset är ett av dem. Det är ett berättarprojekt där barn bjuds in för att skapa egna berättelser, vilket får dem att känna stolthet över platsen där de bor. Ordpalatset är ett exempel på hur frivilliga krafter kan göra stor skillnad för skolan i områden med tuffa utmaningar.