Kändis efter kändis har de plockat till sitt stall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Först de stora namnen inom ekonomijournalistik, därefter kulturskribenter, dokumentärmakare, utrikeskorrespondenter och en profilerad public service-programledare. 79 namn finns listade på EFN:s hemsida som medarbetare och listan fortsätter att växa. De senaste månaderna har medienyheterna inte varit få om vilka som värvats till EFN. Ekonomikanalen som efter att ha varit på dekis under lång tid, på randen till undergång, har nu fått en ny chans till revansch.  Vad blir annorlunda den här gången i Handelsbankens mediekanal? Kommer en fullspäckad stjärnhimmel lösa låga tittarsiffror? Kan man bevaka storbankerna när man själv är en del av bankväsendet? Följ med till nybyggnarna på Blasieholmen. Reporter: Martina Pierrou Mer från EFN:s universum. För vad berodde den här kovändningen på? Från nedläggning till storsatsning. Och vad är det banken vill med den här kanalen? Erik Petersson har intervjuat EFN:s styrelseordförande. Reporter: Erik Petersson Det är en utveckling som pågått under lång tid. Sportjournalister får allt svårare att nå de stora idrottsstjärnorna, framförallt inom den största sporten av dom alla - fotbollen. Där bygger de stora klubbarna i Italien, England och Spanien egna kommunikations- och PR avdelningar.  I och med journalisternas krympande access till spelarna växer klubbarnas kontroll över mediebilden. I den finns det knappast utrymme för några frågor om misslyckade värvningar eller lite speltid till de egna spelarna.  Samtidigt tycks de tidigare så ljusskygga fotbollsagenterna nu ta en större och större plats i rampljuset. Vilken roll får den traditionella sportjournalistiken i ett medielandskap som tycks stå under förändring?  Reporter: Alexandra Sannemalm

För en månad sen avslöjade Expressen att en journalist på DN överfört en stor summa pengar till en nu dömd narkotikakurir med kopplingar till Foxtrotnätverket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DN gav i uppdrag till en advokatbyrå att utreda saken och det pågår även en förundersökning hos polisen kring transaktionen, ingen är där ännu delgiven misstanke om brott.  I veckan stod det dock  klart att reportern får lämna tidningen - men flera frågor återstår. Reporter: Alexandra Sannemalm Flera internationella journalister har under augustis sista veckor fått en unik inblick i ett ukrainskt fängelse. Reportrar har fått intervjua ryska krigsfångar, flera av dom unga värnpliktiga, som tillfångatagits av den ukrainska armén efter offensiven i Kurskregionen.  Men reportagen från fängelset ser väldigt olika ut. Hur närgångna får medier vara i porträtteringar av krigsfångar? Går krigets lagar på tvärs med journalistikens logik?  Reporter: Martina Pierrou Det finns ett kaninhål kring annonser i svenska mediers nyhetsappar. Producent Erik Petersson har upptäckt att det ibland är väldigt lätt att hamna fel. Istället för att hamna på den där artikeln jag ville läsa så råkar jag rätt ofta komma åt och av misstag klicka på annonser.  Reporter: Erik Petersson

En av de mest tongivande alternativsajterna Nyheter Idag ligger nere. Inga uppdateringar på ett halvår. Samtidigt går Samnytt på knäna ekonomiskt och ber läsare om donationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är det egentligen som händer med de sajter som under de senaste 10 åren specialiserat sig på migrationskritiska artiklar? har de blivit överflödiga? Är det en kris eller ett skifte som råder i svenska alternativmedier? Reporter: Martina Pierrou Armand Duplantis har varit hett stoff i svenska medier. Det, sedan hans historiska världsrekordhopp i OS-finalen i stavhopp i somras. Redaktionernas vinklar om firandet, den stundande semestern och stavhopparens allmänna framgångståg har varit många. Men i veckan publicerade Aftonbladet en artikel som fick oss på Medierna att börja fundera på varför det förekommer så mycket varumärken i rapporteringen om Armand Duplantis. Reporter: Erik Petersson Vi befinner oss i slutet av augusti. Det är lite svalare i luften om kvällarna och getingarna som var så pigga i juni verkar nu lite vimmelkantiga.  Industrisemesterveckorna är över och återigen fylls kollektivtrafiken av jobbpendlare. Men ingenstans är det väl så tydligt att sommaren sjunger på sista sucken som i journalistiken?  “Komma tillbaka till jobbet-vinklarna är en till synes outtömlig källa till innehåll för landets radioprogram, morgonsoffor och tidningsredaktioner. Och oavsett om det handlar om minska på alkoholen, börja träna eller gå upp ur sängen på morgonen så tycks budskapet vara att augusti är en förfärlig tid.  Reporter: Alexandra Sannemalm

Vittnen, förstahandsuppgifter och berördas egna ord är guld för en nyhetsrapportering under pågående dramatik. Men blev det för nära för snabbt i P4:s direktsändning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har i veckan tittat på ett veckoaktuellt exempel av just en sådan intervju som fått flera radiolyssnare att haja till. Reporter: Martina Pierrou Hur kan inflationen både stiga och ligga still samtidigt? Ja, det har blivit en liten tradition - att den månatliga statistiken från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inflationen i Sverige basuneras ut i alla Sveriges medier i samma stund som den släpps. Inflationen som på senare tid fått den svenska ekonomin i svaj har lett till en push-notisbonanza varje månad. I veckan var det dags igen! Dom senaste heta siffrorna var här! Men… det är inte helt lätt att som nyhetskonsument orientera sig i jungeln av de olika mediernas inflationsrapportering. Samma statistik kan nämligen ge helt olika push-notiser. Reporter: Fanny Hedenmo Golfströmmen, denna livsnödvändiga havsvirvel; håller den på att fullständigt braka samman som en följd av den globala klimatkatastrofen?  Ja, i veckan har vi kunnat läsa skräckrubriker om att det är en nära förestående verklighet. Det är heller inte första gången vi ser de ödesmättade artiklarna om Golfstömssystemets kollaps.  Och det är i ärlighetens namn inte heller första gången vi på Medierna gör reportage om publiceringar där studier lyfts ur sina vetenskapliga sammanhang och målar fan på väggen. Under förra veckan publicerade Aftonbladet en artikel som handlar om att Golfströmssystemet kan kollapsa redan under 2030-talet.  Artikeln bygger på en ny studie från universitetet i nederländska Utrecht. En studie som fortfarande är under granskning – och som ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift. Hur kommer det sig att landets redaktioner gång efter annan tycks publicera alarmerande artiklar om Golfströmmens kollaps utan att blinka? Reporter: Alexandra Sannemalm

Hollywoodfrun stämmer staten efter förtalsdomen mot Stoppa pressarna. Kommer Gunilla Persson förändra den svenska tryckfriheten i grunden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av sommaren hölls rättegångsförhandlingarna i förtalsmålet mellan Hollywoodfrun och Melodifestivaldeltagaren Gunilla Persson och Stoppa Pressarnas ansvarige utgivare Daniel Nyhlén. Nylén dömdes för ett av av dom tre fall han åtalades för. Straffet blev dagsböter på totalt 12 600 kronor.  Men Gunilla Persson är inte nöjd med domen. Hon menar att hon inte fått en rättvis domstolsprövning och att tryckfrihetsjuryns agerande strider mot Europakonventionen. Reporter: Alexandra Sannemalm Könskontrovers kring två olympiska boxare - hur delaktiga var medier i förvirringen? Veckans program börjar i OS i Paris, och den gångna veckans stora kontrovers - nämligen könstillhörigheten på boxarna Imane Khelif från Algeriet och taiwanesiska Lin Yu-Ting. Det är en snårig historia med många bottnar. Vi har ett korrupt, rysskopplat och uteslutet idrottsförbund som genomfört medicinska tester som få har fått se, vi har flera motstridiga uppgifter och ord som står mot ord.  Och den här snårigheten har resulterat i en bitvis rätt förvirrande medierapportering. Reporter: Freddi Ramel Sommarserie om nischade tidningar: Om en av få tidningar man inte kan prenumerera på. I den sjätte och sista delen av vår sommarserie om nischade medier har reporter Robin Jonsson besökt tidningen Connoisseur. Tidningen man bara får om man är mångmiljonär. Reporter: Robin Jonsson

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur kan medier påstå att Borås är ett av Europas hetaste resmål? Förra veckan publicerade Göteborgsposten en artikel med rubriken: “Borås sticker ut – sjunde hetaste resmålet i Europa”. Det var en publicering som tittade på statistik från den europeiska statistikmyndigheten Eurostat över bokade övernattningar via alternativa bokningskanaler som booking.com, Airbnb och Tripadvisor. Och i den här statistiken stack Borås ut som en av de städer som sedan 2018 ökat mest i Europa. Frågan är hur det kommer sig att flera redaktioner tyckte att det här räckte för att dra den hisnande slutsatsen att Borås är ett av Europas hetaste turistmål? Erik Petersson är reporter. Allt mer branschprat om gamla e-tidningen Senaste tiden har det pratas allt mer om en ny stjärna på dagstidningarnas himmel. Eller egentligen om en med digitala mått urgammal. Det handlar nämligen om e-tidningar – den där digitala versionen av en papperstidning i form av en PDF-fil som fram till nyligen mest legat och dammat på mediehusens sajter, men som den sista tiden verkar uppleva en ny vår. Lasse Truedson har pratat med tidningsfolk om den här primitiva sortens digitaltidning som just nu kanske är det modernaste av allt. Nischmedier för branschfolk Det har blivit dags för ännu ett avsnitt i vår serie om nischade tidskrifter i vårt nischade program om medier. Vår reporter Robin Jonsson har den här veckan undersökt en av få fungerande affärsmodeller i tidskriftsbranschen, nämligen att berätta initierat för branschfolk om den egna branschen. Har du hört eller sett något som du tycker vi borde kika på tipsa oss

Vi pratar med Expressen-reportern som var först med nyheten och med chefredaktören som måste hantera den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var i slutet av förra veckan som Expressen avslöjade att en reporter på Dagens Nyheter förekommer i en knarkutredning. Reportern ska ha fört över 150 000 kronor till en kvinna som i veckan dömdes till fem års fängelse för att ha agerat knarkkurir åt det kriminella gänget Foxtrot. Reportern har tagits ur tjänst, DN har startat en internutredning och polisen tittar nu närmare på överföringen inom ramen för en utredning om penningtvätt. Reporter: Freddi Ramel Mediers ping-pong-match i rapporteringen om USA:s presidentkandidater De senaste veckorna har den politiska händelseutvecklingen i USA varit rafflande. Mordförsöket på Donald Trump följdes av Joe Bidens avhopp och svenska mediers bevakning av den amerikanska valupptakten har —begripligt nog— varit omfattande. Men sedan Bidens avhopp har också i stort sätt alla svenska medier mer eller mindre minutbevakat opinionsläget i USA. Enskilda opinionsmätningar har lett till stora rubriker med dramatiska formuleringar om pendlingar och svängningar.  Men vad kan man egentligen säga utifrån enskilda undersökningar? och ska svenska medier minutbevaka den amerikanska väljaropinionen fram till valet i november? Reporter: Erik Petersson Sommarserien om nischade medier: Lokaltidningen i Malå Vi skickat har skickat vår nisch-reporter Robin Jonsson norrut - till Lokaltidningen i Malå - som bevakar en av Sveriges allra minsta kommuner och således en av Sveriges mest nischade lokaltidningar. Vi får bland annat träffa tidningens stadiga och trygga punkt - reportern Britta Stenberg. Reporter: Robin Jonsson Rättelse: Tidigare skrev vi här att Malå är Sveriges absolut minsta kommun, det stämmer inte. Malå var till befolkningsmängd 2023 Sveriges sjätte minsta kommun.

Fotojournalistiken fick störst genomslag efter mordförsöket på Donald Trump i slutet på förra veckan. Vad berättar egentligen bilden som omedelbart kallades historisk och ikonisk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kommunikationprofessorn Erik Bucy analyserar bilden och drar slutsatsen att den visar någonting som inte går att köpas för pengar - äkthet. Reporter: Fanny Hedenmo Kritik i sociala medier mot försiktig Trump-rapportering Redan några minuter efter mordförsöket var sociala medier fyllda med videoklipp. Det hörs ljud som låter som skott, man ser Trump ta sig för örat, lägga sig ner bakom podiet och ledas bort av Secret service.  För världens medier började nu en febril aktivitet för att verifiera omständigheterna kring den här enorma nyhetshändelsen. Vad var det som faktiskt hade hänt? Var det verkligen skott som hördes? Och om det var det - var verkligen Trump måltavlan?  Att inte okritiskt sprida vidare overifierade uppgifter är en journalistisk dygd, i synnerhet i akuta situationer. Men den här försiktigheten skulle komma att möta hård kritik i sociala medier.  Reporter: Freddi Ramel Sommarserie om nischade tidningar: Den osannolika historien om Traktor Power Medierna har tagit rygg på tidningen Traktor Power och åkt till Väring, skådeplatsen för en helt ny traktorfestival. Det blir slitstarka kedjor, dieselrök och en berättelse som får en högst oväntad vändning. Reporter: Robin Jonsson

Förra veckan skrev flera av landets ledarsidor om problemet med antisemitism i svenska skolor. De byggde alla på samma anekdot - en incident som ska ha skett på en mellanstadieskola i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men en efter en försvann ledartexterna och begravdes på de avpublicerade artiklarnas kyrkogård. Anekdoten de byggde på visade sig nämligen vara osann.  Vår reporter Fanny Hedenmo har gått till botten med vad som hände när ledarsidor lekte viskleken och okällkritiskt spred en grovt saltad historia.  Blev medier nyttiga idioter i Greenpeace-kampanj? Ibland blir en reklamkampanj tacksamt nyhetsstoff - ett bra uppslag för lättsamma reportage och klackiga studiosamtal - och samtidigt ett lyckat PR-maskineri för företag och organisationer.  Nyligen blev det jackpott för miljöorganisationen Greenpeace. Vi har i kikat närmare på en tävling som de arrangerade som fick stort mediegenomslag - och som slog sig rakt in i den så känsliga debatten om skogsnäringen. Fascinerande och fabulerade fakta i 90-talstidningen En Ding Ding Värld Vår reporter Robin Jonsson har porträtterat medierna som ägnar sig åt de smalaste tänkbara frågorna på de mest speciella platserna. Den här veckan blir det något från arkivet. Om mystiska väsen och en finurlig man från Frankfurt.

Bilder på rökmoln som stiger över grekiska byar och horder av människor som evakueras till fotbollsplaner har präglat högsommarveckorna de senaste åren - och nu är det dags igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vems röst är egentligen viktigast för svenska medier när bränderna tar semesterparadis som Zakynthos och Kos, och vem är det mest synd om?  Medierna har i veckan kikat på rapporteringen om bränderna och noterat att det finns åtminstone två olika svar på den frågan. Reporter: Fanny Hedenmo Så blev eurodiscodängan en extremhögerhit Gigi D’agostinos megahit L’amour toujours från 2001 har under sommarens inledande veckor gått från att vara en maxad eurodancelåt till att förkläs i en ny text med grovt rasistisk innebörd och få en helt annan laddning än dansgolvspepp. Videos och inspelningar sprids när folk skrålar de rasistiska raderna och medier rapporterar flitigt. Vilken hänsyn tar medier till de spridningseffekter som deras rapportering får? För.. var går egentligen gränsen mellan när medier publicerar information och ren inspiration?  Reporter: Manuel Rauch Glammiga alpackor i en av världens mest nischade medier Hör första delen av vår sommarserie om världens mest nischade medier. Vår reporter Robin Jonsson har porträtterat medierna som ägnar sig åt dom minsta tänkbara frågorna på de mest speciella platserna. Och han börjar i den brittiska staden Telford, där de bästa av de bästa har samlats för årets mest prestigefyllda tävling. Reporter: Robin Jonsson

I veckan författade Svenska Dagbladets USA-korrespondent Malin Ekman ett offentligt avskedsbrev till sin numera forna uppdragsgivare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och med det avskedsbrevet riktade hon strålkastarljuset mot tidningens bevakning av amerikansk politik.  Har Svenska Dagbladets nya ledning fegat ur om vilka vinklar som får ta plats i USA-bevakningen? Och har svenska medier generellt en för ensidigt Trump-kritisk rapportering?  Reporter: Lasse Truedson Förundersökningar kan bli sekretessbelagda tills dom har fallit Ja, det föreslår utredare riksmarskalken Fredrik Wersäll i en utredning som han i veckan lämnade över till justitieminister Gunnar Strömmer. Så som det funkar idag blir ju förundersökningsprotokoll offentlig i samband med att åtal väcks. Och så som det hittills fungerat, ja det är något som flera åklagare den senaste tiden beklagat sig över. Under våren har det vid flertalet gånger gnisslats om hur rättsfall bevakas, att mediernas rapporteringsiver har gått för långt - och att den kan få katastrofala konsekvenser för rättssäkerheten.  Rikspolischef Petra Lundh ifrågasätter om förundersökningarna ska fortsätta att vara offentliga innan rättegången är avslutad, och nu ska frågan utredas.  Men det är en balans på en knivsudd -  i ena vågskålen: mediernas möjlighet till bevakning, granskning och rapportering - och i den andra: att kunna genomföra rättegångar på rätt sätt.  Hur tungt väger transparens inför media och allmänhet när rättsprocesser ställs på ända? Reporter: Martina Pierrou Väderbonanza i medierna Den här veckan, lagom till att industrisemestern inleds, så har sol, vind och vatten varit elementen för pushnotiser , löpsedlar och etta-rubriker. Ja de senaste dagarna har det skrivits spaltmetrar om vädret.  Det har såklart handlat mest om den rådande värmen som dragit in över stora delar av Sverige - att det är dags att passa på att bada, vilka jobb som är varmast, hur politikernas kroppsspråk förändras i hettan och hur farlig värmen kan bli.  Ja, vädret tycks vara ett outtömligt kärl för redaktioner att ösa ur. Frågan är om svenskarnas - och mediernas - intresse för vädret övergått till en besatthet?  Reporter: Alexandra Sannemalm.

I januari publicerade Aftonbladet ett reportage som fick riksdagspolitikerna att skruva på sig, rejält obekväma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var en granskning som visade att det finns spår av kokain på toaletter i 4 av 8 partikanslier i riksdagen. Ledarna från de partierna där kokain hittats - Liberalerna, Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet - fick chans att reagera på det här här avslöjandet. Och en av de - Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar - valde en mer konfrontativ ton när hon fick frågor om det här. Så vi bestämde oss för att ta Nooshi på orden och vända blicken, eller ska jag säga, knarkspårartrasan, mot journalisterna själva.  Reporter: Martina Pierrou och Freddi Ramel Påverkansopererande toaletter I februari kunde P4 Värmlands lyssnare höra om ett nytt youtube-fenomen som gjort dundersuccé bland barn.  Det handlar om Skibbidi Toilet - en surrealistisk animerad serie från en rysk-georgisk skapare, som fått närmare 800 miljoner visningar på Youtube. Men serien, fick P4 Värmlands lyssnare veta, kan vara skadlig och leda till ett mystiskt syndrom bland dess unga fans. Och så det kanske mest explosiva - de sjungande toaletterna kan vara en del av en rysk påverkanskampanj riktad mot våra allra yngsta. Det här enligt en forskare vid den högt ansedda Försvarshögskolan som intervjuades i P4:s reportage. Frågan är bara: Vad hade P4 egentligen på fötterna när de gick ut med de här uppgifterna? Och vem var egentligen den där försvarsforskaren som var inslagets främsta källa? Fanny Hedenmo har tittat närmare på ett reportage där i princip ingenting visade sig stämma. Teatraliskt i P4 Det är något speciellt med det ljudliga radioberättandet: infångade röster och ögonblick från verkligheten som tar med radiolyssnarna till platsen där det händer.  Det kan såklart inte alltid vara såhär… Ibland finns varken tid eller resurser för en reporter att åka ut och bevaka en händelse, träffa människor och fånga det där ljudet som blir radioguld. Resultatet då har ofta blivit lite torr och tråkig skrivbordsjournalistik, ett telegram som läses upp från studion.  Men den senaste tiden har nya lösningar dykt upp i landets P4-kanaler. Lösningar som vissa menar är ett tabubrott i den lite fyrkantiga nyhetsvärlden.   Reporter: Alexandra Sannemalm

Medieombudsmannen har dragit en skarp gräns för vad man får skriva i en opinionstext. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det fria ordet ska ju som bekant vara just fritt. Medier ska kunna rikta vassa ord, utpekanden och skarpa anklagelser mot enskilda personer. I synnerhet om de utpekade personerna är verksamma i den mediala debatten. För i offentlighetens ljus gäller spelreglerna ”har du gett dig in i leken så ska du leken tåla”, och sker dessutom ord-fajten i opinionsjournalistiken - ja, då är taket ännu högre för vad som är tillåtet. Men även där finns gränser.  För Mediernas Etiknämnd går den gränsen vid att kalla någon för ”Tjej-Hitler” om man skriver om antisemitism, någonting som Svenska Dagbladet gjorde i en ledartext. Vad var det som gjorde att det var att passera en helig gräns för det fria ordet?  Reporter: Martina Pierrou Eftervalsdebatt med Kalla Fakta i fokus Journalistik kan ha stor påverkan på valrörelser. Klassikern är ju Uppdrag gransknings så kallade ”valstugereportage”, som sägs ha varit en av orsakerna till Moderaternas valnederlag 2002.  Årets EU-valrörelse har präglats mycket av en stor granskning som vi i Medierna tagit upp flera gånger tidigare - Kalla Faktas “Undercover i trollfabriken”. Det är en granskning som fortfarande, flera veckor senare, resulterar i nyheter för landets redaktioner. Nu senast - att regeringen faktiskt informerats om att Myndigheten för psykologiskt försvar avsåg att kräva av tv4 att ta bort klipp där deras företrädare förekommer - trots att regeringskansliet tidigare förnekat det.  Vi återbesöker det här Kalla Fakta-grävet och gör vår egen variant på en “eftervalsanalys”, om du så vill. Vilka slutsatser kan vi dra såhär veckan efter EU-valet, när dammet har lagt sig? Fick journalistiken någon avgörande betydelse för valresultatet? Reporter: Freddi Ramel Dansk dokumentär avslöjar gängkopplingar in i maktens korridorer I Danmark har dokumentären ”Den svarta svanen” fått ett otroligt genomslag de senaste två veckorna. Med två miljoner tittare har den beskrivits som den mest sedda dokumentären genom tiderna i Danmark.  Med hjälp av en gangsteradvokat som agerar mullvad och låter ett tv-team bugga och filma hennes advokatkontor lyckas dokumentären visa på kopplingen mellan den undre världen och samhällets toppskikt - hur kriminella pengar tvättas med hjälp av företagsledare och toppjurister.  Men det är också en dokumentär som väckt en rejäl diskussion om medieetik i Danmark.  För det är journalistik som, minst sagt, balanserar på en etisk knivsudd.  I helgen släpps serien på SVT play och vår reporter Erik Petersson intervjuade i veckan seriens skapare, det danska journalistskråets enfant terrible –  Mads Brügger.   Reporter: Erik Petersson  Tipsa Medierna här

Mystiska avsändare och märkligt formulerade insändare från ovanliga mailadresser. En av Sveriges största tidningar publicerade ändå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ja, på senare tid har alltså mystiska insändare skickats - och i vissa fall också publicerats - på flera av landets insändarsidor. Skribenterna har generiska namn och språket är… Ja, lite märkligt. Dom handlar alla om liknande saker - att Sverige borde lämna NATO, demilitarisera Gotland och hindra militärt stöd till Ukraina. Ja, kort sagt saker som går helt i linje med ryska intressen.  Det hela började med ett tips till redaktionen.  Reporter: Alexandra Sannemalm Slarvig rapportering om MFF:s lagkapten I veckan har rapporteringen om fotbollsspelaren Pontus Jansson varit massiv. Han har, visar det sig, varit med i en chattgrupp med en av Malmö FF ultrasgrupperingar med flera personer som nu är misstänkta i en utredning om våldsamt upplopp. Förundersökningen blev offentlig i måndags, men rapporteringen om det här började redan förra veckan. Då rapporterade Aftonbladet med hjälp av källor att Pontus Jansson i chattarna ska ha läckt var motståndarlaget Elfsborgs spelare skulle bo i Malmö inför guldmatchen förra säsongen. Det var det här som var starten på rapporteringen och hela inramningen när förundersökningen väl släpptes. Men när medierna började läsa,  så saknades just den uppgiften. Reporter: Erik Petersson EU-bevakningen under lupp Söndag den 9:e juni är det dags att rösta till EU parlamentet. En känsla man kanske går till valurnan med är - förvirring.  Hur kommer det sig att vår reporter Freddi Ramel, i sluttampen på valrörelsen, känner att det skulle vara lättare att rösta i valet i USA i november än i ett val som faktiskt kan påverka svensk lagstiftning? Och vilken roll har svenska medier för att han känner såhär? Reporter: Freddi Ramel

Få är de kultursidor som den gångna veckan inte gett sig in i diskussionen om SVT:s flaggskeppsprogram i kategorin reality. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gift vid första ögonkastet har blivit en regelrätt lägerelds-tv, där främlingar paras ihop av experter och ska leva ihop som ett gift par i fyra veckor. Men i veckans avsnitt är det ett par som plötsligt hoppar av. En gräns har passerats, får tittarna veta. Men frågan är vad det egentligen är som har hänt - och varför tittarna lämnas med så många frågetecken? Vilket ansvar har egentligen SVT att skydda sina deltagare från rykten och spekulationer? Nytt mediestöd lämnar nischade riksmedier lottlösa Resan som började i oktober 2021 när dåvarande kulturminister amanda lind gav i uppdrag att utreda en ny form för statligt stöd till medier, ja den resan har nu nått sin slutdestination på redaktioner runtom i landet. Från utredaren Mats Svegfors utredning om ett nytt mediestöd för hela landet till att pengarna nu fördelats ut av en nämnd.  Nu när vi har facit så kan konstateras att det blev jackpott för lokalmedier och gratistidningar, medan dom nischade riksmedierna går en ekonomisk skral framtid till mötes om dom inte hittar nya finansieringsmodeller.  Men samtidigt som flera medier nu förlorar det ekonomiska stödet så finns det en stor slant kvar i potten. Hur kommer det sig? Har nämnden rentutav varit för hårda mot vissa och hållt orimligt hårt i plånboken? Det eviga medieetiska dilemmat När väljer medier att publicera namn och bild? Ja, den medieetiska frågan i centrum för så många diskussioner är för många lyssnare och läsare höjd i dunkel. Det verkar ibland som att utgivare går in i sina elfenbenstorn — efter ett tag släpper ut lite vit rök— och vips ett beslut om att antingen namnpublicera eller inte är fattat. Vad grunderna, principerna bakom besluten är kan ofta te sig, ja…  rätt slumpmässiga. Men i veckan släppte institutet för mediestudier en rapport där man gått igenom nio olika nyhetshändelser och i fall för fall undersökt när vilka medier valde att publicera  namn och bild, och i vilka fall de valt att avstå. Producent: Erik Peterson Programledare: Martina Pierrou

Branden på vattenparken Oceana i februari är den mest omskakande händelsen i Göteborg på länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konsekvenserna blev förödande. En person omkom och en stads förväntningar på en ny turistmagnet gick upp i rök. Medierapporterignen har varit ihållande sen februari. Hungern efter att få förklaringar lika så. Så i förra veckan när GöteborgsPosten rapporterade att polisen slagit fast att svetsning låg bakom branden så hakade många medier på rapporteringen. Vad händer när små gnistor fångas upp i en nyhetsrapportering och förstoras till en fullskalig brand? Glädjesiffror om klimaträddande visenter Förra veckan publicerade The Guardian en nyhet om att visenter, alltså europeiska bisonoxar, gör en enorm nytta för klimatet.  Artikeln innehöll otroliga siffror och glädjande nyheter. De fritt strövande djuren i Rumänien skulle, enligt artikeln, både stimulera tillväxten och binda koldioxid i marken.  Men det här fick medicinredaktören på Forskning och Framsteg, Per Snaprud, att undra om matten faktiskt går ihop - kan verkligen en enda visent kompensera utsläpp från 11 000 bensinbilar? I gränslandet mellan fiktion och verklighet Var går gränsen mellan verklighet och fiktion när nyhetsflödet tar plats på Sveriges nationalscen? Med Dramaten.doc vill Sveriges mest anrika teater reagera snabbt på aktuella skeenden i världen och belysa konflikter som sällan uppmärksammas.  Programledare: Martina Pierrou Producent: Erik Peterson

I veckan blev TV4:s uppmärksammade granskning om Sverigedemokraterna komplett när avsnitt två av Undercover i trollfabriken publicerades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi fick slutligen veta vad TV4 faktiskt hade avslöjat inifrån SD, efter flera månader av wallraffande inne i partiets kommunikationsavdelning. Efterdebatten i veckan har varit minst sagt intensiv och två begrepp har legat i fokus: desinformation och trollfabrik, och om TV4 verkligen har visat att det är vad SD ägnar sig åt. Att Kalla Faktas granskning skulle kritiseras, framförallt av Sverigedemokraterna själva, var ganska väntat. Men mer oväntat var den anmälan till Granskningsnämnden som kom in under torsdagskvällen. En anmälan som lämnades in av Myndigheten för psykologiskt försvar. Reporter: Freddi Ramel Stor splittring om public service framtid I veckan kom utredningen med förslag på hur public service väg in i framtiden ska utstakas. Men det som skulle bli en bred parlamentarisk överenskommelse över blockgränser slutade i en splittring och oenighet.  Oppositionen vägrade att ställa sig bakom Tidöpartiernas förslag. Den stora vattendelaren handlar om pengar. Den här veckan har präglats av den efterföljande diskussionen om just pengar och vilka konsekvenser som kommer med utredningens förslag -  är det en statlig svält, skarpa effektiviseringsåtgärder eller helt enkelt inte så omvälvande förändringar alls som presenterats?  Programledare: Martina Pierrou Producent: Erik Peterson

Att göra en så kallad Wallraff är den kanske mest kontroversiella journalistiska metoderna av dem alla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den bör användas restriktivt. Insatsen är hög och vinsten måste trumfa det moraliska dilemmat att man för människor bakom ljuset.  Wallraff-metoden har hamnat i fokus i veckan efter att TV4:s Kalla Fakta släppt en granskning av Sverigedemokraternas påstådda trollfabrik. Än så länge är bara halva granskningen publicerad så vad avslöjandet egentligen visar är inte helt klart än - aallraff. Dansar DN efter myndigheternas pipa när tystnadsavtal var villkor för insyn? De flesta journalisterna vill ju komma åt dom där unika, svåråtkomliga historierna. Skuggberättelserna som tar tid att hitta och som kräver riktigt bra källor för att komma nära. Hur ska man då som journalist resonera om det dyker upp potentiellt viktiga uppgifter, men där vägen till dem går via ett sekretessförbehåll? Är det försvarbart att som journalist gå med på restriktioner dikterade av en myndighet? Klåfingriga korrespondenter på Air Force One I jobbet som Vita Huset-korrespondent ingår att ibland resa med President Biden på hans eget plan Air Force One - det mest övervakade och säkra flygplanet i världen. Men nyligen slog den amerikanska militären larm. Prylar försvinner nämligen mystiskt från planet. De misstänkta är journalisterna ombord. Är det mänskligt och förlåtligt att sticka ner en souvenir från Air Force One i väskan innan man kliver av? Vad betyder det egentligen att journalisterna som är satta att granska presidenten stjäl från hans eget flygplan? Programledare: Martina Pierrou Producent: Erik Peterson

I jakten på de unga nyhetskonsumenterna som i allt högre grad flyr journalistikens egna plattformar, så är det många nyhetsredaktioner som publicerar innehåll på TikTok. Plattformen som används av drygt 3 miljoner svenskar dagligen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men Tiktok, som ägs av kinesiska ByteDance, ställer redaktionerna inför nya utmaningar och etiska överväganden. Det handlar dels om risken för att användardata hamnar i händerna på den kinesiska staten. Men också något annat som borde få medier att resa ragg - nämligen att visst innehåll tycks döljas i användarflödena eller tas bort helt - ja helt enkelt censureras. Är det rimligt för svenska medier att underkasta sig ett slags “redaktörskap” från ett kinesiskt bolag? Reporter: Fanny Hedenmo och Martina Pierrou Allt osäkrare dödssiffror i krigets Gaza Hur räknar man de dödade i krigets dimma? Sedan kriget mellan Israel och Hamas startade den 7 oktober har rapporteringen av dödstalen blivit en mer eller mindre daglig del av nyhetsflödet. Bakom de här siffrorna döljer sig stridande men också många civila och barn bland dom som dödats. Samtidigt används dödstalen som en bricka i informationskriget - från båda sidor i konflikten - i ett läge när inga internationella oberoende medier finns på plats i Gaza. Förutsättningarna för att beräkna dödsoffer har blivit markant svårare sen kriget startade - så var kommer de här siffrorna som vi hör i medier egentligen ifrån ? Hur tillförlitliga är de? Och hur ska medier förhålla sig till de? Reporter: Josephine Schneider

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Djup splittring i public service-kommittén I veckan har det fortsatt läcka ut uppgifter från Public Service-kommittén som jobbar med att ta fram regler för public service kommande tillståndsperiod. Tidningen Journalisten kunde i veckan berätta att kommitténs arbete spruckit och att oppositionen, enligt källor till dem, kommer att reservera sig mot förslaget. Ja, det är flera redaktioner som jobbar hårt med att få ut så mycket uppgifter som möjligt från Public Service-kommittén. Även vi här på Medierna har tagit del av uppgiften om att oppositionen kommer reservera sig mot det förslag som nu ligger på bordet. Men kommitténs ledamöter och ordförande har inte velat säga någonting. Flest uppgifter verkar Jan Scherman fått ut. Han är före detta VD för TV4 och med i föreningen oberoende public service, som gjort sin egen skuggutredning och lobbar för ett bredare public service. Han skrev en debattartikel i Dagens Nyheter i veckan om flera av de förslag som enligt hans uppgifter kommer att presenteras om knappt två veckor. Vår reporter Erik Petersson träffade honom i veckan. Enögd rapportering om kulturhus-bråk Ett tjugotal personer som lyssnar till ett panelsamtal på kulturhuset som hastigt slutar med att en av panelisterna går ut ur rummet efter att n-ordet upprepats. Ja, det är till synes ganska lite dramatik i den händelse, som trots det, blivit veckans stora kulturbråk.  Men vad som egentligen hände i det där rummet - ja det får man helt olika  bilder av beroende på vilken artikel och när - man tagit del av den. Vad händer när inte alla parter får komma till tals i en publicering? Reporter: Martina Pierrou Skarp insats till rutinuppdrag. Hur hanterade medierna Försvarets röriga kommunikation? De kraftiga smällarna över Gotland i söndags gick från att vara en övning, till att bli en skarp insats - och för att till slut landa i att vara ett brådskande rutinuppdrag.  Uppgifterna som försvarsmakten har lämnat till medier under veckan har varit minst sagt röriga. Så hur väl lyckades redaktionerna hantera den här otydliga och knapphändiga informationen och göra den så begriplig som möjligt för sin publik? Vi börjar Alexandra Sannemalms reportage på redaktionen där allt började - på Hela Gotland.