Tiotusentals hemliga dokument ger en inblick i ett stort spelföretag, som driver olagliga nätkasinon. Vi reser till Malta med dold identitet. Vad säger kasinobolagen när de tror att ingen hör på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På kort tid förlorar Stefan mer än 100 000 kronor på ett nätkasino utan svensk licens. Han skickar ett mejl till kundtjänsten och bifogar sin sjukjournal, där det framgår att han lider av maniskt spelande. När en hög chef får se mejlet, beordrar han sina anställda: ”close the ticket with no reply to the customer”. – Det är väl så branschen fungerar. När det inte finns mer pengar att tömma ut, då är man i papperskorgen. De skulle ha stängt mitt konto, de vet att jag är spelsjuk, säger Stefan, vars namn och röst vi har bytt ut. Hundratals olagliga kasinosajter Mejlet är ett av nästan 90 000 hemliga dokument som vi har fått tillgång till i en stor dataläcka. Det ger en bild av företaget Delasport, på ytan ett lagligt kasinoföretag med tillstånd i Sverige. Men under ytan driver Delasport hundratals olagliga kasinosajter. – De tjänar stora pengar på spelberoende. Nu kan vi för första gången se det från insidan, säger journalisten David Davidson på nederländska grävredaktionen Follow The Money, som deltagit i granskningen. – Det är allvarliga uppgifter. Det är självklart moraliskt fel och med stor sannolikhet även brottsligt, säger Robert Larsson, enhetschef vid Spelinspektionen. Under cover på Malta Under två veckor besöker vi två branschkonferenser på Malta – med dold identitet. Vilken bild visar kasinobolagen utåt? Och vad säger de när de tror att ingen hör på? Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe). Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henke Henriksson Ett program från 2025.

Svenska kasinovarumärken marknadsför sig som de säkraste i världen. Men i Europa betraktas de som illegala. Vår granskning tar oss till Malta, där spelbranschen står för tio procent av ekonomin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Österrikaren ”Herbert” spelade bort motsvarande 8 miljoner kronor på Mr Green och Unibet, två nätkasinon med rötterna i Sverige. Men eftersom de verkade illegalt i Österrike, har bolagen dömts att betala tillbaka spelförluster på flera hundra miljoner kronor. Ändå vägrar de. – Är det här verkligen okej? Jag tycker inte det, säger ”Herberts” advokat Karim Weber. Nätkasinon på Malta Malta var det första landet i Europa som erbjöd licenser för nätkasinon i början av 2000-talet. Idag står spelbranschen för mer än tio procent av ekonomin. En ny lag skyddar kasinobolagen mot domar i andra länder. – Men det strider helt klart mot EU-rätten, menar Jörgen Hettne, professor i juridik och expert på spelregleringar. Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe). Producent: Martin Jönsson Fixare: Benjamin Breitegger Slutmix: Henke Henriksson Ett program från 2025.

En dataläcka öppnar dörrarna till den dolda spelbranschen. På hundratals förbjudna nätkasinon kan svenska spelberoende förlora miljoner. Och Spelinspektionen är bakbunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När barnen har gått och lagt sig loggar Johan in på ett utländskt nätkasino. Han har redan förlorat miljoner och egentligen borde det här inte vara möjligt. Kasinot han spelar på har ingen svensk spellicens – och följer inte reglerna i den svenska spellagen. – Jag anser att lagstiftningen är uddlös. Det finns inget skydd alls, säger Johan, vars namn vi har bytt ut. Förbjudna nätkasinon Bolagen bakom hundratals utländska kasinosajter har förbjudits av svenska Spelinspektionen eftersom de bryter mot svensk lag. Men av de polisanmälningar som har gjorts, har vartenda fall lagts ner. Många olagliga nätkasinon drivs därför vidare än idag – och svenska spelare kan fortsätta förlora stora pengar. – Det är klart att det inte är tillfredsställande. Men vi har inte möjligheten att släcka ner sidorna, så att de blir svarta, säger Robert Larsson, enhetschef på Spelinspektionen. Kasinoläckan är en serie av Nikolai Atefie. I ett internationellt samarbete med grävande journalister i flera länder, har han granskat kasinobranschen under mer än sex månader. Granskningen, under hasttaggen #casinopapers, har gjorts med stöd från den oberoende fonden IJ4EU (Investigative Journalism for Europe). Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henke Henriksson Ett program från 2025.

Christine Svärd tar lustgasfyllda ballonger när hon festar. En dag känner hon stickningar i armen. Några dagar senare är hon förlamad från halsen och nedåt. Andra dör av lustgasen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lustgasen orsakar svåra skador och enligt Rättsmedicinalverket har elva personer dött sedan 2020 - en siffra som tros vara toppen på ett isberg. Lustgasen orsakar inte bara svåra skador och dödsfall utan också livsfarliga olyckor. I Eskilstuna kör en man in i mitträcket på en motorväg. När en polis kommer fram till föraren sitter han kvar bakom ratten och suger i sig lustgas från en ballong och det ligger flera lustgastuber i bilen: – Jag fick inte alls kontakt med honom, han var helt borta, säger polisen. Trots att gasen inte syns i drogtester dömdes han för rattfylleri. Viktors väg tillbaka  Samtidigt följer vi Viktor som kämpat mot sitt beroende. När tvångsvården enligt LVU plötsligt upphör tar han ett allvarligt återfall. Han blir hög på lustgas och försvinner ut i skogen i mörkret mitt i vintern. Än en gång får hans mamma ge sig ut och leta.  Nu har Viktor varit fri från gasen i flera månader. – Jag är ju vuxen, det är ju läge att ta tag i livet. Jag tror att folk underskattar lustgas väldigt mycket, man ska bara hålla sig borta. Viktor och Maria heter i verkligheten något annat  Lustgasboomen är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024. Producent: Lars Truedson Exekutiv producent, Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik Nilsson Ett program från Tredje Statsmakten media AB.

På en ICA-parkering räcker Lustgasmannen över en lustgastub till en kvinna i 30-årsåldern. Det sker öppet och är helt lagligt. Lustgasmannen har ett företag och importerar tonvis med lustgas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag kan aldrig gå minus på lustgas. Det är bara att sänka priset tills det säljs och ändå går jag vinst, säger ”Lustgasmannen”. Lustgasmannen, en ung företagare, beskriver sin verksamhet som ”snabba och enkla pengar”. De som fastnar i ett lustgasmissbruk “borde veta bättre” säger han och han känner inte att han har något ansvar.  Tullen kan inte stoppa importen  Importen av lustgas har fyrdubblats på bara några år och tullen kan inte stoppa flödet. Tullverket har reagerat på att små nystartade företag står för stora delar av importen - i år har till och med en privatperson tagit in en container från Kina med 20 ton lustgas. – Fy faan för dom tänker jag…men jag kan inte klandra dem.  Jag lägger min ilska på att man inte totalförbjuder den här vansinnesdrogen, säger Maria vars son fastnat i ett allvarligt lustgasmissbruk.  Fruktar för sonens liv  Samtidigt som lustgasen flödar in över landets gränser fortsätter Marias kamp för att rädda sin son ur missbruket. han ligger hemma flera dygn i sträck under täcket i sin säng och håller en stor lustgastub i famnen - som om det vore ett gosedjur. Maria tror inte han kommer överleva helgen och tvingas ta ett svårt beslut. Viktor och Maria heter i verkligheten något annat. Lustgasmannens röst är utbytt  Lustgasboomen är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024. Producent: Lars Truedson Exekutiv producent, Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik Nilsson Ett program från Tredje Statsmakten media AB. —––––––––––––

Mamma Maria hittar ett rosa plastmunstycke i sonens säng. Hon vet inte att det hör till en lustgastub och att sonen Viktor fastnat i ett missbruk. Under en helg kan Viktor förbruka flera 2-kilostuber. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lustgas har blivit en eftertraktad drog bland unga. Fullt lagligt, lätt att köpa, och med löfte om snabba kickar. I Halmstad får barn och unga lustgasreklam direkt i sina mobiler. En 14-årig kille visar i sin mobil: – Jag har snapchat och det är många som addar mig…Det står Halmstad tub här, 350 kronor per styck och 1800 kronor per låda. Han känner till 11-åringar som tar lustgas. Myndigheter står handfallna  Trots att myndigheterna vet om riskerna – förlamningar, nervskador och ibland livshotande syrebrist – är försäljningen av lustgas som berusningsmedel fortfarande oreglerad. Det är först 2026 som en ny lag väntas träda i kraft, något som frustrerar både föräldrar, poliser och ungdomsarbetare. – Att köpa lustgas är idag bara ett knapptryck bort i mobilen. Problemet är här och nu, säger kommunpolisen Stina Ljungdahl i Halmstad. Viktors hemlighet  Viktor börjar använda lustgas med vännerna men snart förlorar han kontrollen. När han åker till Halmstad för att köpa lustgastuber brukar han stänga av mobilkartan så hans mamma inte ska se var han finns. I flera månader håller han sitt missbruk hemligt men en natt när han är hög på gas och inte orkar mer så avslöjar han allt. Viktor och Maria heter i verkligheten något annat  Lustgasboomen är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024. Producent: Lars Truedson Exekutiv producent, Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik Nilsson Ett program från Tredje Statsmakten media AB.

Polisen misstänker att thaimassagesalongerna fungerar som förtäckta bordeller. Nu börjar jakten på de som tjänar stora pengar och i en jätterazzia avslöjas vilka sexköparna är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Västsverige har en kvinna byggt upp en thaimassagekedja men innanför väggarna erbjuds kunderna "blowjobs" och "happy endings". På en annan plats kan polisen koppla över 60 sexköpare till en enda prostituerad som säljer sex via en hemsida. Nu görs två stora razzior som avslöjar sexköparna. Vilka är männen som köper sex? Efter att det här programmet sänts har ägarinnan till thaimassagesalongerna även dömts i hovrätten, där fastställdes straffet på 3 år och 3 månaders fängelse samt utvisning.  Serien är gjord 2022. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Magnus Arvidson Ett program från Tredje Statsmakten media AB. Slutmix Fredrik Nilsson.

Paulina får ett mejl från en kvinna som skriver att hon är livrädd, fast i en lägenhet med en hallick som utsätter henne för sadistiska övergrepp. Den den här gången ska han inte komma undan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Sveriges värsta sexförbrytare" Redan 2005 döms en hallick till 14 års fängelse för bland annat grova våldtäkter och koppleri. Nu träder två av hans offer fram och berättar hur de blev manipulerade in i prostitution. Paulina Bengtsson och trebarnsmamman Kicki Wallström vittnade då mot mannen och fick honom dömd. Dömd för nya brott - gamla offer får nyckelroll Efter drygt nio år i fängelset blir mannen villkorligt frigiven 2014 - nästan fem år i förtid. Kriminalvården skriver i ett utlåtande att återfallsrisken bedöms som hög och det ska visa sig att de får rätt. Han byter namn och återfaller snart i nya sexualbrott. Under tiden har ett av hans gamla offer, Paulina Bengtsson, skrivit en bok. Uppmärksamheten runt boken Utnyttjad, våldtagen och såld ska hjälpa till att avslöja och rädda nästa offer, som för första gången ställer upp på intervju i dokumentären. Serien är gjord 2022. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Magnus Arvidson Ett program från Tredje Statsmakten media AB. Slutmix Fredrik Nilsson.

En dag får Anna veta en mörk hemlighet. Hennes lillasyster, som är i tonåren, säljer sex via annonser på nätet. Nu börjar storasyster en kamp för att försöka rädda henne bort från sexköparna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lillasyster säljer sex mot sin vilja Annas lillasyster är i övre tonåren och lägger ut sexannonser på nätet och säljer sig till män. Men egentligen vill hon inte, att prostituera sig är en del av ett självskadebeteende, berättar hennes storasyster. - Hon stänger av, just i den stunden stänger hon av alla jobbiga känslor, kan tänka att det är det enda hon duger till för det är det enda hon kan. Sex kan fungera som självskadebeteende Cecilia Fredlund är specialistläkare inom psykiatrin i Linköping och forskar kring unga som säljer sex som kan fungera som ett självskadebeteende och ha samma funktion som de som skär eller bränner sig. Det finns sexköpare som aktivt letar unga tjejer som mår dåligt och där det är uppenbart att de har sex för att skada sig. Cecilia Fredlund menar att här borde samhället gå in och markera när såna sexköpare åker fast. - Utifrån lagen så tänker jag att personer med sexuellt självskadebeteende som utnyttjas att det egentligen skulle bli strängare straff, precis som man ser en person som är alkoholpåverkad som är i en extra utsatt position. Fler åker fast för prostitution År 2021 lagfördes 841 sexköpare. Det är nästan en fördubbling jämfört med året innan. Den större delen av prostitutionen har för länge sen flyttat från gatan till internet, till sajter som fungerar som bordeller. Den som åker fast för sexköp får böter eller fängelse i högst ett år. Serien är gjord 2022. Reporter: Pernilla Wadebäck Producent: Magnus Arvidson Ett program från Tredje Statsmakten media AB. Slutmix Fredrik Nilsson.

Med Calle röjd tvingas familjen gömma sig. Livet på flykt är som ett fängelse men kommer också visa sig bli vägen ut för Fanny. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vägen in i det som brukar kallas vittnesskyddsprogrammet leder till en campingplats i Dalarna. Där, i en stuga på 30 kvadratmeter, kommer familjen bli kvar i ett halvår. De lever i skräck, hotade av Hells Angels. Men inuti Fanny växer även andra känslor. Hon saknar sin mamma och syster. Och hennes man Calle, polisinformatören – kanske är det egentligen honom som hon fruktar? Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs. Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat. Research: Tom Henley Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

Fanny råkar höra någonting som hon inte borde höra. Det verkar som att Calle planerar att sätta dit sina gamla kriminella polare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots att han är misstänkt för grova brott blir Calle plötsligt frisläppt – och polisutredningen läggs ner. Några månader senare kommer förklaringen: Calle har blivit informatör. Men det som börjar som ett spännande uppdrag kommer sluta med att han får ett pris på sitt huvud. Och för Fanny börjar ett liv i ständig flykt. – Därför att vi är hotade av Hells Angels. Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs. Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat. Research: Tom Henley Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

När Fannys man grips av polisen, blir det början på en mardröm för hela familjen. Men inte på grund av brotten han är misstänkt för utan brotten han försökt hjälpa polisen att lösa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det börjar i ett kök i Solna. Fanny behöver hjälp att måla om köksluckorna – och Calle, en vän till familjen, ställer upp. De börjar dejta, gifter sig och flyttar ut på landet. Men det är någonting som inte stämmer. Calle umgås med skumma polare – och en sommardag blir han gripen, misstänkt för grova brott. – Jag visste ingenting om det där. Men då förstod jag att det var hans gamla kriminella liv som hade kommit tillbaka igen. Informatörens fru är en serie av Sigge Dabrowski: om livet som anhörig till polisens hemliga medhjälpare – och om vad som händer när täckmanteln röjs och hela familjen tvingas på flykt. Fotnot: Fanny och Calle heter egentligen något annat. Research: Tom Henley Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel Ett program från 2023 i samarbete med Banda Produktion.

I svart rånarluva och bruna skinnhandskar poserar 15-årige Viktor framför kameran. I handen håller han en kalashnikov. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Viktor är på rymmen från ett SiS-hem. Polisen har spårat honom till Sundsvall. I stadsdelen Bosvedjan är tre killar på väg in i sin bil, när de blir beskjutna med ett stort antal skott. – Polisen ringde och sa att de hade Viktor i förvar. Usch, vad hemskt det var att höra vad han var misstänkt för, säger hans mamma Eva. Konflikten mellan Foxtrot och Dalen Det är skotten som sätter igång den stora våldsvågen 2023. Två kriminella gäng, Dalennätverket och Foxtrot, som leds av den Kurdiske räven Rawa Majid, fortsätter sitt blodiga krig i framför allt Stockholmsområdet. I centrum för flera av dåden står pojkar från de statliga ungdomshemmen, fritagna och kontrakterade för att begå grova våldsbrott. – Det är ett jättemisslyckande. Om de här barnen placeras hos oss har vi självklart ett ansvar att se till att de också blir kvar, säger Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör vid Statens institutionsstyrelse. Sedan dokumentären sändes första gången har domen kommit i hovrätten. Även där friades huvudpersonen från misstankarna för mordförsök och fälldes för grovt vapenbrott. Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel Eva och Viktor heter egentligen nåt annat. En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Jamal kommer till SiS efter en drogpsykos i högstadiet. När han kommer ut är han tungt kriminell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På de statliga SiS-hemmen ska unga få vård och behandling för att kunna bryta med missbruk och kriminalitet. Men nio av tio som hamnar på SiS efter att ha begått brott, återfaller i brottslighet när de kommer ut, visar en studie från Acta Publica. – Vi måste förbereda oss på att ta emot barn som kommer ut ännu mer farliga för sig själva och ännu mer farliga för samhället, säger Anen Makboul, brottsförebyggande samordnare i Haninge. En kriminell skola Jamal kom till sitt första SiS-hem efter att ha missbrukat droger. Då hade han aldrig varit inblandad i organiserad brottslighet. Men inne på SiS satt redan flera äldre killar, med koppling till kriminella nätverk. – Jag kände mig mindre än dem, töntigare på nåt sätt. Jag längtade efter egna historier att kunna berätta. Jag hade aldrig gått med i ett gäng om det inte vore för SiS. – Tyvärr ser vi alltför många som går i vad jag skulle kalla en ren och skär kriminell skola, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall. Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel Jamal heter egentligen nåt annat. En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Två pojkar rymmer från ett SiS-hem. Det kommer att bli starten på den stora svenska våldsvågen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I krypterade chattar planeras ett mordförsök i den gängkriminella miljön. Rånarluvor, handskar och vapen är redan införskaffade. Nu återstår bara att hitta skyttarna. – Jag fick ett samtal om att han hade rymt. Jag fick fullständig panik, berättar Eva, vars son Viktor är placerad på ett statligt SiS-hem. Systemfel inom SiS Gängvåldet har ökat i Sverige. Både offer och gärningsmän har blivit yngre. Samtidigt har ungdomshemmen som drivs av Statens Institutionsstyrelse hamnat i fokus för debatten. – Det finns ett systematiskt fel med SiS. Alla vi som jobbar inom socialt arbete har sett år för år hur situationen har förvärrats, säger Farre Nijad, fältassistent i Sundsvall. Unga värvas som torpeder På SiS-hemmen placeras många av de unga som begått allvarliga våldsbrott. Och det är inne på SiS-hemmen som många av gärningsmännen har rekryterats. – De unga kallar det ”wet work”. Det är ett slanguttryck för att de jobbar som torpeder på utsidan, säger Benny Sellberg, tidigare arbetsledare på SiS-hemmet Eknäs. Inifrån statens ungdomshem är en serie av Petra Berggren. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Agnes Cassel Viktor och Eva heter egentligen något annat. En P1 dokumentär miniserie från 2024.

Arvids mamma har samlarproblematik. Hyresvärden kräver att hon ska rensa, annars vräks hon. Men hon verkar inte vilja ha Arvids hjälp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Arvid bara är något år gammal eskalerar samlandet för hans mamma. Det börjar med kläder, leksaker och plastpåsar men sen också låda på låda med dekorationer, dukar och lakan. När Arvid är barn upplever han att ställen han kan leka på blir allt färre. Det är som att väggarna krymper och när golvet inte räcker till börjar saker staplas. Till slut kan han inte bo kvar hemma och får flytta till sin mormor. Mamman börjar få krav från hyresvärden om att rensa bostaden, annars riskerar hon att bli vräkt. Arvid försöker hjälpa henne, men snart är det fullt igen.   ”Nu har det hänt tre gånger inom loppet av sex år. Vi kommer bara vara här igen om två år och göra samma sak igen. Ska jag fortsätta med det tills hon dör?” säger Arvid. Arvid heter egentligen något annat. Av: David Ohlsson Producent: Sigrid Edsenius och Anna Frey Slutmix: Fredrik Nilsson P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten och gjordes våren 2023.

Åke har samlat på prylar sedan han var 18 år och jobbade på en cykelverkstad. Efter 40 års samlande riskerar han att bli vräkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Åkes lägenhet finns det flera högtalare, dvd-spelare, gosedjur, kläder och andra apparater. Det står högar med lådor från golv till tak. En dag får han ett brev. Hans hyresvärd har fått höra om situationen och  vill att han flyttar ut. Han måste ta tag i det. ”Sova på gatan är inte tänkbart i mitt skick, jag är handikappad så det går inte,” säger Åke. Carl Kyrk hjälper samlare Carl Kyrk har en städfirma i Stockholm som är specialiserad på att hjälpa personer där samlandet har gått alldeles för långt. Och det är vanligare än man tror. ”Det finns en person med samlarproblematik var 500:e meter”. 250 000 svenskar kan lida av samlarsyndrom. En del av dem har samlat på sig så mycket att de riskerar att vräkas från sina bostäder. Åke heter egentligen något annat. Av: David Ohlsson Producent: Sigrid Edsenius Slutmix: Fredrik Nilsson P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten och gjordes våren 2023.

Kerstin samlar prylar för att lindra ångest. I över 20 år har sakerna växt på hög. Trots kurser och psykolog har inget hjälpt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kerstin har samlat på saker sedan hon var barn. Men i trerummaren hon flyttade hemifrån till för 30 år sedan har det blivit ett problem. Det är smala gångstigar mellan högarna på golvet, en del högar går upp till axelhöjd och köksbordet har inte synts på 15 år. Hon har inte bjudit hem någon på tio år. Hennes vänner känner inte till att hon har samlarsyndrom och hon har knappt kontakt med sin familj. Hon har gjort en egen orosanmälan till socialtjänsten, gått kurser och terapi. Men ännu har ingenting fått henne att sluta samla. Stort mörkertal Hur många som har samlarsyndrom är svårt att veta. Många skäms och försöker dölja det för sin omgivning. Men forskning visar att 250 000 i Sverige kan lida av syndromet. Kerstin heter egentligen något annat. Av: David Ohlsson Producent: Sigrid Edsenius Slutmix: Fredrik Nilsson P1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten och gjordes våren 2023.

Mayas mamma Tanja var ambulanssköterska. Hon hade ett missbruk och började stjäla mediciner på jobbet. Det blev början på en lång kamp mot psykisk ohälsa och drogberoende som påverkade hela familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mayas mamma Tanjas missbruk började med ett recept på Citodon för ryggvärk. Under många år tog hon recepten som ordinerat, men sakta övergick smärtlindringen till ett missbruk. Snart började hon stjäla läkemedel från ambulansen där hon arbetade. Hon blev polisanmäld och slutade på sitt jobb. Själv menade Tanja att hon inte fick det stöd från sitt arbete som hon behövde. Tanja fick nya anställningar, men blev också anklagad för medicinstölder på nytt. Hon kämpade med psykisk ohälsa och drogmissbruk i åratal. Det slutade med att Tanja tog sitt liv. ”Hade man lagt de resurserna som krävdes första gången, så finns det så mycket som kan förhindras, då tror jag att det hade slutat helt annorlunda”, säger dottern Maya. Stor tystnadskultur Många läkare och sjuksköterskor som jobbar inom vården och har ett drogmissbruk vittnar om stora skam- och skuldkänslor kring att ha ett beroende. Samtidigt brister stödet från arbetsgivare.  Både vårdpersonal, forskare och Inspektionen för vård och och omsorg, IVO, menar att kunskapen om missbruk bland vårdpersonal bland arbetsgivare behöver förbättras. Och att mycket handlar om att börja prata om problemet. Vårdpersonalen och missbruket är en serie av Magdalena Brander från 2024. Producent: Anna Frey Slutmix: Staffan Schöier Hit kan du vända dig om du mår dåligt  https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar–besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/till-dig-som-har-sjalvmordstankar/ https://suicidezero.se/hjalp-och-rad/stodlista-till-dig-som-mar-daligt/

Läkaren Johan är på ett apotek. Han ska hämta ut narkotikaklassade läkemedel. Ett recept han har skrivit ut till sig själv. Och det här är långt ifrån första gången han gör det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett recept på det narkotikaklassade läkemedlet Tramadol mot huvudvärk blir början på ett långvarigt missbruk för läkaren Johan. Medicinerna hjälper mot den oro och stress han känner i livet säger han. ”Det blir ett verktyg för att orka arbeta mer. Men samtidigt underhåller beroendet ångesten, oron och stressen. Det blir en ond spiral” När missbruket är som värst har Johan under en månads tid hämtat ut nästan 450 narkotikaklassade tabletter på apoteket till sig själv. Bristfälligt kontrollsystem I Sverige har man som läkare rätt att egenförskriva recept. Det innebär att man får skriva ut läkemedel till sig själv. Antalet läkare som blir av med sin legitimation eller får prövotid, alltså att man under en tid är under uppsikt, på grund av missbruk har ökat de senaste åren. I flera fall har läkarna skrivit ut narkotikaklassade läkemedel till sig själva. Och kontrollsystemet som ska fånga upp läkare som överförskriver narkotika har brister. Nu höjs röster för att läkares rätt att skriva ut mediciner för eget bruk behöver regleras. Vårdpersonalen och missbruket är en serie av Magdalena Brander från 2024. Johan heter egentligen någonting annat. Producent: Anna Frey Slutmix: Staffan Schöier