Arvids mamma har samlarproblematik. Hyresvärden kräver att hon ska rensa, annars vräks hon. Men hon verkar inte vilja ha Arvids hjälp. När Arvid bara är något år gammal eskalerar samlandet för hans mamma. Det börjar med kläder, leksaker och plastpåsar men sen också låda på låda med dekorationer, dukar och lakan. När Arvid är barn upplever han att ställen han kan leka på blir allt färre. Det är som att väggarna krymper och när golvet inte räcker till börjar saker staplas. Till slut kan han inte bo kvar hemma och får flytta till sin mormor.Mamman börjar få krav från hyresvärden om att rensa bostaden, annars riskerar hon att bli vräkt. Arvid försöker hjälpa henne, men snart är det fullt igen. Nu har det hänt tre gånger inom loppet av sex år. Vi kommer bara vara här igen om två år och göra samma sak igen. Ska jag fortsätta med det tills hon dör? säger Arvid. Arvid heter egentligen något annat.Av: David Ohlsson Producent: Sigrid Edsenius och Anna Frey Slutmix: Fredrik NilssonP1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten.

Åke har samlat på prylar sedan han var 18 år och jobbade på en cykelverkstad. Efter 40 års samlande riskerar han att bli vräkt. I Åkes lägenhet finns det flera högtalare, dvd-spelare, gosedjur, kläder och andra apparater. Det står högar med lådor från golv till tak. En dag får han ett brev. Hans hyresvärd har fått höra om situationen och vill att han flyttar ut. Han måste ta tag i det.Sova på gatan är inte tänkbart i mitt skick, jag är handikappad så det går inte, säger Åke.Carl Kyrk hjälper samlareCarl Kyrk har en städfirma i Stockholm som är specialiserad på att hjälpa personer där samlandet har gått alldeles för långt. Och det är vanligare än man tror.Det finns en person med samlarproblematik var 500:e meter.250 000 svenskar kan lida av samlarsyndrom. En del av dem har samlat på sig så mycket att de riskerar att vräkas från sina bostäder.Åke heter egentligen något annat.Av: David Ohlsson Producent: Sigrid Edsenius Slutmix: Fredrik NilssonP1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten.

Kerstin samlar prylar för att lindra ångest. I över 20 år har sakerna växt på hög. Trots kurser och psykolog har inget hjälpt. Kerstin har samlat på saker sedan hon var barn. Men i trerummaren hon flyttade hemifrån till för 30 år sedan har det blivit ett problem. Det är smala gångstigar mellan högarna på golvet, en del högar går upp till axelhöjd och köksbordet har inte synts på 15 år.Hon har inte bjudit hem någon på tio år. Hennes vänner känner inte till att hon har samlarsyndrom och hon har knappt kontakt med sin familj. Hon har gjort en egen orosanmälan till socialtjänsten, gått kurser och terapi. Men ännu har ingenting fått henne att sluta samla.Stort mörkertalHur många som har samlarsyndrom är svårt att veta. Många skäms och försöker dölja det för sin omgivning. Men forskning visar att 250 000 i Sverige kan lida av syndromet.Kerstin heter egentligen något annat.Av: David Ohlsson Producent: Sigrid Edsenius Slutmix: Fredrik NilssonP1 Dokumentär Miniserie Hoarders görs i samarbete mellan Sveriges Radio och Tredje Statsmakten.

Små samhällen som plågas av inbrott, stölder och dödsolyckor och polisen kommer alltmer sällan dit. Över hela Sverige vittnar polis och åklagare om en omöjlig situation. Så kallade livsstilskriminella begår brott efter brott, men är svåra att få stopp på. Samtidigt visar flera forskningsrapporter att polisnärvaron på landsbygden har minskat. Polisen har inga resurser. Vi känner oss övergivna och bortglömda, säger Åke, som bor i Torsås i Småland.Det handlar om bland annat stölder, inbrott och inte minst trafikbrott. Förövarna är inte sällan missbrukare, som lever på små orter på landet. Många gånger är man på jakt efter droger. Då bryr man sig bara om sig själv. Det är många olyckor som jag har orsakat, säger Patrik "Putte" White, före detta narkoman och livsstilskriminell.Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.Producent: Martin Jönsson Slutmix: Nima ShamsKalmar, januari 2021.

Ett litet samhälle i Småland blir under mer än decennium centrum för droghandel och häleri. Samhället Hermanstorp är inte större än en handfull hus. Runtomkring ligger ängar och bondgårdar. Men i mitten av 00-talet börjar byn genomgå en förvandling.Det var en typisk småländsk idyll som förändrades. Det är inte ofta vi har ställen där det händer så mycket som det gjorde där, säger polisen Fredrik Eriksson.I en speciell fastighet bor en mystisk husägare. Han omger sig med narkomaner och yrkeskriminella. Det sägs att huset är centrum för droghandel och olika brott.Allt jag gjorde var att stjäla. Då åkte man till Hermanstorp för att avyttra stöldgodset och för att skaffa narkotika. Han satt ju alltid där ute som en kung. Och han hade det man ville ha, säger Patrik Putte White, tidigare yrkestjuv och narkoman.Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.Producent: Martin Jönsson Slutmix: Nima ShamsKalmar, januari 2021.

En bil kommer i hög fart på en småländsk landsväg. Bakom ratten sitter en man hög på amfetamin. Snart kommer två personer vara döda. Drograttfylleri är farlig brottslighet. Väldigt farlig brottslighet, säger åklagare Kjell Jannesson.Över hela Sverige vittnar poliser och åklagare om ett växande problem: personer som begår brott efter brott men som är svåra att få stopp på. De kallas livsstilskriminella och det handlar inte minst om trafikbrott. Ibland, som en sommardag i juni 2017 på landsvägen utanför Skrika i Småland, går det riktigt illa. Det var en av de värsta olyckor jag har varit på, säger Ulrik Lang, polis i Kalmar.Mannen som orsakade olyckan utanför Skrika döms så småningom till fyra och ett halvt års fängelse av Göta hovrätt. Men efter tre år är han ute igen och kommer snart börjar begå nya brott.Laglös landsbygd är en serie av Sigrid Edsenius.Producent: Martin Jönsson Slutmix: Nima ShamsKalmar, januari 2021.

Emil växer upp med våld i hemmet och när skolsköterskan ser hans blåmärken byter han skola. Som vuxen undrar han varför ingen gjorde något. Emil klarar inte att höra de hjärtskärande skriken, han går emellan och blir själv slagen. I dag är han vuxen och minns hur han rymde ut i skogen.Barn som växer upp i ett hem där våldet blivit vardag kan få stora problem både på kort och lång sikt. Deras hjärna ställer in sig på ständig fara och det skadar deras inlärningsförmåga och sociala samspel.När Emil går på mellanstadiet kan han inte klockan och nu som vuxen har han posttraumatisk stress.De tysta barnenNär skolsköterskan frågar om Emils blåmärken så byter han skola. Familjens hemlighet får inte komma ut. Inte ens när polisen larmas ut till hemmet en stökig natt så reagerar myndigheterna på Emils situation.I dag frågar han sig varför ingen såg den lille pojken som for illa. För att bearbeta sitt trauma skriver han musik och tecknar och i sociala medier hittar han stöd från andra med liknande uppväxt.Emils namn är fingerat.Barnen mitt i våldet är en dokumentärserie i tre delar av Pernilla Wadebäck i samarbete med Tredje Statsmakten Media.Producent: Magnus Arvidson Ljudmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2023.

Anna blir slagen och hotad med en kniv. Dottern försöker skydda sina småsyskon och ritar en flyktkarta. Numera är det ett brott när barn bevittnar våld i nära relation. Barnen får en egen röst i rättsprocessen, men även om förövaren döms för barnfridsbrott så har barnets trygghet skadats för livet.Mamma Anna tvingas säga till barnen att hon inte älskar dem. Hon blir hotad och slagen och minsta barnet klamrar sig fast vid hennes ben.Barnens röst viktig Äldsta dottern berättar om våldet i ett barnförhör, det blir viktig bevisning liksom flyktkartan hon ritat med streckgubbar och pilar. Mamman och barnen lever gömda med nya identiteter trots att pappan dömdes i tingsrätten. Deras liv kommer aldrig bli som förut men de har kommit bort från våldet.Annas röst är utbytt och namnet fingerat. Barnen mitt i våldet är en dokumentärserie i tre delar av Pernilla Wadebäck i samarbete med Tredje Statsmakten Media.Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2023.Om du eller någon du känner mår dåligt finns det hjälp att få.Här finns några kontaktvägar:BRIS barnens rätt i samhället, hjälp för barn och unga. https://www.bris.seBUP barn och ungdomspsykiatri https://www.bup.seJourhavande medmänniska https://www.jourhavande-medmanniska.se

Joel och Olle, fyra och sex år gamla, gömmer sig under sängen när deras mamma blir misshandlad. De är övertygade om att hon kommer dö. För vart tionde barn i Sverige är hemmet inte en trygg plats, utan en plats där våldet blivit en del av deras vardag. Ofta är det en väl bevarad hemlighet men i domar och förundersökningar kan man läsa om barn som larmar 112, barn som gömmer sig, skyddar sina syskon och går emellan med fara för sina egna liv.Joel och Olle har en hemlighet med sin pappa. Han slår dem när mamma Karin inte är där, och han slår henne framför dem.Stort trauma för barn som bevittnar våldAtt se en närstående bli utsatt för våld är minst lika skadligt för barnen som om de själva blir slagna. Olle och Joel bär på ett stort trauma och när polisen kom och grep deras pappa så rycktes barnen och mamman bort från allt.Idag har Karin och hennes söner ett nytt liv på en ny ort, men lever ännu med djupa spår.Namnen i dokumentären är fingerade.Barnen mitt i våldet är en dokumentärserie i tre delar av Pernilla Wadebäck i samarbete med Tredje Statsmakten Media.Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Fredrik NilssonProgrammet gjordes 2023.Om du eller någon du känner mår dåligt finns det hjälp att få.Här finns några kontaktvägar:BRIS barnens rätt i samhället, hjälp för barn och unga. https://www.bris.seBUP barn och ungdomspsykiatri https://www.bup.seJourhavande medmänniska https://www.jourhavande-medmanniska.se

Tomas är nere på botten efter granskningar och en förlorad tränartitel. Trots vittnesmålen om utnyttjanden vill han nu slå tillbaka. Manliga toppryttare och tränare inom ridsporten är få och de behandlas ibland som idoler. Inom ridsporten finns en kultur av trakasserier, utnyttjanden och övergrepp som är vardag för många hästtjejer.Trots polisutredningar, avstängningar och vittnesmål om övergrepp har männen i flera fall fått behålla sina tränarlicenser, kunnat fortsätta tävla och fått olika uppdrag.Ryttarna kan fortsätta tävla i SverigeUnder sommaren 2022 stängs två toppryttare i Sverige av från visst tävlande, efter uppgifter om olämpligt sexuellt beteende mot olika tjejer. Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor SigvardsonProgrammet gjordes 2022 och 2023

Isabella är glad och förhoppningsfull när hon får jobb på en känd ryttares gård. Men det ändras snabbt när han ger sig på henne. 2019 åker Isabella till en känd ryttares gård för att vara arbetande elev. Hon jobbar från tidig morgon till sen kväll och har ansvar för ett tiotal hästar. När ryttaren gör sexuella närmanden berättar hon för Svenska Ridsportförbundet och hoppas på stöd och konsekvenser för ryttaren. Men först när ryttaren anmäls till det internationella ridsportförbundet FEI händer det något. Ville hindra att fler tjejer utsättsInom ridsporten utsätts många unga tjejer för sexuella trakasserier, utnyttjanden och olämpliga relationer. Männen som utnyttjar sina positioner som lärare, tränare eller arbetsgivare stoppas sällan.Men en del unga tjejer säger ifrån och väljer att anmäla eller att gå ut och berätta offentligt.Efter att jag varit där har nya, unga tjejer åkt till honom. Jag tänkte att det kanske de ska stoppa, säger Isabella.P1 Dokumentär har sökt ryttaren utan framgång. Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor SigvardsonProgrammet gjordes 2022.

Sexuella trakasserier och utnyttjanden är vardag för många unga tjejer inom ridsporten. Och något som männen i eliten ofta kommer undan med. I stall och på tävlingsplatser finns tusentals kvinnor och tjejer, alla förenade i sin kärlek till hästar och ridning. Männen är få. Men ändå finns det på många ställen en kultur av sexuella trakasserier, utnyttjanden och övergrepp.En hopptränare kritiseras för att inleda relationer med flera av sina elever. I mitten av 00-talet anklagas han för sexuellt utnyttjande mot en 15-åring. Han nekar till anklagelserna och hävdar att det varit fråga om samtycke.Dokumentärserien Hästkarlar och stalltjejer handlar om kulturen har accepterats inom ridsporten. Det handlar om män som varit och är framstående inom sporten. I flera fall handlar det om personer som ridit i svenska landslag och utnyttjat sin position i förhållande till unga tjejer som varit anställda, praktikanter eller ridelever. Reportrar Annelie Frank och Sigrid Edsenius Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor SigvardsonProgrammet gjordes 2022.

Diego åker till Göteborgs rika stadsdelar och begår rån för att tjäna snabba pengar. Till slut måste han välja mellan fotbollen och gänget. Diego är offensiv mittfältare och viktig i laget. Men fotbollen är inte hans enda lojalitet. Vid sidan av planen lockar vännerna i gänget och de snabba pengarna. Vilken roll kan fotbollen spela som motvikt till fattigdom och kriminalitet?Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp i risk för fattigdom. Om barnfattigdom i SverigeVart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands är siffrorna ännu högre. Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik HenrikssonEn produktion från 2021.

När Jacks storebror tröttnade på sina trasiga kläder valde han kriminaliteten. Tre år senare lever hela familjen under hot på hemlig adress. Jack fick aldrig gå i simskola och tvingades sluta med fotbollen. Hans ensamstående mamma hade inte råd. Hans storebror har börjat sälja droger för att tjäna snabba pengar men när han hamnar i konflikt med gänget rycks hela familjen upp. Jack slits mellan ekonomisk utsatthet och viljan att göra rätt. Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra. I Göteborgsförorterna Biskopsgården och Backa möter vi några av de barn som växer upp i risk för fattigdom. Om barnfattigdom i SverigeVart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands är siffrorna ännu högre. Ung och fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra.Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik HenrikssonEn produktion från 2021.

När Fatma slutar nian ser hon fram emot att resa och köpa skor. Men hon har inte råd och sommaren blir inte som hon hoppats på. Vännerna åker på semester, shoppar och badar. Själv blir Fatma kvar på sin gård i Biskopsgården, Göteborg, och har inte ens råd med en spårvagnsbiljett. Det här är berättelsen om ett Sverige där vart femte barn lever i risk för fattigdom och där sommarlovet kan bli den värsta tiden på året.Om barnfattigdom i SverigeVart femte barn i Sverige växer upp i det som kallas risk för fattigdom eller relativ fattigdom. Det innebär att familjens inkomster understiger 60 procent av medianinkomsten i landet. Bland barn till föräldrar födda utomlands, som många är i Biskopsgården, är siffrorna ännu högre. Ung och Fattig är en dokumentärserie i tre delar av Ulrika Nandra.Producent: Martin Jönsson Slutmix: Henrik Henriksson En produktion från 2021.

2016 sätts Michelle i en fyllecell hos polisen i Lund. Hon har tagit en överdos, men får inte sjukvård. Några timmar senare är hon död. Sedan 2015 har 38 personer dött i polisens arrestceller, enligt siffror från Polisens avdelning för särskilda utredningar. De har avlidit av alkohol- eller narkotikaförgiftning eller av sjukdom. Det gäller både brottsmisstänkta och personer som omhändertagits för att de varit påverkade.Mamman kritisk mot fyllecellerEn av de som är kritiska mot att berusade eller narkotikapåverkade personer tas om hand av polisen är Michelles mamma Ann-Sofi Ekholm. Polisen förstod aldrig att Michelle hade tagit en överdos metadon. De tog hand om henne för att hon inte kunde ta hand om sig själv. Men de kunde inte heller ta hand om henne, med facit i hand, säger Ann-Sofi Ekholm. Systemet med fylleceller hos polisen har fått kritik från många håll och under lång tid. Det har kritiserats av anhöriga, poliser, politiker och Justitieombudsmannen.Våldsmonopolet är en dokumentärserie i tre delar av Sigrid Edsenius. Producent: Anna Frey anna.frey@sr.se Slutmix: Tor Sigvardson Programmet gjordes 2022

Hösten 2021 dör 32-årige Anton i samband med ett polisingripande på ett vandrarhem i Nybro. Hans mamma Mari undrar vad det var som hände. De senaste tio åren har minst 85 personer dött i samband med polisens ingripanden. Det visar siffror från Rättsmedicinalverket och Polisen. Händelserna betraktas som olyckor, utredningar har lagts ned och nästan ingen har ställts till svar för det som hände.Dog när polisen ingrepEn av personerna bakom statistiken är Anton. I november 2021 larmas SOS om att en kvinna tros ha tagit en överdos på ett vandrarhem i Nybro. Polis skickas för att bistå ambulans på plats då SOS fått besked om att kvinnans pojkvän, Anton, är våldsam. Poliserna får ner Anton, men han kämpar emot. Dagen efter får hans mamma Mari besked om att hennes son dött i samband med ett polisingripande.P1 Dokumentär Miniserie söker svaren om vad som orsakade Antons död.Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius. Producent: Anna Frey anna.frey@sverigesradio.se Slutmix: Tor Sigvardson

En morgon vaknar Daniel i polisens fyllecell i Halmstad. Han blir snart anklagad för våld mot tjänsteman, men det är något som inte stämmer. De senaste åren har antalet anmälningar mot polisen ökat. Det handlar om glömda vapen, poliser som läst utredningar utan behörighet men också om misshandel och tjänstefel. Bara tre procent av anmälningarna leder till åtal.Beviset som friade DanielDaniel minns inte våldet själv och förnekar brott, men han och många omkring honom tror att han är skyldig. Tills ett bevis kommer fram som visar att Daniel tvärtom är ett brottsoffer. Annars skulle det säkert se helt annorlunda ut idag. Då skulle man garanterat blivit dömd för det är ord mot ord. Polisens ord väger ju alltid tyngre.Våldsmonopolet är en serie i tre delar av Sigrid Edsenius. Producent: Anna Frey anna.frey@sverigesradio.se Slutmix: Johanna Carrell Fotnot: P1 Dokumentär Miniserie har sökt den dömda polisen, som valt att inte medverka i dokumentären. Fallet har ännu inte avgjorts i hovrätten.

På en parkeringsplats blir Olivia misshandlad av sin pojkvän. Men det är inte första gången hon fått stryk. Bland både offer och förövare har många blivit slagna som barn. Jag fick en sjuk tanke första gången jag fick en ordentlig smäll av min partner. Det var: fuck you, min morsa slår hårdare, säger Olivia.Olivia växte upp med en våldsam mamma. Hon blev utsatt för våld av sin första pojkvän och skulle med tiden komma att hamna i nya relationer som följde samma mönster. Jag höll ihop och ursäktade våldet i hopp om att det bara skulle lösa sig. Hur börjar våld i nära relationer?Våld i nära relationer mellan unga är vanligare än vad forskarna hittills trott. Men våldet uppstår inte ur ett vakuum. Forskning från Stockholms universitet har visat att våldet går i arv och att de personer som själva upplevt våld som barn, i högre utsträckning tar våldet med sig in i sina egna nära relationer. Det finns ett starkt samband mellan att vuxit upp med våld i hemmet och sedan bli utsatt eller utöva våld i sin första kärleksrelation. Det är en markant ökad risk för att utsättas senare i livet om man har gjort det tidigt, säger Carolina Överlien, professor i socialt arbete.Vändpunkten blev ett brevFör Olivia kom vändpunkten i form av ett brev, från hennes bonuspappa Christer. Efter en våldsam uppväxt och flera destruktiva relationer lyckades hon till slut gå vidare. Det brevet räddade mig. Att få den bekräftelsen, att våldet inte är okej och att det är okej att det inte är okej. Då visste jag att jag inte var ensam, säger Olivia.Mår du dåligt av din relation?Besök ungarelationer.se. Här finns även stöd för föräldrar.Våldsam ung kärlek är en serie i tre delar av Ulrika Nandra.Slutmix: Bengt PetterssonProducent: Martin Jönsson martin.jonsson@sverigesradio.seFotnot: Olivia och Christer heter egentligen något annat.

Dagen efter att Ines fyllt 15 år tvingas hon till sitt första samlag. Bland unga tjejer har nästan varannan upplevt sexuellt våld. Väldigt tidigt förstod jag att tjejen ska gå med på allting. Sex ska vara grovt. Om det är sex utan våld är det inte bra sex. Men vill jag verkligen det? säger Ines.Forskarna är eniga: våld i ungas nära relationer är lika vanligt som bland vuxna. I en studie från Stockholms universitet framkommer att det sexuellt våldet är särskilt framträdande bland unga. Var tredje person mellan 15 och 19 år som deltog i studien svarade att de hade egna erfarenheter av sexuellt våld. Sett bara till tjejerna hade 44 procent, nästan varannan, blivit utsatt för sexuellt våld. Det är framför allt tjejer som blir utsatta. Det var ett av de viktigaste fynden i studien, att det handlade om så många tjejer, och att det sker upprepade gånger och på ett systematiskt sätt, säger professor och forskningsledare Carolina Överlien.Vad är våld i nära relationer?Våld i nära relation kan se ut på olika sätt. Det kan bland annat vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, digitalt eller ekonomiskt. I studien från Stockholms universitet framgår att varannan av de tillfrågade i åldrarna 15 till 19 hade upplevt psykiskt våld som kränkningar, manipulation, kontroll eller hot. Var tredje hade upplevt olika sorters sexuellt våld. En av sex hade upplevt fysiskt våld. Alla de här våldstyperna kan vara oerhört negativa på olika sätt. Sexuellt våld är vanligtvis en väldigt utsatt situation och det är stor risk att man lider men av det. Men psykiskt våld, fysiskt våld eller sexuellt våld: man kan må precis lika dåligt, säger Filip Broström, psykolog verksam vid mottagningen Alternativ Till Våld (ATV) i Jönköping.Mår du dåligt av din relation?Besök ungarelationer.se. Här finns även stöd för föräldrar.Våldsam ung kärlek är en serie i tre delar av Ulrika Nandra.Producent: Martin Jönsson martin.jonsson@sverigesradio.seSlutmix: Bengt PetterssonFotnot: Ines heter egentligen något annat.