Priset på mat har ökat rekordmycket i Sverige, hur gör andra länder för att hålla priserna nere? Följ med P4 världen till Norge, Frankrike och Zimbabwe där prisutvecklingen skiljer sig från den svenska. På bara ett år har matpriserna ökat med 20% i Sverige vilket är den största ökningen sedan 50-talet. Mycket beror på kriget i Ukraina och de höga elpriserna vilket gör att prisökningarna påverkar många länder. Men om vi jämför den svenska utvecklingen med våra grannländer så är det ändå skillnad. De svenska priserna har ökat mest i Norden. I P4 Världen ska vi ta en titt på vad ett par andra länder har gjort för att hålla priserna nere.I Norge pågår ett priskrig mellan matbutikerna där handlarna pressas att hålla priserna nere för att locka kunder. Vår Norgekorrespondent Carina Holmberg berättar hur den norska Kiwi-effekten som ser ut att påverka den norska inflationen.Pristak i FrankrikeFör att lindra prisökningarna för franska matkunder så har matkedjor ingått en överenskommelse med regeringen om att sänka priset till vad man kallar lägsta möjliga nivå på ett antal varor fram till i sommar. Hör frilansjournalist Johan Tollgerdt berätta om den franska frustrationen över höjda priser och att vakter allt oftare kollar kunders väskor så att matvaror inte stjäls.I Zimbabwe slås det matprisrekord. Där har matpriserna stigit med 285% vilket gör det omöjligt för många att handla mat. Afrikakorrespondent Richard Myrenberg förklarar varför maten har blivit så dyr och hur fattiga människor kämpar för att klara sig.I takt med att maten blir dyrare, speciellt grönsaker och frukt, så finns det en risk att näringshalten på våra tallrikar minskar. Dietist Sofia Antonsson ger tips om hur vi kan äta billigt utan att tumma på näringen.

Ett år efter invasionen. Om hjältemod, krigströtthet vardag och framtid i krigets Ukraina. För ett år sedan förändrades livet totalt för miljontals människor i Ukraina. Från att känna sig trygg i sin egen säng om natten förändrades allt den där tidiga morgonen den 24 februari 2022. Lugna drömmar förvandlades till en levande mardröm berättar Kateryna Martinyuk som bor i Lviv i västra Ukraina. Hör hur kriget tvingar barnen att växa upp fort men även hur planer om framtiden skapar hopp.Kateryna har valt att stanna i Ukraina samtidigt som flera miljoner har lämnat landet. Vår utsända Trygve Ulriksen Skogseth finns vid den polska gränsen dit många tog sig för ett år sedan. Hur ser livet ut på andra sidan gränsen och när ska man våga vända tillbaka till sitt hemland? Ryssar i Sverige känner sig som monsterVi möter Anja som känner sig som en brottsling för att hon är född i Ryssland. Den generella synen på ryssar har förändrats och det är något som Anja hanterar dagligen.Vår korrespondent Caroline Kernen, med fokus på unga, rapporterar från Kiev om hur ungas liv påverkas av kriget. Hör om rädsla, osäkra framtidsplaner och synen på att man kan behöva offra allt för kriget.

Trots att vissa byggnader var helt nybyggda så stod de inte emot de kraftiga jordbävningarna som har skakat Turkiet och Syrien. Men i vilken utsträckning kan man faktiskt jordbävningssäkra en stad? Hur är det att leva på en plats där marken när som helst kan börja skaka? Och vad kan göras för att förhindra att ett skalv blir förödande?Jordbävningskatastrofen i Turkiet och Syrien har påmint oss om den enorma risk som människor på flera håll i världen lever med. Följ med till Eldringen runt Stilla havet och San Andreasförkastningen i Kalifornien och hör vår utsända rapportera om det senaste från katastrofen i Turkiet och Syrien.I amerikanska Kalifornien är oron för ett skalv ständigt närvarande. Hör vår korrespondent Roger Wilson om hur myndigheterna uppmanar befolkningen att förbereda sig inför att marken börjar skaka. Ett annat jordbävningsdrabbat land är Indonesien där myndigheterna har byggt upp en stor beredskap för katastrofhjälp just vid jordbävningar. Asien-korrepondent Peder Gustafsson berättar hur drabbade områden som Filippinerna och Thailand ser på det förebyggande jordbävningsarbetet på helt olika sätt.Jordbävningssäkra byggnaderEnligt nyhetsbyrån AP så har Turkiet i åratal ignorerat byggregler. Det hävdar experter efter de katastrofala jordskalven som förstörde minst 12 000 byggnader och dödade över 20 000 människor. En anledning är byggboomen i landet som skulle genomföras snabbt och billigt, enligt kritikerna.Italien är världsledande när det gäller forskning kring att jordbävningssäkra hus och byggnader. Vetenskapskommentator Ulrika Björkstén ger oss en bild av hur byggnadskonstruktion och materialval kan få hus att överleva jordbävningens kraft.

Barn behöver röra på sig mer. Barns inaktivitet är ett problem över hela världen - och vi svenskar är inte så duktiga som vi tror. De unga kallas av vissa för den mest stillasittande generationen när barn o unga väljer spelkonsoler och sociala medier på mobilen framför rörelse, lek och aktivitet. Frågan är hur detta kommer att påverka de ungas framtida liv, och hur kan vi aktivera dem som sitter stilla. Skolbarn i Sverige rör inte på sig tillräckligt mycket, långt ifrån faktiskt. Sverige hamnar nämligen i botten när Världshälsoorganisationen jämför hur pass fysiska barn är i 45 olika länder.Medicinera små barn med överviktFölj med vår hälsokorrespondent Sara Heyman till Fiji som brottas med ett stort antal barn med fetma. Vi hör även hur Nya Zeeland jobbar med att få in rörelse i läroplanen. I USA finns stora problem med övervikt bland barn och unga. Vår korrespondent Cecilia Khavar berättar om det amerikanska läkarförbundets nya rekommendationer som föreslår att små barn med fetma ska medicineras, och att barn ska erbjudas fetmaoperationer. Rekommendationer som lett till en het debatt. I Danmark uppmanas barn till ''risky play''. Där ska barn utmanas och fatta egna beslut under leken. Det kan handla om att klättra högt i träd eller leka med yxor. Vår Danmarkskorrespondent Samuel Larsson förklarar vad syftet är med denna riskabla lek. Hälso och idrottsforskare Ann-Christine Sollerhed ger sin bild av varför barn blir allt mer stillasittande och berättar vad som krävs för att få dem i rörelse igen. Och så får vi svar på frågan hur barn kan komma att påverkas i ett vuxet liv av att röra sig för lite som barn.

Vapen dödar allt fler i USA. Hör om metoderna som används för att krossa våldet i utsatta områden. Året har börjat med en hemsk våg av skjutningar i Sverige och här i P4 Världen fortsätter vi att fråga oss vad som finns att lära av andra länders arbete med att få stopp på gängkriminalitet. Värsta året för masskjutningar i USA Skjutvåldet under förra året slog rekord i Sverige men det går inte att jämföra med problemen i USA på långa vägar där skjutningarna är åtta gånger så vanliga som i Sverige. Även om det är spektakulära händelser som skolskjutningar som får mest uppmärksamhet i amerikanska medier så sker också många av skjutningarna i USA i ungefär samma miljöer som i Sverige. De sker ofta i utsatta områden, och ofta mellan gäng som vill kontrollera narkotikamarknaden.Hör vår korrespondent Roger Wilson i San Francisco berätta om gängkonflikter och hur medlare genom samtal arbetar för att stävja våldet. I Washington finns korrespondent Cecilia Khavar som förklarar varför masskjutningarna i USA blir allt fler och hur skolskjutningar påverkar debatten om vapenlagarna.

Varför är Sverige värst i Europa när det gäller dödligt våld med skjutvapen och vilka länder kan vi låna metoder från? Sverige ligger i topp i Europa när det gäller dödligt vapenvåld och frågan är nu om andra länder gör nåt som vi skulle kunna ta efter för att få så vis få stopp på dödandet. Sverige är värst när det gäller dödsskjutningarKriminolog Manne Gerell förklarar på vilket sätt Sverige sticker ut jämfört med andra länder i Europa och varför skjutvapenvåldet ökar här samtidigt som andra länder lyckas få ner antalet dödsskjutningar.Så ska gängvåldet stoppasDen senaste tiden har ju skjutningar och sprängningar tagit liv i både stora och små svenska städer. Den nya nya justitieministern Gunnar Strömmer har utlovat en ny strategi för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten som många av skjutningarna är kopplade till. Vi vet sedan tidigare att den nya regeringen vill börja använda sig mer av danska metoden. Vi här Danmarkskorrespondent Samuel Larsson om hur Danmark arbetar mot våldet och varför Danmark har blivit en sådan viktig förebild för svenskt rättsväsende.Vi beger oss även till England och vår korrespondent Stephanie Zakrisson. I England har man en liknande våldsspiral som vi har i Sverige. Skillnaden är att knivvåldet dominerar gängkriget i London samtidigt som de svenska gängen skjuter. Hör kriminolog Manne Gerell om vilka andra länders metoder som skulle kunna importeras till Sverige för att bryta den pågående våldsspiralen.

Följ med till Nederländerna där jurister och klimataktivister har tvingat fram skärpt miljöpolitik och hör om Eus klimatpolitik som går längre än svenska politiker hade tänkt sig. Medan klimatfrågan hamnat i skuggan av andra politiska frågor i Sverige har EU ökat tempot för unionens klimatomställning. När Sverige nu tar över ordförandeskapsposten kommer flera av de viktiga sista pusselbitarna hamna på plats i det övergripande klimatpaketet Fit for 55. Ekots EUkommentator Susanne Palme berättar om vad som har gjorts hittills och om hur klimatomställningen hänger ihop med Ukrainakriget. Ett land som redan tvingats gå längre än landets politiker hade tänkt sig är Nederländerna. Där tvingade jurister och klimataktivister för ett par år sen sin regering att lägga om klimatpolitiken så att den når upp till målen som landet och EU satt upp. Ekots klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola besökte nyligen Nederländerna för att se hur det gått.Programledare: Kajsa Boglind Tekniker: Johanna Carell

I årets sista P4 Världen lyfter vi fram några av årets största händelser. Vad kan Putin tänkas skåla för när vi träder in i ett nytt år? När blir smöret överkomligt i pris igen och kan protesterna i Iran leda till en förändring? Nytt år, nya möjligheter. Ett avslut på något och en början på något nytt. Vad kan vi förvänta sig av 2023 när det gäller några av 2022 års största händelser som mer eller mindre påverkat oss alla.I historieböckerna så kommer 2022 att vara året då Ryssland invaderade Ukraina. Den 24 februari förändrades livet för Kateryna Martyniuk, som bor och pluggar bland annat svenska i Lviv i Ukraina. Hör hur hon ser på framtiden.Vad skulle möjliggöra att kriget i Ukraina tar slut? Fredrik Wadström, programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland berättar vad president Putin kan tänkas planera inför 2023.Ekonomin, hur stor kan inflationen bli och när vänder det. Ekonominkommentator Kristian Åström ger besked.Kvinnornas kamp i Iran har spridit sig välden över blir 2023 året då det sker en förändring? Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén, berättar om folket som vägrar ge upp trots regimens våldsamma motstånd.Frågorna hänger i luften, bara 2023 kommer att kunna ge oss svaren men vi ska försöka så gott det går att resonera kring framtiden.Programledare Catarina Spåre GustafssonProducent Kajsa BoglindTekniker Christer Tjernell

Julaftonsspecial om jultraditioner från väldens alla hörn. Alla har vi våra egna uppfattningar om vad som hör julen till. Samtidigt har våra egna julfiranden rötter i olika traditioner som skiljer sig åt en del runt om i världen men som också har väldigt mycket gemensamt. Julaftonens P4 Världen innehåller en samling julkort från När och Fjärran. Vi ska få höra om jultraditionerna i USA och Ryssland, Ukraina, Bangladesh och Danmark.Programledare Kajsa BoglindTekniker Stina Fagerberg

Över en natt så skrotade den nya svenska regeringen bonusen för de som köper en klimatsmart bil. Samtidigt har EU bestämt att alla bilar som säljs från 2035 ska vara elbilar. Hur ska det här gå till, och när kan fler få råd med en elbil? P4 Världen om hur man runtom i världen jobbar för att hjälpa bilägare att fatta miljövänliga beslut. För elbilar ska bli det nya normala, det kom man fram till under FN:s klimattoppmöte COP27. Kinakommentator Hanna Sahlberg berättar om hur Kina spottar ur sig elbilar och hur man begränsar antalet bilar på vägarna genom att lotta ut registreringsskyltar. I södra Europa går det däremot trögare, både Italien och Spanien ligger efter när det gäller att ställa om till elbilar. Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson Boij förklarar hur viktig bilen är för fransmännen och vad som krävs för att fler elbilar ska komma ut på vägarna.Många länder har infört bonussystem för att fler ska ha råd att köpa en elbil. Sveriges regering tog nyligen bort detta bonussystem. Victor Jensen, bilreporter på Ekot förklarar vilken effekt det här kommer att få, och hur Norges förmånssystem har lett till att runt 80% av de nyproducerade bilarna är just elbilar.Även om elbilar ses som klimatsmarta så påverkar produktionen bakom varje ny elbil klimatet. Hör Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på Chalmers tekniska högskola om hur miljövänlig elbilen egentligen är och om när elbilen blir det nya normala.Programledare Catarina Spåre GustafssonProducent Kajsa BoglindTekniker Tim Kellerman, Brady Juvier och Alma Segeholm

Amerikanska vapen har varit avgörande för den framgångsrika ukrainska motoffensiven, nu senast i Cherson. Men vad händer med militärbiståndet om republikanerna vinner kongressvalet? Ukrainas flagga vajar på flera ukrainska myndighetsbyggnader i staden Cherson och på gatorna hörs jubel och tårar. Hör vår Ukrainakorresponent Lubna El-Shanti om hur Ukraina lyckats befria den enda regionhuvudstaden som Ryssland tagit sen krigets början.Samtidigt pågår rösträkningen i det amerikanska kongressvalet där republikanerna ser ut att få makten i en eller båda kamrarna. Vad betyder det för det fortsatta stödet till Ukraina?USA:korrespondent Cecilia Khavar ger oss det senaste om rösträkningen i det amerikanska mellanårsvalet och hör Sveriges Radios USA:kommentator Ginna Lindberg om hur resultatet där kan påverka Ukrainakriget.Vi får även en bild inifrån Ryssland där vår korrespondent Maria Persson Löfgren befinner sig. Ett Ryssland med färre män på gatorna eftersom många skickats till kriget i Ukraina.Programledare Kajsa BoglindProducenter Catarina Spåre GustafssonTekniker Hanna Melander

P4 Världen sänder från Battery Park på Manhattan och försöker få svar på frågan: Hur mår svenskarnas amerikanska favoritstad? New York är staden som kanske flest svenskar genom tiderna har drömt om. Men det är också en stad som gång på gång drabbats hårt av tragedier. Den senaste, covidutbrottet i början av pandemin, skördade tiotusentals New York-bor på bara några månader 2020. Och den här gången har staden haft svårare att resa sig än väntat. Kriminaliteten ökarNew York bor beskriver det som att man befinner sig i någon typ av posttraumatisk stress efter pandemin där kriminaliteten och fattigdomen ökar. Samtidigt vidhåller många att New York alltid kommer att förbli möjligheternas stad.P4 Världen som spelas in i Battery Park på södra Manhattan gästas av bartenderdrottningen Elsa Rapp som beskriver hur utelivet har påverkats, fotografen Pontus Höök som bott på Manhattan i över 25 år och idag saknar den forna energin. Vi möter chefen för svensk-amerikanska handelskammaren Anna Throne Holst som följer svenska företags kamp för att komma in på marknaden i New York - och som också sett amerikansk politik från insidan. Dessutom berättar USA-kommentator Ginna Lindberg och New Yorks betydelse för hela USA.Och så får vi höra om både gästernas och vanliga New York-bors favoritplatser i drömmarnas stad.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Joar Jonsson

Storbritannien har fått sin tredje premiärminister på kort tid. Den yngsta på flera hundra år och den första med föräldrar från en tidigare koloni. Det talas om ett brittiskt ''Obamaögonblick'', men stämmer det verkligen? Det är inte mycket som är sig likt i Storbritannien nu för tiden. Det bor en kung i Buckingham Palace och på 10 Downing street finns nu landets yngste premiärminister på över två hundra år. Han är landets första indiskättade premiärminister, och den första premiärministern som är hindu. Rishi Sunak, är namnet på mannen som ska ska styra upp den politiska röran i Storbritannien.Vem är Rishi Sunak?För ett par år sedan betraktades han som ett politiskt stjärnskott. Idag är han premiärminister. Sveriges Radios Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berättar om Rishi Sunaks framfart efter det konservativa partiets före detta partiledare Boris Johnsons, och Liz Truss fall. De senaste månaderna beskrivs som politiskt kaos samtidigt som pundet sjunker och elpriserna stiger. Frågan är hur Rishi Sunak kommer att hantera svårigheterna.''Obama moment''Av de som stödjer Rishi Sunak så beskrivs valet av honom som Storbritanniens Obama-ögonblick. Han är den första indiskättade premiärministern, och även den första premiärministern som praktiserar hinduism. Hans bakgrund ses som en milstolpe och gör att vissa drar paralleller mellan honom och USA:s före detta president Barack Obama, som var den första svarta presidenten. Naila Saleem, Sveriges Radios Asienkorrespondent ger oss en bild av hur man i Indien ser på att Rishi Sunak flyttat in i 10 Downing Street, och om det ligger något i att detta är Storbritanniens Obama-ögonblick.BrexitNär Storbritanniens nye premiärminister Rishi Sunak tillträdde hamnade en stor politisk knut i hans knä, frågan om Brexit och det så kallade Nordirlandsprotokollet. Ett handelsavtal som slöts i samband med Brexit som som nu är ifrågasatt återigen. Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent reder ut det senaste i Brexitfrågan.Hör även svensken Jonas Aurell, som under många år har bott i London. Han driver ett företag som säljer svenska matvaror i Storbritannien. Han beskriver den senaste tiden som ett totalt kaos som hanterats illa av inkompetenta politiker. Frågan är om han har större förtroende för den nytillträdde Rishi Sunak.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Josef Reynold

Hör Carola Häggkvist, hårfrisörskan i iranska Kurdistan och demonstranter i Kalmar och Berlin om varför dödsmisshandeln av 22-åringen, som burit sin slöja fel, berör så många i Iran och utomlands. Över hela världen hålls protester för att stötta demonstrationerna i Iran. Protester där kvinnor tar av sig sin hijab för att trotsa regimen och skapa förändring. De skanderar: Kvinna. Liv. Frihet.Startskottet för de omfattande protesterna var 22-åriga Masha Aminis död. Hon greps av den iranska moralpolisen för att hennes huvudsjal inte skulle ha täckt håret tillräckligt. Några dagar senare dog hon på sjukhus - och enligt Aminis familj ska hon ha utsatts för kraftigt våld mot huvudet.De senaste veckorna har vi sett skolflickor trotsa regimen genom att slita av sig sin slöjan - och regimen har svarat med våld. Det har rapporterats om hur den iranska säkerhetspolisen har misshandlat och dödat barn, kvinnor och män som protesterar mot regimen.I P4 Världen hör vi om det stöd som visas för kvinnornas kamp i Iran. Bland annat hålls demonstrationer i Kalmar och i Berlin denna helg.Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén berättar vad det är med det här fallet som väcker så starka känslor. Hon förklarar även varför det är så viktigt för den iranska regimen att kvinnor följer de stränga klädreglerna.Hur kommer det sig att unga kvinnor och män vågar protestera i Iran när den iranska polisen möter dem med brutalt våld? Svaret får vi av Nishtman Irandoust, reporter på Radio Swedens kurdiska redaktion som har följt en hårfrisörska i en av Irans städer vars barn protesterar på gatorna mot regimen.Artisten Carola är en av alla som har engagerat sig i de iranska kvinnornas protester. Hon berättar om varför hon valt att översätta och framföra en av de mest spridda iranska protestlåtarna just nu. Baraye, heter låten, vilket betyder För på svenska, av artisten Shervin Hajipour.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre Gustafsson

Vad rör sig egentligen i Putins huvud. Vad hoppas han på med kriget och hur vill han uppfattas av andra? I P4 Världen gör vi ett nytt försök att förstå oss på den ryske ledaren. Hur tänker han? Vad har han för plan? Var bor han och har han en dubbelgångare? Frågorna är många och ibland svåra att svara på, men vi gör ett försök genom att prata med en rad gäster som alla har olika kunskaper om Putin.Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren har bevakat Ryssland och Putin under många år. Hon kommer att ge oss en bild av den hämndlystne Putins liv och svara på frågan om hur han firade sin 70-års dag häromdagen, mitt under ett brinnande krig. Johan Norberg, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, ger oss sin bild av Putins krigföring. Enligt honom börjar man se tecken på att både Ryssland och Ukraina är militärt utmattade. Hör om stridsdelfiner och mobiliseringen av nya soldater. Vi pratar även med Rysslandskännaren Malcolm Dixelius, för att ta reda på mer om Vladimir Putins historiska förebilder och om hur har hans ledarstil förändrats under krigets gång.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Alma Segeholm

Vem ska få bestämma om en kvinna ska föda ett barn eller inte? P4 Världen tittar närmare på abortfrågan som är en av vårt tids mest infekterade frågor på många håll i världen. Att bli gravid kan ju vara helt fantastiskt. Men det kan också vara ett skräckscenario, beroende på var man befinner sig i livet. Och för den som råkar ut för en oönskad graviditet spelar det stor roll var man befinner sig i världen - eftersom rätten till abort ser så olika ut.Hör om det nya beslutet som garanterar att Indiens över 600 miljoner kvinnor nu garanteras samma rätt till abort oavsett om de är gifta eller ogifta. SVT:s Indienkorrespondent Malin Mendel berättar att synen på flickor håller på att förändras i Indien. Indiska familjer har ju föredragit söner framför döttrar, vilket bidragit till att kvinnor gjort abort i en högre utsträckning när de varit gravida med flickor. Flickors status har förbättrats bland annat eftersom de är duktiga i skolan och kan bidra till familjers försörjning i en större utsträckning än tidigare, berättar Malin Mendel.Samuel Larsson, Sveriges Radios korrespondent i Polen berättar om ett Polen som går i motsatt riktning där i stort sätt ingen får göra abort. Kvinnor i Polen som vill göra abort kan åka utomlands, resor som kommer att försvåras på grund av en ny lag som försvårar abortresor genom att alla graviditeter registreras. Detta skulle kunna innebär att myndigheter kan rikta olika insatser mot kvinnor som gjort abort utomlands, säger Samuel Larsson.I USA revs ju aborträtten upp i somras. De som är emot abort är ofta religiöst övertygade amerikaner som anser att ett liv börjar vid befruktningen, säger Cecilia Khavar, korrespondent i Washington. Andra anser att demokratin förloras i USA i och med att abort förbjuds. Abortfrågan har blivit en av de viktigaste frågorna inför mellanårsvalet. Demokraterna satsar mycket på att kampanja för rätten för abort.I Latinamerika går utvecklingen kring abort åt olika håll, säger Sara Heyman, Sveriges Radios korrespondent för global hälsa. I Argentina legaliserades abort för två år sedan och Colombia är ett av de länder som följt efter. Utvecklingen i Argentina har påverkat kvinnorättsrörelsen i hela Latinamerika men samtidigt har länder i Centralamerika väldigt stränga abortlagar. Abortmotståndet som vi ser i USA och vissa länder i Europa beror bland annat på de konservativa strömningarna som blir allt starkare på flera håll säger Sara Heyman.En annan viktig kvinnorättsfråga som just nu uppmärksammas världen över är protesterna i Iran. Protesterna har pågått i tre veckor efter att ung kvinna, Mahsa Amini, dog i samband med att hon greps av landets sedlighetspolis. Det påstådda brottet var att hon hade haft sin huvudsjal på fel sätt. Den senaste dagarna har skolflickor börjat protestera i stor utsträckning vilket visar att de identifierar sig med de unga kvinnor som dödats, säger Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén.- De är oändligt trötta på att de måste bästa sjal varje dag, berättar Cecilia Uddén. Hon säger även att många män tittar på de protesterande kvinnorna med beundran.

Matpriserna har ökat dramatiskt, fisk och mjölkprodukter framför allt. Orsakerna är flera, både kriget i Ukraina och klimatförändringar spelar in. Vad leder de ökade priserna till, och hur hanteras de i olika länder? Finns det till och med saker som har blivit bättre, för att människor fått upp ögonen för att maten är värdeful?Det pratar vi om i P4 Världen med Sara Heyman, korrespondent för global hälsa, som berättar om försörjningsläget i Afrika, där svält hotar på grund av kriget i Ukraina, och om varningsmärkning mot sjukdomar i spåren av dåliga matvanor i Latinamerika.Vi hör också Peder Gustavsson i Bangkok om att K-pop nu följs av K-food, och Carina Holmberg om sockerskatten i Norge. Daniela Marquardt, utsänd i Tyskland, berättar om hur omdaningen av livsmedelsproduktionen i mer klimatvänlig riktning försvåras av Ukrainakriget.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Luise SteinbergerTekniker: Behzad Mehrnoosh

Ukrainas framgångar i kriget mot Ryssland har skakat om den ryska ledningen. Nu skickar Putin ytterligare 300 000 soldater till kriget i Ukraina samtidigt som missnöjet med honom växer på hemmaplan. I P4 Världen pratar vi om hur Putin hanterar krigets nya fas och vilka konsekvenser mobiliseringen kommer att få. Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren berättar om de protester som brutit ut sedan Putin beordrat att kalla in 300 000 män. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi förklarar vilken effekt Putins kraftansträngning kommer att få. Putin kommer att fiska efter värnpliktiga brett utanför Moskva, män som helt enkelt kommer att bli kanonmat, säger Joakim Paasikivi. Det utdragna kriget gör även att Kina som tidigare ställt sig passiv till Putins invasion börjar tappa tålamodet med Rysslands ledare. Vi hör Kinakommentator Hanna Sahlberg om hur Kina nu distanserar sig från kriget. Efter Putins besked om mobilisering så försöker tusentals ryssar att lämna landet. Carina Holmberg som bevakar Finland berättar om det tryck som nu ställs på den finsk-ryska gränsen när ryssar vill ta sig till Finland. Därefter beger vi oss till Italien och vår Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson Boij. Hittills så har ju länderna i Europa haft en hyfsat enad front mot Ryssland men höga gaspriser, och också kanske nya regeringar, skulle kunna orsaka sprickor i den där enigheten. Ett land där det finns en del sympatier med Ryssland är Italien där det också hålls val i morgon.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Brady Juvier

Ukrainsk militär har överraskat både Ryssland och omvärlden med en förbluffande stark motoffensiv. Utan den skulle vi inte känna till de grymheter som skett under ockupationen. De senaste veckorna har ukrainsk militär ryckt fram i nordöstra Ukraina och tagit tillbaka stora områden. I veckans program får vi höra om vad som gjorde motoffensiven möjlig. Vi får också veta mer om de hemska förhållanden som ukrainare levt under sen ockupationen inleddes. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent, Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Per-Olof Perre Karlsson, svensk Kharkivbo, Oscar Jonsson docent i krigsvetenskap vid försvarshögskolan och Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Elvira Björnfot

Om drottningarnas drottning och monarkiernas monarki. Vad händer med stödet för det brittiska kungahuset nu när själva kittet, drottning Elizabeth inte längre finns. Storbritanniens drottning Elizabeth II är död. Runtom i världen uppmärksammas världens längst sittande monark i modern tid. Världens ledare har skickat kondoleanser och landssorg kommer att råda fram till sju dagar efter drottningens begravning.Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berättar om ett land i chock och vad som väntar kung Charles III som nu tar över tronen.Drottning Elisabeth slog i somras thailändske Kung Bumibols rekord som längst sittande regent. Båda regerade i över 70 år. Asienkorrespondent Peder Gustafsson berättar hur landssorg påverkar en hel nation. Hör korrespondent Johan-Mathias Sommarström om den ohotade monarkin i Saudiarabien och om monarkins framtid världen över. Statsvetare Anders Sundell förklarar vad som sker när ett land förlorar sin stabila monark.Programledare: Helene BennoProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Josef Reinhold