Avsnittet den 30 mars är det sista avsnittet av P4 Världen, som läggs ner som en del av Sveriges Radios besparingar. Vi återvänder till några av korrespondenterna och berättelserna från förr och närtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Påskafton är speciell på många platser i världen, men kanske ingenstans riktigt så speciell som i Jerusalem, där Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén varit åtskilliga gånger. I år sker firandet parallellt med kriget mellan Israel och Hamas och det enorma humanitära lidandet i Gaza, men redan förra året så var det ett spänt läge i Jerusalem inför påsken. Återkommande teman Vid åtskilliga tillfällen har vi pratat om hur olika länder tacklar sina egna gängproblem, och det landet vi kanske blickat mest mot är Danmark, där Samuel Larsson är korrespondent. Vi undersöker hur det gått med några av förslagen som inspirerat inte minst svenska politiker, till exempel visitationszoner. Vi pratar också med Peder Gustafsson, som många år var korrespondent i Bangkok, om bland annat de asiatiska regnskogarna som kanske hamnat lite i skuggan av diskussionen om avverkningarna i Amazonas. Till sist pratar vi med tidigare programledare och numera afrikakorrespondent Richard Myrenberg, som ledde programmet in i pandemin och därefter såg mycket av sin rapportering handla om just det. Då slog nedstängningarna hårt mot de fattigaste delarna av befolkningen i flera länder, samtidig som stora delar av kontinenten brottades med vaccinbrist när länder i hela världen försökte köpa in doser till sin egen befolkning. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Fabian Begnert

Den 24 februari är det två år sen Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, som skakade Europa. Vi återvänder till fronten och blickar framåt i kriget som kan forma många fler än bara ukrainarnas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sen den 24 februari 2022 har Lubna El-Shanti varit Sveriges Radios ständiga röst från kriget, både vid fronten bland soldaterna och i städerna där många ukrainare försöker leva livet som vanligt mellan flyglarm och strömavbrott till följd av den ständigt beskjutna infrastrukturen. Sen krigsutbrottet och en allt mer stillastående frontlinje, så har drönare fått en större roll i kriget. Precis innan årsdagen åkte hon till fronten vid Kharkiv, där hon tillbringade natten med en grupp drönarpiloter. Hör både henne och hennes minnen från kriget som nu pågått i två år, och reportaget från fronten i sin helhet. Att lämna allt bakom sig En annan som minns den där dagen särskilt väl är Khrystyna Hevchuk, 23, som bodde i västra Ukraina med sin familj när kriget bröt ut. Efter en vecka beslutade sig hon, hennes mamma och systrar att lämna landet och ta sig till Sverige, medan hennes pappa blev kvar. Idag talar hon flytande svenska och jobbar heltid, men riktigt så lätt gick det varken för hennes familj eller många andra ukrainare i Sverige. Hon driver en ideell förening för att förbättra ukrainares situation och berättar om vad hon tror behövs för att livet ska bli lite lättare för de många ukrainare som lever i Sverige sen krigsutbrottet. Medverkar gör också Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid Försvarshögskolan, om läget i kriget just nu och hur krigets tredje år kan tänkas utspela sig. I slutet av programmet ber vi också er lyssnare att gräva i minnesbanken inför P4 Världens sista avsnitt den 30 mars. Då planerar vi att återvända till några av berättelserna och platserna vi fått höra om genom åren, och om du har något särskilt just du vill höra om, tveka inte att mejla till p4varlden@sr.se. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Brady Juvier

I år kan nästan hälften av alla människor i världen gå och rösta. Men de demokratiska länderna blir färre och flera av valen sker i auktoritära länder. Hur mycket behöver ledarna där ändå lyssna på sina befolkningar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mars håller Ryssland presidentval och runt 110 miljoner personer kan gå och rösta. Men väldigt lite med valet är på något sätt demokratiskt, där oppositionspolitiker och Putin-kritiker som Alexej Navalnyj sitter i fängelse eller är döda. Samtidigt håller Putin och Kreml landets medier i ett järngrepp och det finns omfattande lagar mot att uttala sig mot den förda politiken, som i frågan om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och HBTQ-frågor. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén reder ut hur valet över huvud taget kan gå till, och hur mycket Putin ändå bryr sig om vad folket tycker, och protesterna som fortfarande hörs. Hör också Ekots Kinakommentator Hanna Sahlberg om hur kommunistpartiet i Kina med Xi Jinping i spetsen hanterar folkviljan, där man inte har ett val att förhålla sig till på samma sätt som i Ryssland. En allt mer auktoritär värld Ett av de instituten som mäter hur det går för demokratin i världen är V-Dem vid Göteborgs universitet, som professor Staffan I Lindberg är föreståndare för. För trots valen krävs mycket mer för att vara en fullvärdig demokrati, och flera länder som i all väsentlighet varit det börjar röra sig i auktoritära riktningar. Men det finns också ljusglimtar och exempel på när demokratiarbetet gett resultat runt om i världen, och politiska vändningar i val som ändå hölls som ledde till mer demokratisering än vissa vågat hoppas på. Ett av exemplen är Zambia, en ung demokrati i södra Afrika som inför valet 2021 visade många varningsflaggor. Oppositionen kunde inte kampanja fritt med hänvisning till pandemirestriktioner, och det fanns en oro att om oppositionen med de förutsättningarna skulle vinna, så skulle inte maktskiftet ske fredligt. Men det blev precis tvärtom. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myhrenberg var där och bevakade, och berättar hur vändningen gick till – och problemen som kvarstår. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Sophie Andersson

På lördagskvällen drar Melodifestivalen igång i Malmö, där dessutom finalen i Eurovision kommer hållas senare i vår. Samtidigt pågår en debatt om Israels medverkan med anledning av kriget mot Hamas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter Hamas brutala terrorattack på Israelisk mark den 7 oktober så har den efterföljande Israeliska markinvasionen av Gaza fått både stöd och kritik. En plats där debatten verkligen märkts av på flera sätt är i Malmö, där det är återkommande demonstrationer till stöd för Palestina samtidigt som det återkommande berättats om hur de med judisk bakgrund, oavsett koppling till Israel, känner sig allt mer otrygga. Ekots Revend Shexo bevakar Malmö och berättar hur det låter där när tävlingen drar igång. Vi kopplar också upp Sveriges Radios nya mellanösternkorrespondent Samar Hadrous, som precis varit i Israel och berättar hur debatten om landets medverkan i Eurovision skildras där. En tävling med politisk historia Samtidigt är det inte första gången politik blandar sig i tävlingen, och EBU som ansvarar för tävlingen har särskilda regler för när ett land kan slängas ut. Programledaren för Svensktoppen och Sveriges Radios Eurovisionexpert Carolina Norén reder ut skillnaderna och likheterna när politiken blandat sig i tidigare år. Rysslandskorrespondent Maria Persson-Löfgren berättar också vilken effekt den sortens markeringar får på Ryssland, och hur man ser på Eurovision där idag. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Jakob Gustavsson

Det var en utdragen process, men efter många om och men så skrev Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under Sveriges Nato-ansökan och Sverige tog ett sjumilakliv mot att bli fullvärdig medlem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En plats som kan komma att spela en viktig roll i ett Nato-anslutet Sverige är sydöstra Sverige med Blekinge och Kalmars län, där det södra har stor militär närvaro och det andra inte alls. Men det är något som landshövdingen i Kalmar tror kan komma att ändras, inte minst med tanke på närheten till Baltikum. Ekots reporter Claes Aronsson berättar. Några som redan nu ser vad som händer när landet ansluter till Nato är Finland, som trots gemensam ansökan till slut gick före Sverige in i Nato. Det påverkar inte minst presidentvalet i helgen, som Sveriges Radios korrespondent Carina Holmberg är på plats för att bevaka. Inte klart än Samtidigt var Turkiet bara ett av de två länderna som ännu inte ratificerat Sveriges Nato-ansökan, och Ungern är det andra. Där kommer motstridiga besked från premiärministern och talmannen, men även om de ratificerar Sveriges Nato-ansökan är det en del formalia kvar innan Sverige är fullvärdiga medlemmar. Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden berättar vad som är klart, och vad som faktiskt fortfarande återstår. Vi kopplar också upp Ekots Mellanösternreporter Johan Mathias Sommarström, om vad som till slut fick Erdogan och Turkiet att ge med sig i den utdragna processen. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Calle Hedlund

På måndag börjar nomineringsprocessen för Republikanernas presidentkandidat i USA. Donald Trump är favorit, men vilken chans har utmanarna? Och vad skulle ett maktskifte i höst betyda för oss andra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Innan USA röstar om vem som ska bli president så ska Republikanerna bestämma vem som blir deras kandidat. Det sker i primärval i delstat efter delstat, och först ut är Iowa måndagen den 15 januari. Inför nomineringsprocessen är den tidigare presidenten Donald Trump storfavorit, men han har utmanare, och två som särskilt sticker ut heter Nikki Haley och Ron DeSantis. Sveriges Radios USA-korrespondent Ginna Lindberg är på plats i Iowa och berättar om vad som händer, och kandidaterna som fortfarande hoppas på att sväras in som president om ett år. Förändrat säkerhetsläge Under året har stödet till Ukraina debatterats flitigt i USA och Joe Biden har emellanåt behövt kämpa för att få igenom stödpaketen genom kongressen. Samtidigt vill flera att USA ska behöva ta mindre ansvar i Nato, och att de Europeiska länderna ska betala mer. Så vad skulle ett eventuellt maktskifte betyda för Ukraina och Nato? Det frågar vi Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Ett annat land som håller presidentval i år är Ryssland, men där är det knappast någon som spekulerar i vem som kommer vinna när nuvarande presidenten Vladimir Putin håller landet och oppositionen i ett järngrepp. Samtidigt sneglar nog även han mot presidentvalet i USA, på samma sätt som 2016 när Ryssland pekades ut för att ha försökt påverka sociala medier inför valet som då stod mellan Donald Trump och Hillary Clinton. Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren berättar mer. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Joachim Persson

2023 har varit ett år i krigets tecken, med kriget i Ukraina som fortgår och kriget mellan Israel och Hamas. Det har också varit ett tufft år ekonomiskt och klimatmässigt - men innehöll också vissa ljusglimtar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 7 oktober inträffade en av de värsta terrorattackerna i modern tid när Hamas anföll Israel och dödade och tillfångatog civila, flera som fortfarande hålls som gisslan. Israel svarade med att bomba och invadera Gaza-remsan med ett enormt humanitärt lidande som följd. Hör Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström, som nu lämnar sitt bevakningsområde som kanske aldrig blir sig likt igen. Lite i medieskuggan av detta har Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågått med full kraft, och den omtalade Ukrainska våroffensiven gav inte riktigt de resultat som flera bedömare trodde. Så vad gick fel, och vad händer nu? Korrespondent Lubna El-Shanti berättar. Varmaste året som uppmätts Samtidigt tyder allt på att 2023 blir det varmaste året som uppmätts enligt den Meteorologiska Världsorganisationen, och med det har flera extrema väderhändelser påverkat människor runt om i världen, men också fått upp frågan än mer på agendan, och kanske spelat en roll i en investering i Örnsköldsvik från Bill Gates som tror på tekniken de utvecklar där. Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola berättar mer. Medverkar gör också ekonomikommentator Kristian Åström om inflationens 2023 vi lämnar bakom oss, och berättar varför prognosmakarna tror på ett lite ljusare 2024. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Alma Segeholm

Det är dagen innan julafton och runt om i världen firas julen av kristen tro eller tradition. På vissa håll som en minoritet, på andra håll mitt i en pågående debatt om hur traditionsenligt julfirandet ska vara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Nederländerna och Belgien drar julen igång omkring den andra advent, den 5 eller 6 december, med att man firar helgonet Sinterklaas, den nederländska benämningen på Sankt Nikolaus. Men till traditionen hör också Zwarte Piet, helgonets sotige och svartmålade assistent, vilket fått allt mer kritik genom åren. Hör korrespondent Andreas Liljeheden om det ständigt omdebatterade julfirandet. I Frankrike spelar maten en central roll, så också på julen, och en särskild tradition är att man äter ostron i stora mängder, vilket har anor långt bakåt i tiden. Sveriges Radios korrespondent Marie-Nilsson Boij rapporterar från Paris Jul med kriget som fond Men julfriden är inte alla förunnat. I Ukraina rasar kriget för fullt och sedan Rysslands fullskaliga invasion har man förändrat sitt julfirande, som tidigare firades i början på januari linje med Ryssland, till att fira jul i december som vi gör här i Sverige. Förra året genomfördes dessutom en kortare vapenvila med anledning av den ryska julen, men det är ingenting som verkar aktuellt i år berättar Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti. Samtidigt pågår den blodiga konflikten mellan Israel och Hamas precis i närheten av de platser som julevangelierna handlar om. Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén berättar om hur det brukar vara, och hur det blir i år. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Linus Sjöholm

Efter Brexit och Donald Trumps valseger 2016 gjorde många analysen att det var väljarna utanför städerna som sagt sitt. Sedan dess pågår en kapplöpning om landsbygdsbornas välvilja. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige har flera partier som traditionellt varit stora på landsbygden, som Centerpartiet och Socialdemokraterna, tappat väljarstöd i takt med att Sverigedemokraterna seglat upp i opinionen till landets andra största parti. I efterdyningarna av det har flera partiledare riktat sina budskap mot just landsbygden som att hela Sverige ska leva, och Ebba Busch (KD) som myntade det uppmärksammade uttrycket ”hjärtlandet”. Pontus Mattsson är korrespondent i London och tidigare politikreporter på Ekot, och han förklarar utvecklingen och varför landsbygdsväljarna hamnat i fokus – inte minst i Storbritannien efter Brexit. Medverkar gör också Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator, eftersom kommunistpartiet också uppvaktar landsbygden, trots att de inte behöver vinna några väljare i ett land utan fria val. Flytta ut från städerna – för landets säkerhet Medan partierna i Sverige och Storbritannien försöker vinna stöd hos de som redan bor utanför städerna, försöker man i Norge få fler att flytta ut på landsbygden och framför allt till de nordligaste delarna av landet. Det är inte minst en fråga om säkerhet att befolka hela landet, berättar Sveriges Radios korrespondent Carina Holmberg. Hör också Sveriges Radios korrespondent i Washington Ginna Lindberg om hur Demokraterna försöker undvika en valförlust som 2016, vad republikanska senatorn Ted Cruz kallade för landsbygdens hämnd – och vad Republikanerna och Donald Trump försöker göra för att upprepa tricket och återigen ta plats i Vita Huset. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Sophie Andersson

Sedan Hamas attack mot Israel och israeliska civila den 7 oktober så har alla världens länder behövt förhålla sig till kriget. Så vem stödjer vilken sida, och hur låter debatten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under veckan har Israel inlett sin väntade markoffensiv, som svar på Hamas blodiga attack mot landet för snart en månad sedan. Samtidigt har den humanitära situationen inne i Gaza förvärrats och gränsövergången mot Egypten har öppnats för utländska medborgare, men långt ifrån alla Gazas civila har möjlighet att lämna eller ens ta sig till södra delarna av remsan. Sveriges Radios korrespondent Johan-Mathias Sommarström är på plats i Israel och berättar om offensiven, och den så tätt förknippade humanitära katastrofen som kommer med den. Vi pratar även om hur länderna i närområdet förhåller sig till konflikten, vilka som stödjer Hamas och vilka som försöker hålla sig utanför så gott det går. När blicken riktas bort från Ukraina Samtidigt rasar debatten i andra länder, och precis som i Sverige fick pro-palestinska demonstrationer mycket uppmärksamhet för att fira Hamas attack den 7 oktober. Svaret från officiellt håll i Tyskland har varit tydligt, och förbundskansler Olaf Scholz meddelade att alla aktiviteter som på något sätt stödjer Hamas skulle förbjudas. Sveriges Radios korrespondent i Berlin Daniel Alling rapporterar från Tyskland, om landets officiella hållning och debatten som emellanåt går stick i stäv med densamma. Samtidigt varnar bland andra EU:s ledare för att kriget mellan Israel och Hamas kan bli något Ryssland och president Vladimir Putin drar fördel av när prioriteringarna skiftar och anfallskriget mot Ukraina inte ligger högst på dagordningen. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson-Löfgren berättar om vad Ryssland gör nu, i båda konflikterna. Programledare: Per Bergfors Nyberg Producent: Gustav Franzén Tekniker: Josef Reinhold

P4 Världen sänder från Bryssel där EU:s regeringschefer försökt enas om en linje kring Israels svar på Hamas terrordåd, men också diskuterat Ukrainastöd och terrordådet mot svenskar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har gått en och en halv vecka sedan terrordådet i Bryssel där två svenska medborgare dödades till synes just för att de var svenskar, och visade det med sina Sverige-tröjor. Dagen efter dådet åkte Ulf Kristersson till Bryssel, och nu återvänder han igen med anledning av toppmötet. Hör honom om båda ämnena, och om EU:s expansionsplaner som nu kräver en tidsplan – 2030, föreslår europeiska rådets ordförande Charles Michel. Snabba på processen I frågan om utvidgning har länderna på västra Balkan varit längst fram i processen, men så sent som i juni uppmanade EU-parlamentet att Ukraina ska få inleda sina förhandlingar redan i år. Men hur fort kan det gå, och vad gör Ukraina så angeläget för EU? Hör debatt mellan Jakop Dalunde (MP) och Charlie Weimers (SD) om EU:s utvidgning. Medverkar gör också Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden och EU-kommentator Susanne Palme. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Linus Sjöholm

I Sverige rasar gängkriget efter splittringen inom Foxtrot-nätverket med flera dödsskjutningar, sprängningar och våldsdåd som följd. Andra länder har sett liknande utveckling, och söker svar på samma frågor som Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Ulf Kristersson höll sitt tal till nationen efter en särskild dödlig natt i september med tre dödsoffer på mindre än tolv timmar så hänvisade han till New York, där han träffat borgmästaren Eric Adams för att lära sig om hur staden arbetar mot gängkriminaliteten. Samtidigt så slutar Chicago jobba med det uppmärksammade strategin ”Sluta skjut”, samma strategi som just nu rullas ut i Sverige efter en nedgång av gängvåldet i Malmö där man implementerade just den strategin. Korrespondent Roger Wilson är var precis i Chicago och berättar och jämför de två städerna. Yngre förövare och offer Just nu pågår en gängkonflikt i Marseille som mellan årsskiftet och mitten av september krävt 44 dödsoffer och över 100 skadade. Gängkonflikten har tagit plats på sociala medier där ett mord på öppen gata filmades och laddades upp, vilket fick allt fler att förfasas över brutaliteten. Samtidigt varnar polisen för att förövarna, och offren, blir allt yngre. Korrespondent Marie Nilsson Boij berättar om de två gängen som krigar om droghandeln i kuststaden. Ett mer positivt exempel är Glasgow, för nu har det gått 18 år sedan Världshälsoorganisationen kallade staden till Europas mordhuvudstad, då unga män som mördade varandra i uppgörelser mellan olika kriminella gäng. Men efter det hände något, och under åren som följt har man fått ner brottsligheten nationellt med 40 procent. Ekots reporter Mona Ismail Jama var där och träffade både polisen och en ex-kriminell som vad som gick rätt. Dessutom gör vi ett nedslag i Kanada, där man avkriminaliserat cannabis sedan fem år tillbaka. Syftet var bland annat att slå undan benen för de kriminella gängen, men mycket annat har påverkats vid sidan om. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Heinz Wennin och Brady Juvier

En vecka har gått sedan Hamas massiva anfall mot mot Israel. Vi hör röster därifrån, men också i Sverige, de som har släktingar som befinner sig mitt i mardrömmen som pågår i Gazaremsan just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan Hamas attack mot Israel, som beskrivits som landets egna 9/11, så har Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén befunnit sig på plats och bevakat händelseutvecklingen, som allt mer tyder på en stundande markinvasion av Gazaremsan sedan Israel uppmanat de civila i norra delarna av Gaza att evakuera. Hon har dessutom pratat med både israeler och palestinier om deras egna upplevelser och vittnesmål. Firanden i Sverige Samtidigt har uppmärksammade firanden skett i Sverige, och det har kritiserats från flera håll. Av en slump såg Ekots reporter Revend Shexo en av manifestationerna i Malmö samma dag som attacken ägde rum. Han har pratat med de som gick dit och varför, men också med judiska företrädare i Sverige, om hur de påverkas av händelseutvecklingen i Israel och reaktionerna i Sverige. Hör också statsvetaren och Israelkännaren Isabell Schierenbeck om vad som kan förändras av kriget, både för Israel, konflikten men kanske framför allt Gazaremsan, när Israel säger sig vara i det sista kriget med Hamas. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Linus Sjöholm, Susanne Martinsson, Matilda Eriksson

Det är nobelvecka och sist av priserna kom sedvanligt Fredspriset, som i år gavs till fängslade människorättsaktivisten Narges Mohammadi från Iran. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fredspristagarna blir firade och upphöjda av den Norska nobelkommittén, men med prisets politiska natur följer ofta en hård debatt. Hör Ekots Beatrice Janzon om prisets betydelse för den enskilda mottagaren och deras gärningar, och om vilkas gloria hamnat på sned när andra pristagare ses som hjältar världen över. För fyra år sedan fick Etiopiens premiärminister Abyi Ahmed fredspriset bland annat för sina insatser för att lösa gränskonflikten med Eritrea. Efteråt har däremot konflikten i regionen Tigray lett till hård kritik, till och med att fredspriset ska återkallas. Richard Myrenberg berättar om det och synen på Abyi Ahmed idag. Hör också Axel Kronholm, korrespondent i Sydostasien, om Aung San Suu Kyi, en annan omdebatterad fredspristagare. Fredspristagare med kärnvapenkoder När USA:s dåvarande president Barack Obama fick fredspriset 2009 så följde en debatt då han fick det för ”extraordinära insatser för att stärka internationell diplomati och samarbete mellan folk.” Samtidigt var landet han styrde fortfarande inblandat i konflikter i Irak och Afghanistan. Ginna Lindberg, ny korrespondent i Washington, var korrespondent när Obama fick fredspriset och berättar om debatten då, och talet han höll där han försvarade krig. Förra året gick priset till Ales Bjaljatski och organisationerna Memorial och Center for Civil Liberties. Det var andra året i rad som priset delvis gick till någon verksam i Ryssland, då en av fredspristagarna året innan var Dmitrij Muratov. Ekots Fredrik Wadström har träffat personerna eller representanter från organisationerna, och berättar om hur priset påverkat dem. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Alma Segeholm

Efter en lång tids motoffensiv börjar Ukraina göra tydliga framsteg som syns om man tittar på en karta, som gör stor skillnad för människorna som bor där. En av dem berättar om tiden under ockupation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges Radios korrespondent Lubna El-Shanti har precis kommit hem från Ukraina och berättar om fronten, där framför allt stora minfält ställer till det för Ukrainas försök att trycka tillbaka de ryska styrkorna. Jonas Larsson är överstelöjtnant, ställföreträdande chef för Göta ingenjörregemente i Eksjö, och han har jobbat som fältarbeteschef i Bosnien bland annat, där minor användes och behövde röjas. Han berättar precis hur svåra skador minor kan åsamka, och hur lång tid det tar att få bukt med. Krim i fokus Samtidigt har Ukraina lyckats träffa strategiska mål på Krim nyligen, bland annat en flottbas. Framgångarna påverkar återigen landets spannmålstransport som länge varit i fokus som en världsomspännande konsekvens av kriget i Ukraina. Och att Ukraina just nu har momentumet verkar vara en analys som Rysslands president Vladimir Putin gör, för enligt källor till amerikanska tankesmedjan International studies of War så har han nu gett sin egen försvarsminister ett ultimatum: Ryssland måste ta tillbaka initiativet inom en månad. Hör Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson-Löfgren. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Behzad Mehrnoosh

Den pågående våldsspiralen, med flera mord och mordförsök, kopplas till Rawa Majid, kallad Kurdiska räven, och det kriminella nätverket Foxtrot. Han befinner sig i Turkiet, där hans medborgarskap omöjliggör utlämning än så länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var den sjätte september som två personer på moped sköt mot fem svenska medborgare i Turkiet. Dagen efter skjuts en kvinna i 60-årsåldern ihjäl i Uppsala, och hon är mamma till en högt uppsatt inom Foxtrotnätverket. Anledningen till våldsdåden tros vara en splittring inom nätverket, rapporterar flera medier, och sedan dess har en rad till våldsdåd följt. Mariela Quintana Melin, reporter på P3 Krim, berättar om hur det som sker i Turkiet hänger ihop med vad som händer här. Samtidigt får frågan allt större uppmärksamhet i Turkiet, efter att Rawa Majids medborgarskap tagits upp i turkiska parlamentet. Korrespondent Johan Mathias Sommarström är på plats i Istanbul. Rawa Majid är turkisk medborgare vilket omöjliggör ett gripande av svensk polis. Turkiet har som har som nuvarande praxis att inte lämna ut turkiska medborgare, trots att han är internationellt efterlyst för mordplaner och grova narkotikabrott. Michael Sahlin är statsvetare och tidigare ambassadör i landet, och han berättar varför det är så komplicerat för Turkiet och president Erdoğan att göra ett undantag, även om de skulle vilja när relationen mellan Turkiet och Sverige återigen blir ansträngd. Samtidigt lyfts frågan återkommande i Danmark, där Sverige blivit ett skräckexempel för politiken. Hör korrespondent Samuel Larsson om blicken utifrån på Sveriges gängvåld. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Heinz Wennin

Afrikansk svinpest har upptäckts för första gången i Sverige. Men andra länder har kämpat mot viruset längre än så. Hör om metoderna som fungerat och länderna som fortfarande kämpar mot smittan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns delar av östra Europa där svinpesten inte går att utrota helt, utan kommer i omgångar. Men i tyska delstaten Brandenburg, där svinpesten bröt ut för tre år sedan, så har en miljardsatsning gett vissa resultat. Hör korrespondent Daniel Alling berätta om Tysklands kamp mot viruset. Samma utmaningar mötte Kina när svinpesten bröt ut där 2019, och en av åtgärderna var att uppemot hälften av landets alla grisar slaktades. Då bodde Sveriges Radios korrespondent Björn Djurberg där, och han berättar om Kinas kamp mot viruset. Ett lyckat exempel är Belgien som Sverige kommer ta emot experthjälp från. Strax innan avresa pratade han med Sveriges Radios korrespondent Andreas Liljeheden. Och varför heter det just afrikansk svinpest? Afrikakorrespondent Richard Myrenberg berättar om ursprunget för viruset som funnits i över hundra år. Medverkar gör också Susanna Sternberg Lewerin, professor i epizootologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Hanna Melander

Snart firar Carl XVI Gustaf 50 år på tronen. Hans valspråk är För Sverige i tiden. Hör hur världens kungahus gör för att ligga i takt med sin framtid och lämna skandalerna bakom sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under den kommande veckan kommer vi bli ovanligt mycket påminda om att vi lever i en monarki. För när Kungen firar 50 år på tronen så firas det med pompa och ståt och flera olika evenemang. Vi pratar med Ebba Kleberg von Sydow om vem han och monarkin var då och vem han är och vad monarkin är idag. Monarker tyngda av historien Vi gör en utblick till några kungahus och kungar som behövt hantera sina fäder och förfäders beslut och arvet efter det. I Belgien berättar vår korrespondent Andreas Liljeheden om kung Philippe som blev den första på tronen att uttrycka ånger för koloniseringen och vanstyret av Kongo under hans farfars farfar, Leopold II. I Spanien brottas kungahuset fortfarande med arvet från den tidigare kungen Juan Carlos som abdikerade efter en rad skandaler, och vår Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson-Boij berättar hur det påverkar hans son och nuvarande kungen, Felipe VI. När kronprinsen tar makten Vi gör också en utblick till Saudiarabien, där kronprinsen Mohammed bin Salman fått mer och mer reell makt under sin far kung Salman bin Abdul Aziz. Trots att bland andra Joe Biden fördömt hans gärningar verkar han vara tillbaka i den internationella politikens värme, och vår mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén förklarar varför. Vi hinner också med att prata om han som så länge var kronprins, Charles III i Storbritannien, som nu varit kung i ett år efter sin mycket populära mamma drottning Elizabeth II. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Gustav Franzén Tekniker: Fabian Begnert

För ett år sedan sommarpratade Kateryna Martyniuk. Studenten i Lviv som valde att stanna i Ukraina efter Rysslands invasion. Hör henne berätta om om framtidsplaner, kriget och nyfödda barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kriget i Ukraina pågår och pågår. I P4 Världen återvänder vi till Kateryna Martyniuk som bor i Lviv i västra Ukraina. Hon berättar om hur inställningen till kriget har förändrats under våren och om planer efter examen. Kateryna tar nämligen examen och planerar inför framtiden samtidigt som kriget söndrar. Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, beskriver väntan på den omtalade våroffensiven. Vi får även en uppdatering kring katastrofen med den brustna dammen. Förändring för kvinnorna i Iran Vi beger oss även till Iran i P4 Världen. Under hösten och vintern rapporterade medier över hela världen om protesterna där i samband med Mahsa Jina Aminis död. 22-åriga Mahsa dog i samband med att sedlighetspolisen grep henne i september. Orsaken till att hon greps var att hon inte burit sin slöja enligt regelverket. Händelsen skapade en enorm protestvåg mot den iranska ledningen. Gilda Hamidi Nia, utrikesreporter på SVT berättar om vad protesterna har lett till och hur framtiden kan komma att se ut för kvinnor i Iran. Atefeh Lind, kom till Sverige från Iran som 17-åring. Hör hur livet har förändrats för hennes familj och vänner som är kvar i Iran. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Catarina Spåre Gustafsson Tekniker: Christer Tjernell

I Storbritannien och USA leder skyhöga avgifter för att ha barn i förskolan till att mammor lämnar arbetslivet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att lämna sina barn till förskolan är en självklarhet för oss i Sverige. En klar majoritet av alla barn har förskoleplats från 1-2-års åldern och fram till skolstart. Men så där ser det inte ut på alla håll och skillnaderna är stora både inom Europa och jämfört med ett land som USA som vi annars har mycket gemensamt med. Många har inte råd att sätta sina barn i förskola Storbritannien är ett de länder i världen som har högst förskoleavgifter. För att ha ett barn i förskolan kan en familj i London betala runt 19 000 kronor. I Sverige är maxbeloppet för att ha ett barn i förskolan cirka 1 500 kr. Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berättar om mammor som slutar jobba för att stannar hemma med sina barn istället på grund av de höga förskoleavgifterna. Men en förändring är på gång i landet med skyhöga avgifter för barnomsorgen. EU - vartannat barn ska gå i förskola Inom EU har man satt upp mål för att få medlemsländerna att erbjuda fler barn förskoleplats – år 2030 ska minst 45% av alla barn under tre ha barnomsorg är det tänkt. Idag ser det väldigt ojämnt ut mellan länderna inom EU, i vissa länder är det svårt för familjer att ha råd med barnomsorg vilket leder till att mammor i stor utsträckning lämnar arbetslivet och har svårt att komma tillbaka när barnen blivit större. Hör vår Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden om hur barnomsorgen är en viktig fråga för jämställdheten i Europa. Naturligt att vara hemmafru i USA I USA däremot är barnomsorg inte en brännande fråga. I många familjer är det naturliga att mammor blir hemmafruar när det första barnet kommer. För de som inte har möjlighet, eller ekonomi att sluta jobba, så innebär det istället att man lämnar sina spädbarn på förskolan. Hör Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar berätta hur den korta föräldraledigheten leder till att nyfödda barn spenderar hela dagarna på förskolan. Enligt nationalekonom Erica Lindahl på IFAU, Institutet för arbetsmaknads- och utbildningspolitisk utvärdering, så är det gynnsamt för länders ekonomi att mammor kommer tillbaka till arbetslivet efter att ha fött barn. Enligt hennes forskning är det ofta politisk ideologi som gör att höga avgifter för barnomsorg inte ses över. Sverige ses som ett föregångsland när det handlar om barnomsorg. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Catarina Spåre Gustafsson Tekniker: Joachim Persson