Förväntas det av mig, som mentor, att jag åker hem till hemmasittare med skoluppgifter och bedriver undervisning? Och har jag verkligen ansvar för att ordna upp problem eller bråk som mina mentors-elever skapat på andra lärares lektioner? Det undrar Max som är mentor på högstadiet. Lärarcoach Annica Gärdin berättar vad som gäller och ger råd om hur kan Max tänka kring sitt uppdrag som mentor.

Hur gör man som lärare när föräldrar reser krav på polisanmälan av en elev i klassen, efter ett slagsmål? Eller när en förälder blir riktigt arg på läraren? Ja, det undrar klassläraren Clara som försöker svara tydligt, sakligt och formellt. Skolan åtgärdar så gott det går, men föräldrarna är ändå inte nöjda. Kan Clara göra på något annat sätt? Hon tycker att det är extra svårt att formulera sig och bemöta detta i dessa lägen. Lärarcoach Annica Gärdin i studion coachar och handleder.

Gymnasielärare Eva är bekymrad. Nivåerna i hennes matteklasser är så olika. De elever som har svårt för matte når hon inte och de bästa eleverna hinner hon inte ge stimulans. Eva lägger därför nivån i sin undervisning mitt emellan, i hopp om att nå så många som möjligt. Är det rätt väg att gå, undrar hon. Frågan ställer hon till lärarcoach Annica Gärdin.

Språkläraren Lollo,som undervisar på högstadiet, har arbetat övertid varje vecka under hösten. Det är framför allt ämnet svenska i hennes klasser i årskurs 7 och 9 som är extra arbetskrävande. Hur ska jag arbeta för att orka hela denna terminen ut, frågar hon. Vad kan jag prioritera bort? Lollo är ny som lärare och är nu inne på sin andra termin på skolan.

Mellanstadielärare Veronica frågar hur hon kan lösa en elevgrupps pågående konflikt; en konflikt som länge pågått i det tysta. Det handlar om grupptryck och inbördes mobbning bland en krets av skolkamrater, som påverkar både skolarbetet och måendet. Elevvårdsteamet har varit inkopplade, men konflikterna kvarstår och en elev i taget hamnar fortfarande då och då utanför gemenskapen. Lärarcoach Annica Gärdin coachar, handleder och kommer med användbara hands-on tips.

Att arbeta med cirkelmodellen är ett av tipsen som lågstadieläraren Katja får när hon frågar om hur hon kan göra för att inkludera alla i klassen. Katja menar att de högpresterande eleverna får alldeles för lite uppmärksamhet under hennes lektioner eftersom andra elever behöver extra tid och stöd. Hon menar att det känns som en brist och att de försummas - hon vill få tid även till de högpresterande så att de kan komma upp till sin nästa nivå. Lärarcoach Annica Gärdin coachar och handleder.

Lågstadieläraren Karin har fått en nyanländ elev i klassen, som adopterats sent till Sverige. Det modersmål som man förmodade att eleven hade visade sig inte stämma. Att modersmålet inte är identifierat gör att det därför är problematiskt att lära sig ett nytt språk. Det går inte heller att genomföra någon studiehandledning. Karin är därför osäker på vad eleven egentligen förstår och hur hon som lärare ska agera och gå vidare. Lärarcoach Annica Gärdin handleder.

Gymnasieläraren Tove, som undervisar i sociologi och svenska, har just bytt skola. På hennes förra skola råkade hon ut för en mycket påstridig förälder som ifrågasatte både Toves undervisning och hennes bedömningar inför betygsättningen. Föräldern ville även att hon skulle använda undantagsparagrafen för hennes barn, trots att Toves bedömning varit en annan. Förra gången fick Tove hjälp av rektor. Hur ska hon bäst förhålla sig och agera om samma sak händer igen? Lärarcoach Annica Gärdin handleder.

Högstadieläraren Lena funderar på hur hon ska göra - hon har tagit över en klass och märker att hennes elever tidigare har betygssatts betydligt högre än vad Lena kan se är motiverat. Hur kan hon tänka och agera? Eleverna är mycket oroade. Betygsexperten Pernilla Lundgren svarar på frågor och hjälper Lena genom att reflektera kring hur man ska, eller bör tänka, vid betygssättning. I studion finns även lärarcoachen Annica Gärdin.

SO-läraren Karin har fått en ny elev i klassen som har en språkstörning, vilket gör Karin rådvill. Hon tycker att hon saknar både tillräckliga resurser och tid för stöttning. Karin testar olika grepp, särskild pedagogik och tips hon fått vid överlämning från elevens förra skola - en skola med särskilda resurser - men oftast hjälper det inte. Karin vet inte hur hon ska göra för att både kunna nå och stötta eleven

Hur kan undantagsbestämmelsen PYS användas? Högstadielärare Inger har en angelägen fundering - kan hon vid betygssättningen åberopa undantagsbestämmelsen när det gäller en stammande elev i hennes klass? Eleven är i övrigt klart högpresterande, men stamningen förhindrar eleven att klara de muntliga presentationerna. I studion finns betygsexperten Pernilla Lundgren som har en mångårig erfarenhet av bedömnings- och betygsfrågor. I studion finns även lärarcoach Annica Gärdin.

Gymnasielärare Tina är svenska som andraspråkslärare. Hon undervisar på alla SVA-nivåer på sitt gymnasium, där hennes elever går på praktiska gymnasieprogram. När hon nu ska undervisa i litteratur från olika epoker, så upptäcker hon att väldigt få texter passar. Många texter upplever hon som stereotypiska enligt västerländsk tradition. Konsekvensen blir att eleverna blir mindre engagerade och mer okoncentrerade. Var kan hon hitta de rätta texterna och hur kan hon tänka?

Vilka signaler ska lärare reagera på om man misstänker att en elev far illa? Grundskoleläraren Mikael och hans kollegor funderar ofta på hur en orosanmälan går till, De frågar sig vilka signaler de bör uppmärksamma och vad lärarens roll och ansvar är vid en anmälan. Jan Melander, jurist med erfarenhet av skolfrågor, berättar om tankesätt och procedur vid en anmälan och hur illa det kan gå om en anmälan inte följs upp av anmälaren. I studion finns även lärarcoach Annica Gärdin.

Emma, gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk, funderar på hur hon ska kunna veta när hon är tillräckligt bra. Hon berättar om sin arbetssituation som bygger på entusiasm, men även stress och krav. I studion finns lärarcoach Annica Gärdin som handleder och coachar.

Förskoleläraren Anja behöver välja nytt arbetsmaterial till sin förskoleklass, för att kunna byta ut det läromedel hon ärvt från den tidigare klassläraren. Hon upplever att det är svårt att välja - dels för att hon är den enda förskolläraren på skolan och dels för att hon saknar andra kollegor som är insatta i arbetet just i en förskoleklass. Dessutom är hon nyanställd på skolan. I studion finns lärarcoach Annica Gärdin som handleder och coachar.

Anna, klasslärare i årskurs 3, är bekymrad. Hon är nyutexaminerad och ska alldeles snart hålla sitt livs första utvecklingssamtal med vårdnadshavare. Hon vet att hon kommer behöva berätta för flera vårdnadshavare att deras barn både har kunskapssvårigheter och, i vissa fall, sociala svårigheter. Lärarcoach Annica Gärdin kommer med förslag på hur man kan hitta nycklar till lösningar som gör utvecklingssamtalen både konstruktiva och utvecklande.

Hur kan man som lärare göra bedömningar under terminens gång och samtidigt minimera elevernas stress? Högstadieläraren Inger berättar att eleverna blir stressade av bedömningarna och genast tolkar dem som färdiga betyg så fort hon lägger upp dem på skolans matris. I studion finns betygsexperten Pernilla Lundgren. Hon har en mångårig erfarenhet av bedömning- och betygsfrågor bland annat på Stockholm stads utbildningsförvaltning. I studion finns även lärarcoach Annica Gärdin.

Högstadieläraren Frode har tidigare undervisningserfarenhet från komvux och sfi. Nu undervisar han istället nyanlända ungdomar på högstadiet. Ungdomarna har diametralt olika förutsättningar - både vad gäller ålder och språknivåer. Hur gör man som lärare i svenska som andraspråk för att inkludera alla i en klass med nyanlända? I studion finns lärarcoach Annica Gärdin som handleder och coachar.

Maria kan sina ämnen, men saknar undervisningserfarenhet och är ny som lärare. Nu vill hon bli bättre på att hålla den röda tråden när hon undervisar. Hon är lärare på yrkesskolan på gymnasienivå. I klassen finns elever med olika svårigheter, vilket tidvis komplicerar undervisningen. Dessutom är det många elever som har svårt att bibehålla uppmärksamheten under lektionerna. I studion finns lärarcoachen Annica Gärdin som handleder och coachar.

Ingrid är högstadielärare och undrar hur man ska agera när det gäller verbala kränkningar och oönskad jargong bland eleverna. Hon är nyanställd på en skola där en hård jargong blivit kultur. Enligt Ingrids erfarenhet så har elever svårt att ens medge att de blir trakasserade eller kränkta. Hur bryter man den negativa kulturen och hur får man mad sig sina kolleger? I studion finns lärarcoach Annica Gärdin som handleder och coachar.