Ont i lederna, dålig hörsel och urinläckage. Ålderskrämpor kan komma plötsligt eller smyga sig på. Att kroppen tappar funktioner är frustrerande för många, ibland hjälper det att skratta åt eländet tillsammans med andra. Men vilka ålderskrämpor behöver man acceptera och vilka ska man söka vård för?

Depression är en av våra stora folksjukdomar. När vi blir äldre blir vi blir extra sårbara eftersom depressioner kan utlösas av sjukdomar och läkemedel. Orsakerna behöver utredas så att rätt stöd kan sättas in. Många hittar också egna strategier för att ta sig upp ur mörkret.

Fler skiljer sig på äldre dar och oftast är det kvinnorna som tar steget. En skilsmässa ger chansen till en nystart men att bli lämnad sent i livet kan kännas som ett stort svek. Ändå lyckas många äldre fortsätta vara en slags familj även efter skilsmässan, passa barnbarn och fira högtider ihop.

Det är dags att skrota idén om att alla äldre föredrar dragspel och klassisk musik. Kärleken till rocken och rockers avtar inte med åldern, tvärtom. Generationen som tog rocken till sina hjärtan kommer fortsätta rocka ända in i kaklet.

Att plötsligt bli niad, erbjudas hjälp med betalningen i affären eller att folk börjar prata med en som om man var ett barn är exempel på det som brukar kallas för välvillig ålderism. Men vad gör det med oss att bli behandlade så? Och finns det illvillig ålderism också? Gränsen mellan ålderism och åldersdiskriminering är inte alltid knivskarp.

Livsdrömmar behöver varken vara storslagna eller äventyrliga men en nyfikenhet på livet kan hålla oss igång. Fler och fler äldre bevisar att det aldrig är för sent att testa nytt. Aldrig har så många pensionärer studerat på högskolor, debuterat som författare och gett sig ut på resor jorden runt som nu.

Hög musik och renoverande grannar har aldrig varit så irriterande som nu. Eller? Blir vi mer griniga med åren eller är det omgivningen som håller fast vid en bild av att äldre ska vara milda och baka bullar? En tilltagande ilska med åldern kan vara en positiv drivkraft men också ett tecken på sjukdom.

Hissar i magen, längtan och samhörighet. Kärleken har ingen ålder men den förändras med åren. Många vet vad de söker hos en partner och kan stå lite stadigare jorden nu när hormonerna har dämpats. Men hur tar man steget att öppna sig för en ny kärlek? Längtan efter kärlek har fått fler äldre att börja nätdejta.

Är det okej med shorts efter 65? Vilka oskrivna regler styr hur seniorer klär sig och varför tycks äldre män bara bära beige? Gäster är modeforskaren Philip Warkander och oldfluencer Svante Nybyggars ”The Urban Hippie” samt Maria Sörensson ”Aging in style”.

Hör hundraåringens bästa tips för att leva länge. Och om varför vi inte verkar kunna bli äldre än 120 år. Dessutom berättar Ingmar om en ny blå zon som forskarna upptäckt. Gäster är Gunnar, Ingegerd och Doris som alla har fyllt 100 år.

Borde man bli orolig om man har svårt att komma ihåg vad ens barn heter? Vi pratar om vad som händer i hjärnan när vi åldras och vad man kan göra för att hålla hjärnan i trim långt upp i åldern. Gäster är Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, och författaren Majgull Axelsson.

Många förlorar sin partner, vänner och gamla arbetskamrater på äldre dar. Ofrivillig ensamhet är plågsamt och kan leda till depression. Hur hittar man nya sammanhang och när borde man söka hjälp? Gäster är överläkare och psykiatriker Ullakarin Nyberg och Gunilla Nordqvist som berättar om hur hon hittade nya vänner när hon var 75.

Kan dans vara ett sätt att minska risken för demens? Den världsledande demensforskaren Miia Kivipelto berättar om den förebyggande finger-metoden. Och så pratar vi om den nya svenska medicinen mot Alzheimer – kommer sjukvården ha råd att använda den? Gäster är Miia Kivipelto, världsledande forskare inom demens, och Tobias Karlsson, ambassadör för Alzheimerfonden och känd från tv-programmet Let's dance.

Dagens nyblivna pensionärer kör mer bil än någon tidigare generation och är dessutom de säkraste förarna ute i trafiken. Ofta är bilen en förutsättning för att kunna bo kvar där man vill. När ska man börja tänka på att anpassa sitt liv och boende för en tid då man inte är lika rörlig? Gäster är Marianne Granbom, docent inom arbetsterapi, och Anne Göransson som tog sitt körkort vid 65 års ålder.

Mer än var fjärde väljare är över 65 år men bara 4 procent av riksdagen är seniorer. Varför är makten ungdomsfixerad och vad kan man göra åt det? I programmet hör vi Barbro Westerholm, som satt i riksdagen tills hon var 89 år, berätta om ålderism inom politiken.

Allt fler äldre jobbar efter 65. Vi pratar om hur det påverkar både plånboken och arbetsplatsen. Men också om när det blir ohållbart att jobba vidare och hur det känns att förlora sina kollegor. Och vi ställer oss frågan vad som kommer hända i framtiden när vi förväntas gå i pension ännu senare?

Att äta är mer än bara smak och mättnad - ätande är också en upplevelse. Vi äter med våra ögon, minnen och utifrån vår kulturella kontext. Krögaren Carl Jan Granqvist samtalar med dietisten Elisabet Rothenberg om vad vi behöver äta när vi blir äldre och hur vi ska få fart på aptiten. Elisabet Rothenberg berättar om vikten av protein men också att ett par extra kilon till och med kan vara bra på äldre dar.

När vi åldras ändras både kroppen och utseendet, vare sig vi vill det eller inte. Journalisterna Åsa Beckman och Linnea Öst pratar om denna förändring och hur vi kan hantera den. De pratar även om hur samhället ser på åldrandet. Plastikkirurgen Angelica Hagelberg berättar om vilka ingrepp som är vanligast och vilka som lägger sig under kniven.

Är livet som pensionär ett fullspäckat schema eller en tid i livet att sitta och titta på klockans visare som sakta rör sig? Efter ett långt liv som artist har Mikael Wiehe pensionerat sig och paniken kommer krypandes. Tillsammans med professor emeritus Bodil Jönsson gästar han programmet och pratar om tiden som pensionär och vad man gör med den.

Vi pratar inte så ofta om döden som vi kanske borde i dagens samhälle. Poeten och debattören Göran Greider, som själv varit nära döden, gästar programmet. Det gör även narkos- och intensivvårdsläkaren Jakob Ratz Endler som har skrivit boken "Hantera döden" och som ofta möter döden i sitt yrke. Vi diskuterar hur man kan prata med sina anhöriga kring dödsfall, om man kan skoja om döden och om den till och med ibland kan vara en hjälp i livet.