För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen 1996 Nordiska Rådets Musikpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Möt danske tonsättaren Bent Sørensen år 1996. -Min musik är sprungen ur nutiden och skulle inte ha kunnat fungera i någon annan tid, säger han. Då Sørensen av Aarhus Symfoniorkester blev ombedd att skriva en konsert för ett soloinstrument visste han genast att det skulle bli en violinkonsert. I sitt föräldrahem hörde han Schönbergs Violinkonsert innan han stiftade bekantskap med en endaste symfoni av Beethoven, t ex. Därför blev denna violinkonsert för honom en slags drömaktig spegel tillbaka till hans barndom och har fått en klassiskt romantisk form med en långsam, pluralistisk första sats och så två mer rytmiska satser där den sista är den dansande satsen. Sørensen beskriver det som att violinkonserten har fått en slags romantisk slöja, men även uttrycker en beslöjad romantik. För sin violinkonsert Sterbende Gärten fick Bent Sørensen Nordiska Rådets Musikpris. Den långa första satsen anknyter allra mest till titeln, d v s döende trädgårdar. Violinen ligger som en melodisk tråd över hela orkestern som avspeglar skuggorna och förfallet under violinstämman. Den sista satsen kallas en Estampida, en dansande sats. Den bygger på många olika folkmusikaliska ingredienser som har lagts ovanpå varann som ett filter med olika rytmer. En sats inspirerad av fladdermössens jakt av varandra under himlen en sommarkväll.  Så här skrev Bent Sørensen om sitt stycke Sterbende Gärten 1997: Min violinkonsert heter Sterbende Gärten. Jag åkte till ett ställe i Danmark där det fanns den här igenvuxna trädgården, och det gjorde mig på ett väldigt speciellt humör. Jag tänkte på var en viss mening i en dikt av Herman Hesse, där det finns en rad Sterbende Garten ... (döende, förfallen trädgård). Den har en tysk titel, även om min tyska inte är flytande. En annan inspiration för verket är italienska fresker från 1400-talet. Det som är speciellt intressant för mig är att bilden man ser när man går för att titta på fresker i en katedral i Florens eller Rom, är en mycket gammal bild som har förfallit. Så det blir mer och mer en bild av vår tid, och det är därför väldigt nytt. Sättet som kultur blir natur på grund av tiden har varit en inspiration för alla mina verk. Det viktiga med strukturen är att den alltid är på gränsen till att vara tonal. Min musik handlar alltid om att vara på kanten av något man hört förut, men man har faktiskt aldrig hört det ändå. Formen på stycket är typ klassisk. Musiken håller sig mest i det högre registret. Det finns inga ackord i stycket. Allt som spelas i orkestern är ett slags eko av violinstämman. Det är mitt mest romantiska och klassiska verk på ett sätt. Men detta är för mig en sorts dröm; det finns inga citat. Stycket börjar med en kadens som är på gränsen till tystnad. Jag bor på landet, och jag gillar att jobba på natten, när det är helt tyst. De enda ljuden kommer från fåglarna, som signalerar gryningens brytning genom till synes slumpmässiga utbrott. Det finns många ögonblick där jag försöker skapa ett slags distans genom att många instrument spelar pianissimo staccato-noter. Den här sortens pointillistiska drag, som jag har blivit känd för, är som Georges Seurats målningar, där man måste stå på avstånd för att se hela bilden. Efter att ha skrivit första satsen åkte jag till Venedig med tanken att skriva en romans för den långsamma andra satsen. Det första jag kom att tänka på var Barcarolle. Jag bestämde mig för att skriva en sorts slow-motion Barcarolle. Min musik är byggd på terser. Det som särskilt intresserar mig med detta är utforskningen av tonala tvetydigheter. Kanske är detta anledningen till att det inte finns några basgångar, för att understryka dessa tvetydigheter. Sista satsen är väldigt snabb och danslik. För många år sedan i Amsterdam hörde jag en gatumusikant spela sin fiol extremt snabbt. Här har jag försökt återskapa denna typ av folkmusik, med dess hetsiga sound. - Bent Sørensen 06-07-97 Vi hör även utdrag ur: Bent Sørensens verk Angel's Music med Ardittikvartetten. Han skrev det i Rom, inspirerad av alla de spelande änglar som finns i barockkyrkorna i staden. Bent Sørensen blir ofta inspirerad av andra konstformer än musik. Det kan vara en bild, en titel, ett namn eller ett ord som fascinerar honom. Selma Lagerlöf, Emily Dickenson, Shakespeare, Rilke, Donne och den danske poeten Michael Strunge är några av författarna vars verk har gett Bent Sørensen impulser till att komponera musik. Men krackelerade kalkmålningar fascinerar honom mer än t e x mästerverk av Rubens och Titzian. Bent Sørensens solostycke för klarinett The Songs of the Decaying Garden - Den ruttnande trädgårdens sånger. Sørensens The Bells of Vineta för trombonsolo. Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgerssons underbara resa, om staden som sjunker i vattnet med ringande kyrkklockor och endast återkommer vart hundrade år, inspirerade Bent Sørensen till The Bells of Vineta. Bent Sørensen har komponerat mer än 140 musikverk i alla genrer, bl a operan Under himlen. Sin andra pianokonsert La Mattina, skrev han 2009 till Leif Ove Andsnes. 2013-14 komponerade Bent Sørensen trilogin Papillons, dedicerad till konsertpianisten Katrine Gislinge. Han har under åren skrivit flera verk till henne. Bl a12 Nocturner för piano och den tredje pianokonserten som han komponerade under coronapandemin 2021. Titeln är La sera estatica - Den extatiska aftonen (2021). 2018 vann Bent Sørensen ett av världens främsta musikpriser, Grawemeyer Award, för sin Concerto i fem satser L’isola della Città (Ön i staden).  Lyssna även på tonsättaren Bent Sørensen och konsertpianisten Katrine Gislinge i det nyare radioprogrammet Danska konstmusikens kungapar som publicerades i Tollans musikaliska den 28 juni 2022.

Möt två av de främsta inom dansk konstmusik: äkta paret konsertpianisten Katrine Gislinge och tonsättaren Bent Sørensen. Med ett intensivt och passionerat förhållande till varandra och till musiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den danska nedstängningen under den första corona-perioden har nu resulterat i ett vackert musikverk, ”mellan vildhet och ömhet”, pianokonserten La sera estatica - Den extatiska aftonen (2021). Katrine Gislinge gav under pandemin konserter hemma på flygeln för sin man för att han skulle kunna njuta av livemusik, då det offentliga konsertlivet var nedstängt. Hon spelade Beethoven, Mozart, Chopin, Schubert, Schumann m fl och Bent Sørensen hörde detta och inspirerades alltså att komponera sin tredje pianokonsert, vilken han tillägnat Katrine Gislinge. Han har tidigare tillägnat sin hustru flera andra verk. De har båda äktenskap med andra, flera barn och egna karriärer bakom sig. De fann varandra 2011 vid en musikfestival. Hur påverkar deras relation dem musikaliskt? Hur känns det för Bent att skriva musik till Katrine och hur känns det för Katrine att spela den? Har deras förhållande till tonsättandet och musicerandet förändrats? Om Bent Sørensen har skrivits: ”Hans musik påminner mig om något jag aldrig hört förut! Han är en underbart poetisk kompositör vars musik svävar och flyger som höstvindar i oberäknelig skönhet!” 2018 vann han en av världens främsta klassiska musikpriser, Grawemeyer Award, för sin Concerto i fem satser L’isola della Città (Ön i staden), från 2016. Verket är för violin, cello, piano och stor orkester. En recensent skrev: ”Katrine Gislinges tolkningar präglas av en darrande känslighet, där varje liten detalj i musiken blir väldigt viktig men samtidigt samlas i en klar och framåtblickande ström. I sina händer, i sin musik, lyckas hon skapa den perfekta balansen mellan det sköraste och det mest direkta, och när man lyssnar på henne går man in i ett musikaliskt rum av "berusande sensualitet". Katrine Gislinge är känd för att spela den klassiska repertoaren, men hon arbetar även i många andra genrer. Hon har bl a spelat in Mozarts Pianokonserter 11, 12 och 13 med kadenser av Bent Sørensen. Tillsammans med svenska Stenhammarkvartetten. I 1999 spelade Katrine Gislinge in cd'en Piano Works på Deutsche Grammophon och var därmed den första danska pianist att utge musik på denna label. Vi får förstås i programmet lyssna på den mycket vackra musiken. Låtlista: Mignon - Papillons - IV. Allegretto, Bent Sørensen, musik Katrine Gislinge, piano, John Storgårds, dirigent, Lapplands kammarorkester DACAPO 8.226134 Sigrids Wiegenlied, 12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik Katrine Gislinge, piano DACAPO 8.226627 Kreisleriana, Op. 16/ I. Äußerst bewegt (Extremely animated), Robert Schumann, musik Katrine Gislinge, piano danacord DACOCD 741 Fantasia Appassionata For Piano Solo, Bent Sørensen, musik Katrine Gislinge, piano, DACAPO 8.226135 Sterbende Gärten, I Allegro, molto fluente, Bent Sørensen, musik Rebecca Hirsch, violin Leif Segerstam, dirigent Danmarks Radios Symfoniorkester dacapo 8.224039 Piano Concerto No. 3, "La Sera Estatica" (2020/21), Bent Sørensen, musik Katrine Gislinge, piano, John Storgårds dirigent, Copenhagen Phil (Själlands Symfoniorkester) 12 nov 2021 Live Impromptus For Piano D 899, Nr. 4 Ass-dur, opus 90, Franz Schubert, musik Maria Joao Pires, piano Piano Concerto No. 12 Kv414/ II Andante A-dur, W A Mozart, musik, Cadenzas by Bent Sørensen Katrine Gislinge, piano, Stenhammar Quartet Alba Records ABCD 418 Piano Concerto No. 13 Kv415/ I Allegro C-dur, W A Mozart, musik, Cadenzas by Bent Sørensen Katrine Gislinge, piano, Stenhammar Quartet Alba Records ABCD 418 Nächtlicher Fluss, 12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik Katrine Gislinge, piano DACAPO 8.226627 Pianosonat nr 2, op. 36 i b-moll, Sergej Rachmaninov, musik Katrine Gislinge, piano Live Kitch musik, Valentin Silvestrov, musik Katrine Gislinge, piano Live Mondnacht (Berceuse No. 2), 12 Nocturner For piano (2000–2014), Bent Sørensen, musik Katrine Gislinge, piano DACAPO 8.226627

Kärleksdrömmar, svek, konventioner och patriarkat. Om författaren Mathilde Wesendonck, Richard Wagners Isolde i operan Tristan och Isolde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finns det plats för en skapande kvinna bredvid en genial man? En relevant fråga i samband med att ett av operahistoriens mest omtalade och älskade verk, Tristan och Isolde, skapades under en himlastormande och förbjuden förälskelse mellan två kulturpersoner, Richard Wagner och Mathilde Wesendonck. Efter premiären av Tristan och Isolde skulle Richard Wagner förneka Mathilde Wesendoncks medskapande av verket. Im Treibhaus - I växthuset är titeln på en av de dikter av Mathilde Wesendonck som Richard Wagner tonsatte i sångcykeln Wesendonck-lieder. Kammaroperan Im Treibhaus skulle haft premiär juli 2020 i Vattnäs Konsertlada norr om Mora, men fick skjutas upp p g a coronapandemin och hade istället urpremiär där den 23 juli 2021. Alten Anna Larsson gör Mathilde Wesendonck och tenoren Göran Eliasson gör Richard Wagner. Wagners dåvarande hustru Minna Wagner sjungs av Amelia Jacobsson och Mathilde Wesendonks make Otto Wesendonck sjunga av Ulrik Qvale. Wagners andra hustru Cosima von Bülow sjungs av Rebecka Fjällsby och Johan Rydh gör Johannes Brahms. Staffan Storm tonsatte här sin första opera och författaren Ebba Witt-Brattström debuterade som librettist.  Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan

Bára Gisladóttirs musik kallas hipp musik för nördar och remake av "Exorcisten". Louise Alenius gör musik om covidsjuka kroppar, död, incest och Elefantmannen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tonsättaren Louise Alenius bodde under tio år i Frankrike, men är sedan några år tillbaka i Köpenhamn. I Paris komponerade Louise Alenius kommersiell musik, bl a till reklam för Coca-Cola och olika bilmärken. -Ämnen jag numera väljer till mina kompositioner speglar min nyfikenhet på det jag inte förstår. Jag försöker sätta mig in i andra människors verklighet istället för att berätta hur jag själv har det, förklarar Louise Alenius, som skrev både libretto och musik till kammaroperan Silent Zone om incest. Dottern blir utsatt för incest. Hon är stum och sjunger inte. Detta för att illustrera att de drabbade sällan berättar om vad de har varit med om. Istället får dottern ut sin vrede och sorg genom att spela slagverk. Dottern spelas av slagverkaren Ying-Hsueh Chen och hennes bror gestaltas av kontratenoren Morten Grove Frandsen. Brodern löser upp problematiken med tystnadskulturen i den här familjen. Han ställer obekväma frågor om det förfärliga som hänt. -Jag tycker det var spännande att använda mildheten i en kontratenors stämma på det här sättet, förklarar Louise Alenius. Louise Alenius skrev också musik till en balett om den s k Elefantmannen, Joseph Merrick som levde på 1800-talet i London och hade en kraftigt deformerade kropp. Hennes körsvit Rite of Nothing / En tom ritual uruppfördes i den gamla underjordiska vattencisternen i parken Søndermarken i Köpenhamn. Ett av hennes senaste stycken, Ilt / Syre, komponerade Louise Alenius till den 80 meter långa skulpturen The Wave. Under coronapandemins första månader 2020 var den placerad vid Ofelia Plads vid Köpenhamns hamn. Konstnärskollektivet Vertigo anpassade The wave till pandemin. Den illustrerar ett gigantiskt luftrör och lungor som kämpar för att få luft. Den femstämmiga kören gestaltar kroppsorgan som skriker efter syre. 2019 fick Louise Alenius Danmarks störste kulturpris, hederspriset Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Legat på 750 000 danska kronor. Jag intervjuade isländska tonsättaren Bára Gisladóttir första gången 2013. Nu möts vi digitalt genom Skype. Hon befinner sig i det svårt coronadrabbade Reykjavik. Hon utbildade sig i komposition vid Musikkonservatoriet i Köpenhamn. Kontrabasen blev hennes instrument efter studier på Nya Zeeland. Hon älskar den. Om hennes spel på kontrabasen sägs det: "Hon behandlar kontrabasen såsom Jimi Hendrix gjorde med sin gitarr. Hon använder instrumentet för att locka fram spännande och konstiga ljud.” - Kontrabasen är alltid är tillgänglig. Speciellt i tider som dessa, när man inte kan musicera med andra, då är det ju mycket praktiskt att ha sitt eget instrument som man kan skriva för! Jag är intresserad av övertoner och där är kontrabasen överlägsen tack vare strängarnas längd och instrumentets storlek, säger Bára Gisladóttir. Hon är synestetiker och hör toner, när hon ser färger och ser färger, när hon hör toner. Därför målade hon tidigare i starka färger för att därefter komponera stycket hon hade i sitt huvud. Det blev inte mindre än 19 nonfigurativa målningar i rött och grönt innan hon kompositionnerade stycket Rooftops of Prague! Musiken på Brimslód, hennes debutplatta från 2015, handlar om havet. Dýpi betyder djupet och här är vi på havets botten. Det är Bára Gisladóttirs favoritstycke på plattan eftersom hon gillar allt som är kallt, vått och mörkt. Hennes nya platta gavs ut 2020. Titeln är HĪBER, vilket betyder vinter eller ide. Bára Gisladóttirs musik har framförts av Danmarks Radios Symfoniorkester og vokalensemble, Islands Symfoniorkester och Helsingborgs Symfoniorkester, Frankfurts Radiosymfoniker, Ensemble InterContemporain och Athelas Sinfonietta. Hon har dessutom fått Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Talangpris, Léonie Sonnings Talangpris och Reykjavíks Grapevine's Music Award. Låtlista: Bára Gisladóttir - Dýpi Kompositör: Bára Gisladóttir Bolag: Label Missing Danmark Badenpederstruck, Louise Alenius - 123 Album: Stella Polaris Kompositör: Louise Alenius Bolag: Playground Louise Alenius - Ilt Sofie Elkjär Jensen, Elisabeth Jansson, Morten Grove Frandsen, Jacob Skov Andersen, Frederik Rolin Etikett: Dacapo Louise Alenius - Napoli Louise Alenius Louise Alenius - Elephant Man - Sommerballet Louise Alenius Louise Alenius - Silent Zone Morten Grove Frandsen Gitta-Maria Sjöberg Ying-Hsueh Chen Textförfattare: Louise Alenius Louise Alenius - Rite of Nothing Courage kör Textförfattare: Louise Alenius Bára Gisladóttir - Dýpi Kompositör: Bára Gisladóttir Bolag: Label Missing Danmark Bára Gísladóttir - Rooftops Of Milan Kompositör: Bára Gísladóttir Bára Gísladóttir - Rooftops of Prague Kompositör: Bára Gísladóttir Bára Gisladóttir - Her Palms Faced Down Forever After Album: Her Palms Faced Down Forever After Bára Gisladóttir - Vēxō Album: Vēxō Bára Gisladóttir - Tvíhirta Album: Tvíhirta Bára Gisladóttir - No Afterlife Thanks Kompositör: Bára Gisladóttir Bolag: Dacapo

23-åriga sopranen Karolina Bengtsson spås en lysande framtid och studerar nu på Mozarteum i Salzburg. Kommer från en bygd i Småland, där även 1800-talets världsstjärna Christina Nilsson föddes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet medverkar även Karolina Bengtssons sångpedagog, professorn och världssopranen Barbara Bonney i Salzburg, altsångerskan Anna Larsson i Stockholm, svensk-ungerska sopranen Clarry Bartha i Tyskland. Clarry Bartha är konstnärlig ledare för internationella tävlingen Debut, samt Casting director för Festival Puccini Torre del Lago. Under större delen av 2020 och 2021 har Karolina Bengtsson fått digital undervisning  på grund av pandemin. Sopranen och professorn Barbara Bonney: - Karolina Bengtsson är så begåvad - det är inte klokt! Hon är den bästa sångerskan på Mozarteum just nu! Hennes röst är otroligt fin! Jag blir så lycklig när jag lyssnar till henne! Varje lektion är en konsert för mig. Jag sitter där och bara njuter. Ibland gråter jag. - Pandemin, med den digitala undervisningen, har paradoxalt nog medfört att jag kommit närmare mina elever. Genom kameran ser jag hur de använder munnen och tungan. Hur de andas och vad de tänker. Allt dessa som jag missar i ett rum när man inte är så nära. Jag tycker det här har varit helt fantastiskt! Svenska alten Anna Larsson var med i juryn i tävlingen Debut i Tyskland som Karolina Bengtsson vann: - Karolina slog juryn med häpnad redan på första provet. Det var väldigt, väldigt roligt att uppleva! Karolina är mycket trygg som sångare och sjöng t ex en svår aria ur Händels Julius Caesar. Hon gjorde det suveränt. Karolinas tilltal är väldigt öppet. Det betyder naturligtvis jättemycket för Karolina att få utvecklas tillsammans med Barbara Bonney, som kan anses ha varit den absolut största i världen i sitt röstfack, lyrisk sopran! Sopranen och konstnärliga ledaren Clarry Bartha bjuder varje år in 50 sångare av ca 600 sökanden till tävlingen Debut. - Jag hörde sopranen Karolina Bengtsson i Salzburg för två år sedan och fick gåshud av den naturlighet hon har i sin röst, vilken har en enorm potential att utvecklas. Karolina är språkbegåvad och ärlig i sitt sätt att sjunga, vilket gjorde mig väldigt glad. Hon är så självklar och har en enormt vacker röst! - Det är väldigt inne att vara operasångare och att bli berömd. Många imiterar och vistas i det här rosa livet med applåder och blommor. Men det finns ett visst allvar hos Karolina som jag tycker om. Som alla tycker om. Hon bryr sig inte så mycket om allt omkring, och är över huvud taget inte affekterad! Det är rösten och hennes ögon! Hon har den rätta blandningen av att vara ödmjuk och att vara hungrig. Hon är öppen och väldigt klok. Nu behöver hon något att bita i. Att vara operasångare är hårt arbete! - Karolina är nu lyrisk sopran. Jag hör framtiden med stora lyriska partier; Mozart förstås, Strauss, lyriskt ryskt, lyriskt italienskt, lyriskt franskt. Kanske med åldern går hon över från en Susanna till en Grevinna. Hon har ett fokus i rösten och en silverklang som är väldigt ovanlig, och påminner litet grand om slovakiska sopranen Lucia Popp, en av mina favoritsångerskor! Lyssna på Karolina Bengtssons operadebut som Pamina i Mozarts Trollflöjten tillsammans med andra studenter på Mozarteum i Salzburg. Länken fungerar från den 25 juni 2021 kl. 19:00: https://livestream.com/unimozarteumsalzburg/zauberfloete21 Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. Låtlista: W A Mozart, Solitudini amiche - Zeffiretti lusinghieri, Ilia's aria ur operan Idomeneo KV 366 FHD Karolina Bengtsson sopran, Mozarteumorchester Salzburg, Riccardo Minasi dirigent W A Mozart, Solitudini amiche - Zeffiretti lusinghieri, Ilia's aria ur operan Idomeneo KV 366 FHD Karolina Bengtsson sopran, Mozarteumorchester Salzburg, Riccardo Minasi dirigent Musik: Trad, Text: Wendela Hebbe, Fjorton År Tror Jag Visst Att Jag Var Alice Babs Sjöblom, Einar Ralf, Stockholms Studentsångare Daniel Nelson, Döden och Julia Karolina Bengtsson sopran, Malin Broman soloviolin & dirigent, Musica Vitae Daniel Nelson, Döden och Julia Karolina Bengtsson sopran, Malin Broman soloviolin & dirigent, Musica Vitae L v Beethoven, O wär ich schon mit dir vereint, Marzelline's aria ur operan Fidelio Karolina Bengtsson sopran, Das Philharmonische Orchester Würzburg, Enrico Calesso dirigent J. Haydn, Ragion nell'alma siede, Flaminias aria ur operan Il mondo della Luna Hob. XXVIII:7 Karolina Bengtsson sopran, Bernadette Bartos piano Ignaz Holzbauer, operan Günther Von Schwarzburg Michael Schneider, Claron Mcfadden, Clarry Bartha, Robert Wörle, Christoph Prégardien, Michael Schopper, Vokalensemble La Stagione (Frankfurt Am Main), La Stagione (Frankfurt Am Main) Antonín Dvořák, Rusalka, hennes aria Sången till månen Lucia Popp sopran, Münchener Rundfunkorchester, Stefan Soltesz dirigent Sibelius, Var Det En Dröm (Op 37:4) Barbara Bonney sopran, Antonio Pappano piano J. Haydn, Piercing Eyes Hob XXVIa Karolina Bengtsson sopran, Bernadette Bartos piano G Mahler, Symfoni Nr 2 c-moll, Urlicht Anna Larsson alt, Claudio Abbado dirigent, Orfeon Donostiarra San Sebastian kör, Luzernfestivalens orkester R Strauss, Der Rosenkavalier: Akt 2, "Mir Ist Die Ehre Wiederfahren" Barbara Bonney sopran, Susan Graham mezzosopran, Christoph Eschenbach dirigent, Wiener Philharmoniker W. A. Mozart, Trollflöjten, Ach ich fühl's KV 620 Paminas aria Karolina Bengtsson sopran, Mozarteumorchester, Riccardo Minasi dirigent J. Haydn, Flaminias aria Ragion nell'alma siede ur operan Il mondo della Luna Karolina Bengtsson sopran, Bernadette Bartos piano

Blockflöjtisten Katarina Widell adopterades från Seoul och bor i Kil. Toppstudent och fyrabarnsmamma. Med barock i Royal Albert Hall, turnéer med kvartetten Woodpeckers och förebild i Kulturskolan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkar gör blockflöjtisterna i Woodpeckers / Hackspettorna: Katarina Widell från Seoul och Kil, Kate Hearne från Irland, Caroline Eidsten Dahl från Oslo och Pernille Petersen från Köpenhamn. Dessutom medverkar två elever till Katarina Widell: Blockflöjtsläraren Carolin Kårén vid Musik & Dansskolan i Piteå och Vanja Smith i Arvika som studerar vid Musikhögskolan Ingesund. Linjen är folkmusik men Vanja spelar även barock, tidig musik och nutida musik. - Det var min mamma som hörde talas om att det fanns en blockflöjtist i Kil som kunde ge lektioner. Jag bodde då i Karlstad och tog mig till Kil för att träffa Katarina Widell. Det tar bara en kvart med tåg, så det var väldigt smidigt. Jag valde Katarina då det var skönt att få en lärare som kunde ge ännu mer inspiration. Jag såg fram emot en högre nivå i spelet, förklarar Vanja Smith. - Ja, när man börjar komma upp på den nivån att man går på folkhögskola och  musikhögskola då känns det viktigt att ha en lärare som är aktiv musiker. Som har koll på repertoar, både på nutida och på äldre musik. Katarina lägger stor vikt vid det musikaliska. Inte så mycket på att vi bara ska spela rätt toner, det som står på papperet, utan musiken som vi spelar är någonting mer. Det är atmosfären som vi skapar när vi framför någonting, och den stämningen får vara kvar under hela stycket och sedan finnas kvar även när stycket är slut, förklarar Carolin Kårén. - Katarina Widell var tillresande lärare och bodde då i Stockholm. Hälften av gångerna flög jag ner på morgonen. Så hade vi lektion mitt på dagen i några timmar. Sedan flög jag hem till Piteå. När Katarina senare flyttade till Jokkmokk åkte jag dit med buss. Det tog längre tid att åka till Jokkmokk med buss än har flyga till Stockholm. Jokkmokk ligger ju i Norrbottens län, men i Lappland. Du är ju nästan i fjällvärlden när du är i Jokkmokk, tillägger Carolin Kårén. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Pamela Z smälter samman sin vackra röst med elegant elektronisk manipulation. Juliana Hodkinson förstärker tändstickor. Hon är filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pamela Z lever i San Francisco och komponerar stycken för röst, live-elektronik, samplade ljud och för gestikaktiverad MIDI-controllers. Hon är pionjär inom live digital looping, röstinstallationer och utvidgade vokala tekniker. Birgitta Tollan mötte Pamela Z första gången i studion i San Francisco redan 1996. Nu "möts" de digitalt genom Zoom. Pamela Z var på fint, årslångt stipendium i Rom när coronapandemin slog till. Efter sju månader, i mars 2020, var hon tvungen att resa hem till San Francisco. Hon fick sin Bachelor i musik redan 1978. Pamela Z har turnerat i USA, Europa och Japan och har komponerat för dans, film och kammarensembler som Kronoskvartetten och Eighth Blackbird. - Rösten är allas första instrument. Du är född med det och det är gratis. Och du är född med de olika tekniker som du kan använda, skrattar Pamela Z. Ett av hennes stycken heter And the Movement of the Tongue. Debutplattan från mitten av 2000-talet bär titeln A Delay Is Better. En recensent skrev: "En skicklig sammansmältning av hennes vackra röst med eleganta elektroniska manipulationer". Den brittiska tonsättaren Juliana Hodkinson, bosatt i Berlin sedan många år, erhöll 2015 det stora danska Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Legat. Juliana var den första pristagaren som inte är manlig tonsättare, och inte av dansk härkomst. Prissumman var då: 80 000 Euro. Ur motiveringen: "Juliana Hodkinsons kompositioner har en särskild ömtålig känslighet och känslighet för den konkreta världen." Några av hennes titlar är Lightness för förstärkta tändstickor och Why Linger You Trembling in your Shell?, där hon, förutom klassiska instrument som violin och slagverk, använder fjädrar, äggskal och bordtennisbollar. Stycket I Greet You a Thousand Times är komponerat för symfoniorkester och elektronik Juliana Hodkinson har tidigare bott och arbetat i Danmark under några år, då hon bland annat var ordförande för Dansk Kulturfond. Hon komponerar med instrument, objekt (bl a tändstickor), elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Hon har studerat musikvetenskap och filosofi vid King's College i Cambridge och japanska studier vid University of Sheffield. Juliana är Filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Hon har undervisat i komposition och musik / media-estetik vid Köpenhamns Universitet, Technische Universität i Berlin, Högskolan för scen och musik i Göteborg och i Darmstadt. Nu är hon lektor i komposition vid Griegakademin i Bergen, Norge. Pamela Z och Juliana Hodkinson är inbördes olika och påverkade av olika länder/kulturer. De använder sig båda av instrument, objekt, live-elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Varför komponerar de musik? Hur komponerar de musik? Vad driver dem? Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. Låtlista: Lightness Juliana Hodkinson Ensemble Ictus In Tymes of Olde A Delay is Better Pamela Z Number 3 A Delay is Better Pamela Z Badagada, Suite for Solo Voice & Electronics Pamela Z Waving Not Drowning (a Guide to Elegance) Pamela Z And and And Pamela Z Amanda Gookin, cello, Ashley Hahn, röst Bone Music A Delay is Better Pamela Z I Greet You a Thousand Times Juliana Hodkinson Odense Symphony Orchestra in Carl Nielsen Hall, Odense, Denmark, conducted by Thomas Søndergaard Lightness Juliana Hodkinson Ensemble Ictus Can modify completely in this case. Not that it will make any difference Juliana Hodkinson Aart Strootman, gitarr, West Deutsche Rundfunks Symfoniorkester, Emilio Pomarico, dirigent Angel View Juliana Hodkinson Senatet Can modify completely in this case. Not that it will make any difference Juliana Hodkinson Aart Strootman, gitarr, West Deutsche Rundfunks Symfoniorkester, Emilio Pomarico, dirigent

Barbara Hannigan: en helt naturlig sopran. Lina Nyberg: en unik personlighet! Mathias Landaeus: omedelbar som Picasso. Rosali Grankull: Punkare! Lisa Nilsson: Närvaro, djup, integritet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Låtlista: Joni Mitchell, Lyle Mays, The Persuasions - Shadows And Light Album: Shadows And Light Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Asylum Records Hans Abrahamsen - Let Me Tell You Barbara Hannigan, Andris Nelsons, Bayerska Radions Symfoniorkester (München) Let Me Tell You Textförfattare: Paul Griffiths Etikett: Winter & Winter Joni Mitchell - Blue Album: Blue Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Reprise Joni Mitchell - Little Green Album: Blue Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Reprise Joni Mitchell - Shine Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Hear Music Lina Nyberg Tentet - The Bone Marrow Gardens Kompositör: Lina Nyberg Bolag: Hoob Records Lina Nyberg - The Skin Album: The Sirenades Kompositör: Lina Nyberg Bolag: Hoob Records Lina Nyberg, David Stackenäs, Cecilia Persson, Josef Kallerdahl, Anna-Maria Helsing, Symfoniorkestern Vid Norrlandsoperan (Umeå), Peter Danemo - The Electra Album: Terrestrial Kompositör: Lina Nyberg Bolag: Hoob Records Joni Mitchell - Amelia Album: Hejira Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Asylum Rosali Grankull - Identitetshandlingar i C-dur Norrköpings Symfoniorkester Michael Bartosch Joni Mitchell - Song To A Seagull Album: Joni Mitchell Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Reprise Joni Mitchell, Wayne Shorter, Steuart Smith, Larry Klein - The Sire Of Sorrow Album: Turbulent Indigo Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Reprise Mathias Landaeus piano - Signe 4ever Kompositör: Mathias Landaeus Joni Mitchell, Jaco Pastorius - Talk To Me Album: Don Juan's Reckless Daughter Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Asylum Joni Mitchell - The Silky Veils Of Ardor Album: Don Juan's Reckless Daughter Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Asylum Joni Mitchell - Big Yellow Taxi Album: Hits Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Reprise Lisa Nilsson - När Jag Var Gift Med Herrman Kompositör: Lisa Nilsson, Mattias Torell Bolag: Playground Joni Mitchell, Wayne Shorter, Vince Mendoza - Both Sides Now Album: Both Sides Now Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Reprise

Denna Jämtlandsfödda artist, ordkonstnär och författare hörde sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba och resten är historia: 6 CD-skivor och tre romaner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Artisten och författaren Christina Kjellsson sjöng från det att hon var 8 månader. Hon diagnostiserades med Tourettes syndrom, och har kropps-, ögon- och tanke-ticks. Men när hon spelar, sjunger och simmar är ticksen borta. Citat ur programmet av ordkonstnären Christina Kjellsson: - Hemma i byn Handsjöbyn i Jämtland fanns det få vinylskivor på 60-talet men en som fanns i flera hem var faktiskt Miriam Makebas Pata pata. Känslan när myggfönstren blev isatta där på sommaren och fönstren var öppna och det var lite party i stugorna - att då höra Miriam Makeba - det är nu en fantastisk film att tänka tillbaka på. - Ett barn med fallenhet för musik och rytmik fastnar på Miriam Makebas kanske lite grann, jag tror att jag ÄR språk och musik på gott och ont, jag vet inget annat, det är det som är jag. - Till exempel jag kan inte jogga utan att ha musik i öronen för när jag joggar utan musik i öronen så lägger jag in ticks och rytmer i min andning, jag skapar beats i andningen, och då håller jag på att välta efter 20 minuter. Träning bygger ju på att man andas ordentligt, och börjar jag tänka på hur jag andas då måste jag nästan sluta andas, så det är bättre jag tänker på något annat. - Jag hade fördelen att växa upp på 60 och 70-talet med radiokanalen som hette P3 och som då innehöll all musik som du inte visste att ville höra. Inom tio minuter kunde du få höra Alf Hambe och Led Zeppelin och däremellan Barbro Högberg eller Flamingokvintetten - det var en sång röra och en sån underbar blandning och på det sättet fick jag höra jättemycket musik som jag inte visste att jag ville höra. Och jag fick också höra väldigt mycket som jag inte tyckte om. Ju mer jag lyssnar på musik som jag inte tycker om desto mer stärker jag min egen ton. Så jag rekommenderar alla unga som håller på att skriva låtar, lyssna på musik du inte gillar. Varför? Jo för då låter du mer som du sen. Annars låter du nästan som den du gillar. Så jag är jättetacksam till blandningen i P3 som gjorde att jag kunde få en mångfald av låtar och stilar utan att behöva anstränga mig. Idag kan du till och med välja bpm på låtarna, Lugna favoriter eller vad de heter, så du riskerar inte att råka ut för nånting du kanske skulle älska! - Jag gör alltid parallella aktiviteter, och försöker att dölja det för min omgivning ibland, för att de inte ska tycka att jag verkar nonchalant eller ointresserad. Ja, jag gör gärna flera saker samtidigt för då blir det bäst resultat. Till exempel läsa - tänka, läsa - prata, hålla på med mobilen, ha ett samtal. Det är lite svårare när man är äldre men det gör att jag har lättare att koncentrera mig. När jag sitter och skriver så behöver jag göra en massa andra saker också samtidigt, det känns bättre. - Ja, det som jag har det heter Tourettes syndrom – jag har extremt lätt att komma ihåg saker, jag har extremt lätt att komma ihåg både ord och musik. Positivt med Tourette är att jag tycker det är småkul att vara snabb i, exempelvis abstrakt begreppsbildning, då hade jag så höga värden att det inte gick att mäta medan andra gick i botten, så det är en förvirrad profil. Fördelarna är extrema, jag ser en text, den sätter sig och jag kan snabbt redigera. Jag jobbar ju också med låtskrivarkurser och kan snabbt läsa både tio och tjugo texter och se på ett par minuter vad som behövs för varje text, var behövs det nånting i just den här texten? Det är likadant  med låtar jag hör en gång, de sitter väldigt länge, ibland för livet. Jag har låtar i huvudet hela dagarna och det är jobbigt, riktigt jobbigt är det. - Men jag kan vända orden lika fort bakåt som framåt och det gör jag när jag får tråkigt. Så det är en fördel och en annan fördel är att jag kopplar kreativiteten till tourettes, mitt tourettes syndrom vill att jag ska låta, vill att jag ska skapa. I programmet hör vi utdrag ur många av Christina Kjellssons fyndiga och fina låtar. Dessutom bjuds på två alldeles färska låtar från hennes kommande sjunde CD Marken: Blå Moped och På väg till dig. Den sistnämnda skrev Christina Kjellsson när hennes mamma var teminalt sjuk. Christina Kjellsson gav 2008 ut boken Rim och Reson. Hon har i 25 år gett musikelever kurser i ”textbehandling” och formuleringskonst. Hon har även gett ut de tre självbiografiska romanerna Solknepet (2013), Nu är jag ung hela mitt liv (2016) och Det här är livet (2020). Huvudpersonen i dessa heter Mirjam, med j, medan Miriam Makeba stavar med i. Ur recension i Svenska Dagbladet: ”Christina Kjellsson är prima donna assoluta bland lite yngre svenska kvinnliga vispoeter. Texterna är fyndiga, med tankeskärpa: ”Slott och koja och palats/Jorden är en samlingsplats”. Här har Christina Kjellson sina motsvarigheter i Stefan Sundström och Lars Demian. Christina Kjellson sjunger klockrent, med vacker röst och vitalitet i diktionen. Hon är dessutom en ypperlig gitarrspelare.” Christina Kjellsson har fått SKAP-stipendium, Olrogstipendiet och Fred Åkerström-stipendiet för personer som ”på ett betydelsefullt sätt arbetat för att bevara, utveckla och/eller skapa svensk visa”. Christina Kjellsson fick Svenska Vispriset 2015. Låtlista: PATA PATA Miriam Makeba/ Jerry Ragovoy, Miriam Makeba/ Jerry Ragovoy Miriam Makeba EVA 15775, EVACD 4012 Hållplats Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson BORDERLINE, BLCD22 ETT HERRANS LIV Christina Kjellson, Christina Kjellson Christina Kjellson KUNG OBERON 013420, KOCD 941 INGENTING FÖR OSS Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson TROGLODYT PRODUKTION 28235, TROGCD 021 FOR FÖRBI Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson TROGLODYT PRODUKTION 28235, TROGCD 021 Leila Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson TROGLODYT, TROGCD007 Mayday Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson BORDERLINE, BLCD36 MITT I EN MENING Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson BORDERLINE 19044, BLCD 22 CIRKUS Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson NACKSVING 003524, NACKCD 031-3 CIRKUS Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson NACKSVING 003524, NACKCD 031-3 VÄSTRA GATAN Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson BORDERLINE 19044, BLCD 22 Blå moped Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson På väg till dig Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson På väg till dig Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson MORGONVÄKT Christina Kjellsson, Christina Kjellsson Christina Kjellsson BORDERLINE 19044, BLCD 22

Bára Gisladóttirs musik kallas hipp musik för nördar och remake av "Exorcisten". Louise Alenius gör musik om covidsjuka kroppar, död, incest och Elefantmannen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tonsättaren Louise Alenius bodde under tio år i Frankrike, men är sedan några år tillbaka i Köpenhamn. I Paris komponerade Louise Alenius kommersiell musik, bl a till reklam för Coca-Cola och olika bilmärken. -Ämnen jag numera väljer till mina kompositioner speglar min nyfikenhet på det jag inte förstår. Jag försöker sätta mig in i andra människors verklighet istället för att berätta hur jag själv har det, förklarar Louise Alenius, som skrev både libretto och musik till kammaroperan Silent Zone om incest. Dottern blir utsatt för incest. Hon är stum och sjunger inte. Detta för att illustrera att de drabbade sällan berättar om vad de har varit med om. Istället får dottern ut sin vrede och sorg genom att spela slagverk. Dottern spelas av slagverkaren Ying-Hsueh Chen och hennes bror gestaltas av kontratenoren Morten Grove Frandsen. Brodern löser upp problematiken med tystnadskulturen i den här familjen. Han ställer obekväma frågor om det förfärliga som hänt. -Jag tycker det var spännande att använda mildheten i en kontratenors stämma på det här sättet, förklarar Louise Alenius. Louise Alenius skrev också musik till en balett om den s k Elefantmannen, Joseph Merrick som levde på 1800-talet i London och hade en kraftigt deformerade kropp. Hennes körsvit Rite of Nothing / En tom ritual uruppfördes i den gamla underjordiska vattencisternen i parken Søndermarken i Köpenhamn. Ett av hennes senaste stycken, Ilt / Syre, komponerade Louise Alenius till den 80 meter långa skulpturen The Wave. Under coronapandemins första månader 2020 var den placerad vid Ofelia Plads vid Köpenhamns hamn. Konstnärskollektivet Vertigo anpassade The wave till pandemin. Den illustrerar ett gigantiskt luftrör och lungor som kämpar för att få luft. Den femstämmiga kören gestaltar kroppsorgan som skriker efter syre. 2019 fick Louise Alenius Danmarks störste kulturpris, hederspriset Carl Nielsen och Anne Marie Carl-Nielsens Legat på 750 000 danska kronor. Jag intervjuade isländska tonsättaren Bára Gisladóttir första gången 2013. Nu möts vi digitalt genom Skype. Hon befinner sig i det svårt coronadrabbade Reykjavik. Hon utbildade sig i komposition vid Musikkonservatoriet i Köpenhamn. Kontrabasen blev hennes instrument efter studier på Nya Zeeland. Hon älskar den. Om hennes spel på kontrabasen sägs det: "Hon behandlar kontrabasen såsom Jimi Hendrix gjorde med sin gitarr. Hon använder instrumentet för att locka fram spännande och konstiga ljud.” - Kontrabasen är alltid är tillgänglig. Speciellt i tider som dessa, när man inte kan musicera med andra, då är det ju mycket praktiskt att ha sitt eget instrument som man kan skriva för! Jag är intresserad av övertoner och där är kontrabasen överlägsen tack vare strängarnas längd och instrumentets storlek, säger Bára Gisladóttir. Hon är synestetiker och hör toner, när hon ser färger och ser färger, när hon hör toner. Därför målade hon tidigare i starka färger för att därefter komponera stycket hon hade i sitt huvud. Det blev inte mindre än 19 nonfigurativa målningar i rött och grönt innan hon kompositionnerade stycket Rooftops of Prague! Musiken på Brimslód, hennes debutplatta från 2015, handlar om havet. Dýpi betyder djupet och här är vi på havets botten. Det är Bára Gisladóttirs favoritstycke på plattan eftersom hon gillar allt som är kallt, vått och mörkt. Hennes nya platta gavs ut 2020. Titeln är HĪBER, vilket betyder vinter eller ide. Bára Gisladóttirs musik har framförts av Danmarks Radios Symfoniorkester, och vokalensemble, Islands Symfoniorkester och Helsingborgs Symfoniorkester, Frankfurts Radiosymfoniker, Ensemble InterContemporain och Athelas Sinfonietta. Hon har dessutom fått Carl Nielsen och Anne Marie Carl-Nielsens Talangpris, Léonie Sonnings Talangpris och Reykjavíks Grapevine's Music Award.

Pamela Z smälter samman sin vackra röst med elegant elektronisk manipulation. Juliana Hodkinson förstärker tändstickor. Hon är filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pamela Z lever i San Francisco och komponerar stycken för röst, live-elektronik, samplade ljud och för gestikaktiverad MIDI-controllers. Hon är pionjär inom live digital looping, röstinstallationer och utvidgade vokala tekniker. Birgitta Tollan mötte Pamela Z första gången i studion i San Francisco redan 1996. Nu "möts" de digitalt genom Zoom. Pamela Z var på fint, årslångt stipendium i Rom när coronapandemin slog till. Efter sju månader, i mars 2020, var hon tvungen att resa hem till San Francisco. Hon fick sin Bachelor i musik redan 1978. Pamela Z har turnerat i USA, Europa och Japan och har komponerat för dans, film och kammarensembler som Kronoskvartetten och Eighth Blackbird. - Rösten är allas första instrument. Du är född med det och det är gratis. Och du är född med de olika tekniker som du kan använda, skrattar Pamela Z. Ett av hennes stycken heter And the Movement of the Tongue. Debutplattan från mitten av 2000-talet bär titeln A Delay Is Better. En recensent skrev: "En skicklig sammansmältning av hennes vackra röst med eleganta elektroniska manipulationer". Den brittiska tonsättaren Juliana Hodkinson, bosatt i Berlin sedan många år, erhöll 2015 det stora danska Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Legat. Juliana var den första pristagaren som inte är manlig tonsättare, och inte av dansk härkomst. Prissumman var då: 80 000 Euro. Ur motiveringen: "Juliana Hodkinsons kompositioner har en särskild ömtålig känslighet och känslighet för den konkreta världen." Några av hennes titlar är Lightness för förstärkta tändstickor och Why Linger You Trembling in your Shell?, där hon, förutom klassiska instrument som violin och slagverk, använder fjädrar, äggskal och bordtennisbollar. Stycket I Greet You a Thousand Times är komponerat för symfoniorkester och elektronik Juliana Hodkinson har tidigare bott och arbetat i Danmark under några år, då hon bland annat var ordförande för Dansk Kulturfond. Hon komponerar med instrument, objekt (bl a tändstickor), elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Hon har studerat musikvetenskap och filosofi vid King's College i Cambridge och japanska studier vid University of Sheffield. Juliana är Filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Hon har undervisat i komposition och musik / media-estetik vid Köpenhamns Universitet, Technische Universität i Berlin, Högskolan för scen och musik i Göteborg och i Darmstadt. Nu är hon lektor i komposition vid Griegakademin i Bergen, Norge. Pamela Z och Juliana Hodkinson är inbördes olika och påverkade av olika länder/kulturer. De använder sig båda av instrument, objekt, live-elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Varför komponerar de musik? Hur komponerar de musik? Vad driver dem? Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. Låtlista: Lightness Juliana Hodkinson Ensemble Ictus In Tymes of Olde A Delay is Better Pamela Z Number 3 A Delay is Better Pamela Z Badagada, Suite for Solo Voice & Electronics Pamela Z Waving Not Drowning (a Guide to Elegance) Pamela Z And and And Pamela Z Amanda Gookin, cello, Ashley Hahn, röst Bone Music A Delay is Better Pamela Z I Greet You a Thousand Times Juliana Hodkinson Odense Symphony Orchestra in Carl Nielsen Hall, Odense, Denmark, conducted by Thomas Søndergaard Lightness Juliana Hodkinson Ensemble Ictus Can modify completely in this case. Not that it will make any difference Juliana Hodkinson Aart Strootman, gitarr, West Deutsche Rundfunks Symfoniorkester, Emilio Pomarico, dirigent Angel View Juliana Hodkinson Senatet Can modify completely in this case. Not that it will make any difference Juliana Hodkinson Aart Strootman, gitarr, West Deutsche Rundfunks Symfoniorkester, Emilio Pomarico, dirigent

Black Lives Matter - Afroamerikanska musiker. Möt dirigenten Jeri Lynne Johnson och tonsättaren och pianisten Courtney Bryan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Då en polis brutalt mördar afroamerikanen George Floyd i Minneapolis den 25 maj 2020, demonstrerar människor över hela världen i stora skaror under banderoller med texten Black Lives Matter. Frihetskämpar som Harriet Tubman, Frederick Douglass, Rosa Parks, Martin Luther King Jr, Angela Davies, Malcom X och John Lewis blir åter aktuella. Ett för många okänt ord introduceras: Juneteenth. Det är en förkortning av June Nineteenth, alltså 19 juni, en minnesdag för slaveriets upphörande. Att rasismen även finns kvar inom den klassiska och nutida konstmusiken vittnar programmets två medverkande om: tonsättaren och pianisten Courtney Bryan och orkesterdirigenten Jeri Lynne Johnson. Jag mötte båda i New York 2013 och talar åter med dem, fast denna gång digitalt p g a coronapandemin. The Big Five kallas de fem främsta symfoniorkestrarna i USA: Chicagosymfonikerna, New Yorkfilharmonikerna, Bostonsymfonikerna, Philadelphiaorkestern och Clevelandorkestern. I dessa orkestrar, med sina många hundra musiker, har jag idag räknat till tio svarta och bruna musiker varav en kvinna. För sju år sedan var det fem varav en kvinna. Jeri Lynne Johnson är med från Philadelphia. Hon bildade kammarorkestern Black Pearl Chamber Orchestra, vilken är den mest multietniska professionella orkestern i USA. Den senaste konserten spelade de då de firade sitt 10-årsjubileum den 6 mars 2020. Sedan slog coronapandemin till. - Black Pearl representerar en konstform från 1700-talet som utförs av tjugohundratalets amerikanska artister. Detta är verklighetens USA. I orkestern finns afroamerikaner, europeer, amerikaner, latinamerikaner och asiatisk-amerikaner. All musiker. Många har nyligen immigrerat från länder som Turkiet, Albanien, Kina, Sydkorea, Venezuela, Argentina, Frankrike, Storbritannien, Kanada, Jamaica och Haiti, berättar Jeri Lynne Johnson. Bokstavligt talat representerar vi hela världen, vilket är mycket viktigt för mig, säger hon. I USA har racismen långa, sega rötter och svarta kvinnor inom klassisk musik har det dubbelt svårt. När JeriLynne Johnson sökte ett visst dirigentjobb fick hon avslag med orden: -Vi gillar dig jättemycket! Styrelsen tycker om dina idéer och orkestern älskar ditt sätt att dirigera. Men - du ser inte riktigt ut som en amerikansk publik förväntar sig att en dirigent skall se ut. - I Black Pearl har vi funderat på vad konstens roll egentligen är i USA, säger Jeri Lynne Johnson. Jag tror att vi som artister inte längre kan tillåta oss lyxen att stå ovanför de politiska striderna. Jag tror inte att konsten utgör en fristad från politiken. Om vi klassiska musiker arrogant låtsas att vi står utanför den politiska världen så riskerar vi att bli irrelevanta när så faran med Covid-19 är över och vi kan möta människor som förr. Vi måste engagera oss i dessa orättvisor och använda vår tid och vår begåvning på att efter bästa förmåga stödja amerikanska demokratiska värden, anser Jeri Lynne Johnson. Jag talar med tonsättaren och pianisten Courtney Bryan i telefon från New Orleans där hon nu bor. Det tog 259 år innan hon blev första afroamerikanska kvinna som tog examen i musikalisk komposition vid Columbiauniversitetet i New York. När pandemin bröt ut våren 2020 var hon på ettårigt stipendium i Rom. Hon hade Samuel Barber Rome Prize in Music Composition och ett 2020 United States Artists Fellowship. Courtney Bryan tvingades p g a pandemin återvända till New Orleans där hon växte upp. Hon är nu lektor i musik vid Tulane University och Composer-in-Residence hos Jacksonville Symfoniorkester. Sedan hon tog examen har Courtney Bryan skrivit musik för Chicago Symphonietta, Los Angelesfilharmonikerna under Gustavo Dudamel, Louisianafilharmonikerna och musiker från Chicagosymfonikerna Courtney Bryan komponerade Yet Unheard - Ännu ohörd för sopran och orkester till minne av den 28-åriga svarta kvinnan Sandra Bland, som blev offer för polisbrutalitet. Hon dog av kvävning i ett fängelse i Texas 2017. -Det jag verkligen gillar med Black Lives Matter-rörelsen är att de som grundade den var tre svarta kvinnor, som också hade samröre med HBTQ-miljön, säger Courtney Bryan. Courtney Bryan har bl a komponerat stycket Elegi for a woman called Laura Nelson. Elegi för en kvinna som heter Laura Nelson. Laura Nelson och henne son lynchades i Oklahoma 1911. Senare såldes vykortsbilder som visade den här lynchningen. För Courtney Bryan känns underligt att vara kvinna och svart i den klassiska musikvärlden. -Men jag är van vid den här obehagskänslan, så har det varit hela mitt liv: i den klassiska musikmiljön var jag alltid den enda svarta personen och i jazzmiljön den enda kvinnan, berättar hon, som nu skriver musik till operan Awakening - Uppvaknande. Bland karaktärerna finns tre afroamerikanska kvinnliga förebilder från det förflutna: abolitionisterna och aktivisterna Sojourner Truth och Harriet Tubman samt Rebecca Cox Jackson, som tillsammans med sin livskamrat under 35 år, Rebecca Perot, grundade en kväkarförsamling som mest bestod av svarta kvinnor. De kallades ”The Two Rebeccas” - De två Rebeccorna. Premiären av operan Awakening är planerad till hösten 2022 i Philadelphia. Librettot skrevs av poeten Sharon Strange. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. Låtlista: Courtney Bryan - Yet Unheard La Jolla Symfoniorkester och kör Dirigent Steven Schick Sopran Helga Davies Textförfattare: Sharon Strange Black Pearl Chamber Orchestra Jeri Johnson, dirigent - Four Seasons Of Buenos Aires Summer Kompositör: Ástor Piazolla Solomon Burke - Free At Last Album: Every Tone A Testimony Kompositör: Bert Russell Bolag: Smithsonian Folkways William Grant Still - Symfoni Nr 1 John Jeter, Fort Smith Symphony Afro-American Symphony Etikett: Naxos William Grant Still - 3 Visions - No. 2. Summerland Althea Waites, piano Back Pearl Chamber Orchestra Jeri Johnson, dirigent - Songs of the Magi Kompositör: Adolphus Hailstork Black Pearl Chamber Orchestra Jeri Johnson, dirigent - Symphony No 2 in D Major, Op. 36 iv Allegro molto Kompositör: Ludwig van Beethoven Black Pearl Chamber Orchestra Jeri Johnson, dirigent - Symphony #44 e minor, Trauer-Symphonie IV Presto Kompositör: Joseph Haydn Black Pearl Chamber Orchestra JeriLynne Johnson, dirigent - Symphonies (2), Op. 11 no 2 in D major L'amant anonyme Overture Allegro Presto, Andande, Presto Kompositör: Joseph Boulogne de Le Chevalier de Saint-Georges Courtney Bryan - Balm in Gilead Courtney Bryan, piano Courtney Bryan - I Couldn't Hear Nobody Pray Courtney Bryan – piano; Brian Quezerque – electric bass; Ricky Sebastian – drum set, percussion; Troi Bechet – voice; Calvin Johnson – tenor saxophone; Gregory Agid – clarinet Courtney Bryan, piano - Eternal Rest Kompositör: Courtney Bryan Courtney Bryan - Soli Deo Gloria Duo Noire. Christopher Mallett, gitarr och Thomas Flippin, gitarr

Möt den exceptionelle tonsättaren Hans Abrahamsen och den unika sopranen Barbara Hannigan. Deras samarbete - en musikalisk symbios. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Danske tonsättaren Hans Abrahamsen har skrivit musik under ett halva sekel. Han har bytt musikalisk estetik flera gånger och t o m haft ett över tioårigt uppehåll i komponerandet. Hans vackra sångcykel för sopran och orkester let me tell you från 2013 utnämndes av brittiska dagstidningen The Guardian till 2000-talets bästa klassiska musikstycke. Det var hans första verk för orkester och röst! Verket beställdes av Berlinsymfonikerna för den kanadensiska sopranen Barbara Hannigan. Hon tolkar i let me tell you de 483 ord som Shakespeares lät Ofelia yttra i Hamlet. Hans Abrahamsen berättar om "vit polyfoni" och om varför och hur han komponerar sin musik. Hur flätas styckena Schnee, let me tell you, Winternacht och Snedronningen in i varandra? På vad sätt är de beroende av varandra? Snedronningen, Snödrottningen, är Hans Abrahamsens första opera. Barbara Hannigan sjunger en av huvudrollerna. Librettot är baserat på danske författaren H. C. Andersens saga. Varför valde han att tolka denna saga musikaliskt? Hon berättar om hur de in i det sista, t o m under operans gång, ändradei musiken. Operan Snödrottningen sändes i P2, Sveriges Radio lördag den 5 september 2020. Hör sopranen och dirigenten Barbara Hannigan berätta om vilken fantastisk upplevelse det var att läsa partituret till let me tell you. Hennes samarbete med Hans Abrahamsen kallas en musikalisk symbios. Hur känner hon för Ofelias tragiska öde? Är det svårt att gestalta känslor i ett så högt sångregister? För let me tell you fick Hans Abrahamsen 2016 både Grawemeyer Award for Music Composition och Nordiska Rådets Musikpris. 2019 erhöll han Léonie Sonning Music Prize, som andra dansk någonsin. Barbara Hannigan erhöll Léonie Sonning Music Prize 2020, men kunde inte ta emot priset i Köpenhamn i april 2020 på grund av Coronapandemin. Hon skulle också tagit emot Glashütte Original MusicFestivalAward vid Dresden Music Festival 2020. Men även den ställdes in på grund av Cornoapandemin. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. Exekutiv producent: Elle-Kari Höjeberg. Låtlista: Abrahamsen/ Piano Concerto - 3. Tempo Di Grande Gioia Anne Marie Abildskov, piano Danmarks Radios Symfoniorkester, Thomas Dausgaard, dirigent Abrahamsen/ Let Me Tell You, För sopran & orkester Barbara Hannigan, sopran Berlinfilharmonikerna, Andris Nelsons, dirigent Abrahamsen/ Schnee Ensemble Recherche J S Bach, arr. Abrahamsen/ Befiehl Du Deine Wege, BWV 272 (Chorale Arr. For 15 Instruments) BIT20 Ensemble, Ilan Volkov, dirigent Abrahamsen/ Winternacht - 1. Moderato Con Precisione London Sinfonietta, Elgar Howarth, dirigent Abrahamsen/Piano Concerto - 1. Allegro Volante E Nervoso Anne Marie Abildskov, piano Danmarks Radios Symfoniorkester, Thomas Dausgaard, dirigent Abrahamsen/Left, Alone Alexandre Tharau, piano vänster hand Rotterdams Filharmoniska Orkester,Yannick Nézet-Séguin, dirigent Abrahamsen/ Let Me Tell You, För sopran & orkester Barbara Hannigan, sopran Berlinfilharmonikerna, Andris Nelsons, dirigent

Vi möter en spjutspets, Victoria Bond, och en gränsgångare, Alex Shapiro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Victoria Bond föddes i Los Angeles och växte upp i New York och i Hollywood i en gediget kulturell familj. Modern var konsertpianist och studerade för bland annat Bela Bartók. Hennes far var sångare och läkare. Victoria Bond prövade på teater, målning och skulptur, men valde musiken och började studera komposition. Victoria Bond funderade på att bli dirigent. Hon mötte dirigenten Leonard Slatkin, äldre bror till en av henne klasskamrater, och fick goda råd av honom. Av hundratals sökande till dirigentlinjen vid Juilliard School of Music var Victoria Bond en av de sju som kom in och hon blev första kvinna någonsin som där tog examen i dirigering vid slutet av 1970-talet. När Victoria Bond började fanns det endast två andra kvinnor i USA som dirigerade orkestrar: Sarah Caldwell hos Boston operakompani och Eve Queler som hade startat sin egen operaorkester, The Opera Orchestra of New York. Under dirigentutbildningarna hade Victoria Bond lärare som Herbert von Karajan och Pierre Boulez. Mest betydde de två svenska dirigenterna Sixten Ehrling och Herbert Blomstedt. Efter en dirigentkarriär i USA, Kina, Brasilien och på Irland, ägnar Victoria Bond nu mest kraft åt att komponera. Hon komponerade bl a en opera om pianisten och tonsättaren Clara Schumann. Victoria Bonds opera Mrs President hade premiär i oktober 2012, endast en månad innan nästa presidentval i USA, det 57e, då Barack Obama blev omvald. Mrs President handlar om den första kvinnliga presidentkandidaten i USA, Victoria Woodhull, som även var första kvinna i USA’s aktiebörs och den första kvinna i USA som ägde en tidning. Woodhull ställde upp i presidentvalet 1872. Som vice presidentkandidat valde hon den afroamerikanske författaren och talaren Frederick Douglass, som hade flytt från sin slavägare vid 43 års ålder. Han stödde suffragetternas kvinnokamp och abolitionisternas kamp mot slaveriet. Deras parti hette Equal Rights Party, men kallades också People's Party, the Cosmo-Political Party och the National Radical Reformers. Men Victoria Woodhull motarbetades starkt: Hon kallades Mrs Satan. Regeringen vägrade trycka hennes namn på röstsedlarna. Man ansåg att hon var ett år för ung. (Hon var 34.) Hon var kvinna. Hon sattes i fängelse. Först i augusti 1920 fick kvinnor rösträtt i USA. Ur librettot av Hillary Bell: ”Vi betalar skatt, vi lyder samma lagar, vi föder nya medborgare och vi lämnar bort dem till krig. Ändå är vi fattiga, maktlösa, mäns egendom. Var inte rädd, jag vill inte anarki, jag vill jämlikhet. Victoria for President!” Victoria Bonds hemsida: http://www.victoriabond.com/ Mrs President’s hemsida: http://www.MrsPresidentTheOpera.com/ Tonsättaren och filmmusikkomponisten Alex Shapiro växte upp på Manhattan på 1970-talet, och pendlar nu mellan intensiva New York och rofyllda San Juan Island, i nordvästra USA. Som tonåring rörde Alex Shapiro sig fritt i New Yorks mångfaldiga musikliv: punk, opera, jazz, klassiskt och nutida. Hon studerade bl a vid Manhattan School of Music. Senare fick hon ett lågbudgetjobb som filmmusikkompositör i Los Angeles och arbetade där i 15 år med att skriva musik till film och TV. Alex Shapiro var dock olycklig och saknade konsertlivet, då de båda musikvärldarna fungerade helt åtskiljda. Men när hon skrivit kammarmusik för en orkester på tio personer till ännu en lågbudgetfilm förstod hon hur mycket hon saknat att tonsätta konsertmusik. Hon bestämde sig för att byta karriär. -De kommersiella åren har stärkt min känsla för rytm och groove. Även min formkänsla och musikens rörelse har påverkats, fast numera använder jag andra harmonier, förklarar Alex Shapiro. Efter att ha varit van att spela på biopublikens känslor använder jag numera de emotionella verktygen friare i min konsertmusik. Människorna i de olika lyssnargrupperna är ju inte så olika varandra. Universiteten i USA söker ständigt ny repertoar till sina musikgrupper. Ofta är det orkestrar och ensembler vid olika universitet som beställer musik av Alex Shapiro. Att vara kvinna inom musikvärlden har aldrig medfört några problem för Alex Shapiro, som tackar alla tonsättande förmödrar för det. Hon är dock medveten om att diskriminering pågår. -Det är bäst att försöka hålla tyst om sådant, säger hon. Det skapar bara dåliga vibrationer och stöter bort människor. Vad du kan göra är att visa upp dina bästa verk och till unga tonsättare säger jag: Det finns inget glastak, himlen är gränsen! Alex Shapiro har ett radikalt förslag till föreningen Kvast, Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare, som arbetar för att symfoniorkestrarna i Sveriges skall välja fler verk av kvinnor. -Jag tror inte det hjälper så värst mycket att prata med dem som administrerar orkestrarna. Vi glömmer så lätt att den nutida musikvärlden är liten och att de som finns utanför den behöver utbildas och informeras om hur läget är. Jag föreslår därför att ni söker upp skattebetalande kvinnor i Sverige: advokater, plåtslagare och andra, och ber dem reagera på att deras skattepengar mest går till manliga tonsättares verk. Jag tror att skattebetalarnas ord väger tyngre än tonsättarnas, säger Alex Shapiro. Alex Shapiro’s hemsida: http://www.alexshapiro.org/ Musiklista: Immersion: Surface, sats 2. Symphony for winds, percussion and prerecorded soundscape (2010) Alex Shapiro University of Minnesota Symphonic Wind Band Inspelad av Minnesota Public Radio Sandburg Suite Victoria Bond Nanette Kaplan Solomon, piano Character Sketches Variations on a Theme of Brahms Victoria Bond Manhattan Philharmonia. Glen Cortese, dir Thinking like a Mountain

Möt alten Anna Larsson, dramatiska sopranen Iréne Theorin och mezzosopranen Charlotte Hellekant. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En mängd av de svenska operasångarna har internationella karriärer på operahus och konsertscener världen över. Men nu, under coronapandemin, är de helt utan arbete och har strandat i Sverige. Sedan i mars månad har de fått undvara flygresor och framträdanden inför tusentals åhörare och istället åkt tillbaka till Sverige för en karantäntillvaro. Mezzospranen, operachefen och entrepenören  Anna Larsson finns hemma i huset på Lidingö i Stockholm med man och två söner. Hon undervisar sina elever genom Internet. Dramatiska sopranen Iréne Theorin står med stövlarna bokstavligt talat i gödsel och mylla och planterar potatis och nya bärbuskar vid sitt hus i Broaryd i Småland. Varje dag försöker hon sjunga höga C. Mezzosopranen Charlotte Hellekant följde den svenska våren i Stockholms skärgård, och lär sig nu en odlingsmetod som heter permakultur – hållbar odling. I hennes trädgårdsland kommer det att växa flera sorters grönsaker, blommor, bär och örter. Lyssna på underbara arior från de främsta operorna och levande berättelser. Vad gör sångarna för att hålla igång sina röster? Vad tänker de om framtiden? Har operasolister och andra frilansmusiker några ekonomiska skyddsnät? Låtlista: Delibes Lakmé: Nr 2, Akt 1, "Viens Mallika...Sous Le Dome Epais Le Jasmin" Miah Persson, Katarina Karnéus, Daniel Harding, Sveriges Radios Symfoniorkester (Stockholm) Brahms Rapsodi För Alt-Solo, Manskör & Orkester Op 53 Anna (3) Larsson, Thomas Dausgaard, Radiokören (Stockholm), Svenska Kammarorkestern (Örebro) Mahler Symfoni Nr 2 c-moll Claudio Abbado, Eteri Gvazava, Anna (3) Larsson, Orfeon Donostiarra (San Sebastian), Lucernes Festivalorkester Wagner Parsifal Grausamer! Fühlst du im Herzen Anna Larsson Orchestre symphonique de La Monnaie Hartmut Haenchen Leonard Bernstein Symfoni Nr 1 Anna (3) Larsson, Christian Lindberg, Arctic Philharmonic Symphony Orchestra (Bodö & Tromsö) Wagner Die Walküre: Akt 3 Iréne Theorin, Eva-Maria Westbroek, Tatiana Kravtsova, Irina Vasiljeva, Jelena Vitman, Anna Kiknadze, Natalja Jevstafjeva, Julia Matusjkina, Jekaterina Sergejeva, Bryn Terfel, Valerij Gergijev, Verbier Festival Orchestra Wagner Tristan Und Isolde: Akt 3, "Mild Und Leise" Iréne Theorin, Peter Schneider, Bayreuth-Festspelens Orkester 2009 Hugo Wolf Nur wer die Sehnsucht kennt Iréne Theroin Magnus Svensson Händel Giulio Cesare In Egitto Marc Minkowski, Marijana Mijanovic, Magdalena Kozena, Anne Sofie Von Otter, Charlotte Hellekant, Bejun Mehta, Pascal Bertin, Jean-Michel Ankaoua, Alan Ewing, Les Musiciens Du Louvre (Grenoble) Händel Giulio Cesare In Egitto Marc Minkowski, Marijana Mijanovic, Magdalena Kozena, Anne Sofie Von Otter, Charlotte Hellekant, Bejun Mehta, Pascal Bertin, Jean-Michel Ankaoua, Alan Ewing, Les Musiciens Du Louvre (Grenoble) Händel Giulio Cesare In Egitto Marc Minkowski, Marijana Mijanovic, Magdalena Kozena, Anne Sofie Von Otter, Charlotte Hellekant, Bejun Mehta, Pascal Bertin, Jean-Michel Ankaoua, Alan Ewing, Les Musiciens Du Louvre (Grenoble) Händel Giulio Cesare In Egitto Marc Minkowski, Marijana Mijanovic, Magdalena Kozena, Anne Sofie Von Otter, Charlotte Hellekant, Bejun Mehta, Pascal Bertin, Jean-Michel Ankaoua, Alan Ewing, Les Musiciens Du Louvre (Grenoble)

Musik och jiddisch. Vilka sjunger på detta språk och varför? Birgitta Tollan möter artister, en student och en språkvetare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I andra programmet i serien Musik och jiddisch möter vi: Sångerskan Rebecka Gordon från Stockholm. Hennes farfar föddes i Litauen och farmodern i Lettland. Farfadern var tenor och anställdes som kantor i synagogan i Malmö. Även hennes far sjöng opera. Själv ville hon gå en helt annan väg. Det blev jazz på jiddisch och Rebecka Gordon skapade på så sätt ett eget musikaliskt rum. Hennes cd heter Yiddish’n Jazz. -Bluesen finns ju i jiddischmusiken. Jag vill kombinera det här och inte bara sjunga, som det oftast blir, sentimentala jiddischsånger. Jag vill göra nåt eget av det, säger Rebecka Gordon. Studenten Sophie Pousette studerade jiddisch på distans genom Skype när hon bodde i Berlin. Hon bor nu i Stockholm. Hennes familj har avlägsna judiska rötter men ingen av dem talar jiddisch. Hennes mormors pappa föddes in i judiska församlingen i Stockholm. Hans föräldrar var invandrare från Litauen och Polen så han fick med sig jiddisch från barnsben. - Men han dog ung så varken mormor eller mormors bror hade närvaro av jiddisch eller judisk kultur när de växte upp. Jag tror att ett bra sätt att närma sig jiddisch är att börja lyssna på jiddischmusik, säger Sophie Pousette. Utan anknytning till det judiska hittade sångerskan och låtskrivaren Louisa Lyne sin konstnärliga röst i jiddisch. Hon växte upp i Härnösand, bor nu i Malmö och har sjungit på jiddisch i nästan 15 år. Hennes nya CD tillsammans med ensemblen Di Yiddishe Kapelye heter Lust. - Jag älskar sångerna och musiken, och det som finns i dem. Historierna och det nästan lite mystiska i musikskatten. Det coola med den här skivan är att den är nästa steg för hela jiddischkulturen i Sverige. Jag tar det steget nu. Under många år har vi visat upp sentimentala minnen och mycket vackra sånger och tillbakablickar. Men under de år jag varit runt och spelat har jag märkt att många, många, speciellt ungdomar och en yngre publik, är trötta på att jiddisch ständigt blir stämplad som det här mörka, melankoliska och tragiska. För det finns ju en annan del också. Glädje och nyfikenhet och kärlek och fyllor, jamen du vet liksom, vanliga saker. Vi behandlar jiddisch som ett språk som vilket som helst, säger Louisa Lyne. Israeliska tonsättaren Ella Milch-Sheriff bad Louisa Lyne framföra det  nyskrivna stycket Halbtener - Halvtoner på jiddisch. Det blev tre konserter med symfoniorkester i Israel. 2019 vann Louisa Lyne tävlingen Der Yiddisher Idol i Mexiko. Duon Ida &Louise består av göteborskan Ida Gillner, sång och sopransax och köpenhamnskan Louise Vase, sång och piano. Ingen av dem har judiska rötter men de sjunger på jiddisch. De har tonsatt dikter, Shtoltse lider, av fem judiska kvinnliga poeter från 1900-talets Montreal och New York: Anna Margolin, Celia Dropkin, Malka Heifetz Tussman, Rokhl Korn och Kadya Molodovsky. Texten till titelsången Dos Shtoltse lid är författad av Anna Margolin  som var född i Vitryssland men flyttade till Palestina där hon bodde med sin man och sin son. Men hon trivdes inte alls i det livet så att hon lämnade sin man och sin son och flyttade till New York för att skriva. Anna Margolin använde sig av ett manligt pseudonym eftersom det på den här tiden, vid 1900-talets början, endast fanns manliga kritiker som klumpade ihop de kvinnliga poeterna i begreppet poetessin, så kallade kvinnopoeter - ett nedlåtande epitet. Låtlista: A MOL IZ GEVEN Jenny Nilsson/ Louisa Lyne Salomon Schulman, text Louisa Lyne/ Jenny Nilsson/ Di Yiddishe Kapelye MAESTRO MUSIC 006117 Shlanke shifn Ida&Louis Anna Margolin Ida&Louis KAKAFON RECORDS, KAKACD OYFN VEG SHTET A BOIM Trad, Claes Von Heijne Itzik Manger. text Rebecka Gordon/ Claes Von Heijne/ Filip Augustson/ Gilbert Matthews TOUCHÉ MUSIC 019876, TMCCD 014 MAYN RUE PLAT Judisk Trad, Lauri Antila/ Jimmy Friedman/ Nils Personne Morris Rosenfeld, text Sabbath Hela Veckan SCHILDT & GROCHER 27397, SCHCD 001 OYFN VEG SHTET A BOIM Trad, Claes Von Heijne Itzik Manger. text Rebecka Gordon/ Claes Von Heijne/ Filip Augustson/ Gilbert Matthews TOUCHÉ MUSIC 019876, TMCCD 014 MOIDE ANI Trad. M Shweid, text Rebecka Gordon/ Claes Von Heijne/ Filip Augustson/ Gilbert Matthews TOUCHÉ MUSIC 019876, TMCCD 014 UNTER DAYNE VAYSE SHTEREN Abraham Brudn Abraham Brudno Karsten Troyke CALYGRAM 060872, USHM21529164 GEBET FUN A MEIDEL Chava Alberstein Zishe Landau, text Chava Alberstein NAIVE 022476, Y 226133 Fun yener zayt li Ida&Louis Rokhl Kor, text Ida&Louis KAKAFON RECORDS, KAKACD Epitaf Ida&Louis Anna Margolin Ida&Louis KAKAFON RECORDS, KAKACD Dos shtoltse lid Ida&Louis Anna Margolin Ida&Louis KAKAFON RECORDS, KAKACD Ikh hob dikh nokh nit gezen Ida&Louis Celia Dropkin Ida&Louis KAKAFON RECORDS, KAKACD A nay kleyd Ida&Louis Rokhl Korn Ida&Louis KAKAFON RECORDS, KAKACD Halbtener Ella Milch-Sheriff Beyle Schaechet- Gottesman Louisa Lyne, sångsolist Louisa Lyne, Raanana Symphonette Orchestra, Omer M Wellber MIR LEBN EYBIK Judisk Tra. Leib Rosentha, text Louisa Lyne/ Di Yiddishe Kapely MAESTRO MUSIC 006117, MMCD 004 A MOL IZ GEVEN Jenny Nilsson/ Louisa Lyne Salomon Schulman, text Louisa Lyne/ Jenny Nilsson/ Di Yiddishe Kapelye MAESTRO MUSIC 006117

Musik och jiddisch - Vilka sjunger på detta språk och varför? Birgitta Tollan möter artister, en student och en språkvetare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första programmet i serien Musik och jiddisch möter vi ryskfödda sångerskan Sophie Milman och den kanadensiska ryskättade professorn Anna Shternshis. De har båda arbetat med den i USA Grammynominerade cd-skivan Yiddish Glory: The Lost Songs of World War II. Det handlar om försvunna sånger som sjungs på jiddisch. Texterna hittades i ett forna sovjetiskt arkiv i Ukraina. Där hade de legat sedan 1950 då folkmusikvetaren Moisei Beregovskys forskning lades i giftskåpet. Det är berättelser från judiska barn, kvinnor och män, utsatta för nazisternas ohyggligheter under andra världskriget, bl a i koncentrationslägret Pechora i Ukraina. Även judiska, kvinnliga soldater i Röda armén skrev sånger. På Yiddish Glory sjunger och spelar excellenta, professionella musikanter; en mix av klassiska musiker och jazz- och folkmusiker. Producent är Dan Rosenberg i New York. Flera av sångerna på cd’n är baserade på dåtidens populära ryska sånger, klassisk musik och judisk folkmusik. Svenska Anne Kalmering berättar om varför hon sjunger på jiddisch och hur sångerna fick henne att känna trygghet när hon var barn. Hon berättar om det s k Judehuset på Klippgatan på söder och framför sånger ur den nya cd’n Vayter tillsammans med gruppen Stahlhammer Klezmer Classic. Där för de vidare judiska folksånger och musik i ashkenazisk och sefardisk tradition. -Jag föll för de där sångerna som liten och hade liksom aldrig någon tonårsrevolt, för det var ju ganska töntigt att sjunga de där sångerna. Det var inte särskilt intressant med jiddisch. Jiddisch var det där gamla! Men det fanns också en känsla av att de få judar, europeiska judar, som hade överlevt Förintelsen var ju fruktansvärt traumatiserade. När man mördar människor dödar man också ett helt språk och kultur. Det var ingen som trodde att jiddisch skulle leva vidare, säger Anne Kalmering. Svenska Sofia Berg Böhm blev som 16-åring inbjuden att sjunga med sin farbrors Freilach Express - den första Klezmerorkestern i Sverige. De gjorde en skiva och hon sjöng på jiddisch. Sofia Berg Böhm berättar hur en musikkassett hon köpte i New York fick henne att upptäcka nya uttryck inom musik framförd på jiddisch. Den israeliska sångerskan Chava Albersteins visor handlade om ghettot i Vilna (Vilnius) och berörde kriget och längtan tillbaka och saknad efter de som gått bort. Chava Alberstein kallas Israels Joan Baez. Tack vare språkvetaren Susanne Sznajderman-Rytz gav Sverige 2000 jiddisch en minoritetsspråksstaus. Hon växte upp i en jiddischtalande familj i Sverige. Hennes far var uppvuxen i en chassidisk, alltså from, familj i Polen, i Lodz och sjöng mycket. Susanne Sznajderman-Rytz sjunger själv i programmet. En känslosam sång som pappan sjöng för henne när hon var liten. Hon berättar om vad jiddisch är för språk, varifrån det kommer och vilka som talar det idag. Jiddisch var de östeuropeiska judarnas språk. Ett vardagsspråk, till skillnad från hebreiskan som var det heliga språket för religiösa studier. Före andra världskriget talades jiddisch av runt 12 miljoner människor. Idag finns det ca 2 miljoner jiddischtalande i världen. Jiddisch skrivs med hebreiska bokstäver och läses från höger till vänster. Många lär sig nu språket på universitet och andra utbildningar. -I judiska ortodoxa kretsar är jiddisch vardagsspråk. Hebreiska betraktas dock fortfarande som det heliga språket. Förutom i Israel finns det skolor i USA, i Paris, i Mexiko och i Australien som undervisar på jiddisch, säger språkvetare Susanne Sznajderman-Rytz. Spellista: TULCHIN Alfred Schnittke, musik. Yosef Broverman (16 år), text. Sophie Milman m fl Yiddish Glory Six Degrees Records KAZAKHSTAN Sergei Erdenko, musik och arr. Okänd, text. Sophie Milman m fl Yiddish Glory Six Degrees Records BABI YAR Baserad på jiddischa folksången “In droysn geyt a regn”. Golda Rovinskaya, text. Psoy Korolenko m fl Yiddish Glory Six Degrees Records KAZAKHSTAN Sergei Erdenko, musik och arr. Okänd, text. Sophie Milman m fl Yiddish Glory Six Degrees Records CHUVASHER TEKHTER (Döttrar från Chuvashia) Musik, okänd. Sonya Roznberg, text. Sophie Milman m fl Yiddish Glory Six Degrees Records YOSHKE FUN ODES (Yoshke från Odessa) Mikhail Glinka och Sergei Erdenko, musik. Berta Flaksman, text. Sergei Erdenko m fl Yiddish Glory Six Degrees Records JIDDISCH FOLKVISA Ergets Shtil/Baym Teich - Nånstans vid tystnad / Vid bäcken Chava Alberstein The Klezmatics JIDDISCH FOLKVISA Lomir Zich Iberbetn Anne Kalmering Ot Azoj!: Sanger pa Jiddisch JIDDISCH FOLKVISA Tumbalalaika The Barry sisters Their Greatest Yiddish Hits Essential Media B001NCE9UG DI MEZINKE OISGEGEBN Anne Kalmering Stahlhammer Klezmer Classic Vayter Kakafon Records KAKACD037 HER NOR DU SCHEIN MEIDELE Anne Kalmering Stahlhammer Klezmer Classic Vayter Kakafon Records KAKACD037 FRILING Abrom Brudno, musik. Shmerke Kaczerginski, text Sofia Berg Böhm Östblocket VILNE Alexander Olshanetsky, musik. A. L. Wolfso, text Sofia Berg Böhm Kjuchek Records, KR-MZ 0101 MAYN RUE PLATS Morris Rosenfeld, text och musik. Sofia Berg Böhm Sirocco

I andra delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. "Den sjätte utrotningsfasen". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Även tonsättare har berörts av klimatkrisen och den globala uppvärmningen och skrivit musik utifrån den känslan. Om sjätte "massdöden" inträffar blir spåren av vår civilisation osynliga och inom ett århundrade är allting täckt av frodig grönska. Vi förlorar den biologiska mångfalden i världen så snabbt att det redan nu talas om "den sjätte utrotningsfasen". Den första fasen inträffade för ungefär 440 miljoner år sedan. Den kanske mest kända fasen ägde rum för cirka 65 miljoner år sedan. Forskarna menar att en meteor då slog ner ungefär där Mexico ligger idag. Detta medförde att dinosauerna dog ut. Marie Samuelsson komponerade Fem årstider för stråkorkester (Musica Vitae), dikter och ljudlandskap. Hon använder sig av inspelade ljud av storm och regn och inlästa dikter av Mimmi Palm. Marie Samuelsson har jordklotets klimatförändringar och stigande temperatur i åtanke. Värmeböljor, skyfall och insekter blir fler i Norden, samtidigt som träd och andra växter frodas i varmare och längre säsonger. En femte årstid kanske? Malin Bång tilldelades 2018 det mycket prestigefyllda orkesterpriset för bästa komposition vid Donaueschinger Musiktage. Året innan komponerade hon kudzu /the sixth phase/ - om den sjätte massdöden. Kudzo är namnet på en japansk klängväxt som spridit sig över jorden. Satsen Jasmonate är uppkallad efter växternas varningssignaler som skickas ut då deras närmiljö blir allt sämre. Växterna bildar nätverk och har en stark kommunikation mellan sig. I stycket figurerar även bambu, en av världens mest snabbast växande växter. Cellon representerar bambuns rötter och gitarren bambuns stjälkar eller stammar. Spelar gör Curious Chamber Players. - Vi människor är helt beroende av växter och skulle snart dö ut om växterna försvann, säger Malin Bång. Benjamin Staerns första symfoni heter Polar Vortex - Polarvirvlar. Detta är ett väderfenomen som orsakar dramatiska väderförhållanden, som till exempel över 50 graders kyla, vulkaniska eller meteoritiska utbrott, extrem värme eller stormar. Polar Vortex är en klanglig resa i tre satser om väderförhållanden jorden runt - det är ”musik med inre bilder”. Titeln på de tre satserna i symfonin är Frozen City, Northern Lights och Volcanic Eruption. Musiken är som frusen arkitektur, säger Benjamin Staern. Norrköpings Symfoniorkester spelar. 2017 var Ylva Bentancor inbjuden att skriva ett ljudkonstverk på 60 minuter för documenta 14, en av världens största utställningar för samtida konst. Titeln blev World Disorder - Oordning i världen. Ylva Bentancor förklarar: "Titeln är väldigt viktig. Vad jag visste var att det skulle ha med oordning att göra, en önskan att få säga att allt jag vill med min ljudkonst är att säga att den här världen är korkad, den vill att vi ska vara korkade och vi kommer att förstöra den medan vi följer korkade människors korkade regler. Och samtidigt ville jag lyfta fram hur obeskrivligt vacker världen kan vara." Kjell Perder är aktuell med stycket Now or Never! tillägnat klimataktivisten Greta Thunberg och inspirerat av den framväxande klimatrörelsen, till stor del ledd av helt unga människor. Detta är musik för diskantkör, blandad kör och kammarorkester (Västerås Sinfonietta). Texten består av korta citat ur bl a Rachel Carsons bok Tyst vår från 1962 och bl a parollerna #fridaysforfuture, #extinctionrebellion. De 280 unga sångarna skanderar: ”Enough is enough, global warming must stop! – Nu är det nog, global uppvärming måste stoppas!"

I första delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. "Förlåt Moder jord." Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Droppen och havet. Bland smältande isberg, stigande havsnivåer, svår torka och orkaners och cykloners härjningar, kommer vatten att utforma våra kartor. Även tonsättare har berörts av klimatkrisen och den globala uppvärmningen och skrivit musik utifrån den känslan. Och tonsättare har i alla tider skrivit musik inspirerad av naturen. Möt Christopher Tin i Los Angeles. Hans cd The Drop that Contained the Sea – Droppen som innehöll havet är sprungen ur en Sufi-tanke: På samma sätt som en vattendroppe innehåller oceanernas innersta, finns i varje människa hela mänsklighetens väsen. I den inledande satsen Water Prelude sjunger kören på det hypotetiska indoeuropeiska urspråket. Katarina Leyman växte upp i Bohuslän, på ön Orust, omgärdad av havet. Hennes senaste orkesterverk handlar om vatten och hav och det uruppfördes av Sveriges Radios Symfoniorkester. Titeln är Undulating Blue - Böljande blå. Maria Lithell Flyg ber Moder Jord om förlåtelse i Mother Earth. Titeln på hennes sång Avaritia betyder Girighet, vilken är en av dödssynderna. Det handlar om girigheten på jordens resurser. I operan Kassandra ser huvudpersonen framtida översvämningar. Dödssynden högmod - att inte lyssna på forskarnas varningar om klimatförändringarna, får förödande konsekvenser. Ylva Lund Bergner fick 2017 Järnåkerstipendiet på 100 000 kronor för sitt stycket Achenar. Hon minns fruktträdgården som gav en undanskymd plats där hon kunde vara sig själv och njuta. Men trädgården skövlades och nu står där radhus. Elin Kanhov doktorerar vid Musikvetenskapen i Stockholm. Hon skriver om hur nutida konstmusiktonsättare gestaltar naturen på ett annorlunda sätt än de historiska tonsättarna, som till exempel Beethoven. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. Låtlista: WATER PRELUDE Christopher Tin, Christopher Tin/ Angel City Chorale/ Soweto Gospel Choir/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Shoji Kameda TIN WORKS 063935, TW 004 WATER PRELUDE Christopher Tin, Christopher Tin/ Angel City Chorale/ Soweto Gospel Choir/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Shoji Kameda TIN WORKS 063935, TW 004 WATER PRELUDE Christopher Tin, Christopher Tin/ Angel City Chorale/ Soweto Gospel Choir/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Shoji Kameda TIN WORKS 063935, TW 004 BABA YETU Christopher Tin, Trad Soweto Gospel Choir/ Lucas Richman/ Royal Philharmonic Orchestra (London) TIN WORKS 042337, BABA YETU SYMFONI NR 6 F-DUR OP 68 Ludwig Van Beethoven, Simon Rattle/ Berliner Philharmoniker BERLIN PHIL MEDIA 058870, BPHR 160091-4 SYMFONI NR 6 F-DUR OP 68 Ludwig Van Beethoven, Simon Rattle/ Berliner Philharmoniker BERLIN PHIL MEDIA 058870, BPHR 160091-4 LACONISME DE L'AILE Kaija Saariaho, Saint-John Perse Lesley Olson/ Thomas Neuhaus KAIROS PRODUCTION 24056, 0012412 KAI Undulating Blue Katarina Leyman, Sveriges Radios Symfoniorkester Avaritia - Greed Maria Lithell Flyg, Vindla String Quartet & Fredrik Hermansson Seven Deadly Sins Little by Lithell Music Production Kassandras aria Maria Lithell Flyg, Åsa Thyllman, Thomas Sepp, Håkan Starkenberg Mother Earth - Forgiveness Maria Lithell, Vindla String Quartet & Fredrik Hermansson Seven Deadly Sins Little by Lithell Music Production Mother Earth - Forgiveness Maria Lithell, Vindla String Quartet & Fredrik Hermansson Seven Deadly Sins Little by Lithell Music Production DEVIPRAVAHA Christopher Tin, Adi Shankara Roopa Mahadevan/ Christopher Tin/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Jon Sterckx TIN WORKS 063935, TW 004 DEVIPRAVAHA Christopher Tin, Adi Shankara Roopa Mahadevan/ Christopher Tin/ Royal Philharmonic Orchestra (London)/ Jon Sterckx TIN WORKS 063935, TW 004 WALOYO YAMONI Christopher Tin, Trad Från Uganda Soweto Gospel Choir Royal Philharmonic Orchestra (London) TIN WORKS 063935, TW 004

För ett liv i musikens tjänst. Som en poet eller alkemist omvandlar hon ljud till skulpturer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som första kvinnliga tonsättare någonsin får Rebecca Saunders det som kallas Musikens Nobelpris, Ernst von Siemens Musikpreis på 250 000 Euros. Hon föddes i London men lever sedan många år i Berlin och får priset för ett liv i musikens tjänst. "Som en poet eller alkemist omvandlar hon ljud till skulpturer. Hennes intelligenta, intuitiva musik har stränghet, genialt berättande, listig humor och explosiv energi." Rebecca Saunders verklista innehåller drygt 70 verk: solostycken, duostycken, trios, kammarmusik, orkesterstycken. För henne är rummen, det arkitektoniska och spatiala, oerhört viktigt och musikerna är ofta utplacerade på olika platser när verken framförs. Hon känner instrumenten utan och innan och deras klangfärg och tonart/pitch betyder allt. Mekaniska misstag i t ex en oboe, då ljudet spricker upp i två toner, kallar Rebecca Saunders en dyad, ett ackord av två toner. Hon älskar sådana "biprodukter" och använder sig av dem i sina kompositioner. Hennes verk chroma, för upp till 16 musiker, finns i 20 olika versioner, uppförda i olika länder. Stycket spelas två gånger vid varje konserttillfälle och till instrumentationen hör upp till 270 speldosor. Rebecca Saunders senaste stora orkesterverk har titeln Yes, efter det sista ordet i Molly Blooms inre monolog i romanen Odysseus av irländske författaren James Joyce. I Yes använder Rebecca Saunders en fulltalig Ensemble Musikfabrik från Köln. Sammanlagt 19 solister samt sopran och dirigent, som spelar slagverk, reciterar och sjunger text. Instrumentet ackordion är ett måste för Rebecca Saunders. -Utan ackordion kan jag inte skriva musik! Det finns något  förunderligt med ackordion. Instrumentet är mångsidigt och känslomässigt: mycket subtilt och extremt kraftfullt. Ackordion kan uttrycka en djup melankoli men kan också vara både iskallt och distanserat. Saunders har varit professor i komposition vid Hannover University of Music, Theatre and Media och undervisar regelbundet vid Darmstadts sommarkurser och vid Impuls Academy i Graz i Österrike. Hon är medlem i Berlin Academy of Arts och Sachsen Academy of Arts i Dresden. Här är en helt färsk och gedigen verklista: https://www.editionpeters.com/resources/0001/writers/pdf/Saunders_worklist_17_Jan_2019.pdf Vi möter även tonsättaren Malin Bång och dirigenten Rei Munakata som med ensemblen Curious Champer Players har arbetat med Rebecca Saunders och hennes musik. Bland annat vid Stockholm New Music Festival på Musikaliska på Nybrokajen i Stockholm då Saunders chroma IV uppfördes. Malin Bång: Det som inspirerade mig från början var den här väldigt dynamiska kraften i Rebecca Saunders musik och de stora kontrasterna mellan det ganska ruffa och det väldigt sköra och svaga. Det blir en stor relief i musiken och hon var intresserad av det rumsliga redan då, fast det sker inne i instrumentationen på något vis. Rei Munakata: Det var mycket intressant att arbeta med Rebecca Saunders. Hon är fast beslutsam och vet exakt hur hon vill ha det i dessa komplicerade musikstycken. Det mest intressanta är att hon känner instrumenten mycket bra. Hon använder instrumentet på ett mycket färgstarkt sätt för att skapa olika nyanser. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan som mötte Rebecca Saunders inför prisutdelningen i hennes studio i Prenzlauer Berg i Berlin. Spellista: Stirrings Still Rebecca Saunders Ensemble Musikfabrik, Köln Skin Rebecca Saunders Juliet Fraser, sopran Ensemble Modern Vimbayi Kazibon, dirigent Live av BBC Skin Rebecca Saunders Juliet Fraser, sopran Ensemble Modern Vimbayi Kazibon, dirigent Live av BBC Blaauw for double-bell trumpet Rebecca Saunders Marco Blaauw, trumpet Miniata Rebecca Saunders Teodoro Anzellotti, ackordio Hans Zender, dirigent Southwest German Radio Symphony Orchestra Solitude Rebecca Saunders Severine Ballon, cello To And Fro Rebecca Saunders Hannah Weirich, violin Peter Veale, oboe chroma IX Rebecca Saunders Ensemble Contrechamp chroma IX Rebecca Saunders Ensemble Contrechamp Yes Rebecca Saunders Juliet Fraser, sopran Ensemble Musikfabrik, Köln Enno Poppe, dirigent