Människors strävan att bli omtyckta är en naturlig del av vår mänskliga natur. Vi önskar alla att bli accepterade, uppskattade och omtyckta av människor runt omkring oss. Även om det kan verka som något som är inbyggt eller medfött, finns det faktiskt tekniker och metoder som kan hjälpa oss att bli ännu mer omtyckta av andra. Men frågan poddvännerna i Våra bästa liv ställer sig är om det ändå inte krävs en viss ”musikalitet” för att verkligen bli omtyckt. Björn Hedensjö är psykolog och författare som har skrivit en boken "Omtyckta människor: forskningen, knepen och övningarna som gör dig likeable" som handlar om hur man blir mer omtyckt. Vi kan utveckla dessa färdigheter och bli mer attraktiva för andra, både i våra personliga och professionella liv. En av de viktigaste aspekterna av att bli mer omtyckt, enligt Hedensjö, är att visa värme mot andra. Men vad menar vi egentligen med värme? Det är alla beteenden som signalerar att vi är öppna för andra människor. Det kan handla om vår hållning, röst eller ögonkontakt. Ett trick som Hedensjö nämner är att bete oss som om folk redan tycker om oss. Detta kan skapa en positiv cirkel där vårt beteende får andra att faktiskt gilla oss mer. En annan viktig aspekt av att vara omtyckt, enligt Hedensjö, är att fokusera på andra. Alla människor vill bli sedda och hörda, men ofta är vi inte så bra på att lyssna när någon delar med sig av något. I stället tänker vi på vad vi kommer att säga när det blir vår tur att prata. Eller så går vi direkt till att försöka lösa vår motparts problem eller utmaningar. Hedensjö påpekar att vi borde lyssna mer aktivt och visa att vi verkligen förstår och bryr oss. Genom att göra detta kan vi få andra att känna sig mer uppskattade och sedda, vilket i sin tur kan göra oss mer omtyckta. Att bygga tillit är också en viktig del av att bli omtyckt, enligt Hedensjö. Han menar att det är viktigt att våga öppna upp om personliga erfarenheter eller svagheter för att skapa en djupare förbindelse och ömsesidig tillit med andra. Detta kan vara svårt för vissa, beroende på deras tidigare erfarenheter och uppväxt, men Hedensjö menar att vi inte är fastlåsta i dessa mönster. Genom att aktivt välja att förhålla oss till världen och andra på ett mer positivt sätt kan vi förändra våra beteendemönster och skapa mer givande och tillfredsställande relationer. Bild: Fest i ÖSK:s klubbrum. Afa Törnqvist, Sverkström, Odell och Wijk. 1941 Foto: Gösta Klingberg, Örebro läns museum, Digitaltmuseum, public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En strukturerad vardag med fasta rutiner är en av grundpelarna för att uppnå god psykisk hälsa och välbefinnande. När livet flyter på i en stadig takt utan större rubbningar, upplever vi ofta en inre harmoni och tillfredsställelse. Att aktivt upprätthålla regelbundna vanor och en stabil dygnsrytm främjar vår mentala balans och ger oss en känsla av kontroll över tillvaron. I detta avsnitt skryter Urban ohämmat om sina fantastiska rutiner, medan Lisa är övertygad om att rutiner gör livet urtrist. Martin chockar resten av panelen med att erkänna att han lever ett liv med goda rutiner. I alla vd-ar i Silicon Valley med självaktning upprätthåller en rad utvecklade rutiner som ofta startar så tidigt som fem på morgonen, innefattar meditation, träning, läsning och någon typ av diet. Detta kan vi skratta åt, men forskningen har visat att goda rutiner är bra för oss. Många rutiner etableras nästan av sig själva, utan att vi reflekterar över det. För den som upplever att rutinerna saknas, kan ett första steg vara att registrera sina faktiska aktiviteter under en veckas tid. Detta ger en tydligare bild av vilka möjligheter som finns att byta ut eller öva in nya vanor, en i taget. Samtidigt som rutiner är av största vikt för vår psykiska hälsa, behöver vi också variation i tillvaron. Ibland kan det vara välgörande att hoppa över en träning för att umgås med vänner eller prova en ny fritidsaktivitet. Nya upplevelser stimulerar glädje, nyfikenhet och stärker vårt självförtroende. Precis som med det mesta i livet, handlar det om att hitta en balans. Sömnen utgör grunden för vår dagliga prestation och välmående. Experter betonar vikten av att sova tillräckligt många timmar per natt, men också att hålla sig till ungefär samma vilotider varje dygn. Genom att etablera fasta rutiner för sänggående och uppvaknande, underlättar vi för kroppens naturliga cykler att frigöra de hormoner och signalsubstanser som styr vår vakenhet och trötthet. Regelbundenheten spelar en lika avgörande roll när det gäller vårt näringsintag. Genom att äta vid ungefär samma tidpunkter varje dag, hjälper vi kroppen att reglera hunger- och mättnadssignalerna på ett effektivt sätt. Oregelbundna matvanor kan bidra till ökad stress, då hormonnivåerna rubbas och hungerkänslorna blir mer frekventa och intensiva. Detta kan i sin tur leda till nedsatt koncentrationsförmåga och en förhöjd upplevelse av press i vardagen. Regelbunden fysisk aktivitet får kroppen att producera humörhöjande hormoner och signalsubstanser som bidrar till stressreglering. Att bryta upp stillasittande med korta rörelseparade under dagen kan förebygga vanliga smärtproblem och öka vår förmåga att fokusera, bibehålla energinivåer och må bra. När du skapar ditt schema, fundera över vad som är absoluta måsten och vad som enbart är önskemål. Schemat bör ge dig mer ledig tid, eftersom du slipper fundera över vad du ska göra härnäst eller hur du ska prioritera. Men det bör också tillåta flexibilitet när något oförutsett dyker upp eller när behov och preferenser förändras. Med jämna mellanrum, när prioriteringar ändras eller större livshändelser inträffar, är det klokt att se över och justera schemat efter de nya behoven. En rutin som fungerade under en period kanske behöver modifieras när förutsättningarna skiftar. Att vara flexibel och anpassningsbar är en förutsättning för att rutinerna ska fortsätta att främja välbefinnandet. Bild: Stockholm, Skeppsbron 2 Från gamla Skeppsbron, 1960. Interiör. Telemuseums bildsamlingar / Tekniska museet, Digitalt museum, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du ibland att du sprider dig för tunt? I detta avsnitt utforskar vi essentialismen – en filosofi som uppmanar oss att omfamna "mindre men bättre". I en värld där vi ständigt överöses av val och möjligheter, vill essentialismen hjälpa oss att fokusera på det som verkligen betyder något. Genom att prioritera våra viktigaste värden och mål kan vi frigöra oss från onödigt brus och ägna oss åt det som verkligen är viktigt.  Essentialismen lovar inte bara en effektivare hantering av vår tid, utan också en djupare tillfredsställelse i vårt dagliga liv. Varje ja innebär ett nej till något annat. Därför gäller det att göra medvetna val för att inte förlora sikte på det som egentligen skapar mening i våra liv. Essentialism är inte bara ett sätt att hantera tiden bättre, det är ett sätt att leva. Det handlar om att göra medvetna val så att vi spenderar vår tid och energi på det som är mest meningsfullt för oss. Det handlar alltså inte bara om produktivitet, utan snarare om hur vi väljer att leva våra liv som helhet. Konsten att välja, prioritera och eliminera är centrala aspekter av essentialism. Poddpanelen är dock inte helt övertygad – Martin och Urban tycker att det är svårt att välja vilka kärnvärden som är viktigaste för dem, alla är ju så bra. Men vad blir det av livet om man aldrig väljer bort något? Poddvännerna utmanas att svara på frågan: Vilken enskild aktivitet eller förändring skulle göra störst skillnad för ditt liv just nu? Inom yrkeslivet? Relationer? Hälsa? Den visar sig svårare än väntat att besvara. Några konkreta tips för att leva mer essentiellt är: För aktivitetslogg i några veckor och upptäck vad du faktiskt gör av din tid. Eliminera mera. Minska de aktiviteter som känns minst viktiga i ditt liv. Utvärdera och justera regelbundet dina aktiviteter och vanor. Fundera över vad som gör dig glad – och gör mer av det. För den som vill dyka djupare i essentialismens avskalade livsstil rekommenderas boken Essentialism – The Disciplined Pursuit of Less av Greg McKeown.  På svenska finns boken Ta din tid av David Larsson Heidenblad som inspirerats av essentialismen och presenterar dessa och många andra tankar på ett lättillgängligt sätt. Ta din tid diskuterades i ett eget poddavsnitt januari 2024.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad innebär det att vara smart? Vad har man för nytta av intelligens ­– och kan man påverka den? En bred definition av intelligens är att den involverar förmågan att resonera, planera, lösa problem, tänka abstrakt, förstå komplexa idéer, lära snabbt och lära från erfarenhet. Intelligens är med andra ord inte bara akademiska prestationer eller testresultat, utan en djupare förståelse för och anpassning till vår omgivning. Podden Våra bästa liv djupdyker i hur intelligens påverkar våra liv. Professor Martin Ingvar vid Karolinska Institutet presenterar tre olika sätt att vara smart: "street smart", problemlösningssmart och den intelligens man kan få fram genom tester. Vi diskuterar även Howard Gardners teori om flera intelligenser från 1980-talet, som bryter ner begreppet ytterligare till sju olika typer, bland annat språklig, logisk-matematisk och social intelligens. Ett intressant faktum är att intelligens och lång livslängd korrelerar, och forskning visar att personer med högre intelligens generellt har lägre risk att drabbas av sjukdomar och dö i förtid. Det finns också miljöfaktorer som kan påverka vår intelligens, såsom tidig skolstart, lång utbildning och fysisk aktivitet. Just fysisk aktivitet är en av de saker vi själva kan göra för att förbättra intelligensen. Rörelse har en direkt inverkan på kognitiva funktioner som minne och koncentrationsförmåga. Detta kopplas även till hur vi kan motverka kognitiv försämring i äldre ålder genom regelbunden träning och kognitiva utmaningar som kontinuerligt lärande, eller hjärnstimulerande aktiviteter i form av pussel och korsord. Vi ställer oss också frågan om man verkligen kan veta hur smart man egentligen är – och hur smart man egentligen vill vara? Bild: Albert Einstein under en föreläsning i Wien 1921.Fotograf: Ferdinand Dirt, 1921, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I jakten på produktivitet i kombination med våra digitala verktyg har vi hamnat i en fälla som bränner ut kunskapsarbetare. Men problemet är inte produktivitet i sig, utan vår dåliga förståelse och tillämpning av begreppet, enligt författaren Cal Newport. I svårigheterna att mäta kunskapsarbetarens produktivitet har kunskapsarbetaren hamnat i en pseudo-produktivitet med meningslösa uppgifter och ett hektiskt tempo. Lösningen är att göra färre saker, arbeta i en långsammare takt och prioritera kvalitet över kvantitet. I detta avsnitt av podden Våra bästa liv diskuterar vi boken Slow Productivity av Cal Newport. Till skillnad från traditionella industrier producerar fysiska produkter, trotsar kunskapsarbete enkel mätning. Chefer kämpar för att övervaka och hantera anställda, medan anställda själva brottas med hur de ska definiera sitt arbete. I frånvaro av tydliga mättal värderar vi synlig aktivitet framför faktiskt utfall. Detta har bara förvärrats av kommunikationstekniker som Zoom och Slack, som suddar ut gränserna mellan arbete och personligt liv. Kunskapsarbetaren tror att "kvalitetsarbete" kräver en ökad arbetsinsats – att fler e-postmeddelanden, fler uppgifter och fler möten på något sätt motsvarar bättre resultat. Detta felaktiga tankesätt har lett oss till att värdera synlig aktivitet över verklig produktivitet, vilket ger upphov till pseudo-produktivitet. Den långsamma produktivitetens kärna Långsam produktivitet, karaktäriserad av ett fokuserat tillvägagångssätt och ett eftertänksamt tempo, ger den perfekta miljön för att omfamna den tredje kärnprincipen: en besatthet med kvalitet. 1.    Att uppnå världsklasskvalitet kräver att man odlar ett öga för kvalitét. 2.    Fördjupa dig i ditt valda fält, studera dess nyanser och sök inspiration från olika källor. 3.    Engagera dig med likasinnade individer genom skrivcirkel eller filmkritikgrupper för att gemensamt finslipa din smak. 4.    Investera i högkvalitativa verktyg och material, och erkänna deras roll i att nära både nöje och självförtroende i dina kreativa strävanden. Fotograf: Mickelsson, Hilding (1919 – 2002) Ljusdal Huskasnäs Ramsjö Huskasnäs, 1951, Digitaltmuseum, Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC) Källor: Newport, Cal: (2024) Slow Productivity. The Lost Art of Accomplishment Without Burnout. Portifolio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kanske går det att leva ett enklare, mindre stressigt liv om du minskar konsumtionen. Samtidigt är konsumtionen en viktig del av vår identitet. I podden Våra bästa liv har panelen olika förhållningsätt till konsumtion. Martin gillar att spara, Lisa har dragit ner pga lågkonjunkturen, Urban brottas med sina onödiga inköp och Anders planerar bort alla onödiga köp, men gillar att köpa märkliga prylar. En rolig och effektiv utmaning för att minska konsumtionen är att testa att leva köpfritt. Det innebär att man försöker undvika onödiga inköp och istället fokuserar på att använda det man redan har. Genom att rensa ut och sälja eller skänka bort saker som inte längre behövs kan man skapa mer utrymme och minska sitt beroende av att köpa nytt. Att köpa second hand och att hyra istället för att äga är också bra sätt att minska sin konsumtion. Varför är det svårt att gå från ord till handling? 1. Struktur En av de främsta anledningarna till att det är svårt att minska konsumtionen är bristen på strukturer och marknader som främjar hållbara alternativ. Till exempel kan det vara svårt att hitta möjligheter att reparera eller byta ut varor istället för att köpa nya. Detta begränsar våra möjligheter att göra mer hållbara val i vår vardag. 2. Last av tidigare val Tidigare val kan också påverka vår förmåga att minska vår konsumtion. Till exempel kan en investering i en stor villa göra det svårt att minska energiförbrukningen och transportbehoven senare i livet. 3. Korstryck av kulturella värden och normer Normen att konsumera mer finns fortfarande starkt rotad i samhället och förstärks av politiska budskap, reklam och influencers. Det är svårt att motstå detta tryck och hitta alternativa sätt att leva och konsumera. Det krävs mod och beslutsamhet att bryta sig loss från de normer som omger oss. 4. Kunskapsluckor För att kunna minska vår konsumtion behöver vi kunskap och information om hur vi kan göra det. Tyvärr är denna kunskap ofta bristfällig och fragmentarisk, särskilt när det gäller klimatpåverkan från vår konsumtion. Det är svårt att bedöma hur skadligt ett kilo CO2-utsläpp egentligen är och hur våra individuella handlingar påverkar klimatet. Det krävs mer tillgänglig och lättförståelig information för att underlätta en hållbar livsstil. 5. Socialisation Vi lär oss tidigt att konsumera och att materiella saker ger oss lycka och bekräftelse. Det är svårt att bryta sig loss från denna inlärning och att ändra våra beteenden. Konsumtion blir en del av vår identitet och vi strävar efter att vara "normala" genom våra inköp och ägande av materiella ting. 6. Sociala relationer Konsumtion är också förknippad med sociala ritualer och relationer. Att minska konsumtionen kan leda till konflikter inom familjen och en rädsla för att bli utanför eller mobbad. Sociala medier och internet förstärker också jämförelser och konkurrens om konsumtion, vilket gör det svårt att gå mot strömmen och konsumera mindre. 7. Normalisering Masskonsumtion har blivit normaliserad i samhället och det är svårt att se bortom denna norm. Vi behöver titta tillbaka på tidigare tiders konsumtion för att förstå vad som betraktas som normalt och självklart i vår tid. Genom att ifrågasätta och utmana den rådande normen kan vi öppna upp för nya sätt att leva och konsumera. Bild: Skorea i Trädgårns lokaler i Trädgårdsföreningen i Linköping. 1968. FOTOGRAF Gustafsson, Arne Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lev det liv du vill leva, jobba inte för hårt, uttryck dina känslor och håll kontakten med dina vänner. Då slipper du ångra dig på dödsbädden. Podden Våra bästa liv tar sig an vad folk ångar på sin dödsbädd så ni slipper ångra livet när det är för sent. Ibland kan vi bli så uppslukade av nuet att vi glömmer att reflektera över våra livsval. I slutet av livet, när vi möter vår egen dödlighet, blir dessa reflektioner ännu skarpare. Då är det för sent att göra om sitt liv. Många människor inser i slutet av sina liv att de inte har levt sina liv fullt ut utifrån sina egna önskemål, utan snarare enligt vad andra förväntade sig av dem, enligt den australiensiska sjuksköterskan Bronnie Ware som arbetat med döende människor. Det kan vara svårt att motstå samhällets eller familjens press att följa vissa vägar i livet - att välja ett visst yrke, att gifta sig och skaffa barn, eller att avstå från att följa sina drömmar. Men att ge efter för dessa förväntningar kan ofta leda till en känsla av förtryckt identitet och ouppfyllda drömmar. Många män uttrycker ånger över att ha ägnat så mycket av sitt liv åt arbete, i stället för tid med familj och vänner. De missade sina barns uppväxt och inte tillbringade tillräckligt med tid med sina partners. Många fastnar i arbete och strävan efter ekonomisk säkerhet, och glömmer därmed att njuta av de små stunderna av lycka och förbindelse med våra nära och kära. Det är viktigt att hitta en balans mellan arbete och fritid, att vara närvarande i våra relationer och att uppskatta de små stunderna av glädje i vardagen. Många människor trycker undan sina känslor för att hålla sams med andra, vilket kan leda till ett liv som känns mediokert eller oautentiskt. Att inte uttrycka sina känslor kan också orsaka inre bitterhet och frustration, vilket kan leda till negativa hälsoeffekter. Att vara ärlig med sig själv och andra om sina känslor är en viktig del av att leva ett autentiskt och meningsfullt liv. Det kan vara räddande att vara sårbar och öppen, men det kan också leda till djupare förbindelser med andra och en större känsla av självmedvetenhet. Vänskap är en av de mest värdefulla aspekterna av livet, och ändå är det en av de saker som vi ofta tar för givet. Många människor uttrycker ånger över att de inte upprätthållit sina vänskaper, särskilt de som de hade i sina yngre år. Att underhålla vänskap kräver tid och ansträngning, men belöningen är ovärderlig. Vänner ger oss stöd, glädje och ett perspektiv utanför våra egna liv. Att uppskatta och nära våra vänskap är en viktig del av att leva ett rikt och meningsfullt liv. Många människor inser inte förrän i slutet av livet att lycka verkligen är ett val. De hade fastnat i gamla mönster och vanor, och rädsla för förändring förhindrade dem från att söka efter saker som kunde ha gett dem större glädje och tillfredsställelse. Att tillåta sig själv att vara lycklig innebär att man erkänner sina egna behov och önskningar, att man är villig att förändras och växa, och att man är öppen för att uppleva glädje och nöje. Bild: Döden spelar schack med en människa, Kyrkan i Binnebergs socken. Västergötalands museum, Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla vet att vad vi äter påverkar vår hälsa. Men det är svårt att navigera i en värld full av journalistiskt hårdvinklade forskningsresultat, dieter och självutnämnda hälsoexperter.  Ingen seriös läkare svarar tvärsäkert på frågan hur man äter hälsosamt. Det är också knepigt att researcha då forskningen spretar väldigt mycket. vi kan undvika att fastna i fällan att bara prata om mat som gör att du håller vikten. Det är inte oviktigt men knappast den enda paramentern att titta på. En hälsosam kost kan bidra till att minska risken för flera sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och vissa typer av cancer. Det kan också hjälpa oss att uppnå och bibehålla en hälsosam vikt, vilket i sin tur minskar risken för dessa sjukdomar. Dessutom kan hälsosamma matvanor bidra till bättre humör och ökad energi, vilket gör att vi kan njuta mer av livet. Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns någon "one-size-fits-all" lösning när det gäller kost. Vad som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Nyckeln till en hälsosam kost ligger i balans och mångfald. Att äta en mängd olika näringsrika livsmedel kan hjälpa oss att få de näringsämnen vi behöver för att förbli friska. Bild: Tre män sitter och äter frukost vid kökbord. På bordet står kaffekoppar och bröd. Marinmuseum, Digitaltmuseum, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tågsemestrande kan delas in i två skolor: den oplanerade med rötterna i 1970-talet Interrail samt den superplanerade som utnyttjar digitala tjänster för att planera varenda stopp, boende och måltid. Oavsett vad du väljer är tåg att resa på riktigt där kilometrarna swishar förbi medan du samtalar med spännande medresenärer. Är du sugen på att semestra med tåg? Poddpanelmedlemmarna Urban Lindstedt och Anders Engström har åkt otaliga kilometrar på framförallt de europeiska och asiatiska järnvägar och bjuder i detta avsnitt på sina reflektioner och tips. Lisa Bjerre drömmer om en tid då hennes barn inte längre blir åksjuka och kan bli en del av Anders och Urbans härliga tåggemenskap.  Bild: Järnvägsmuseet, Digitaltmuseum, Creative Common. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Existentiell hälsa är din förmåga att tro och att ta vara på livet, att hitta svar på livets stora frågor som ger dig riktning och vägledning i livet, skriver psykologen Siri Helle i sin bok Existensboosten: din handbok om lyckan, mörkret och meningen med livet. Hon tar sig ann frågorna med beprövad vetenskap. I podden Våra bästa liv väjer inte poddpanelen inte heller för att försöka hitta svar på livets stora frågor om lycka, döden och livets mening. Därför läste vi Siri Helles bok med stor entusiasm. Men vi blir förtvivlade över medmänniskor som inte känner att livet är meningsfullt. Psykologisk forskning har visat att människor som har en stark känsla av existentiell mening oftast är lyckligare, mer tillfredsställda och mer motståndskraftiga mot stress och motgångar. Att hitta och odla din egen existentiella mening kan vara en kraftfull väg till personlig tillväxt och välbefinnande. Meningen med livet är att hitta saker att bry sig om och sedan bry sig om dem. Ofta är det saker utanför dig själv, som att vara där för människor du bryr dig om, arbeta för att göra världen till en bättre plats och vara en del av något större, skriver Siri Helle. Försöka inte fly från lidande utan stanna istället upp och lyssna på var det kommer ifrån. Det kan vara en värdefull signal om att något viktigt står på spel, till exempel att du behöver be om ursäkt, göra slut eller vara ärlig om hur du mår för att må bra igen. Fokusera på att göra det rätta enligt din inre kompass. Låt döden vara en påminnelse om att din tid på denna jord är dyrbar och att det aldrig är för sent att göra en förändring. Nyckeln till att bli lycklig ligger i att hitta vad som ger dig äkta glädje och mening i livet, och att prioritera dessa saker. Det kan innebära att bygga starka och meningsfulla relationer, att ägna sig åt aktiviteter som du älskar, eller att bidra till något större än dig själv. Posttraumatisk utveckling är en process där människor växer och utvecklas positivt som ett resultat av att ha gått igenom svåra eller traumatiska erfarenheter. Denna typ av tillväxt kan ta många former, inklusive ökad självkänsla, djupare relationer, större livstillfredsställelse, och en förändrad, mer positiv syn på livet. Nyckeln till posttraumatisk utveckling ligger i att bearbeta och integrera traumatiska erfarenheter, snarare än att undvika eller undertrycka dem. Att bygga och underhålla starka, hälsosamma relationer är en av de mest meningsfulla och givande aspekterna av livet. Många studier har visat att människor som har starka sociala band är lyckligare, mer tillfredsställda och lever längre än de som är isolerade eller ensamma. Bild: Canva Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mycket av det vi tar som självklart att äga kanske egentligen lika gärna skulle kunna hyras, och kanske det skulle göra oss lyckligare och friare? Kan det rentav vara så att du kan uppleva att du är ägd av dina prylar? Det går att hyra mer än bostad. Den som frigör sig från ägande kan bli friare när hen slipper ta ansvar för service och förvaring. Det kan också vara rationellt att hyra sådan du använder sällan. I podden Våra bästa liv diskuterar vi att äga vs att hyra utifrån fyra ord: Frihet, ansvar, rationalitet och miljönytta. I alla fall var det Anders ambition efter att ha researchat ämnet. Googlar du att hyra eller äga handlar det mesta du läser om huruvida du ska äga eller hyra din bostad. Det här avsnittet av Våra bästa liv handlar om så mycket mer än så. Det handlar om hur vi förhåller oss till hus, bilar, cyklar, verktyg, prylar och kläder.  Bild: En mångsidig designer. Allt ifrån gräsklippare till silverskålar har Sigvard Bernadotte som upphovsman. FOTOGRAF Glase, Gösta, Nordiska museet, Digital museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att rensa bland sina ägodelar är en process som inte bara bidrar till ett mer organiserat hem, utan även till ett enklare och mer harmoniskt liv. Eller? Som vanligt är poddvännerna inte helt ense om hur mycket prylar man egentligen behöver. Vem är egentligen mest ordningsam – samlaren Anders eller slarviga Lisa och Martin? Och gnistrar det glädje om Urbans oanvända campingutrustning? En metodisk rensning innebär att vi avstår från föremål som inte längre tjänar ett syfte eller ger glädje, samtidigt som vi skapar effektiva ordningssystem för de kvarvarande sakerna. Vinsten anses vara att vi minskar den tid och energi som ägnas åt att hantera överflödiga saker, vilket i sin tur ska minska stress och beslutsångest i vardagen. Fördelarna med att rensa bland sina tillhörigheter är många. Förutom ett enklare liv hjälper det oss att spara både tid och energi genom färre vardagsbeslut och effektivare hantering av våra ägodelar. Många upplever också att det skapar en lugnare och mer fokuserad miljö. Vedertagna principer säger att en rensning bör genomföras metodiskt, med utgångspunkt i specifika kategorier snarare än rum. Det är mer effektivt och ger överblick så att vi gör mer medvetna val om vad som behålls, skänks bort eller kastas. Att göra rensningar regelbundet rekommenderas starkt, då det underlättar underhållet av ordningen och förhindrar att vi samlar på oss alltför många onödiga saker. Det är viktigt att vara medveten om den energi och det beslutsfattande som krävs under rensningsprocessen. Man blir lätt trött av alla beslut, och det är klokt att inte planera för långa sessioner.  När föremål väl har valts ut för att tas bort från hemmet, bör de åka ut omedelbart – då kan vi njuta av resultatet och undvika att vi börjar plocka upp grejerna igen. När det gäller minnen är en smart möjlighet att ta bilder av föremålen istället för att behålla dem fysiskt. Prylsamlaren Anders överraskar med att ha använt denna metod flitigt. Genom att gå in seriöst för att rensa och skapa ordning hemma regelbundet och ofta, är tanken att skapa en mer organiserad och lugnare miljö – och en känsla av kontroll över vardagen. Frågan är om vi kommer att lyckas? Bild: John och Anna Larssons affär, FOTOGRAF Pettersson, Karl & Johan, Västergötalands museum, Digitalt museum, Erkännande-DelaLika (CC BY-SA) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anställd, frilansare, giggare eller entreprenör är frågan. Vad är bäst för att få ut det mesta av livet? Kanske är det en läggningsfråga vad som passar dig bäst, men det bestäms ofta av tvingande omständigheter. Vi i podden Våra bästa liv har prövat allt från fast anställd, frilansare och entreprenör. För oss är anställningsformen lika mycket en livsstilsfråga som en tvingande omständighet. Chansen att få jobb som poddare eller författare är ganska liten. Ett näringsliv högre krav på flexibilitet, men de anställdas krav på sitt arbete öppnar upp för nya anställningsformer och nya sätt att driva företag. Anställningsformerna påverkas av en rad faktorer såsom teknisk utveckling, ekonomiska förhållanden, och lagstiftning. I Sverige har vi sett en mängd förändringar i anställningsformerna under de senaste decennierna. Gigekonomi, även känd som plattformsekonomin, är en ekonomisk struktur där arbete utförs på uppdragsbasis via en digital plattform. Gigekonomi är inte bara en följd av teknologisk utveckling, utan även av bredare samhälls- och ekonomiska trender. Bland annat har nyliberal arbetsmarknadspolitik och förändringar i kapitalismens struktur haft en stor inverkan på framväxten av gigekonomi. I början av 1900-talet var den dominerande anställningsformen i Sverige permanent anställning. Under 1900-talet började anställningsformerna att diversifieras. Andelen tillfälliga anställningar ökade, särskilt efter den ekonomiska krisen på 1990-talet, då andelen personer med tillfälliga anställningar steg från 10 procent till 16 procent. Under 2000-talet har andelen fluktuerat mellan 15 procent och 17 procent. Företagande och entreprenörskap är viktiga delar av svensk arbetsmarknad. I december 2023 var 550 300 personer i Sverige entreprenörer, vilket motsvarar 9,6 procent av de anställda. Antalet entreprenörer har ökat något under de senaste åren, främst bland personer över 64 år. Men andelen entreprenörer av den totala antalet anställda förblir ganska konstant. Bild: Dragéavdelningen på Ahlgrens tekniska fabrik. Länsmuséet Gävleborg, Digitalmuseum. Erkännande-DelaLika (CC BY-SA) Referenser ·     SCB (2022). Anställningsformerna i Sverige: En historisk översikt. Stockholm: SCB. ·     SEB (2023). Svenska entreprenörer: En undersökning av företagande i Sverige. Stockholm: SEB. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stress är ju någonting som alla måste lära sig att hantera i ett gränslöst arbetsliv där våra digitala verktyg gör att arbete och fritid smälter ihop. Idag finns det inte bara förväntningar på att man ska leverera på jobbet, man förväntas leva ett härligt och intressant liv också. Träning, skogspromenader och meditation hjälper, men också att se på sig själv med ömhet och empati. Vi måste lära oss att vara dåliga ibland och att inte se på allting som prestationer. I dagens avsnitt av Våra bästa liv samtalar poddpanelen om stress och delar med sig av egna erfarenheter och strategier för att hantera den. Urban Lindstedt hävdar att han är bra på att hantera stress. Han mediterar och försöker även göra städning och diskning till stunder av lugn. Anders Engström har aldrig kunnat tacka nej till något och som mellanchef brände han ut sig i en stökig organisation. Han har lärt sig mycket av gruppterapin under sin sjukskrivning. Lisa Bjerre har inte varit utbränd, men känns sig nära ibland när kraven blivit för stora.  Idag finns det inte bara förväntningar på att man ska leverera på jobbet, man förväntas leva ett härligt och intressant liv också. Något som kan bli väl utmanande under småbarnsår och karriär.  Bild: Fotografiet är taget cirka 1950 på AB Nymans Verkstäder i pressarverkstaden i den "nya fabriksbyggnaden" som uppfördes 1947 i hörnet av Salagatan och (nuvarande) S:t Olofsgatan, kvarteret Noatun, Uppsala. Närmast i raden Wallström. Upplands museum, Digital Museum. Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Även det bästa av liv slutar med död. Döden är oundviklig och kanske var det oundvikligt att podden skulle ägna minst ett avsnitt åt att prata om slutet och hur vi förhåller oss till döden. I samtalet pratar vi också om dödsångest, Per Gessle och varför man inte ska åka pulka på Skogskyrkogården. Vårt kanske mest allvarliga samtal hittills, men med en hel del skratt och lite gråt. Kanske återvänder vi till ämnet döden längre fram? Utgångspunkten i samtalet är att vi pratar väldigt lite om just döden i Sverige. Att vi i vårt moderna samhälle gömt undan döden, städat bort den. Många svenskar har inte ens sett en död person. En som har upplevt mycket död, och många gånger fått leverera dödsbesked till anhöriga är narkosläkaren Jakob Ratz Endler som har skrivit boken “Hantera döden – en handbok”. Han tycker vi ska prata mer om döden, och förbereda oss för den. Att det är viktigt att vara förberedda, och att det är omsorgsfullt att förbereda våra närstående på hur du vill uppleva din sista tid, hur du vill begraven och hur begravningen ska se ut.  Döden är en viktig del av livet menar Ratz Endler och det är också ett utmärkt samtalsämne med vänner och närstående för att få ett djupare samtal om vad som är viktigt i livet. "Death is very likely the single best invention of Life. It is Life's change agent", sa Applegrundaren Steve Jobs som drabbades av cancer och dog 56 år gammal. Och visst, konstaterar poddpanelen, har han en poäng. Dödens sporrar oss, och när vi påminns om vår dödlighet, påminns vi också om att använda den tid vi har kvar väl. De flesta problem bleknar också i skuggan av döden. Eller “i ljuset av döden” som Jakob Ratz Endler skriver.  Boktips: Hantera döden – en handbok Av: Jakob Ratz Endler En liten bok om konsten att dö Av: Ulf Nilsson Bild: Holmbergs begravning i Ljusnarsbergs kyrka 21/1963. FOTOGRAF Bogland, Anders (1925 - 2017), Örebro läns museum, Digitalmuseum, Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekonomer brukar säga att pengar har tre huvudsakliga funktioner: mäta, spara  och byta. Men de har andra värden bortom de rent ekonomiska: som kvitto på framgång, som statussymboler, som trygghetskapare. Pengar är också makt, men i första hand makt över våra egna liv. Så hur bör vi förhålla oss till dem utöver alla förnuftiga råd vi lär och i Lyxfällan och från hushållsekonomer i morgonsofforna? En studie från 2010 av Nobelpristagarna Daniel Kahneman och Angus Deaton på Princeton drar slutsatsen att lycka definitivt är kopplat till våra inkomster. Dock planar effekten ut nästan helt vid ungefär 75 000 dollar per år vilket motsvarar strax under 800 000 kr eller 70 000 kr i månaden. Det är bra bit över medianinkomsten men avståndet till de belopp som krävs för att rimligen kallas rik är betydligt större. Så vad driver människor som passerat den magiska gränsen att tjäna ännu mer? I podden Våra bästa liv diskuterar poddvännerna pengars värde och syfte. Lottovinnarna Michel Carrol och Jack Whittaker vann rekordvinster och är några år senare utblottade och olyckliga. De är inga undantag. När blir rikedom mer en belastning och vilka värden finns i att vara fattig? Bild: Penninglotterivinnare från Bredsand 15 februari 1961, FOTOGRAF Norrlandsbild/Gunnar Westerlind, Sundsvalls museum, Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Enligt ordboken definieras lycka som en känsla av välbehag. Forskningen delar upp lyckan i två delar: hur nöjda vi är med våra liv, och emotionell stabilitet.  Det finns en hel del tyckande om vad som gör oss lyckliga. Enligt forskningen är några av de faktorer som påverkar vår lycka personligheten, hur vi tillbringar vår tid, våra livsvillkor och det samhälle vi lever i. Den självskattade lyckan är särskilt hög i rika länder med låg korruption och en kultur som präglas av individualism och mellanmänsklig tillit. Där kommer de skandinaviska länderna i topp. För oss som har tillgång till dessa goda förutsättningar är det huvudsakligen personliga egenskaper som avgör om vi är lyckligare eller olyckligare än andra. Tre tunga faktorer som skapar lycka är emotionell stabilitet, utåtvändhet och målmedvetenhet.  Extroverta har en högre lyckograd, troligen för att social interaktion gör oss lyckliga. Den neurotiskt lagda däremot, som har lätt för att oroa sig och låg stresstålighet, tenderar att vara mindre lycklig. Vad kan man då göra för att bli mer lycklig? Tacksamhet är ett bevisat starkt verktyg för att öka sin nöjdhet med livet. Det rekommenderas också av Micael Dahlén, som är världens första lyckoforskare med en nytillsatt professur vid Handelshögskolan i Stockholm. Anders och Urban har läst hans bok Lycka, som erbjuder en lång rad tips på hur man höjer sin lyckonivå. Men är lycka verkligen något att sträva efter?  Faktum är att hjärnan inte är skapt för att vara lycklig några längre stunder. Så den som strävar efter ständigt höga lyckonivåer lär bli besviken. Kanske är låga förväntningar bäst, om man vill ha ett lyckligare liv? Bild: Bröllop 2009-08-26 mellan Mattias Gustafsson och Ingrid (född Paterson) från Olas väg. Brudparet står utanför Kållereds kyrka. Barnen som står framför paret heter Valdemar (född 2007) och Hilma (född 2008). I bakgrunden ses okänd man till vänster och okänd flicka till höger. Kållereds hembygdsförning, Erkännande-DelaLika (CC BY-SA) Erkännande-DelaLika (CC BY-SA) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Meditation är en urgammal religiös teknik som spänner över tusentals år som har fått en förnyad popularitet i modern tid. Idag används meditation mer som stresshantering än för personlig utveckling. Det finns flera sätt att utöva meditation, men de mest framträdande innefattar fokusering på andningen, upprepa ett mantra eller visualisera en bild eller scen. Det är både enkelt och svårt samtidigt. Urban i podden Våra bästa liv har mediterat regelbundet sedan han var sexton år gammal. Hans råd är att gå en meditationskurs eller flera och pröva sig fram till en teknik som passar dig. Och han vill att du ska våga använda meditation för personlig utveckling och inte bara som ett sätt att hantera vardagsstress. I podden nämns två olika retretcenter Dhamma Sobhana Vipassanacenter i Ödeshög samt Berget i Rättvik. Bild: En stunds avkoppling vid enebuskarna i solen för fotografen Erik "Kloar-Erik" Andersson tillsammans med August och Anna Snygg i Järlöv., Digital museum, Fritt från kända upphovsrättsliga restriktioner – Public Domain Mark (PDM) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det där ständiga fingrandet på mobilen har följt oss. Viljan att direkt ta upp mobilen så snart man har några minuter över. Dopamin-kicken från sociala medier eller något så gammalt som ett mejl. Begreppet skärmberoende är omtvistat – går det att göra något åt det? Det är ingen överdrift att säga att mobiltelefoner har revolutionerat vårt sätt att leva. Men medan dessa enheter erbjuder otaliga fördelar, kan de också leda till problem, särskilt när det kommer till beroende. I podden Våra bästa liv har vi alltid mobilerna nära. Några av oss tittar lite väl ofta för att inte missa senaste dopamin-kicken. Bild: Tjänsteman vid dator. Järnvägsmuseets foton, Digitaltmuseum, Erkännande-DelaLika (CC BY-SA) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är egentligen enkelt att öka sin förväntade livslängd: ät nyttigt, motionera regelbundet, ha nära relationer, drick måttligt, sov bra och stressa inte. Om dina gener är ofördelaktiga är det ännu viktigare att leva hälsosamt. Vännerna i podden Våra bästa liv tar sig an trenden att försöka förlänga livet så länge det går. Frågan är hur gamla vill vi egentligen bli? Det finns ett neurotisk förhållande till vårt åldrande där influncers sprider strama recept för att bli gammal där självsvält, oändligt många kosttillskott och till och med blodbyte rekommenderas. Men det handlar också om att upprätthålla en hög livskvalitet under sina extra år. Genom att göra medvetna och hälsosamma livsstilsval kan vi förbättra både vår livslängd och vår hälsospann. Bild: Tre äldre damer i olika huvudbonader i Örebro på 1940-talet. Örebro stadsarkiv, Digitalt museum, Erkännande (CC BY) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.