Vädrets makter är starka i Marcus Larssons landskapsmåleri. Stormande hav, olycksbådande himlar och förlista skepp. Lantbrukarsonen från Åtvidaberg började sin karriär som dekormålare hos en sadelmakare och fick sitt genombrott i Düsseldorf. Han blev en av den svenska romantikens viktigaste, mest kända men också mest omdiskuterade konstnärer. Klassikerpodden Verket diskuterar Larsons målning "Småländskt vattenfall". Hur ser man att det är en målning från romantiken? Vad är det "sublima" i målningen? Hur togs den emot i sin samtid? Och varför har Marcus Larsons stjärna dalat så i modern tid? Gäster i studion är konsthistorikerna Dan Karlholm och Carl-Johan Olsson. Samtalsledare: Anna Jansson. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker produceras av bildningsmagasinet Anekdot, i samarbete med Nationalmuseum, Litteraturbanken och Dramaten. Fler avsnitt och andra poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se

Carl Jonas Love Almqvists ”romaunt” Drottningens juvelsmycke har fängslat läsare i snart tvåhundra år och är en av svensk litteraturs märkligaste böcker. Kring mordet på Gustaf III tecknar Almqvist en intrikat och symbolrik berättelse, där människor intrigerar och älskar. Nästan alla har ett gemensamt: den obönhörliga dragningen till Tintomara, som varken är man eller kvinna, och som står emot alla försök att fånga henne. Kön, begär, historia och musik är några av de perspektiv på romanen som diskuteras när klassikerpodden Verket djupdyker i romanen. Gäster i studion är litteraturvetarna Eva Borgström och Mats Malm. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Inspelningsteknik: Martin Joviken. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Klassikerpodden Verket produceras av bildningsmagasinet Anekdot vid Stockholms universitet, i samarbete med Litteraturbanken, Nationalmuseum och Dramaten. Fler avsnitt, mer info om gäster liksom andra poddar hittar du på anekdot.se.

Alldeles i början av 1800-talet beställde den spanske ministern Manuel Godoy ett antal allegoriska målningar att pryda sitt palats i Madrid. Uppdraget föll på hovmålaren Francisco de Goya. Två av dessa målningar, "Poesin och skalderna" och "Sanningen, Tiden och Historien" finns sedan 1960-talet i Nationalmuseums ägo. Vad är en allegori? Vilken plats intar de i Goyas konstnärskap? Och varför är hans konst så svår att kategorisera? Konsthistorikern Juan José Hervias gästar klassikerpodden Verket och reder ut begreppen om Goyas allegorier. Samtalsledare: Anna Jansson. Klippning: Urban Göransson. Producent: Magnus Bremmer

Några år efter krigets slut reste Astrid Lindgren ut på tre reportageresor till Frankrike, Italien och USA. På uppdrag av Damernas värld skulle hon skriva resebetraktelser för tidningens unga kvinnliga läsare. Hon kom hem med tre följetonger om Kati - den unga sekreteraren från Stockholm som reser ut och upptäcker världen. Berättelserna kom senare ut i bokform. Klassikerpodden Verket läser den andra boken i serien, Kati på Kaptensgatan från 1952. Hur mycket har Lindgrens egna erfarenheter som sekreterare under kriget influerat skildringen? Hur väl har egentligen böckerna åldrats? Och vad kan dessa mindre kända böcker säga om det berömda författarskapet i stort? Litteraturvetaren Malin Nauwerck och författaren Jonas Ellerström gästar klassikerpodden Verket. //// Samtalsledare: Paulina Helgeson. Producent: Magnus Bremmer Klippning: Urban Göranson. ///// Verket – en podd om klassiker – produceras av bildningsmagasinet Anekdot, i samarbete med Litteraturbanken, Nationalmuseum och Dramaten. Fler avsnitt, poddar och essäer hittar du på anekdot.se.

Estrid Ericson (1894-1981) var teckningslärarinnan som blev en av Sveriges viktigaste formgivare. Hon grundade designföretaget Svenskt tenn och drev det i 56 år. Samtidigt fortsatte hon att skapa klassiskt design som idag är med och definierar den skandinaviska stilen. Textilen Elefant syns än idag på allt från gardiner och kuddar till barnfiltar och servetter. Hur kom det sig att Estrid Ericsons formspråk fick ett sådant starkt genomslag? Hur såg samarbetet med Josef Franck ut? Och har varor från Svenskt tenn alltid varit en klassmarkör? Designhistorikerna Cilla Robach och Christopher Wikner gästar klassikerpodden Verket.

Ett versepos om en rymdresa? Harry Martinsons ”Aniara” från 1956 är en av den svenska litteraturens mest säregna klassiker. Historien om människorna i rymdskeppet som flyr den strålskadade planeten jorden har kanske aldrig varit mer aktuell än idag. Johan Svedjedal gästar klassikerpodden Verket och samtalar om Aniaras humor och mörker, konservatism och progressiva genusskildringar. Johan Svedjedal är professor emeritus i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Han är specialiserad på 18- och 1900-talens svenska litteratur och är författare till en mängd prisbelönta biografier, nu aktuell med biografin "Min egen elds kurur. Harry Martinsons författarliv (Albert Bonniers förlag). Samtalet leds av Paulina Helgeson.

Sara Ranta Rönnlund är författaren som växte upp i en nomadiserande renskötarfamilj i Leivas sameby. Hennes författarskap är på många sätt en vidräckning med uppväxtmiljön. Ranta Rönnlund beskriver det samiska samhället som patriarkalt och primitivt, inte sällan präglat av djupt religiös laestadianism. Men hon var också en vass kritiker av den samtida, svenska politiska debatten i samefrågan. Klassikerpodden Verket läser Ranta Rönnlunds debutbok "Nådvalpar" från 1971 och diskuterar ett i många avseende unikt författarskap i den svenska litteraturen. Gäster i studion är konstnären Katarina Pirak Sikku och litteraturhistorikern Anne Heith. Samtalet leds av Paulina Helgeson. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker – produceras av bildningsmagasinet Anekdot, i samarbete med Litteraturbanken, Nationalmuseum och Dramaten. Fler avsnitt, poddar och essäer hittar du på anekdot.se.

Johan Tobias Sergel (1740-1814) är en av den svenska 1700-talskonstens storheter. Hans skulpturkonst hade internationell räckvidd och relationen till Gustaf III:s hov var stark. I hans skulptur ”Amor och psyke” från 1787 skildras det ödesmättade ögonblicket när kärleksguden Amor lämnar sin älskade psyke. Skulpturen säger mycket om det sena 1700-talets kärlek till antiken, kopplingarna mellan Stockholm och Rom och om nakenhetens betydelse i den klassiska konsten. Gäster i studion är Christopher Landstedt och Linda Hinners. Christer Landstedt fil. dr i konstvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på det sena 1700-talet. Linda Hinners är konsthistoriker och skulpturintendent vid Nationalmuseum. Samtalsledare: Anna Jansson. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker – produceras av bildningsmagasinet Anekdot, i samarbete med Nationalmuseum, Litteraturbanken och Dramaten. Mer info om avsnittens verk och gäster – samt fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

Den aristokratiska ryska familjen står vid ruinens brant. Kraftigt belånade tvingas de till det otänkbara: att sälja sitt lika älskade som berömda familjegods Körsbärsträdgården. Enda hoppet till att hålla den vackra platsen intakt står till en nyrik bonde, tidigare anställd hos familjen. I Anton Tjechovs klassiska pjäs från 1904 gestaltas klassdramat och tragiken genom tomrum och talande tystnader, en stil som gjort Tjechovs dramatik odödlig. Dramaturgen Emma Meyer Dunér och litteraturvetaren Lars Kleberg gästar Verket. Emma Meyer Dunér är chefdramaturg vid Kungliga Dramatiska Teatern. Lars Kleberg är professor emeritus i ryska vid Södertörns högskola, översättare av bland annat Tjechovs dramatik och författare till boken Tjechov och friheten (2010). Samtalsledare: Anneli Dufva Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker – är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Podden produceras i samarbete med Litteraturbanken, Nationalmuseum och Dramaten. Fler poddar och essäer hittar du på anekdot.se.

I två hyrda rum på Norrtullsgatan bor de fyra vännernaElisabeth, Magnhild, Emmy och Eva. ”Norrtullsligan”, som de kallar sig själva, är några av de hundratals kvinnliga kontorister som arbetar i huvudstaden i början av 1900-talet. Tillsammans navigerar de genom det självständiga livets nyvunna friheter och faror i storstaden. Gänget lönearbetar och rör sig i staden på ett sätt som generationer kvinnor före dem bara kunnat drömma om – men de arbetar för slavlöner, trakasseras av sina manliga kollegor och rösträtten är fortfarande mer än ett decennium bort. Idéhistorikern Katarina Leppänen gästar klassikerpodden Verket och har läst Elin Wägners banbrytande roman från 1908. Samtalet leds av Paulina Helgeson. Katarina Leppänen är professor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, specialiserad på litteratur, genus- och demokratifrågor. Hon disputerade 2005 på en avhandling om Elin Wägners tänkande i relation till den europeiska kvinnorörelsen och föreställningar om kön, natur och historia. Den utkom i bokform 2007 som Elin Wägner’s Alarm Clock: Ecofeminist Theory in the Interwar Era (Lexington Books, Rowman & Littlefield Publishers). Producent: Magnus Bremmer Klippning: Urban Göranson. Verket – en podd om klassiker – är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Podden produceras i samarbete med Litteraturbanken, Nationalmuseum och Dramaten. Fler poddar och essäer hittar du på anekdot.se.

"Tvenne lagar styra mänskolivet /.../ Makten att begära är den första. Tvånget att försaka är den andra." Raderna hör till den svenska litteraturens mest bevingade. Den romantiske poeten Erik Johan Stagnelius (1793-1823) levde ett kort liv och dog utfattig och ensam på Södermalm – men hans avtryck i den svenska litteraturen är stort och ännu levande. Hans mest kända dikt "Suckarnas mystär" (1821) griper rakt in i människans villkor. Hur kan vi leva med att det vi behöver så ofta undflyr oss? Litteraturhistorikern Paula Henrikson gästar Verket och tolkar dikten i samtal med Paulina Helgeson. Paula Henrikson är professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, specialiserad på det svenska 1800-talets litteraturhistoria, med särskilt fokus på seklets tidiga decennier.  2004 disputerade hon på avhandlingen "Dramatikern Stagnelius". Samtalsledare: Paulina Helgeson. Ljudteknik: Martin Joviken. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer

Än idag är Anders Zorns "Midsommardans" själva sinnebilden för hur svensk midsommar ser ut. Men vad är det som gör målningen så speciell? Det suggestiva ljuset, de livfulla dansarna eller snarare romantiken kring det nordiska? Och hur lyckades egentligen en man från Mora bli en av sin tids stora internationella konstnärsstjärnor? Klassikerpodden Verket stiftar bekantskap med Zorn och diskuterar en av den svenska konsthistoriens mest ikoniska målningar. Gäster i studion är Alexandra Herlitz och Carl-Johan Olsson. Alexandra Herlitz är lektor i konstvetenskap vid Göteborgs universitet och ena halvan av Konsthistoriepodden. Carl-Johan Olsson är konsthistoriker och intendent för 1800-talets måleri vid Nationalmseum. Samtalsledare: Anna Jansson. Inspelningsteknik: Henrik Nordgren. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker – är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

Den har kallats en svensk Madame Bovary och avfärdades som ”damroman” av Georg Brandes. Victoria Benedictssons Fru Marianne från 1887 skildrar äktenskapet mellan Marianne och Börje, och hur de båda försöker jämka ihop vardagens verklighet med de fantasibilder av varandra som bägge har byggt upp. Litteraturhistorikern Claudia Lindén gäster Verket och diskuterar klass, erotik och könsroller – men också förklädets roll – i romanen. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Inspelningsteknik: Martin Joviken. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Med "Natten är dagens mor" fick dramatikern Lars Norén 1982 sitt stora genombrott. Pjäsen hade urpremiär på Malmö Stadsteater, men spelades redan inom ett år även på Dramaten och Göteborgs stadsteater. Norén blev omedelbart känd och erkänd, och hans produktivitet bara fortsatte att växa under åren som följde. Idag kan hans bidrag till svensk litteratur och teater inte överskattas. Men vad är det med den där pjäsen? Natten är dagens mor, tydligt inspirerad av Eugene O’Neills klassiker Lång dags färd mot natt – varför har den spelats så ofta och varför betyder den så mycket för så många? Anneli Dufva med gäster tittar närmare på den lilla familjen med mamma, pappa och två söner, synar deras uppgörelser och diskuterar vad som gör pjäsen till en modern klassiker. Gäster i avsnittet är Karin Helander och Mattias Andersson. Karin Helander är professor emerita i teatervetenskap vid Stockholms universitet och mångårig teaterkritiker i Svenska Dagbladet. Mattias Andersson är regissör och dramaturg och konstnärlig ledare vid Dramaten. Dessutom gör skådespelarna Irene Lindh och Per Mattsson en läsning ur pjäsen. Avsnittet spelades in live på Nationalmuseum, i anslutning till Norén-utställningen Stilla liv. Samtalsledare: Anneli Dufva. Klippning: Lars in de Betou. Producent och inspelningsteknik: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

"Midvinternattens köld är hårt / stjärnorna gnistra och glimma". Kan det vara den svenska poesins mest välkända rader? Radernas författare, Viktor Rydberg, är däremot inte tillnärmelsevis lika känd idag som han var under sin livstid. Han var en tongivande röst inte bara i litteraturen, utan också inom kulturjournalistiken och filosofin, inom konstvetenskap och bibeltolkning. Som poet debuterade han först i 50-årsåldern, med en samling som också innehöll just dikten "Tomten". Hur kommer det sig att dikten blivit så populär? Vad säger den om Rydberg som författare? Och vad är det egentligen för "gåta" som Tomten grubblar på? Klassikerpodden Verket tar sig an en svensk julklassiker – som egentligen inte alls handlar om julen. Gäst i studion är Anders Burman, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, som just nu skriver på en biografi över Viktor Rydberg. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker – är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

Henrik Ibsens pjäs ”Ett dockhem” slog ned som en bomb i det skandinaviska kulturlivet, när den publicerades i december 1879. Snart uppfördes dramat om hemmafrun Nora, som lämnar man och barn för att skapa sig ett eget liv, på scener över hela världen. Går det för oss idag att förstå hur provocerande dramat var i sin samtid? På vilket sätt förändrade "Ett dockhem" den nordiska dramatiken? Hur påverkade den Ibsens eget liv? Och hur har Nora-rollen utvecklats med tiden? Teaterhistorikerna Karin Helander och Dag Kronlund gästar klassikerpodden Verket och diskuterar världsdramatikens mest spelade pjäs. Samtalsledare: Anneli Dufva. Klippning: Urban Göranson. Ljudproduktion: Henrik Nordgren. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Bland barnboksklassiker är få lika välkända som Lewis Carrolls Alice i Underlandet. Det är en av världslitteraturens mest lästa böcker – och historien om Alice som trillar ner i ett kaninhål och upptäcker ett helt sagoland är välkänd för långt många fler än de som faktiskt läst själva boken. Ända sedan boken gavs ut 1865 har nytolkningar och binkningar till Alice förekommit i ändlös rad, inte minst i filmer och tv-serier. Vad är det som gjort historien om Alice så populär? Vilken betydelse fick Carrolls bok i 1800-talets litterära och mediala landskap? Och har John Tenniels välkända illustrationer från originalupplagan någonsin blivit överträffade? Klassikerpodden Verket introducerar en klassiker med stort K. Gäst i avsnittet är Björn Sundmark, professor i engelsk litteratur på Malmö universitet. Han disputerade 1999 på en analys av Alice i Underlandet ur en muntlig tradition, undervisar om barnlitteratur ur ett globalt perspektiv och är även redaktör för den internationella forskningstidskriften Bookbird: Journal of International Children's Literature. Samtalsledare: Paulina Helgeson. Klippning: Urban Göranson Producent: Magnus Bremmer Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Litteraturbanken och Dramaten.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

I början av 1590-talet beställde den tysk-romerske kejsaren Rudolf II en skulptur av den nederländske konstnären Adriaen de Vries. Skulptören valda den antika sagans Psyke som sitt motiv, kungadottern som lyfts upp till Olympens höjder med hjälp av bevingade amoriner för att återförenas med sin älskade Amor. Den stora bronsskulpturen hamnade i Rudolf II:s stora konstsamling i Prag och var ett mästarprov av sällan skådad teknisk skicklighet i sin samtid. År 1648 hamnade den i Sverige, som ett krigsrov i slutskedet av 30-åriga kriget. Gäster i avsnittet är Linda Hinners och Martin Olin. Linda Hinners är skulpturintendent på Nationalmuseum och konsthistoriker, disputerad vid Stockholms universitet. Martin Olin är konsthistoriker och forskningschef på Nationalmuseum. Samtalsledare: Anna Jansson. Klippning: Urban Göranson. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Sex. Våld. Klassförakt. Och undertryckt homosexualitet. Dramatikern Tennessee Williams sparade inte på krutet i sin klassiska pjäs Linje Lusta – eller A Streetcar Named Desire, som den heter i original. Pjäsen hade urpremiär på Broadway 1947, men är mest känd i filmatiseringen av samma uppsättning från 1952, med Vivien Leigh och Marlon Brando i huvudrollerna som Blanche Dubois och Stanley Kowalsky. Pjäsens uppsättningshistoria präglas av både misogyni och starka kvinnoroller, rasism och homofobi likaväl som banbrytande gestaltningar av sexualitet. Tennessee Williams är den mest spelade amerikanska dramatikern, och var under en längre tid en av de mest spelade dramatikerna i Sverige. Klassikerpodden Verket diskuterar en av 1900-talsdramatikens viktigaste och mest komplexa verk. Gäster är teaterhistoriken Dirk Gindt och regissören Stefan Larsson. Dirk Gindt är professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet och författare till boken "Tennessee Williams in Sweden and France", 1945-1965 (Bloomsbury Methuen Drama, 2019). Stefan Larsson är regissör, skådespelare och teaterchef vid Den Nationale Scene i Bergen, Norge. Samtalsledare: Anneli Dufva. Producent: Magnus Bremmer. Verket – en podd om klassiker, produceras av bildningsmagasinet Anekdot i samarbete med Nationalmuseum, Dramaten och Litteraturbanken.
 Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Sedan september 2021 har klassikerpodden Verket diskuterat mästerverk ur kulturhistorien med forskare, historiker, konstnärer och författare. I samarbete med Nationalmuseum och Litteraturbanken har klassiker från litteraturens och konstens värld stått i fokus. Men nu växer Verket. Från och med idag ansluter Sveriges nationalscen för dramatik, Kungliga dramatiska teatern, till klassikerpodden Verket. I avsnitten kommer ledande teaterhistoriker, regissörer och skådespelare att diskutera några av teaterhistoriens mest klassiska pjäser, både äldre och modernare. I podden bjuds också smakprov på legendariska uppsättningar som bidragit till pjäsernas klassikerstatus. Samtalen leds av Anneli Dufva, dramaturg och redaktör på Dramaten, tidigare mångårig medarbetare på Sveriges Radio och kulturjournalist specialiserad på litteratur, dramatik och kritik. Här hör du henne berätta mer om vad lyssnarna kan vänta sig av Dramatens bidrag till klassikerpodden Verket – i samtal med Magnus Bremmer, redaktör för bildningsmagasinet Anekdot.