Kongressförhör i USA har återigen eldat på teorin om att en kinesisk labbläcka orsakade pandemin. Något som tidigare New York Times-journalisten Nicholas Wade propagerat för. I tomrummet av viktig fakta har frågan politiserats. Närmare 7 miljoner dödsfall i pandemin världen över har rapporterats in till WHO. Att få reda på orsaken till pandemin är viktigt, inte minst med tanke på hur vi ska hantera nästa pandemi. Men, när klargörande fakta fortfarande saknas så har frågan blivit politisk teater istället. I Vetenskapspodden hörs: Tomas Lindblad, vetenskapsjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark

Anders Tegnell har återkommit i tidningsrubrikerna den här veckan, statsepidemiologen som fick rockstjärnestatus under pandemin, men som många var starkt kritiska mot också. Nu visar det sig att Anders Tegnell hade rätt hela tiden skriver Alex Schulman i DN, bland annat. Det handlar om att det kom ny statistik från SCB i veckan: Sveriges överdödlighet under Coronapandemin - lägst i Europa. Det var alltså inte så många fler som dog under pandemin än det brukar vara i Sverige. Skillnaden var större i alla andra europeiska länder. Så var den svenska strategin rätt då? I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Annika Östman, medicinreporter. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark

2013 fick Mats Michaneck diagnosen diabetes typ 2. En ögonöppnare vad gällde hans levnadsvanor. Han gjorde drastiska förändringar för att gå ner i vikt och stärka sin kropp, vilket gett goda resultat. En halv miljon svenskar har diagnosen diabetes 2, och i världen har diabetes 2-diagnoser fyrdubblats från året 1980 till 2014. Diabetes 2 är kopplat till övervikt, bristande matvanor och motion livsstil med andra ord. Och är alltså något som personen med diagnosen kan påverka genom att göra livsstilsförändringar. Men det kan vara lättare sagt än gjort. I Vetenskapspodden hörs: Cecilia Ohlén, vetenskapsjournalist, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark

När Rysslands storskaliga invasion av Ukraina inleddes talades det om att det skulle bli ett högteknologiskt krig. Nu påminner det mest om skyttegravarna i början av 1900-talet. Ett utnötningskrig där vinnaren kommer att bli den sida som har mest resurser och industriella muskler. Men vad händer med människorna som ska leva i denna utdragna konflikt? Dessutom utrustas nu nätets sökmotorer med artificiell intelligens. Snart kan vårt sätt att söka, handla och vara på internet helt ha förändrats. Vad händer då med hela Google-ekonomin? I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Björn Gunér, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark

Förstörelsen efter jordbävningen i Turkiet och Syrien är nästan ofattbar. Men vissa byggnader i drabbade områden har klarat sig tack vare smart byggteknik. Samtidigt växer kritiken mot att inte fler byggnader varit jordbävningssäkrade. Nu står också vården inför en enorm uppgift. Att ta hand om alla skadade efter jordbävningen, samtidigt som den ordinarie vården också ska bedrivas. Hur gör man för att svara på alla rop på hjälp? Vi pratar också om klimatrelaterade katastrofer. Indiska staden Joshimath har drabbats av jordskred på grund av bland annat osäkra infrastruktursatsningar, men också ändrade nederbördsmönster, smältande glaciärer och permafrost. I Vetenskapspodden hörs: Sara Heyman, Global hälsokorrespondent, Marie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark

Den varmare klimatzonen klättrar norrut i Sverige, samtidigt som jättesatsningar på grön teknik görs för att bromsa klimatförändringen. Men räcker tekniken? Satsningarna på att spara el som kom i kölvattnet på Rysslands angreppskrig mot Ukraina, har gett utdelning: en vinst både för ekonomin och klimatet. Nåt som visar att livsstilsförändringar har stort potential, och är genomförbara, så länge plånboken är involverad. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, Daniel Värjö, reporter Klotet, Anna-Karin Ivarsson, reporter Klotet. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark

Vi är mitt uppe i en storjakt på varg: 53 vargar har skjutits hittills i Sverige. Den svenska vargstammen är genetiskt sett inte frisk. Åtgärder krävs för att få variation i arvsmassan, men hur ska det gå till? SR Klotets Niklas Zachrisson har varit med på vargjakten. Kritik har kommit från forskarhåll vad gäller att jaga en genetiskt svag djurstam. Och i ett europeiskt perspektiv ter sig den svenska och norska vargjakten unik. I Sverige vill en bred politisk majoritet minska vargstammen ytterligare, ned mot 170 individer från dagens 460. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator SR, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare Klotet. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark

El Niño spås återvända i år och den gasar på den globala temperaturökningen. Kanske passerar vi Parisavtalets 1,5 gradersgräns redan nästa år. Fenomenet El Niño är kopplat till extremväder över hela jorden. I utsatta områden förbereder man sig nu för kommande värmeböljor, torka, stormar och översvämningar. Under La Niña trycker passadvindar runt ekvatorn varmt stillahavsvatten västerut, alltså bort från Sydamerika. Och under El Niño så kommer det varmare vattnet tillbaka och sprider ut sig. Det leder till höjda temperaturer och får stor effekt på vädret över hela jordklotet. Under El Niño blir det varmare och torrare i Indonesien och Australien. I Indien hålls monsunregnen tillbaka. Och i Södra Afrika blir det också mindre regn. Men det kan bli tvärtom på andra platser. Spanien får mer regn, och Centralamerika, södra USA och Östafrika riskerar att få översvämningar. På historiskt utsatta platser finns kunskap om hur man anpassar sig till hetta, torka och översvämningar. Och i Sverige satsar man på åtgärder där det finns risk för ytterligare översvämningar. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Camilla Widebeck, vetenskapsjournalist. Poddledare Gustaf Klarin Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

En svensk fyndighet av sällsynta jordartsmetaller uppmärksammades stort förra veckan. Gruvjätten LKAB släppte nyheten vältajmat under EU-mötet i Kiruna. Och både i Sverige och i EU talas det om att bryta beroendet av Kina. Lyckad PR-kampanj av LKAB eller ej. Sällsynta jordartsmetaller är viktiga i all möjlig form av elektronik, inte minst i teknik som behöver vara lätt, som i elbilar och vindkraftverk. Men att ge bilden av Norrland och Sverige som en förlöpare i EU:s klimatomställning, stämmer den bilden? Och hur grön blir den gröna omställningen egentligen? MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Vetenskapskommentator SR, Marie-Louise Kristola, Global klimatkorrespondent SR, Daniel Värjö, reporter SR Klotet. Poddledare Gustaf Klarin Producent Peter Normark

Stor inflyttning till Skandinavien under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat. Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år. DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt. I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Björn Gunér, samt Sveriges radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Spara el, bryt fossilberoendet och mätta hungriga magar det är utmaningarna inför 2023. Torkan i Somalia har lett till många svältande. Och inte bara där, utan på många andra platser hotas matsäkerheten. Framför allt där det också sker väpnade konflikter. Krigen drabbar produktionen av mat, något som klimatförändringen underblåser med extremväder på redan känsliga platser. Förutom fredsförsöken, vad kan satsningar på stryktåliga grödor och lokal matproduktion åstadkomma för att vända utvecklingen? MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Gustaf Klarin, reporter Vetenskapsradion. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I årskrönikan berättar vi om hur människan skickar upp teleskopet James Webb som blickar in i universums barndom, men här nere på jorden kan vi varken hålla sams eller låta bli att utplåna annat liv. Covidpandemin har många av oss nästan glömt - men på andra håll, som i Kina, är det nu smittalen rusar. Och abort förbjuds där den varit tillåten och tillåts där den varit förbjuden med stora konsekvenser för hälsan hos kvinnor och flickor runt om i världen. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, Björn Gunér, producent och reporter Vetenskapsradion. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Fyra schimpanser sköts till döds efter att de tagit sig ut från sitt hägn i Furuviksparken, vilket väckte frågor om det rimliga i djurparkstanken. Samtidigt kom världens länder i veckan överens om en plan för att rädda livet på jorden. Målbilden vid Montrealmötet handlade om att stoppa och vända förlust av den biologiska mångfalden till 2030. Och leva i harmoni med naturen vid 2050. Högt ställda mål, men där man faktiskt lyckats få fram en handlingsplan. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator och Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nyheten om ett lyckat fusionsexperiment i Kalifornien har spridits över världen. Ett kliv mot ren fusionskraft, menar vissa. Men vad är det för ett labb som experimenterat, och vad kommer framsteget att användas till? Dessutom svenska studier med den aktiva substansen i magiska svampar. Kan psilocybin lindra depressioner? Och oro på universiteten över att AI-språkmodellen ChatGTP kommer att skriva studenternas uppsatser åt dem. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

En ny AI-chatt, Chat GPT, har kommit som kan svara på frågor, skriva dikter, musik, och ganska övertygande universitetsuppsatser. Ett redskap för fusk, men också en lätt oroväckande fingervisning om hur pass skarp AI är och kan bli i framtiden. Dessutom ska en svensk storsatsning försöka åstadkomma en kontrollerad fusionsreaktion. Stabil fusionskraft har varit en dröm i årtionden som svar på jordens behov av energi. Men hur tämjer man en energikälla som får stjärnorna att lysa? Och Nobelprisen delas ut i helgen. Vi pratar genikulten kring pristagarna och hur forskningsresultat kan hamna i politikens tjänst. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Tomas Lindblad, frilansjournalist. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Växthusgasen metan läcker lite varstans ur rör och kopplingar har vi missat att hålla koll på den för att vi haft fokus på koldioxiden? Daniel Värjö har granskat metanläckorna Kaliber och Vetenskapsradion KlotetKina håller envetet fast vid sin noll-covid-politik men nu protesterar människor om återkommande nedstängningar.Fem gånger har stora delar av livet på jorden dött ut och kommit igen, i nya former. Nu kan planeten vara på väg in i en sån förvandling igen, och denna gång är det vi som ligger bakom.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion, Daniel Värjö, reporter Vetenskapsradion.Poddledare: Gustaf KlarinProducent: Camilla Widebeck

En meteorit slår ner utanför Enköping och hittas av en rymdstensjägare. I veckan inleddes rättegången om vem som äger denna järnmeteorit som hittades 2020. Är det markägaren eller upphittarna som stenen tillhör? Ett unikt rättsfall som kan gå hela vägen till Högsta Domstolen. Och i Sverige och västvärlden fokuserar politiker och företag på att elbilarna ska ta oss ur transporternas fossilfälla. Men hur ser elbilarnas klimatpåverkan ut, egentligen? Japan satsar på vätgasteknik istället. Vad är vinsterna med det? Samtidigt ställs siktet in på Montreal-mötet där världens länder och företag ska enas om hur förstörelsen av naturen ska stoppas. Dessutom är kanske ett av världens svåraste matematikproblem på väg att lösas. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Sara Sällström, reporter Vetenskapsredaktionen. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark

Artemisraketen kom äntligen iväg mot månen. Ett dyrt rymdprojekt som fått grönt ljus, samtidigt som diskussionen går het om att kompensera fattigare länder för klimatskador. Dessutom är det 40 år sedan det första fallet av HIV i Sverige. Lyckad behandling av HIV har lett till att viruset tycks ha fallit i glömska i västvärlden. Men några som aldrig glömmer är överlevarna från 1980-talets sjukdomsutbrott. Och i delar av Afrika är HIV ett stort problem. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet. Poddledare Björn Gunér Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Klimatmötet i Sharm el-Sheikh är i full gång. Samtidigt hotas Egyptens tusenåriga jordbruksmarker av klimateffekter. Nu vet vi bättre vad som faktiskt är klimateffekter och mätmetoderna av utsläppen förfinas med hjälp av satelliter och artificiell intelligens. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios globala klimatkorrespondent. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Ett utsuddat pergament från Katarinaklostret på Sinaihalvön har visat sig innehålla den förlorade stjärnkatalogen som den antika astronomen Hipparchos skapade. Med multispektral fotografi kunde forskare avläsa den dolda texten som ligger till grund för den västerländska astronomin. Dessutom förfasar sig många över ljudböckerna ökande dominans på bekostnad av läsandet. Men vad är det för skillnad på att läsa och lyssna egentligen? Och nu råder det brådska och möjligheter i klimatfrågan, menar klimatminister Romina Pourmokhtari. Frågan är vilken roll Sverige ska spela på det kommande klimatmötet i Egypten. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark