Marcus Wandt om nya dramatiska detaljer om varför två amerikanska astronauter blev kvar över 9 månader i rymden, om ordbråket mellan Elon Musk och Wandts kamrat, och om honom själv på ISS och nu ett år senare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. NASA-astronauterna Williams och Wilmore trodde en stund att de varken skulle komma fram till ISS eller tillbaka till jorden. Marcus Wandt berättar om hur han själv skulle tänkt i ett sådant läge, och om andra likheter och skillnader mellan rymdkatastroffilmen Gravity och verkligheten. Vi pratar också om den rymdstation som snart ska ersätta ISS, och om hur NASA:s planer på jämlikhet och mångfald för kommande månfärder ser ut att justeras. Dessutom om varför 10 000 skorpioner bor i en mur i England. Gäst i Vetenskapspodden: Marcus Wandt, astronaut. Poddledare: Lena Nordlund Producent och medverkande: Björn Gunér

Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Avsnittet är en repris från 13/1. Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar. Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Nu börjar de första humlorna synas, ett vårtecken som gör många glada med sin uppenbarelse. Men få har följt dem som musikaliska skådespelaren Gaby Stenberg, och få känner till deras brutala sidor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ekologen Anna Persson har i en studie tagit hjälp av allmänheten för att få veta när de första humlorna dyker upp på våren, och berättar om varför det är viktigt att veta. Skådespelerskan Gaby Stenberg, känd från bland annat såpan Rederiet, ägnade stora delar av sitt liv åt att spela in surrandet från humlor och andra insekter, skriva musik om dem och till och med konstruera ett musikinstrument där man kunde spela med humlors surr. Tommie Jönsson berättar om arbetet med P4-dokumentären ”Rederiet-stjärnans dolda passion”. I Vetenskapspodden ägnar vi oss åt de här djuren som gör oss glada, och som vi tror är så gulliga utan att tänka på att deras livsstil kan innefatta att döda och äta upp både barn och barnbarn. Och så hör vi om den hotande konkursen för ett haussat dna-test-bolag, och farhågorna att genetisk information nu kan hamna i fel händer. Gäster i podden: Anna Persson, ekolog och humleforskare vid Lunds universitet; Tommie Jönsson, Sveriges Radio. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Dagens unga blir alltmer konservativa kring könsroller och parrelationer, och soft girl-trenden förespråkar stressfritt betalt hemmaliv för unga kvinnor. Vart tog kampen för jämställdhet vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi hör om 60- och 70-talets statsanställda influerare som skulle få ut hemmafruar i arbetslivet, långt ifrån dagens motsvarigheter på nätet som lockar med soft hemmaliv. Bland förra årets nyord fanns soft girl, som enligt Språkrådets definition är en ung kvinna som bejakar värden som anses mjuka, exempelvis skönhet och familjeliv, och som väljer bort karriären. Och för någon månad sen kom ungdomsbarometern och enligt den har andelen killar och tjejer som vill att killen betalar på dejten ökat stort, bland både tjejer och killar. På tio år har det blivit dubbelt så många tjejer som vill uppfattas mjuka och feminina. Lena försöker förstå sig på utvecklingen med hjälp av två forskare som har följt utvecklingen och en radiokollega som har gjort en dokumentär om de så kallade aktiveringsinspektörerna som kom före jämställdhetspolitikens breda intåg. Dessutom kort om risken för dålig gruppdynamik drama på isolerad forskningsstation och i rymden. Gäster i podden: Åsa Lundqvist, professor i sociologi vid Lunds universitet, som har forskat om familjepolitik och jämställdhet; Veronica Flyman, doktorand vid Göteborgs universitet som forskar i sociologi om familjer och singelskap; Cecilia Ohlén, radiojournalist som gjort P4-dokumentären När inspektören fick hemmafruarna att lämna spisen. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Tänk dig att du får en dödlig sjukdom och är helt beroende av en främling för att kunna bli frisk. Och att den främlingen måste vara mer lik dig än dina egna barn! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För den som drabbas av allvarliga former av leukemi och andra blodsjukdomar kan en stamcellstransplantation vara enda sättet att rädda livet. Så var det för artisten Charlotte Engelkes, som efteråt gjorde en föreställning med sång och dans om det märkliga i att få en annan persons celler i sig. Lena såg showen 2022 och mötte då även den unge tyske man som genom sin donation räddat Charlottes liv. I samband med det träffade också han och Charlotte varandra för första gången. I år är det 50 år sedan den första transplantationen av det här slaget gjordes i Sverige, och Hans Hägglund, som varit en av Charlottes läkare under behandlingen, skriver en bok på ämnet. Han berättar om utmaningarna och den senaste utvecklingen på området. Och Charlotte har i år firat sin nya födelsedag när hon ”fyllde sex år”, med barnkalas. Dessutom pratar vi om möjliga positiva hälsoaspekter av den rådande bastufebern. Gäster i podden: Charlotte Engelkes, sångare, dansare, skådespelare och regissör som genomgick en stamcellstransplantation 2019; Hans Hägglund, överläkare och specialist på blodsjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset, samt ”bastudoktor”. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Romarrikets värsta fiende med Hannibal och hans stridselefanter i spetsen, och ett rike som bör förgöras. Där tar kunskapen om Karthago slut för många av oss. Men idag är det kanske mer relevant än på länge, så idag får vi en grundkurs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid från Vetenskapsradion Historia har varit på plats där Medelhavets första stormakt föddes och sökt spåren efter den fantastiska stad som jämnades med marken. Arkeologen Kenneth Silver från Medelhavsmuseet tänker på Karthago oftare än de flesta tänker på romarriket, och maktkampen mellan rikena påminner till stor del om vår egen tid, säger han. Och Lena blir till sin överraskning riktigt intresserad av historia. Dessutom hör vi om de nyfödda ullhåriga mössen, som är ett steg på väg i försöken att återskapa den utdöda ullhåriga mammuten. Gäster i podden: Tobias Svanelid, programledare Vetenskapsradion historia; Kenneth Silver, arkeolog, historiker och intendent på Medelhavsmuseet. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Spänningssökande, på jakt efter snabba belöningar och dåligt konsekvenstänkande är utmärkande drag. Men fantastisk anpassningsförmåga och snabb social utveckling hör också till tonårshjärnans specialiteter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alex är 14 år när han grips av polis, på väg till ett morduppdrag med skarpladdat vapen. ”Jag var uttråkad” är en del av hans förklaring till att han hamnade där, och han hade svårt att se konsekvenserna av det han var på väg att göra. Men det finns mycket annat i hans liv än tonårshjärnans speciella sätt att fungera som ledde dit, berättar Petra Berggren, reporter på P3 Krim. Och det finns en evolutionär och social poäng med hur tonåringars hjärnor fungerar, säger psykologen Armita Golkar, som vill påminna om hur otroligt anpassningsbar och lättlärd man är i tonåren – så är det tyvärr aldrig senare i livet, säger hon. Gäster i podden: Armita Golkar, psykologiforskare, Stockholms universitet; Petra Berggren, reporter och programledare P3 Krim. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Den nya AI-tekniken kommer förändra samhället i grunden, hör vi, men måste man försöka hänga med? Vad är skillnaden mellan deepfakes och Deepseek, och hur kan EU hänga med i utvecklingen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sven, techreporter på Sveriges Radio, förklarar vad den kinesiska ai-chatbotten Deepseek är och varför det ses som ett nytt ”sputnik-ögonblick” för USA. Camilla har följt det stora internationella mötet ”AI action summit” i Paris. Lena känner olust inför tekniken, och är samtidigt rädd att bli akterseglad som en gammal hamnarbetare i Liverpool. Men Macrons fejkade discodans och fina långa hår ger lite AI-glädje. Dessutom om varför delfinhanar verkar gilla att kissa rakt upp i luften, något som en ny studie undersöker. Gäster i podden: Sven Carlsson, techreporter på Sveriges Radio; Camilla Widebeck, Vetenskapsradion. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se vetenskapspodden@sr.se

President Trump vill stoppa den finansiering av HIV-läkemedel som räddat livet på 25 miljoner människor i världen de senaste 20 åren. Vad betyder det, och kan det leda till resistenta hiv-virus där dagens läkemedel inte biter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medicinreportrarna Sara Heyman och Annika Östman har, precis som Lena, följt hiv-frågan under lång tid. De forskare de nu pratat med, bland dem Anna Mia Ekström vid Karolinska institutet och Salim Abdool Karim i Sydafrika, är nu kanske mer bekymrade än någonsin tidigare. För i kampen mot det lömska viruset som gått ganska bra, och där det 2024 tändes nytt hopp när en ny skyddande spruta kom, ser läget nu helt annorlunda ut efter att president Trump och hans regering beslutat att avbryta världens största satsning på hiv-bistånd. Vi hör också om forskningen som syftar till att uppnå det perfekta kokta ägget, och Björn har testat metoden. Gäster i podden: Sara Heyman, reporter Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent; Annika Östman, medicinreporter Vetenskapsradion. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Sedan den storskaliga invasionen inleddes har de fört miljontals människor i säkerhet, och sedan åker tågpersonalen tillbaka mot faran. Hur kan tågen gå så bra i Ukraina, när vi tycker Sverige har sådana problem med järnvägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fotojournalisten Jelle Krings har följt järnvägsarbetarna i Ukraina ända sedan Rysslands storskaliga angreppskrig började. Många av dem har dött eller skadats, och hur de vågar, orkar och klarar att hålla igång trafiken är en inspirerande symbol för motståndet, säger han. Och tågen håller tidtabellen! Jelle Krings öppningstalade vid konferensen Transportforum, där även punktligheten i den svenska tågtrafiken, som 2024 var den sämsta på 14 år, diskuterades. Björn har följt frågan och han och Lena har pendlat med tåg i 20 år - under den tiden har tågresandet i Sverige fördubblats utan att järnvägen knappt byggts ut. Hur dåliga är egentligen dagens svenska tåg på att komma i tid, och hur skulle det gå i kris eller krig här? Järnvägsforskaren Anders Peterson har både förklaringar och förslag, men fler stinsar här hemma finns inte på hans lista. Medverkande: Jelle Krings, frilansande fotojournalist från Nederländerna. Gäst i podden: Anders Peterson, biträdande professor trafiksystem vid Linköpings universitet. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Byxor med inbyggd krockkudde eller lite glamorösare broddar som fler vill ha på sig - kan det hjälpa för att minska de allvarliga skadorna vid halka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lena är en av många som fallit och slagit sig den senaste tiden och det behövdes inte ens någon is för att hon skulle halka. Men vintrarna verkar föra med sig halka till allt större delar av vårt land och olyckorna där bara en enskild gångtrafikant är inblandad kostar samhället många miljarder och leder faktiskt till fler dödsfall än man vill tro. Vi hör om forskningen som ska hjälpa och det handlar om allt från airbags i byxan till smart datainsamling i realtid med tusentals vanliga bilar. Och kanske kan broddar och kroppsskydd få högre status i framtiden? Vi möter forskare på temat på trafikkonferensen Transportforum och har med oss en gäst som vi redan tidigare kallat ”halkans fiende nummer ett”. Medverkande: Jenny Eriksson, statistiker VTI; Svante Berg, trafikkonsult Movea; Hawzheen Karim, innovationsledare ViaPM. Gäst i podden: Viveca Wallqvist, forskare RISE. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar. Vetenskapspodden har nu ny längd, 30 minuter, och nya sändningstider i FM. Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Lena och Niklas Källner klarade sig bättre i På spåret än de hade väntat sig, och ibland kom de ihåg fakta de själva inte trodde de kunde. Hur fungerar minnet under stress? Och kan det hjälpa att plugga inför en frågesport som den här? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På spåret rullar vidare i SVT och Niklas och Lena tycker det är lite skönt ändå att inte vara med i årets säsong, med tanke på den mentala press de upplevde inför tävlandet. Minnesforskaren Lars Nyberg förklarar varför lite stress kan göra nytta när det gäller att rota fram svaren ur det undermedvetna. Vi lär oss också av landets regerande minnesmästare hur man kan göra för att lägga namn på minnet, och så hör vi att våra hjärnor tack och lov inte fungerar som en hårddisk som kan bli full. Dessutom avslöjar Niklas en mindre känd faktor bakom framgång i tävlingen. Avsnittet är en repris från 31 oktober 2024. Medverkande: Niklas Källner, journalist och författare; Lars Nyberg, professor neurovetenskap Umeå universitet. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Vetenskapspodden tipsar om Vinter med fysikprofessorn och författaren Bodil Jönsson, som engagerar sig mot kunskapsförnekelse och kunskapsrelativism. Bodil Jönsson nådde ut till den breda allmänheten med storsäljande boken ”Tio tankar om tid” 1999 och svarade på frågor om fysik i tv-programmet Fråga Lund. I sina senaste böcker ”Factup!” och ”Så fint att KUNSKAP finns!” uppmanar Bodil Jönsson till engagemang mot sådant hon kallar kunskapsunderminerande.

Tänk dig att någon du älskar plötsligt riskerar att dö - och att du har missat att lära dig hur du kan förhindra det. Så vill vi inte ha det, så därför går vi på kurs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Julen är tyvärr en tid då hjärtstopp är extra vanligt och med anledning av det så handlar Vetenskapspodden om första hjälpen, en repris från i höstas. Vad ska man göra och tänka om någon i ens närhet till exempel plötsligt segnar ner och slutar andas? Vi går en snabbkurs med en sjuksköterska som utbildar i första hjälpen, och pratar om att många svenskar faktiskt har gått en kurs men ändå händer det att ingen ingriper trots att det finns många där. Vi hör om nya smarta tekniska lösningar för att sprida larm till livräddningskunniga i allmänheten och om gamla och ibland mindre smarta sätt att försöka rädda liv genom historien. Avsnittet är en repris från 26 september 2024. Medverkande: Rachel Singer, sjuksköterska och utbildare i första hjälpen vid företaget Falck; Sara Heyman, reporter vid Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent OCH sjuksköterska, Jacob Hollenberg, professor, överläkare och chef för Hjärtstoppscentrum vid Södersjukhuset; Gunilla Velin, som drabbades av hjärtstopp och räddades av främmande människor genom HLR och hjärtstartare, och som nu engagerar sig i HLR. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se vetenskapspodden@sr.se

Varje år upptäcker vetenskapen okända arter av djur och växter, men ofta är de redan utrotningshotade. Nu växer AI fram som ett redskap även för naturvård, vilket kan behövas, för arternas överlevnad hänger ihop med andra kriser på komplicerat sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Sällström berättar om två nya stora rapporter om hur den biologiska mångfalden kan räddas, och om hur ai kan hjälpa till att kartlägga det intrikata samspelet mellan djur, växter och människor. Marie-Louise Kristola har nyheter om hur vi bäst använder naturen för att koppla av, och Lena och Björn tänker mitt i mörkaste vintern på varsin solvarm sommarbrygga nära skog och hav. Och så vi spanar in vampyr-igelkotten, spökpalmen och krokodilsalamandern på årets listor över nyupptäckta arter. Medverkande: Sara Sällström, Vetenskapsradion; Marie-Louise Kristola, Klotet. Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Vi möter den kanske sportigaste av årets pristagare på tennisplanen, morgonen efter Nobelfesten. Och så allt det bästa om de vetenskapliga priserna ur vår särskilda nobelsändning, och ljuskonst med penicillin och viktiga maskar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Poddens producent får testa sina tennisfärdigheter mot Simon Johnson, och höra ett tips från coachen som särskilt gäller smarta typer som ekonomipristagaren. Och så serverar vi det matnyttigaste ur P1:s nobelsändning där Lena och Lina Kalmteg från kulturradion pratar årets prisade vetenskap med Björn och Annika. Dessutom får vi möta femteklassarna som gjort ljuskonst om upptäckten av världens kanske viktigaste läkemedel, och följer med medicinpristagaren till konstverket om hans egen upptäckt. Medverkande: Lina Kalmteg, Annika Östman. Poddledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér

Finns det något vi alla kan lära oss av nobelpristagares sätt att tänka, och vad är det som utmärker deras idéer och sätt att fullfölja dem? Hör nobelprisexperten som kommer med en ny bok om just det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har idéhistorikern och nobelpriskännaren Gustav Källstrand på besök, som nu släpper boken ”Tänk som en nobelpristagare” - och den börjar INTE med Albert Einstein utan med en färskare pristagare, varför då undrar vi? Vi påminner oss om några nobelpristagare vi själva mött och deras sätt att tänka, och så hör vi om vilken annan sorts pristagare Lena faktiskt kan tänka som. Avsnittet är en repris från 24 oktober 2024. Medverkande: Gustaf Källstrand, idéhistoriker och författare, verksam vid Nobelmuseum i Stockholm. Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Världen samlar sig ovanligt mycket kring miljöfrågorna just nu. Efter klimatmötet i Baku som avlöste mötet om biologisk mångfald i Colombia, så pågår nu ett stort möte i Sydkorea om problemen med plast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ekots Annika Digreus är på plats i sydkoreanska Busan och ger oss en rapport från det avgörande mötet för att få till det första globala avtalet om plast. Anders Wennersten, också miljöreporter på Ekot, har just kommit hem från klimatmötet COP 29 i Baku, Azerbajdzjan, där en överenskommelse nåddes till slut men en som många är besvikna över, särskilt i världens fattigare länder. Lena och Björn har inte varit på några stora miljömöten men istället tittat på danska klimatdramaserien ”En familj som vår” som går på TV4, och som med sedvanlig dansk dramabriljans kan väcka den som somnat från klimatfrågan. Medverkande: Annika Digreus och Anders Wennersten, båda klimat- och miljöreportrar på Ekot. Ljudtekniker: David Hellgren Poddledare: Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se vetenskapspodden@sr.se

Tropiska molnskogar och torrskogar är mindre kända än regnskogarna, men minst lika spännande och oerhört artrika, hör vi från Colombia. Och dimman vid dånande vattenfall skapar unika livsvillkor även här hemma i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skogar med namn som hämtade ur sagornas värld tar vi oss in i med hjälp av Sara som varit i Colombia. Och det som rasslar ner från ett träd där och kunde ha träffat henne är varken löv eller grenar utan något helt annat. Joacim tar oss med till svenska svämskogar, forsdimmeskogar och en unik urskog som glimmar som av silver. Björn minns sökandet efter tigrar och en skogstyp som nog inte finns, och besöket i ett land med mindre trädtäckning än Vatikanstaten, men som satsar på skogen. Och så har Lena har varit i det stora äpplet där det finns planer för fler plataner. Medverkande: Sara Sällström, Joacim Lindwall, Lena Nordlund, alla på Vetenskapsradion. Poddledare och producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se vetenskapspodden@sr.se