Chris Hani Baragwanath Academic Hospitali i Johannesburg opererar skottskadade dygnet runt. Följ med till Sydafrikanska jättesjukhuset dit svenska läkare vallfärdar för att bli skottskadespecialister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att det är viktigt för honom att få större erfarenhet av att ta hand om penetrerande våld, alltså skador som går genom huden och skadar inre organ, och som ibland går ut på andra sidan. Hundratals utbildade i traumavård Tidigare har Försvarsmedicincentrum i Göteborg utbildat 120 specialistsköterskor och läkare i Sydafrika, men nu skickar också regionerna sin personal för att få utbildning i traumavård. Stefan Sjödin, som jobbat som journalist men nu är ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, lärde sig bland annat ännu mer om att stabilisera patienter. Han skrev en blogg varje dag under två månader om sina erfarenheter från det stora sjukhuset i Soweto på traumarapporter.com - Här kunde vi inte vara ett team på 10-15 personer runt varje patient som i Sverige, utan istället 2-3 varav en var en läkarstudent. Sedan fick man göra så gott man kunde med resurserna, och vi kunde göra förvånansvärt mycket, säger traumakirurg Fredrik Linder. Medverkar gör Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Vicky Jennings, fd traumakirurg och biträdande verksamhetschef vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika ( avled efter inspelningen men kollegor och vänner har godkänt inspelningen), Chanel Theron, narkosläkaren på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Renessa Arumugm, kirurg vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Adela Cagee, mamma till 17-åring som fått allvarliga skottskador och nu omopereras. Programledare och producent: Annika Östman Annika.Ostman@sverigesradio.se

Könshåret skyddar mot både smuts och infektioner. Ändå vill många raka bort allt för att känna sig fräschare. I Vetenskapsradion Hälsa gör vi också en historisk tillbakablick på kroppshåret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På 70-talet fanns löshår till bröstkorgen för killar som ville bättra på sin manlighet. Idag ser vi inte så mycket lurv längre, och könshåret ryker helt för allt fler. ”Det känns lite som att man ska vara Barbiedocka. Det ska inte finnas några spår av hår eller hårsäckar”, säger Anna. Intimrakning och hårborttagningskrämer Karin Sanner är läkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset. När hon började jobba för 25 år sedan, var det ett mindre antal kvinnor som tagit bort könshåret. Idag är det vanligt att både män och kvinnor gör det berättar hon. Många upplever att de känner sig renare när håret är borta. Medverkande: Agneta, som var ung på 70-talet. Då var kvinnorörelsen stark och kroppen skulle vara naturlig. Anna och Eva, som tror att många känner press att vara hårfria. Karin Sanner, överläkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset. Emma Erikdotter Lööv, barnmorska på Ungdomsmottagning i Uppsala. Cecilia Wallquist, intendent på Nordiska museet i Stockholm. Programmet sändes första gången 2 november 2023 Reporter: Cecilia Ohlèn Producent: Annika Östman Ljudmix: Elvira Björnfot

Polisen har en 40 procentig ökning av antalet ärenden kring psykisk ohälsa och självmordsförsök sedan 2021. Vad beror det på och vad är en effektiv behandling för de som har självmordstankar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör ett samtal mellan Åsa Westrin, professor i psykiatri vid Lunds universitet och  Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi, KI, och ordförande i  World Psychiatric Association och Patrik Forsemalm, poliskommissarie  och verksamhetsutvecklare för gruppen ordning och säkerhet. Särskilda rum i New York för självmordsbenägna I New York i USA har forskare testat att skapa särskilda rum dit personer kan gå som har självmordstankar. Där finns inga krav på att man ska samtala, eller ta mediciner. Det ska bara vara ett ställe att kunna gå till där det finns en annan människa. Programledare och producent Annika Östman Annika.Ostman@sverigesradio.se

Pernilla har en psykisk sjukdom som har gjort att hon flera gånger har hämtats av polis, och även fått handfängsel. Men att få möta personal i en psykiatriambulans kändes väldigt mycket bättre för henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan i höstas har antalet psykiatriambulanser ökat i Sverige. Det är nu sex av 21 regioner som har psykiatriambulanser, eller det som mer korrekt kallas prehospital akutpsykiatrisk mobil, PAM. Pernilla i Skåne kan beskriva den tydliga skillnaden mellan att bli hämtat av polis som bär vapen och som kan sätta handfängsel jämfört med psykiatriutbildad personal som kan möta patienten på ett annat sätt. Psykiatriambulans skapar ökad trygghet I Skåne har också antalet personer som behöver följa med in till akutpsykatrin minskat efter att psykiatriambulans infördes. Forskning visar att psykiatriambulanserna skapar ökad trygghet hos patienter, anhöriga och personal. Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Pernilla som åkt med i psykiatriambulans, Cornelia som är psykiatrisjuksköterska i Uppsala samt Jonas Bredford som är ordförande i Riksförbundet för Mentals och Social hälsa, RSMH, i Lund. Programledare och producent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Fler än 11 000 personer har fått diagnosen postcovid efter att de sökt specialistvård i Sverige sedan pandemins start. Lisa Norén är den första försökspatienten som fått testa ett covidläkemedel mot postcovid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu pågår forskning i Sverige där ett par hundra patienter får aktiv läkemedelsbehandling. Pillret är egentligen enbart godkänt för akut sjukdom med covid, men nu testas det alltså också mot långtidscovid.  De som fått hjärtklappning så fort de reser sig upp efter att det har haft mild covid19 - där finns nu olika teorier om vad det är som påverkar hjärtat. Hör om vilka behandlingar som är på gång. Programledare Annika Östman Producent Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Markus Leonsson, 71 år, i Göteborg blev direkt bättre efter att ha opererat bort sin demens. Det handlar om hydrocefalus, vattenskalle, som många 70-åringar har utan att veta om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hydrocefalus innebär att vätska samlas i hålrummen, ventriklarna, i hjärnan. Den trycker på och påverkar tydligt balans och kisseriet. Omgivningen ser annorlunda gång Ofta är det omgivningen som gör en person uppmärksam på att gången har försämrats. Men efter diagnos så kan situationen åtgärdas med en operation. Den innebär att en shunt, en ventil opereras in i hjärnan, och för bort överskottet av vätska. Många oupptäckta med hydrocefalus En ny studie visar att många går utan diagnos, men dilemmat är att vården inte heller hinner med att operera alla som fått diagnos inom tre månader. Medverkar gör Mats Tullberg, som är professor i neurologi och som arbetar på neurologimottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Markus Leonsson, som blev opererad 8 mars 2023. Programledare och producent Annika Östman Annika.Ostman@sverigesradio.se

Den ärftlig Skelleftesjukan gör att internationella forskare riktar sina ögon mot norra Sverige för genterapier. Vissa fungerar bra mot problem i hjärtat. Men utanför EU finns billigare alternativ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är med viss frustration som forskarna i Umeå och Skellefteå är med om spännande ny internationell forskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. Den som heter ärftlig transtyretin amyloidos. Skelleftesjukan idealisk för genterapier Den har blivit en modellsjukdom eftersom det bara är en gen som skapar det felveckade proteinet, och det är ett protein som vuxna i hög uträckning kan klara sig utan. Därför är den idealisk för nya behandlingar, bland annat genterapier. Åke testar nya genterapier för hjärtat  83-årige Åke Johansson i Skellefteå har problem med hjärtat. Han har testat nya behandlingar, både tabletter och nu en spruta i magen mot Skelleftesjukan. Sprutan med genterapi är nu under utvärdering. Han känner sig väldigt omhändertagen även om han aldrig i studierna vet om han får aktiv substans eller sockerpiller, placebo. Svenska forskare i forskningsfronten Många forskare i Sverige har medverkat i att ta fram olika nya behandlingar. Medverkar i Vetenskapsradion hälsa gör Mona Olofsson, forsknings-biomedicinsk analytiker och medicine doktor i Skellefteå, Kurt Boman, professor emeritus i kardiolog och invärtesmedicin vid Skellefte lasarett, Jonas Wixner, överläkare och chef på amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus, Ole Suhr, senior professor i medicin samt Björn Pilebro/överläkare i kardiologi och huvudansvarig för CRISPR-Cas9 studien för Skelleftesjukan vid Umeå universitetssjukhus. Tidigare program om Skelleftesjukan i Vetenskapsradion Hälsa heter ”Genkniven hjälper Eva-Britt i kampen mot Skelleftesjukan”. Det sändes 29 feb i år. Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Eva-Britt är en av nio svenskar som behandlats med den nobelprisade genkniven CRISPR/Cas9 mot den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. En sjukdom som nu lockar många forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots att Eva-Britt hade sett effekterna av Skelleftesjukan i sitt jobb som arbetsterapeut så hade hon svårt att få gehör för sina farhågor om att hon själv hade sjukdomen. Läkarna trodde inte att hon kunde ha den ärftliga sjukdomen. Lång tid att få diagnos för Skelleftesjuka Det tog nästan tre år innan hon fick sin diagnos. Men det smärtade i hennes mamma-hjärta när hon fick beskedet. Så när hon fick möjlighet att vara med i en ny genterapi studie blev hon glad. -Använd min kropp. Det blir jättebra. Försök att hitta botemedel, säger hon. Skelleftesjukan modellsjukdom för genterapier Orsaken till att Skelleftesjukan har blivit en modellsjukdom för forskare och läkemedelsföretag när de tar fram nya genterapier är att den är ganska geografiskt avgränsad, och att det är en gen som orsakar felveckade proteiner, samt att generna finns i levern - som är lätta att komma åt, berättar Eva-Britts läkare Jonas Wixner vid Universitetssjukhus i Umeå. Den som är huvudansvarig för CRISPR/Cas9 studien i Sverige, kardiologen Björn Pilebro, vid Umeå universitets sjukhus konstaterar att norrlänningar har blivit försökskaniner för genterapier, men något som man också kan dra nytta av. Medverkar gör:  Eva-Britt i Skellefteå som fick behandling med genkniven CRISPR/Cas9 i december 2022, Björn Pilebro som är huvudansvarig för CRISPR/Cas9 studien mot Skelleftesjukan i Sverige och överläkare på kardiologen vid Umeå universitetssjukhus samt Jonas Wixner, överläkare vid amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus och Eva-Britts läkare. Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Ukrainare som träffas tio timmar i grupp i expertledda samtal upplever att hälsan blir signifikant bättre. Det är resultatet av en trauma-inriktad hälsoskola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hälsoskolan har fram till februari 2024 hållits med 240 ukrainare i Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Ånge och Örnsköldsvik. Totalt befinner sig ungefär 38 000 ukrainare i Sverige efter massflyktdirektivet, enligt Migrationsverket, så det är ett fåtal som fått utbildningen. Idén gav bättre hälsa till ukrainare i Sverige Av de som deltagit har den upplevda hälsan förbättrats markant. Hör om hur den enkla hälsoskolan är upplagd där de ukrainska psykologerna Oksana Gramatik och Yuliia Suprun assisterar Solvig Ekblad, psykolog vid akademiskt primärvårdcentrum i sthlm, och adjungerad professor vid Karolinska institutet. Solvig Ekblad fick idén till hälsoskolan från Harvard University i USA för många år sedan. Medverkar gör Oksana Gramatik, psykolog från Odessa som nu bor i Sverige, Yuliia Suprun,psykolog från Kiev som nu bor i Sverige samt Solvig Ekblad, legitimerad psykolog vid akademiskt primärvårdcentrum i sthlm, och adjungerad professor vid institutionen för lärande, information, management och etik, LIME, vid Karolinska institutet och tillika forskningsledare för Culture medicin Programmet är en repris från 21 september 2023. Producent och programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Det har kallats Mästerskap för dopade - the Enhanced games - där idrottare ska få dopa sig så mycket de vill. Men går det att veta exakt vad som händer med en maximalt dopad kropp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad händer egentligen i kroppen när olika kraftiga dopningspreparat tas? Och hur mycket vet forskningen om de långsiktiga konsekvenserna av anabola steroider, bloddopning och amfetamin? Mästerskap i dopning utan bestämd plats Än så länge finns varken datum eller plats för var ett eventuellt mästerskap med tillåten dopning skulle kunna ske. Men de hävdar att det finns många myter kring dopning. Hör idrottsläkaren Åke Andrén-Sandberg i samtal med docenten i endokrinologi som möter dopade personer,  Mikael Lehtihet, och Radiosportens Alexander Lundholm. Programledare Annika Östman Annika.Ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Det går på en sekund - fallet. Men vad säger forskningen kring broddar och andra halkskydd och om hur man ska bete sig för att undvika att halka och falla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fallolyckor kan innebära stort lidande för den som drabbas. Det kostar också samhället 17 miljarder kronor varje år, enligt Socialstyrelsens utredning.  Då handlar det om fallolyckor både utomhus och inomhus. Låg på is efter halka i nästan tre timmar I dagens Vetenskapsradion Hälsa får du höra om den 78-åriga kvinna som blev liggande på trottoaren i cirka 2 tim och 40 minuter efter en halkolycka i centrala Stockholm i måndags. Så mycket hjälper broddar vid halka Vi reder ut vilka halkskydd som är effektivast med universitetslektorn Glenn Berggård vid Luleå tekniska högskola. Forskaren Carl Bonander, verksam vid Göteborgs och Karlstads universitet, berättar om effekterna när kommuner delat ut broddar gratis till alla över 65 år. Från Socialstyrelsen finns Michaela Prochazka med som är samordnare för äldrefrågor, och berättar om vikten av att lära sig att ta sig upp efter ett fall, när det är möjligt. Medverkande är Lalla Thord, sköterska som tog hand om 78-åringen på trottoaren, Glenn Berggård, lektor vid Luleå tekniska högskola samt regionråd i Norrbotten för vänsterpartiet, Carl Bonander, forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet, Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor vid Socialstyrelsen. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigeradio.se MED:  Lalla Thord/ sköterska som tog hand om 78-åringen på trottoaren, Glenn Berggård/lektor vid Luleå tekniska högskola samt regionråd i Norrbotten för vänsterpartiet, Carl Bonander/ forskare vid Göteborgs och Karlstads universitet, Michaela Prochazka/samordnare för äldrefrågor vid Socialstyrelsen.  

Skolelever i Lund lyckades minska koldioxidutsläppen med 20 procent - och det utan att eleverna tyckte att maten blev sämre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den mat vi äter i Sverige står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige, utsläpp som bidrar till klimatförändringar. Utsläppen kommer både från matproduktionen, men vi kan också påverka den med vad vi väljer att äta. Algoritm gjorde maten mer klimatsmart I Lund genomfördes ett forskningsprojekt i samband med Mistra Sustainable Consumtion hösten 2021. Det innebar att fyra skolor fick sin skollunch förändrad. En algoritm fick alla ingredienser som användes i skolmaten. Maten skulle fortsätta att vara lika nyttig, billig men minska koldioxidutsläppen med 20 procent. Därefter fick ansvarig förändra recepten lite grand. Eleverna märkte knappt förändringen Eleverna som deltog i projektet gick på Hubertusgården, Nyvångsskolan, Gunneboskolan och Prästängsskolan. På de två första fick eleverna kort information om förändringen, medan på de två andra fick eleverna se en video och fick mer information. Men trots förändringen så tyckte inte eleverna att skolmaten varken blev sämre eller bättre. - Det var knappt någon förändring alls på hur de reagerade på det, framförallt inte vad de tyckte om maten, konstaterar doktoranden Erik André vid Chalmers tekniska högskola och som dessutom är en kommundoktorand, alltså anställd av en kommun.  Män äter klimatsmart - men mindre nyttigt I Västerbotten har befolkningen  sen i slutet på 80-talet deltagit i Västerbotten i VIP ( Västerbotten intervention programme). Alla som fyller 40, 50 och 60 år kallas till hälsoundersökningar. Det gör att forskarna nu kan se vilken kost som gör att personer lever längre. Men lite förvånande kunde man se att när männen åt mer klimatsmart, så ökade dödligheten. Är det mackorna som är boven i dramat? Medverkande: Filippa Pandza på Hubertusgården årskurs 6, Selma Wiikström på Hubertusgården årskurs 6, Amelie Lennberg på Hubertusgården årskurs 6, Ada Ahlberg Tennevall på Hubertusgården årskurs 6, Alice Wiik på Hubertusgården årskurs 6, Erik André, doktorand vid Chalmers, Anna Winkvist, professor i näringslära vid Göteborgs universitet, Hanna Eneroth,nutritionist vid Livsmedelsverket. Reporter: Dimitri Lennartsson, rikskorrespondent i Syd för Ekot Producent och programledare: Annika Östman Annika.Ostman@sverigesradio.se

Färre förlossningsskador och bättra hälsa hos de nyfödda barnen i Uganda. De dramatiska förbättringarna har skett med enkla metoder som knappt kostar någonting. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens Vetenskapsradion Hälsa får du följa med till två förlossningssjukhus i Kampala. Där är förutsättningarna för födande kvinnor, barnmorskor och läkare diametralt olika Sveriges. Miljontals förlossningsskador kan undvikas Varje dygn dör omkring 800 kvinnor runt om i världen i samband med graviditet eller förlossning. Högst mödradödlighet är det i Afrika söder om Sahara. Förutom livsfaran med att föda barn, beräknas 40 miljoner kvinnor varje år få långvariga hälsoproblem orsakade vid förlossningar. Många av problemen skulle kunna undvikas med enkla medel. Minskad syrebrist hos barnen Forsknings- och utvecklingsprojektet Midwize handlar om att skapa hållbara förbättringar av förlossningsvården, som både gör att man kan undvika förlossningsskador och minska risken för att barn föds med syrebrist. Kvinnorna själva får styra över hur de vill föda Det går ut på att ge födande kvinnor ett ökat stöd, för att minska stress och rädsla. En annan viktig del är att komma bort från det som blivit rutin på sjukhusen, nämligen att kvinnor föder liggandes på rygg på en brits. Så kallade dynamiska förlossningsställningar, där kvinnan själv får styra över hur hon vill föda, kan minska både smärta och risken för bristningar och gör att kvinnan får mer kraft i krystningarna. Förlossningsprojekt i flera afrikanska länder Projektet leds av barnmorskor från Sverige och pågår i samarbete med barnmorskor i fyra länder i Afrika: Uganda, Kenya, Malawi och Etiopien. Det finansieras av pengar från Svenska Institutet. Reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa Sara Heyman. Medverkande:  Christina Lundberg, barnmorska; Helena Lindgren, professor i reproduktiv hälsa på Sophiahemmets högskola och Karolinska institutet och gästprofessor på universitetet i Gondar, Etiopien; Cattherine Nabbanja, barnmorska och omvårdnadschef Kawempesjukhuset; Ketty Ogwang, barnmorska Nagurusjukhuset; Johanna Blomgren, barnmorska och doktorand vid Karolinska institutet; Silvia Sylvia Kalagere, barnmorska Kawempesjukhuset; Firdausi, kvinna som föder barn.

Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Särskilt för Katalin Karikó har resan mot årets nobelpris varit oerhört tuff. Hon blev hotad med deportation, förminskad, negligerad och uppsagd. Men det var ändå inte det värsta. Ingen trodde på mRNA Hon växte upp i det lilla samhället Kisújszsállás i Ungern. När hon i mitten av 80-talet kom till USA var det drömlandet för en biokemiforskare. Men mRNA, som är en liten lättflyktig genetisk informationskarta, som hon jobbade med var det ingen som trodde på. Framförallt inte de som satt på forskningsanslagen. Kopieringsmaskinen vägen till nobelpriset Men vid en kopieringsapparat på Penn University i Philadelphia i USA träffade hon immunologen Drew Weissman. Det var tillsammans med honom som hon lyckades göra den mödosamma forskningsresan under decennier. Men medan han var lycklig, så såg hon en katastrof med deras experiment. Grunden för covidvaccinen Genombrottet som de lyckades skapa lade sedan grunden för covidvaccinen. Det ledde fram till den helt nya vaccinmetoden med mRNA. En metod som kan öppna nya vägar för behandlingar av en mängd olika sjukdomar. Firade nobelpriset i Szeged Men eftersom Penn University i USA petade henne för tio år sen, dröjde det tio dagar tills hon kunde fira nobelpriset tillsammans med studenter och forskarkollegor. Det gjorde hon i sin gamla universitetsstad Szeged i södra Ungern. Om kvällen myllrade massorna fram med henne i spetsen mot domkyrkan. Medverkande: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och numera professor i biokemi vid Szeged universitet i Ungern. Programledare Annika Östman Annika.Ostman@sverigesradio.se Producenter: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se Sofia Kottorp Sofia.Kottorp@sverigesradio.se

Nobelpristagaren Katalin Karikó är dotter till en slaktare. Hemma i trädgården i Ungern lärde hon sig hur allt hängde ihop. Den nyfikenheten gjorde att hon utvecklade grunderna för covidvaccin - och rädda miljontals liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hennes forskarbana har varit allt annat än enkel. Det har tagit decennier att utveckla grundforskningen bakom mRNA-vaccin, det som ledde till snabbt framtagna covidvaccin under pandemin. Riskerade utvisning När hon kom till USA i mitten av 80-talet blev hon hotad med utvisning. Hennes professor hade ett våldsamt humör, och uppskattade inte att hon försökte söka sig vidare till andra enheter. Han hotade därför att dra in hennes tillstånd för forskning i USA. Fick nobben när hon sökte pengar Katalin Karikó fick sedan knappt några anslag till forskningen. Andra forskare upplät plats i labbet åt henne av pur välvilja.  Men ingen trodde på hennes idé om den lilla genetiska lättflyktiga kartan med mRNA, det som sen kom att bli grunden för ett helt nytt sätt att ta fram vaccin på. Helhetsbild av naturen I det lilla samhället Kisújszállás i Ungern, där hon växte upp,  fick hon lära sig vikten av att ta tillvara på allt. Även hur naturen hängde ihop. Det gjorde att hon lärde sig att se vad som fungerade naturligt i kroppen. På så sätt tog hon vara på den lilla genetiska informationen i mRNA och utvecklade det på ett naturligt sätt, så att det liknade mer som det fungerade i naturen. På så vis kunde en effektiv ny vaccinmetod tas fram. Från slaktardotter till megastjärna Följ med när medicinreporter Annika Östman följer megaforskarstjärnan Katalin Karikó i Ungern, just dagarna efter att nobelpriset i medicin tillkännagetts 2023. Och Annika Östman sträckläser Katalin Karikós  biografi ”Breaking Through - My Life in Science”. Medverkar i dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa gör: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och biokemist och utvecklade mRNA-vaccinen, Ali Harandi, vaccinlabbchef i vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Marta Granström, en av Sveriges mesta vaccinexperter och professor emerita i mikrobiologi på Karolinska institutet, Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, János Horvát, ungersk TV-profil, József Tóth, rektor på högstadieskolan i Kisújszállás, Vladimir Turok, engelsklärare i Kisújszállás, Homor Mohai, granne i Kisújszállás, Alara Yilmaz,medicinstudent från Turkiet i Szeged, Gabriella Fabian,molekylärbiolog från det biologiska institutet i Szeged där Karikó tidigare arbetade, Anna Erdein,Vetenskapsakademiens biträdande generalsekreterare i Budapest i Ungern. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seSpara Prodcuenter: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se Sofia Kottorp Sofia.Kottorp@sverigesradio.se

Tjejer och killar med ADHD bedöms ofta olika. Mer än hälften av tjejerna på Statens institutionsstyrelse, SiS, har ADHD. Men forskning är bristfällig om hur tjejer upplever samhällsvården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 21-åriga Olivia har varit placerad i samhällsvård 21 gånger. Det har handlat om jourhem, familjehem, HVB-hem och tvångsvård på Statens institutionsstyrelse SiS. Alla placeringar har gjort att hon nu har svårt att känna hopp och trygghet. Hon har varit med om en bra placering, men där hade de för lite kunskap om en av hennes diagnoser. Saknas forskning om upplevelse av samhällsvård Det finns knapp någon forskning kring hur tjejer med adhd eller autism upplever sina placeringar med samhällsvård. Men Sofia Enell, forskare i socialt arbetevid Linneuniversitet i Växjö, har följt över tio ungdomar i nästan tio års tid. Hon har då sett att när ungdomarna blir vuxna försöker de ofta skapa trygghet genom att gå in i relationer tidigt. Bedömer tjejer och killar med adhd olika Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri med inriktning på adhd och docent vid kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, berättar om forskning där man har låtit skolpersonal, socialtjänst och vårdpersonal möta exakt samma typ av diagnoser hos en kille eller tjej, som kanske hette Emil och Emilia ( som agerat). De vuxna runtomkring personerna med ADHD har dragit helt olika slutsatser pga av att personerna haft olika kön. Medverkar gör Olivia med bland annat adhd och 21 placeringar i samhällsvård, Lotta Borg Skoglund som är docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, och överläkare i psykiatri med inriktning på ADHD samt Sofia Enell, forskare i socialt arbete vid Linneuniversitet i Växjö. Programledare och producent: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Tjejer med autism eller adhd som får samhällsvård har svårt att få de anpassningar som behövs. 23-åriga Noah skulle behöva stöd med enkla saker som att bli påmind om att ta mediciner och duscha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Noah föll länge mellan stolarna eftersom hennes pappa inte ville att hon skulle få en diagnosstämpel. Först som 17-åring kom hon till ett jourhem som ovanligt nog sedan blev hennes familjehem. Där fick hon stöd och kunde börja utvecklas och hitta strategier för att kunna kommunicera med omgivningen, och inte längre bara använda sin standardmening "jag vet inte". Attention med konstruktiva förslag Riksförbundet Attention har gjort en enkät med ett 80-tal ungdomar med adhd och autism som fått samhällsvård, och djupintervjuer med 13 personer där de berättar om sina erfarenheter och kommer med konstruktiva förslag till förbättringar av insatserna med samhällsvård. Knappt med forskning Väldigt lite forskning finns kring hur tjejer med adhd och autism upplever placeringarna i familjehem, HVB- hem och tvångsvård på Statens institutionsstyrelse, SiS. Sofia Enell som följt 11 ungdomar i nästan tio år visar att ungdomarna sällan förstår varför de har blivit placerade, och att det är en chockartad upplevelser att helt byta omgivning. Positiva erfarenheter från SIP-möten Noah har ändå positiva erfarenheter av välplanerade möten för samordnad individuell plan, SIP-möte, där en psykolog och hon kom överens om att alla frågor skulle ställas till honom. Han omformulerade sedan frågorna till ja- och nej-frågor som Noah - om hon ville - kunde svara på. Medverkar gör 23-åriga Noah med autism, 21-åriga Olivia med bland annat adhd, Lotta Borg Skoglund, docent vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Uppsala universitet, och överläkare i psykiatri, samt forskaren i socialtarbete Sofia Enell vid Linneuniversitet i Växjö. Programmet sändes första gången 24 maj. Programledare och producent: Annika Östman Annika.Ostman@sverigesradio.se

Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Särskilt för Katalin Karikó har resan mot årets nobelpris varit oerhört tuff. Hon blev hotad med deportation, förminskad, negligerad och uppsagd. Men det var ändå inte det värsta. Ingen trodde på mRNA Hon växte upp i det lilla samhället Kisújszsállás i Ungern. När hon i mitten av 80-talet kom till USA var det drömlandet för en biokemiforskare. Men mRNA, som är en liten lättflyktig genetisk informationskarta, som hon jobbade med var det ingen som trodde på. Framförallt inte de som satt på forskningsanslagen. Kopieringsmaskinen vägen till nobelpriset Men vid en kopieringsapparat på Penn University i Philadelphia i USA träffade hon immunologen Drew Weissman. Det var tillsammans med honom som hon lyckades göra den mödosamma forskningsresan under decennier. Men medan han var lycklig, så såg hon en katastrof med deras experiment. Grunden för covidvaccinen Genombrottet som de lyckades skapa lade sedan grunden för covidvaccinen. Det ledde fram till den helt nya vaccinmetoden med mRNA. En metod som kan öppna nya vägar för behandlingar av en mängd olika sjukdomar. Firade nobelpriset i Szeged Men eftersom Penn University i USA petade henne för tio år sen, dröjde det tio dagar tills hon kunde fira nobelpriset tillsammans med studenter och forskarkollegor. Det gjorde hon i sin gamla universitetsstad Szeged i södra Ungern. Om kvällen myllrade massorna fram med henne i spetsen mot domkyrkan. Medverkande: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och numera professor i biokemi vid Szeged universitet i Ungern. Programledare Annika Östman Annika.Ostman@sverigesradio.se Producenter: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se Sofia Kottorp Sofia.Kottorp@sverigesradio.se

Nobelpristagaren Katalin Karikó är dotter till en slaktare. Hemma i trädgården i Ungern lärde hon sig hur allt hängde ihop. En nyfikenhet som gjorde att hon utvecklade grunderna för covidvaccin - och rädda miljontals liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hennes forskarbana har varit allt annat än enkel. Det har tagit decennier att utveckla grundforskningen bakom mRNA-vaccin, det som ledde till snabbt framtagna covidvaccin under pandemin. Riskerade utvisning När hon kom till USA i mitten av 80-talet blev hon hotad med utvisning. Hennes professor hade ett våldsamt humör, och uppskattade inte att hon försökte söka sig vidare till andra enheter. Han hotade därför att dra in hennes tillstånd för forskning i USA. Fick nobben när hon sökte pengar Katalin Karikó fick sedan knappt några anslag till forskningen. Andra forskare upplät plats i labbet åt henne av pur välvilja.  Men ingen trodde på hennes idé om den lilla genetiska lättflyktiga kartan med mRNA, det som sen kom att bli grunden för ett helt nytt sätt att ta fram vaccin på. Helhetsbild av naturen I det lilla samhället Kisújszállás i Ungern, där hon växte upp,  fick hon lära sig vikten av att ta tillvara på allt. Även hur naturen hängde ihop. Det gjorde att hon lärde sig att se vad som fungerade naturligt i kroppen. På så sätt tog hon vara på den lilla genetiska informationen i mRNA och utvecklade det på ett naturligt sätt, så att det liknade mer som det fungerade i naturen. På så vis kunde en effektiv ny vaccinmetod tas fram. Från slaktardotter till megastjärna Följ med när medicinreporter Annika Östman följer megaforskarstjärnan Katalin Karikó i Ungern, just dagarna efter att nobelpriset i medicin tillkännagetts 2023. Och Annika Östman sträckläser Katalin Karikós  biografi ”Breaking Through - My Life in Science”. Medverkar i dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa gör: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och biokemist och utvecklade mRNA-vaccinen, Ali Harandi, vaccinlabbchef i vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Marta Granström, en av Sveriges mesta vaccinexperter och professor emerita i mikrobiologi på Karolinska institutet, Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, János Horvát, ungersk TV-profil, József Tóth, rektor på högstadieskolan i Kisújszállás, Vladimir Turok, engelsklärare i Kisújszállás, Homor Mohai, granne i Kisújszállás, Alara Yilmaz,medicinstudent från Turkiet i Szeged, Gabriella Fabian,molekylärbiolog från det biologiska institutet i Szeged där Karikó tidigare arbetade, Anna Erdein,Vetenskapsakademiens biträdande generalsekreterare i Budapest i Ungern. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.seSpara Prodcuenter: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se Sofia Kottorp Sofia.Kottorp@sverigesradio.se

För första gången kan patienter med en vanliga form av avancerad lungcancer behandlas med läkemedel. En forskare knäckte koden genom att blockera en mutation som skapar tumörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Glaskonstnären Karin Westman trodde att hon hade ett brutet revben. Men det visade sig vara lungcancer. Efter traditionell behandling såg allt bra ut. Men efter drygt ett år upptäcktes att cancern hade spritt sig också till hjärnan. Ny behandling av lungcancer Nu får hon ett nytt läkemedel, som kan ha bra effekt på vissa och på andra ingen alls. Det handlar om ett helt nytt sätt att behandla avancerad icke-småcellig lungcancer. Under 40 års tid har forskarvärlden och läkemedelsbolagen uppfattat mutationen med den cancerdrivande genen K-ras vid icke-småcellig lungcancer som omöjlig att behandla. Orsaken var att proteinet var så stabilt och runt att inget kunde fästa på det. Knäckte koden som alla trodde var omöjlig Men professorn i genetisk kemi Kevan Shokat vid California University i San Franciso i USA lyckades med det som alla andra hade uppfattat som omöjligt. Han och hans team fick en lönndörr att öppna sig och hittade därmed en ficka som var 0.000002 milimeter stor. Där kunde en läkemedelsmolekyl låsas fast och därmed stoppa celldelningen och minska tumörerna. Glad lungläkare i Uppsala Kristina Lamberg, lungläkare vid lung- och allergikliniken vid Uppsala universitet, och dessutom Karin Westmans läkare, är oerhört glad över att nu ha ytterligare en behandlingsmöjlighet - den här gången med ett målsökande läkemedel mot en mutation i en vanlig typ av lungcancer. Alltså en ny behandling förutom cytostatika, immunterapi, strålning och operation. Medverkar gör Karin Westman, 73-årig glaskonstnär som fått nytt läkemedel mot icke-småcellig lungcancer, hennes läkare, Kristina Lamberg, vid lung- och allergikliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Kevan Shokat, professor i genetisk kemi vid California University i San Fransisco i Usa. Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se