Beáta Megyesi löser chiffrerade historiska dokument med datorkraft. Vi tar reda på hur hon går till väga och vad de hemliga texterna kan berätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Dan Browns böcker är det professorn Robert Langdon som tolkar tecken och symboler och löser komplicerade historiska chiffer. Verklighetens Robert Langdon heter Beáta Megyesi och arbetar med språk och datorer för att avkoda åldrade dokument skrivna med hemliga tecken. Redan har hon och hennes kollegor löst många chiffer och kunnat blicka in i en väl förborgad värld av hemliga sällskap och spioneri. Urban Björstadius har träffat henne. Vi uppmärksammar också att det gått 75 år sedan senatorn Joseph McCarthy inledde sina anklagelser mot amerikaner för deras påstådda kommunistsympatier. Häxjakten skulle pågå i flera år och prägla det amerikanska samhället, och idag ser historien ut att återupprepa sig. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur länge olika stater spionerat på varandra. Programledare är Tobias Svanelid.

Det är en av historiens mest kända kärlekshistorier, den mellan den franska drottningen Marie-Antoinette och svenske greven Axel von Fersen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid dyker ner bland peruker, puder, solfjädrar och hovdamerna på Versailles med hjälp av Kristina Ekero Eriksson, författare till aktuella boken Förbindelsen som skildrar relationen mellan Marie-Antoinette och Axel von Fersen. Kärleken mellan dem är världsberömd, men detaljerna i den har fram tills helt nyligen varit okända. Genom att dechiffrera kärleksparets korrespondens får vi nu en fördjupad bild av hur relationen växte och fördjupades. Innan den fick sitt tragiska slut i och med Franska revolutionen. Och så uppmärksammar vi det europeiska byggnadsvårdsåret som fyller 50 år i år och vill rikta uppmärksamheten mot behovet att värna om våra byggnader. Svenska byggnadsvårdsföreningens Helena Hammarskiöld och Stephan Fickler berättar om byggnadsvårdens historia och ställning idag.

I 250 år har staten, kyrkan, läkare och andra experter haft åsikter om vad som är en bra förälder, och vad som är en dålig. Vi granskar råden som präglat föräldraskapet sedan 1700-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maja Larsson är aktuell med boken ”Föräldrarnas födelse” där hon undersöker vilka råd och tips som påverkat svenska föräldrar sedan 1700-talet. Vi följer med henne på en resa genom seklernas experttips. För visst har det varit svårt att vara förälder när synen på barnen förändrats från att i äldre tider ha setts som en resurs i arbetslivet, till att de under 1800-talet förväntades lyda blint, eller vara nära föräldrarnas sexliv på 1970-talet. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om namnen på landskapen runt Mälardalen - vad är det för maktcentrum som Uppland, Sörmland och Västmanland relaterar till? Programledare är Tobias Svanelid.

I närheten av ikoniska Göbekli Tepe har nu tjugotalet liknande platser börjat grävas ut. Tobias Svanelid besöker några av platserna som tillsammans målar upp den fantasieggande Tas Tepeler-kulturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det så kallade Tas Tepelerprojektet syftar till att ge en rikare bild av den plats där den mänskliga civilisationen startade. På de böljande kullarna i sydöstra Turkiet samlades för 12 000 år sedan jägare i stora mängder och började för första gången i mänsklighetens historia uppföra gigantiska komplex i sten. De första stegen syns i Cakmaktepe där speciella kultiska byggnader i trä uppfördes. Fatma Sahin leder utgrävningarna där och berättar att kulturen som utvecklades på platsen snart skulle blomstra på platser som Sayburc och Karahantepe, där världens äldsta fullstora människoskulpturer har hittats och där unga jägare genomgick initiationsriter i bassänger som kan ha fyllts med blod. Arkeologen Hans Georg Gebel och nationalekonomen Ola Olsson menar att fynden i sydöstra Turkiet nu ger oss anledning att omvärdera den så kallade neolitiska revolutionen. Att jordbrukande och domesticerade djur inte verkar ha varit orsaken till att människan först blev bofast. Programledare är Tobias Svanelid.

I sydöstra Turkiet skriver utgrävningarna av Göbekli Tepe om historien. Det enorma komplexet, åtminstone 11 500 år gammalt, berättar en ny historia om jägarbefolkningens förmåga att organisera sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den har förbluffat forskare i 30 år sedan den upptäcktes på en höjd överblickande den Bördiga halvmånen. Hur kunde jägar-samlare uppföra enorma stenkomplex och smycka dem med fantasifulla avbildningar av vildsvin, gamar och spindlar? Tobias Svanelid besöker Göbekli Tepe och träffar forskarna som nu kartlägger platsen. Lee Clare som ansvarar för utgrävningarna målar upp bilden av vilda ceremonier med döskallar som tycks ha ägt rum i de speciella kultiska byggnaderna. Arkeologen Svend Hansen spekulerar i hur platsens rika symbolik egentligen ska uttydas, och nationalekonomen Ola Olsson menar att Göbekli Tepe gör att vi behöver förändra vår bild av jägarstenåldern.

Ane den Gamle, Ingjald Illråde och Ottar Vendelkråka är sagofigurer som rensats bort ur de svenska historieböckerna. Men en ny bok argumenterar för att det nu är dags att återföra sagorna till oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Daniel Sävborg är författare till ”Händelser ur Sveriges ohistoria” där han skildrar vikingatidens och medeltidens sagokungar. Ofta är det dråpliga eller våldsamma berättelser, som den om Fjolner som drunknade i mjöd eller kung Gaute som bevittnade hur ättestupan användes. Men även om dessa figurer aldrig funnits på riktigt är det hög tid att återföra deras berättelser till det allmänna medvetandet, anser författaren, för att på det sättet göra den svenska historian och det svenska kulturlandskapet mer levande. Vi uppmärksammar också förra årets viktigaste arkeologiska upptäckter och firar av två jubilarer - Sveriges Radio som fyller 100 och Vetenskapsradion Historia själv, som fyller 25! Programledare är Tobias Svanelid.

Följ med Tobias Svanelid på en resa från bronsålderns Grekland, via öländska fornborgar och Göteborgs hällristare till 20-talets bilbomber, 40-talets spökraketer och 1700-talets nattlöperskor! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi återvänder till platserna och berättelserna som bär på spännande historier som Vetenskapsradion Historia skildrat under 2024. Det blir en resa från forntiden med Cyperns rika bronsåldersgravar, om våldsamma stenåldersbönder och galna gladiatorer till Karl Oskars presidentval, Ukrainska skyttegravar och forna generationers skolvägar.

Ett rop på hjälp och ett bevis för människans obändiga hopp. Flaskposten har i alla tider berättat om människor i nöd och en ny bok uppmärksammar dess historia. Vi slår också ett slag för ullåldern! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I boken ”Flaskpost - nödrop från verkliga skeppsbrott” berättar författarna Björn Hagberg och Martin Widman om 1800- och 1900-talets dramatiska fartygskatastrofer och hur människor i nödens stund skickat meddelanden i flaskor som rop på hjälp. Tillsammans berättar flaskposterna om sjöfartens roll i äldre tider, om sjömännens utsatta liv och om hur haven förenar oss. Men mest av allt om hur människor även när nöden varit som störst bibehållit hoppet. Vi uppmärksammar också forskningen om ullens betydelse under bronsåldern, som arkeologen Sophie Bergerbrandt menar var den viktigaste och mest exklusiva varan i bronsålderns handelsnätverk. Hon menar till och med att vi borde byta ut begreppet bronsålder mot ullålder! Och så svarar Dick Harrison på en fråga om straffet att stena någon. Är det ett påhitt av Monty Python eller något som verkligen hänt? Programledare är Tobias Svanelid.

Historiker låter nu en AI leta efter historiska svenskar genom att lära sig att känna igen deras ansikten. Vi uppmärksammar projektet och besöker också jubilerande Centrum för Näringslivshistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En AI håller på att lära sig känna igen historiska svenskars ansikten för att hjälpa forskarna att leta i Stadsarkivets och Stadsmuseets stora arkiv efter dessa människors livsöden. Historikern Mats Hayen berättar om projektet som kan ge helt ny information om helt vanliga svenskar, men som också skapar etiska utmaningar. Vi besöker också det nio mil stora arkivet där Sveriges företag sparar sina arkiv för eftervärlden. Centrum för Näringslivshistoria har i 50 år sparat, bevarat och beforskat de rekordstora samlingarna som kan berätta om företagens ofta bortglömda roll i Sveriges historia. Alexander Husebye och Anders Houltz på arkivet berättar om vikten av att minnas industridesigners, galna oljeprojekt och kopparletning i Härjedalen. Programledare är Tobias Svanelid.

Hör våra tips på höstens bästa historieböcker så kanske du hittar nått att lägga under granen åt historienörden! Och för brädspelsälskaren tipsar vi om två romerska guldklimpar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid samlas traditionsenligt för att tipsa om sina favoriter ur höstens historiska bokskörd. Och så samlas spelpanelen för att testa två spel om Romarriket. De böcker och spel som vi tipsar om är: Den sista idealisten. Viktor Rydberg och hans tid av Anders Burman. Världens äldsta historia av Jonathan Lindström. Historien om Norrland. Dimmans land: Från istid till hungerår av Robin Olovsson. Tant Valborg bar alltid turban när hon gick bort. En berättelse om en by av Gustav Bergström. Stockholmsdrömmar. Staden som aldrig byggdes av Karl Kadhammar. Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia av Neil Price. Hästen och människan. En fyratusenårig historia av Charlotte Borgerud. Barnavård till salu. Förlossningshem och barnpensionat 1900-1975 av Johanna Sköld och Johanna Sjöberg. Hansan. Ett handelsimperiums uppgång och fall av Dick Harrison. Fängslade öden. Tjuvar och bedragare i 1800-talets Sverige av Bonnie Clementsson. Skogen. I folktro, sägner och sagor av Tora Wall. Varje tugga är en tanke. Svensk matkultur under 800 år av Richard Tellström. Flitiga och sysslolösa. Essäer om 1700-talets Europa av Johanna Ilmakunnas. Concordia av Mac Gerdts Ave Caesar av Wolfgang Riedesser

Samburufolkets hällmålningar i norra Kenya kan ge större förståelse för varför bronsålderns skandinaver ristade skepp och vapen i berget. Och hör om kulningens traditioner som nu kan bli världsarv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Än idag målar herdarna i samburufolket i norra Kenya sina hällar med vita, röda och svarta färger. Elefanter, lejon och människor är ofta motiven. Arkeologen Peter Skoglund berättar om den forskning som nu utgår ifrån denna moderna hällmålningstradition och vad den kan ge för ledtrådar till vår förståelse för våra egna hällristningar från bronsåldern. Vi diskuterar också kulningens historia med anledning av att UNESCO i veckan beslutar om den svensk-norska fäbodkulturen kommer bli ett nytt världsarv. Och så reder vi ut varför den medeltida Skogbonaden flimrar förbi i en Disneyfilm från 2001. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur vikingarna såg på homosexualitet. Programledare är Tobias Svanelid.

Hästen har varit människans bästa vän i 4000 år och under medeltiden formades hela samhället runt dess bepansrade ryttare. Vi berättar hästens historia och tar tempen på dess storhetstid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hästen har drivit civilisationens utveckling menar Charlotte Borgerud, aktuell med boken Hästen och människan : en 4000-årig historia. Vi träffar henne och hennes häst för att diskutera hur relationen mellan hästen och människan format vår värld. Dessutom besöker vi årets Medeltidsvecka, vars tema var just hästen, och där föredrag och jippon på hästtemat avlöste varandra. Dick Harrison poängterar att det var just under medeltiden som hästen fick en alldeles exceptionell roll i samhället, och där makten över hästen födde den riddarkultur som dominerade det medeltida samhället. Historieprofessorn Kurt Villads Jensen berättar om hästaveln vid medeltidens munkkloster, där de fromma munkarna hade samvetskval när de tränade stridshingstar som skulle sättas in i strid mot kristna furstar. Och Isabelle Mackenzie på Medeltidsveckan menar att islandshästen kanske är det närmaste vi idag kommer en medeltida häst. Programledare är Tobias Svanelid.

Hösten 1946 smällde flera bomber i centrala Stockholm. Polisen sökte febrilt efter bombaren, eller Sabbatssabotören som han kallades, som hade valt att genomföra sina dåd på just lördagar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stockholmarna fruktade nästa sprängdåd. Hösten 1946 detonerade bortåt tio sprängningar i centrala Stockholm, många med stora konsekvenser för byggnader och butiker. Press och radio rapporterade upphetsat om dåden. Historikern Mats Hayen berättar om Sabbatssabotören som ska visa sig bestå av tre ynglingar med ett osunt intresse för dynamit. Dessutom om det nya stora forskningsprojekt Den vikingatida världen, där arkeologerna nu ska spåra vikingarnas resor och spår mycket längre bort från Skandinavien än man tidigare gjort. Neil Price leder forskningen och hoppas få bättre förståelse för hur vikingar kan ha rest hela vägen till Indien och Kina. Och så berättar Urban Björstadius om nya upplagan av Om krisen eller kriget kommer och jämför med hur myndighetsutskicket såg ut under kalla kriget. Fokus har nu förskjutits från att staten ska ta hand om sina medborgare till att medborgarna ska ta hand om sig själva.

Bioaktuella Gladiator II vill spela på vår tids besatthet av Romarriket och spegla vår tids våldsamheter och politiska turbulens genom antikens lins. Vi diskuterar antikfilmens historia och framtid! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 25 år sedan blåste Russel Crowes Gladiator liv i den insomnade antikfilmgenren. Årets uppföljare hoppas kanalisera vår egen tids fascination för antikens Rom med sina orgier, våldsamheter och palatsintriger. Historikern Ulf Zander menar att filmerna om antiken, från stumfilmens dagar, via 60-talets Cleopatra till dagens Gladiator II vill spegla vår egen samtid i våra fantasier om Romarriket. Dessutom fortsätter vår serie om historiska smällar och historikern Mats Hayen berättar om ”Piperska smällen”, Sveriges första bilbomb, och den makalösa historien bakom attentatet, där både Göring, Chaplin och den mystiska Madame X passerar revy! Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad 1920-talets amerikanska gangstervåld, med Al Capone i spetsen, har gemensamt med vår egen tids gängvåld. Och vad dåtidens åtgärder kan lära oss om hur vi idag ska komma tillrätta med gängvåldet. Programledare är Tobias Svanelid.

De första svenskarna i Amerika var republikaner men frågan är hur de röstat i årets presidentval? Tobias Svanelid tar tempen på svenskamerikanska röstningstrender när Mobergs utvandrare nu fyller 75! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dag Blanck, föreståndare för Svenska institutet för Nordamerikastudier, misstänker att Karl-Oskar och Kristina hade röstat på Trump. I vilket fall var de, liksom de flesta andra svenskamerikaner på 1800-talet, övertygade republikaner och älskade Abraham Lincoln. Men idag är den svenskamerikanska rösten lika delad som resten av USA:s, och trenden att svenskamerikaner gärna röstar på andra svenskättlingar är inte heller lika tydlig. Vi uppmärksammar också världens första brevbomb i vår miniserie om svenska historiska explosioner. 1904 exploderade den första brevbomben, eller ”helvetesmaskinen” som den kallades i samtiden”, men den skulle snart följas av flera... Och så svarar Dick Harrison på en fråga om kung Karl Knutsson Bonde. Varför uppmärksammas inte han lika mycket som Gustav Vasa för sitt passionerade danskhat och för sina många (!) kröningar?

I Halloweentider tar Tobias Svanelid tempen på medeltidens ruskiga sjöjungfrur som inte alls liknade Disneys Ariel. Vi lär känna vampyren Elisabeth Bathory och kikar på järnskatten från Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Först under medeltiden fick sjöjungfrun kvinnokropp och fiskstjärt. Då var hon också ett läskigt honmonster som skulle lära sjömän om sedlighet och farliga kvinnliga lustar berättar Emma Holmberg som undersökt medeltidens sjöjungfrur. Vi håller oss kvar vid vattnet när Osmundvrakets unika last, sönderrostade klumpar med osmundjärn, nu bärgats i Stockholms skärgård. Marinarkeologerna och historikerna är eld och lågor över vad fynden nu kan berätta om svensk handeln under 1500-talet, men också vad skeppet kan berätta om marin teknologi och om livet ombord på ett handelsfartyg under 1560-talet. Och så reder Dick Harrison ut myterna om den blodbadande grevinnan Elisabeth Bathory. Var hon egentligen en vampyr och vad vet vi om hennes påstådda fäbless för att dricka och bada i unga flickors blod? Programledare är Tobias Svanelid.

1868 lanserades Läsebok för folkskolan som skulle lära generationer av svenska skolelever allt de behövde om geografi, historia och natur. Hur såg 1800-talets kanon ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med en gemensam folkskola behövdes också en gemensam lärobok som skulle följa eleverna genom årskurserna och lära dem allt de behövde för att komma ut som bildade medborgare. Historikern Henrik Edgren har lusläst Läsebok för folkskolan för att ta reda på hur 1800-talets svenska kanon såg ut och hur väl den funkade pedagogiskt. Dessutom träffar vi historikern Marian Füssel som för första gången presenterar Sjuårskriget, världens första globala konflikt, för en svensk publik.

Nu undersöks Ölands fornborgar av arkeologer som hoppas att de kan hjälpa oss att tackla vår egen tids kriser och konflikter. Vi besöker Treby borg på Stora alvaret. Och så pratar vi piratflaggor! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De öländska fornborgarna är några av Sveriges mest fantasieggande fornlämningar, men varför de byggdes, hur de användes och när och varför de övergavs är fortfarande till stora delar okänt. I det nystartade forskningsprojektet ”Kris, konflikt och klimat” undersöker arkeologer nu vad fornborgarna kan berätta om hur skandinaver mellan åren 300-700 e Kr handskades med sin tids största utmaningar: klimatförändringar, epidemier och våldsamma anfall. Tobias Svanelid träffar Kerstin Lidén, Ludvig Papmehl-Dufay och Sandra Lundholm som nu gräver vid Treby borg. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om den klassiska piratflaggan - dödskallen på svart botten. Flaggade pirater verkligen med den flaggan?

Hälsingegårdarna är ett svenskt världsarv, och nu har forskare undersökt varför bönderna målade rummen så omsorgsfullt. Dessutom om romerska noshörningar, ristade blodörnar och Bysantinska riket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Festrummen i hälsingegårdarna dekorerades förr med kostsamma målerier, trots att de bara användes några få dagar per år. Forskaren Lars Nylander har synat hälsingegårdarnas målerier i detalj och målar upp bilden av rika storbönder som lade mycket av sitt välstånd på målningar på väggar och i tak. Dessutom hör vi anestesiläkarens kommentarer om vikingarnas värsta avrättningsmetod: att rista blodörn och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur romerskt det Bysantinska riket egentligen var när det gick under på 1400-talet. Programledare är Tobias Svanelid.

För 250 år sedan slog Den unge Werthers lidanden ner som en bomb, och påstås ha inspirerat massor att likt romanfiguren ta sitt eget liv. Men stämmer Werthereffekten? Och så pratar vi Östtyskland! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den unge Werthers lidanden blev snabbt en bestseller och påstås ha gett upphov till en självmordsepidemi. Vi diskuterar fenomenet Werthereffekten med medievetaren Michael Westerlund som tvivlar på 1770-talets självmordsepidemi men hävdar att uppfattningen än idag präglar oss. Och så återvänder vi till Östtyskland - landet som föddes för exakt 75 år sedan, men som inte finns kvar idag. Men även om DDR är borta präglar dess historia alltjämt dagens Tyskland, där forna östtyskar ses som kusiner från landet. Bland östtyskarna själva finns inte sällan en trötthet inför att förväntas anpassa sig till västvärldens krav, menar forskaren Charlotta Seiler Brylla. För dig som behöver prata med någon, kontakta Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.se Du kan också ringa Vårdguiden på 1177 och få hjälp att kopplas vidare eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst.