För 250 år sedan slog Den unge Werthers lidanden ner som en bomb, och påstås ha inspirerat massor att likt romanfiguren ta sitt eget liv. Men stämmer Werthereffekten? Och så pratar vi Östtyskland! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den unge Werthers lidanden blev snabbt en bestseller och påstås ha gett upphov till en självmordsepidemi. Vi diskuterar fenomenet Werthereffekten med medievetaren Michael Westerlund som tvivlar på 1770-talets självmordsepidemi men hävdar att uppfattningen än idag präglar oss. Och så återvänder vi till Östtyskland - landet som föddes för exakt 75 år sedan, men som inte finns kvar idag. Men även om DDR är borta präglar dess historia alltjämt dagens Tyskland, där forna östtyskar ses som kusiner från landet. Bland östtyskarna själva finns inte sällan en trötthet inför att förväntas anpassa sig till västvärldens krav, menar forskaren Charlotta Seiler Brylla. För dig som behöver prata med någon, kontakta Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.se Du kan också ringa Vårdguiden på 1177 och få hjälp att kopplas vidare eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst.

Skogen har gett oss tusentals sägner och sagor - om Ronja, Rödluvan och Robin Hood. Vi undersöker skogens kulturhistoria och nystar också i trådarna till världens äldsta historia, aktuell i en ny bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skogen heter folkloristen Tora Walls bok där hon skildrar vår fascination och rädsla för platserna dimman tätnar mellan träden. Skogsrået och trollen, läkande växter och stråtrövarnas hemliga fästen. Allt finns i skogen som genom historien format våra sägner och myter. Och en särskild sägen som arkeologen och författaren Jonathan Lindström hittat i hällristningar utanför Enköping kan vara världens äldsta historia. Genom att söka i litteraturhistorien, spåra arkeologiska rester och pussla ihop sagor och berättartraditioner från världens alla hörn söker han historiens rötter. Den som handlar om hjälten som seglade ut på havet och efter strider mot jättar och häxor kom till världens kant. I Världens äldsta historia skildrar han sin forskning och sina fantastiska teorier. Programledare är Tobias Svanelid.

Det sjönk i havet för 7000 år sen, men återuppstår nu i skönlitterär form. Catharina Ingelman-Sundberg berättar om Nordsjöns sjunkna paradis Doggerland. Och så berättar vi Sovjets kärnvapenshistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Doggerland var under tusentals år hem åt europeiska stenåldersjägare som fiskade och jagade i de rika sjöarna, åarna och skogarna. Men Doggerland sjönk under de stigande havsnivåerna efter istidens slut och idag pågår jakten efter spåren efter detta försvunna Atlantis. Författaren och marinarkeologen skildrar livet på Doggerland i aktuella Landet som försvann. Vi uppmärksammar också att det gått 75 år sedan Sovjets första lyckade provsprängning av en atombomb. Hör om ryska spioner i Manhattanprojektet, om testområdet Polygon vid Semipalatinsk och om Tsarbomben. Och också om hur den nukleära kapprustningen mellan supermakterna formade vårt sätt att tänka kring domedagen. Marie Cronqvist är historikern som kartlägger vårt förhållande till hotet om kärnvapenkrig, bland annat i nya forskningsprojektet "At the end of the world. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad vi vet om historiska översvämningskatastrofer som kan gett upphov till myterna om Syndafloden. Programledare är Tobias Svanelid.

I september 1624 halshöggs ett antal av rikets höga herrar för sin tros skull. Vi tar oss till avrättningsplatsen i Gamla stan för att ta tempen på Stormakts-Sveriges fanatiska protestantiska juridik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De var några av rikets högsta herrar, men dömdes ändå för högförräderi och religionsbrott. Borgmästaren Zacharias Anthelius och kungens sekreterare Göran Bähr hade i lönndom praktiserat sin katolska tro, och i religionskrigens Europa sågs de som förrädare och potentiella kungamördare. Författaren Tina Westerlund berättar om deras tragiska öde. Dessutom uppmärksammar vi med anledning av öppnandet av årets riksmöte att det nu gått 50 år sedan Sverige fick en ny regeringsform. Historikern Joakim Scherp menar att lagen från 1974 var smått revolutionär när den förvandlade kungen till en maktlös ceremonifigur. Och så svarar Dick Harrison på frågan om kurderna någonsin haft en egen nation. Programledare är Tobias Svanelid.

Hur kändes det att gå till skolan på 1800-talet? Ett nytt forskningsprojekt undersöker skolvägarnas historia. Och så granskar vi bioaktuella filmen om Goebbels propaganda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En halvmil i trasiga skor. Hungrig och kall och med en alltför liten matsäck i handen. Nu har 1800-talets skolvägar blivit föremål för forskarnas intresse. Hur långt gick folkskolebarnen egentligen och hur jobbigt var det? Vi vandrar längs en skogsstig som en gång var torparbarnens skolväg. Dessutom granskar vi bioaktuella Führer och förförare där Joseph Goebbels propaganda skildras. Men hur väl kan vi idag förstå verktygen som formade fanatiska nazister? Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om varför Dalarna alltid intog en särställning i det tidigmoderna Sveriges många kriser och krig. Programledare är Tobias Svanelid.

De var norra Europas supermakt under 500 år - kontrollerade handeln och avsatte kungar på löpande band. Nu kommer den första djuplodande analysen av Hansans historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hansan hade som mest en enda anställd person men kunde ändå kontrollera handeln och utsträcka sin makt under ett halvt millennium. Historikern Dick Harrison är nu aktuell med den första djuplodande beskrivningen av Hansan och hur köpmannaimperiet med hjälp av gemensamma mål och fiender kunde hålla samman. Dessutom tar vi en titt på den kista i Visby domkyrka som visat sig vara betydligt äldre än man tidigare trott och troligtvis är identisk med Hansans Peterskista där rikedomarna från Rysslandshandeln förvarades.

Guld, silver och ädla stenar prydde bronsåldersmänniskorna på Cypern när de lades till sista vilan. Nu undersöker svenska arkeologer de fantastiska gravarna i Hala Sultan Tekke. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Praktföremål från hela världen smyckade de rikaste invånarna i bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke på södra Cypern. Rikedomen kom från kontrollen av handeln med koppar och för att visa sin status begravdes stadsborna för 3 500 år sedan med lyxiga speglar från Grekland, med bärnsten från Östersjön, lapis lazuli från Afghanistan och elfenben från Sudan. Tobias Svanelid besöker utgrävningarna på Cypern, som leds av arkeologiprofessor Peter Fischer vid Göteborgs universitet, för att ta reda på vad gravarnas skatter säger om bronsålderns handelsnätverk och bronsåldersmänniskornas statusjakt. Men också för att bättre förstå vilka människorna på Cypern egentligen var och varifrån de kom.

Vem var mördaren i fallet med grevinnan Fredrique 1815? Skippa deckarna i sommar och dyk in i en historisk mordgåta! Vi tipsar om historiska böcker och brädspel inför sommaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historias boktipsare Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius om vårens bästa historiska böcker tillsammans med Tobias Svanelid. Och spelpanelen återsamlas för att plundra och kolonisera i vikingarnas Europa och ge sig ut på upptäcktsfärd i Afrika! Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Grevinnan Fredrique - morddramat i Falun 1815 av Anna-Lena Berg Lady Sapiens - forntidens kvinna bortom stereotyperna av Thomas Cirotteau, Jennifer Kerner och Éric Pincas Hällristningarnas värld av Johan Ling På besök i stormaktstidens Sverige av Ingemar Oscarsson En tid för krig - Europas väg mot storkonflikt 1939 och 2022 av Wilhelm Agrell De finska krigsbarnen - ett nordiskt familjedrama av Ann Nehlin Minnen av kriget av Nikolaj Nikulin Terranauterna - om människans dröm att upptäcka och kartlägga världen av Staffan Bergwik Dixit. Gustav III med egna ord Däggdjurens nykomlingar. Hur kom de hit och hur gick det? av Kjell Danell Pax Viking av Jon Manker Heart of Darkness - an Adventure Game of African Exploration av Kim Kanger

Dick Harrison tar sats för årets lyssnarfrågemarathon där han reder ut bland portugisiska upptäcktsfärder och vikingatåg, om slaget vid Hastings och hur man ristar blodörn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur kommer det sig att vi hoppar runt som små grodor till tonerna av en fransk kampsång från Napoleonkrigen? Och vad hade hänt om Vilhelm Erövraren inte vunnit slaget vid Hastings? Mängder av frågor strömmar in till Sveriges Radios egen historiska lyssnarfrågeguru och i dagens program springer historieprofessorn Dick Harrison ett långlopp från vikingatida avrättningsmetoder via Mora stenar till den gamla portugisiska kolonin São Tomé och Principe.

Grand Hotel i Stockholm fyller 150 år och Tobias Svanelid undersöker vad framgångssagan berodde på. Å så uppmärksammar vi hotelltjuven som terroriserade hotellets gäster under tidigt 1900-tal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regis Cadier var mannen som kom på att Stockholm behövde ett stort hotell för att ta emot den nya tidens turister i 1870-talets Stockholm. Hans idéer om modern service och kontinental lyx skulle göra Grand Hotel till en tummelplats för 1900-talets såväl kändisar och nobelpristagare. Lennart Jarnhammar berättar om 150-årsjubilerande hotellets historia. Och så uppmärksammar vi aktuella boken Hotellråttan som skildrar den ljusskygge Per Olof Karlssons liv som hotelltjuv på såväl Sveriges som kontinentens lyxhotell. Författaren Hans Blomqvist berättar om stortjuvens mystiska livsöde. Och Dick Harrison besvarar en lyssnarfråga om östersjöpiraten Klaus Störtebecker - var han en havets Robin Hood?

Hur mycket var okej att dricka på 1700-talet? Hör om klockaren som betedde sig som ett apespel i kyrkan och om Samuel i Gatabolet som tappade likkistan på fyllan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svensken drack mycket men alkoholsvag öl i äldre tider. Men med starkspritens intåg i mitten av 1600-talet blev dryckenskapen ett allt större problem och Tobias Svanelid träffar historikern Terese Zachrisson på anrika Sjuans ölhall i Göteborg för att diskutera äldre tiders syn på fylleri. En tydlig tendens verkar ha varit att bybefolkningen i Sverige höll sina lokala alkisar om ryggen även när offentlig berusning blivit olaglig i början av 1700-talet. Dessutom avslutar vi serien om 1700-talets syndiga kvinnor med en berättelse om ett samkönat äktenskap som ådrog sig rättsapparatens intresse. Författaren och historikern Mia Skott jämför berättelsen om kvinnorna med dagens ”true crime” - det är svårt att veta vem som talade sanning. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur det kom sig att det blev ryssar och inte kineser som koloniserade Sibirien.

Det präglade första världskrigets västfront men är nu tillbaka i Ukraina. Vi undersöker skyttegravskrigets historia och framtid och vad det gör med soldater i krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid Ing 2 i Eksjö över soldaterna återigen på att gräva skyttegravar. En militärteknisk konst som varit närmast bortglömd, men som i och med kriget i Ukraina seglat upp som högaktuell och strategiskt avgörande. Officeren Oscar Elardt berättar om hur en modern skyttegrav utformas och hur man låter sig inspireras av första världskrigets skyttegravskrig. Författaren Nils Fabiansson, som skrivit flera böcker om västfrontens skyttegravskrig, berättar hur det upplevdes av soldaterna under det första världskriget och vilka faror och umbäranden de uthärdade i leran. Och så fortsätter vår serie med Mia Skott om 1700-talets syndiga kvinnor med en berättelse om tapetmålerskan som tog strid mot tidens patriarkat och trots ett utomäktenskapligt barn skulle göra kometkarriär. Programledare är Tobias Svanelid.

Det brittiska imperiet var världshistoriens största, men mitt under dess storhetstid fanns människor som önskade att imperiet skulle omvandlas, för att ta en ledande roll inom fred och utveckling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De brittiska federalisterna önskade att det gigantiska brittiska imperiet skulle omformas till ett förbund av stater, en världsunion där upplysta fria nationer skulle samarbete för fred och utveckling. Idéhistorikern Jens Norrby har studerat deras inflytande och deras drömmar om världsherravälde. Dessutom fortsätter vår serie om 1700-talets syndiga kvinnor med historikern och författaren Mia Skott. Rättegångarna mot Stockholms nattlöperskor, 1700-talets prostituerade kvinnor, är ett titthål in i dåtidens sexualmoral.

Anna Stina föder ett barn på Ekolsunds slott 1772 men kommer att anklagas för att ha dödat barnet strax efter födseln. Hör hennes historia som inleder vår serie om 1700-talets syndiga kvinnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historikern och författaren Mia Skott brinner för den okända kvinnohistorien. I Sveriges många arkiv letar hon efter berättelserna som skildrar deras livsöden och i Vetenskapsradion Historia berättar hon om barnamörderskan på Ekolsunds slott, Anna Stina, som anklagades för att ha fött ett barn i lönndom och tagit livet av det. Hennes berättelse inleder Vetenskapsradion Historias serie om 1700-talets syndiga kvinnor. Dessutom uppmärksammar vi forskningen om bronsålderns båtar. På hällristningar syns de över allt, båtristningarna från bronsåldern, men fysiska rester av själva båtarna från en skandinavisk bronsålder är mycket få. Mikael Fauvelle och Johan Ling leder var sina forskningsprojekt som syftar till att få reda på mer om båtarna som skapade förutsättningen för en historisk epok. Programledare är Tobias Svanelid.

Hur har vi upplevt glädje genom historien? Vi tar pulsen på äldre tiders lycka. Och så reder vi ut första majs historia och tar pulsen på nya forskningscentret om människans förhistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyckan och glädjen kanske inte är evig. Men hur har den upplevts av forna tiders människor? Idéhistorikern Annelie Drakman har kartlagt hur man sett på glädje i äldre tid, som en gudomlig nåd eller ett individualistiskt projekt. Dick Harrison reder ut historien kring första maj, som inte alltid varit arbetarnas stora dag, och Jenny Larsson berättar om supersatsningen Center för människans förhistoria, där språkvetare, arkeologer och genetiker ska slå sina kloka huvuden ihop för att lösa forntidens gåtor. Programledare är Tobias Svanelid.

Formellt stod vi utanför andra världskriget men i praktiken var Sverige djupt insyltat, enligt en ny bok. Och i bioaktuella Stella - ett liv berättas Förintelsens historia från förövarens perspektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Lars Gyllenhaals kommande ”Okända krigsspår” lyfts många tidigare okända uppgifter fram om Sveriges roll och involvering i andra världskriget. Vetenskapsradion Historia träffar författaren för att diskutera brittiska hemliga baser i de svenska jällen och om svenska samers spionverksamhet i Norge bland annat. Och så granskar vi tillsammans med författaren Johan Perwe bioaktuella ”Stella - ett liv” som skildrar judejägaren Stella Goldschlaugs öde under Förintelsen, då hon fångades av Gestapo och tvingades ange sina judiska vänner i Berlin. Men hur passar förövarens historia in i berättelsen om Förintelsen? Programledare är Tobias Svanelid.

Hällristarna kan ha tillhört ett hemligt sällskap där båtbygge och handelskontakter gav en maktposition i bronsålderns Skandinavien. En makt som förevigades i berghällar vid havsstranden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skepp, människor och märkliga symboler pryder Skandinaviens berghällar. Hur de ska tolkas har gäckat vetenskapsmän i hundratals år och nu sammanfattar arkeologen Johan Ling vad vi vet om hällristningarna och de som knackade in bilderna i boken Hällristningarnas värld. Enligt honom kan många av ristningarna ha gjorts av ett hemligt sällskap som med ristningarna velat manifestera sin maktposition i bronsålderssamhället. En position byggd på handeln med koppar och tenn och kunskapen om handelsvägar ut i Europa. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om andra sjöresande skandinaver - vikingarna. Var det till och med så att vikingaättlingar bland normanderna och i den bysantinske kejsarens väringagarde faktiskt stred mot varandra i Medelhavet? Programledare är Tobias Svanelid.

Att ta rollen som Gustav II Adolf i Trettioåriga kriget, eller som Napoleon vid Waterloo lockar allt fler. Vi går till botten med fenomenet historiska brädspel och vad vi kan lära av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På årets stora spelkonvent Gothcon träffades 50-talet spelare för att axla rollerna som kungar, härförare och spioner under Trettioåriga kriget. Tobias Svanelid besöker konventet för att ta reda på vad som lockar med historiska brädspel. Historikern Olof Blomqvist utvecklar egna spel utifrån sin historiska forskning och menar att spelen ger en möjlighet att komma historien nära och att förstå dess processer. Som pedagogiskt hjälpmedel är historiska brädspel en outnyttjad resurs, anser han. Och så besöker vi Världskulturmuseets utställning om världshistoriens många spel och kikar på antika tärningar, på Indiens förlaga till Fia med Knuff och det urgamla spelet Senet från faraonernas Egypten. Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om djävulspakter och häxerier och hur länge de egentligen varit olagliga. Programledare är Tobias Svanelid. Olof Blomqvists historiska speltips: Svea rike - en riktig svensk klassiker från 1996. Spelarna tar rollen som högadliga familjer vilka konkurrerar om inflytande och prestige i Sverige, från Gustav Vasa tid fram till början av 1800-talet. Ett familjespel som också ger en underhållande repetition av skolbokshistoria - om bara familjesämjan överlever. Roll through the ages - ett trevligt och ganska enkelt tärningsspel som påminner om Yatzy. Spelarna bygger stadsstater under antiken. Spelet är inte särskilt tungt vad gäller historisk analys, men ger ändå en känsla för historisk utveckling.  Wir sind das Volk! - ett spel för två spelare om konkurrensen mellan Väst- och Östtyskland under kalla kriget. Kämpa om att höja din befolknings levnadsstandard för att visa vilket av de två systemen som är stabilast. Spelet ger mycket informativ överblick över Tysklands efterkrigshistoria. Innovation - världshistorien som ett ganska abstrakt kortspel. Genom spelet följer spelarna sin civilisation från stenåldern till informationsåldern. Spelet simulerar på ett intressant sätt hur teknologisk- och samhällsutveckling sprider sig mellan olika samhällen och hur historiskt arv fortsätter att ha betydelse för samtiden. John Company - en av de bästa historiska simulationerna i spelform. Spelarna tar rollen som olika familjenätverk som engagerar sig i det brittiska ostindiska kompaniet. En mycket pedagogisk genomgång av hur detta företag fungerade och en tankeväckande skildring av de motsägelsefulla krafterna bakom den europeiska kolonialismen.

Sverige är nu med i NATO, där bland annat också Danmark är medlem. Tobias Svanelid undrar hur det ska gå, med tanke på alla dansk-svenska krig. Och så reder vi ut om ABBA sjöng om rätt fältslag! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har en lång och stundtals känslig relation till 75-årsjubilerande NATO. Urban Björstadius har grävt i Sveriges Radios arkiv för att ta reda på hur den svenska NATO-debatten sett ut under 1900-talet. Och så reder vi ut det påstådda rekordet som Sverige och Danmark står för - att vara de länder i världen som oftast legat i krig med varandra. Historikern Anna Maria Forssberg menar att krigen lade grunden för en genuin fiendskap länderna emellan men att vi nu under 200 år jobbat för att bli sams. Och så uppmärksammar vi 50-åriga Eurovisionvinnaren ”Waterloo”. Men enligt historikern Martin Hårdstedt sjöng ABBA egentligen om fel fältslag! Programledare är Tobias Svanelid.

1946 rapporterade hundratals svenskar om spökraketer, oförklarliga flygande fenomen som alla tycktes störta i sjöar. Urban Björstadius går till botten med fenomenet och träffar ett ögonvittne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren och hösten 1946 nåddes myndigheterna i Sverige av mängder av rapporter om okända flygande projektiler. Fenomenet döptes i pressen till ”spökraketer”, men den kommitté som utredde fenomenen kom aldrig till någon definitiv slutsats vad det rörde sig om. UFO-experten Clas Svahn berättar om spökraketernas historia och krigsarkivarien Bo Berg, som själv bevittnade en ”spökraket”, berättar om sina erfarenheter. Dessutom reder Dick Harrison ut hur hård försvenskningen av Skåne egentligen var. Är det till och med så att dagens svenska regering borde be skåningarna om ursäkt för de övergrepp och krigsbrott 1600-talets Sverige gjorde sig skyldig till?