I detta avsnitt av Journalistpodden hör du en inspelning av seminariet ”Från IB-haveri till utlandsspioneri”, från den 11 mars 2024 på JMK i Stockholm. Ett seminarium om IB-affären och den nya utlandsspionerilagen. Medverkande: Jan Guillou, journalist och författare, Ingemar Folke, tidigare advokat, Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet, Axel Björklund, SVT Uppdrag granskning, Amanda Sokolnicki, politisk redaktör DN, Malin Danielsson, riksdagsledamot Liberalerna, Jessica Wetterling, riksdagsledamot Vänsterpartiet och Siri Hill från Reportrar utan gränser. Moderator Kerstin Almegård från Svenska PEN. Seminariet arrangerades av Nätverket mot utlandsspioneri, Journalistförbundet, Föreningen Grävande Journalister, Reportrar utan gränser, Tidningsutgivarna, Svenska PEN, Sveriges Tidskrifter, JMK/Stockholms universitet, Publicistklubben och Föreningen Ordfront.

Från Almedalen 29 juni 2023 Arrangör: Journalistförbundet, Reportrar utan gränser Sverige I fjol greps ett antal journalister av polis då de bevakade klimatdemonstrationer. Polisen har också fått kritik av JO efter felaktiga ingripanden mot journalister som fotograferat skyddsobjekt. Vad ligger bakom polisens agerande och hur gör vi för att värna journalistiken i vår demokrati? Polisen har vid flera tillfällen det gånga året agerat gentemot journalister på ett fullständigt oacceptabelt sätt. Några av händelserna i korthet: Under förra sommaren genomfördes ett stort antal klimataktioner runt om i landet. I Stockholm blev journalister vid två tillfällen gripna och bortförda av polis. De fick även se sin utrustning beslagtagna av polis. Vid två tillfällen under 2022 har SVT-journalister som filmat polishus i Rinkeby/Stockholm, respektive Västerås, blivit konfronterade av polis. Trots att det vid tidpunkten var tillåtet för journalisterna att filma polishusen hindrade polisen journalisterna i deras arbete och beslagtog även tillfälligt kamerorna. Enskilda felaktigheter kan förekomma inom alla organisationer, men händelserna vittnar om strukturella problem inom polisen när det gäller synen på grundlagen och journalisters rätt att verka i en demokrati. Nu måste vi gemensamt arbeta för att öka kunskapen inom polisen och motverka liknande övertramp i framtiden. Medverkande: Ulrika Hyllert, ordförande, Journalistförbundet Erik Larsson, ordförande, Reportrar utan gränser Sverige Anders Thornberg, rikspolischef, Polisen Anne Lagercrantz, ordförande Utgivarna och vice vd SVT, Utgivarna/SVT Tove Carlén, moderator, Journalistförbundet

Från Almedalen 29 juni 2023 Antalet frilansare ökar, inte minst inom kultur och media, men i dagens system har många svårt att få en rimlig och rättvis sjuk- och föräldrapenning. SGI-utredningen presenterar i juni sina förslag till ett rättvisare system. Hur påverkar förslagen den sociala tryggheten för kulturskapare? Seminariet inleds med en presentation av den aktuella utredningens förslag av Calle Nathanson, utredare. Därefter kommer företrädare för kulturskapare och journalister kommentera och diskutera utredningens förslag och hur de kan underlätta för bl.a. kombinatörer och stipendiater att få en rimlig social trygghet. Avslutningsvis låter vi ansvariga politiker från olika partier samtala om förslagen och ge sina politiska perspektiv på dem. Illustration: Emma Hanquist. Medverkande: Simon Norrthon, moderator, Fackförbundet Scen & Film Calle Nathanson, utredare, SGI-utredningen Karin Inde, ordförande, KLYS Victoria da Silva, ombudsman, Journalistförbundet Josefine Engström, ordförande, Svenska Tecknare Martin Jonsson Tibblin, ordförande, Föreningen Svenska Tonsättare Emma Ahlström Köster, ledamot kulturutskottet, M Jessica Rodén, ledamot socialförsäkringsutskottet, S Annika Hirvonen, ledamot socialförsäkringsutskottet, MP Nike Örbrink, gruppledare Stockholms stad, KD

Från Almedalen 29 juni 2023 Journalist är inte längre ett överskottsyrke. Enligt statistik från SCB och Arbetsförmedlingen råder det i stället brist på utbildade journalister när medier söker personal. Särskilt utanför storstäderna. Hur påverkas journalistiken, medierna och demokratin? Mellan åren 2014 till 2018 försvann 5 000 journalistjobb i Sverige och i flera år har arbetstillfällena för journalister varit få. Journaliststudenter har inte kommit ut i branschen och erfarna journalister har fått lämna. De senaste åren har situationen förändrats. Arbetsgivare vittnar om att det är svårt att hitta sommarvikarier och Arbetsförmedlingen har ändrat yrkesprognosen för journalister. Det finns numera stora möjligheter att få jobb som journalist. Vad har lett till förändringen och hur blir det i framtiden? Vad händer med demokratin om inte tillräckligt många vill jobba som journalister? Medverkande: Ulrika Hyllert, ordförande, Journalistförbundet Kajsa Holm, analytiker, Tidningsutgivarna Martin Söderberg, branschstrateg, Arbetsförmedlingen kultur & media Pär Ullrich, chefredaktör och ansvarig utgivare, Gotlands Media Victoria da Silva, moderator, Journalistförbundet

Från Almedalen 30 juni 2023 Sedan regeringsförklaringen i höstas har det varit tyst från regeringen och UD om det svenska arbetet för att få Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna. Vi är många som undrar: När och hur ska regeringen få Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna? Det har gått 21 år sedan journalisten och författaren Dawit Isaak fängslades i Eritrea. I Kina är författaren och förläggaren Gui Minhai frihetsberövad sedan sju år tillbaka. Svenska regeringen och riksdagspartierna måste göra sitt yttersta för att dessa två svenska medborgare ska släppas fria. Den 18 oktober 2022 lyfte statsminister Ulf Kristersson Dawit Isaaks och Gui Minhais fall i regeringsförklaringen: ”Sverige ska stå upp för det fria ordets ambassadörer: regeringen kommer att fortsätta arbetet för att uppnå en frigivning av journalisten Dawit Isaak och förläggaren och poeten Gui Minhai, både enskilt och i samarbete med andra demokratier. Lärdomar kommer dras av den granskning som publiceras inom kort.” Sedan oktober 2022 har det varit tyst från regeringen och enskilda riksdagspartier. Vilka lärdomar drogs från granskningskommissionens skarpa kritik i utredningen Granskning av arbetet med att försöka uppnå frigivning av Dawit Isaak och Gui Minhai? Medverkande: Betlehem Isaak, dotter till Dawit Isaak Håkan Jevrell, statssekreterare UD Karin Olsson, biträdande chefredaktör Expressen Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet Elisabeth Löfgren, ordförande Stödföreningen Free Dawit/Svenska Pen Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser Sverige Petteri Flanagan Karttunen, moderator, Journalistförbundet

Från Almedalen 5 juli 2022 Antalet frilansare ökar, inte minst på kultur- och medieområdet, men det är många gånger svårt för dessa att få tillgång till a-kassa när de inte har jobb. Detta blev särskilt tydligt under pandemin Hur bör a-kassan reformeras för att bättre fånga en växande grupp frilansare på arbetsmarknaden? Regeringen arbetar just nu med en stor a-kassereform som syftar till en modernisering av arbetslöshetsförsäkringen och till att fler på arbetsmarknaden ska ha rätt till a-kassa. I detta samtal diskuterar politiker och företrädare för kulturskapare och journalister, hur a-kassan bör reformeras för att bättre fånga en växande grupp frilansar på arbetsmarknaden. Artisten och låtskrivaren Annika Fehling spelar sin nya låt "Lite längre bort". Hon ackompanjeras av pianisten Robert Wahlström. Medverkande: Anna Johansson, ordförande arbetsmarknadsutskottet Socialdemokraterna Alireza Akhondi, ledamot arbetsmarknadsutskottet Centerpartiet Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet Simon Norrthon, ordförande Fackförbundet Scen & Film Karin Inde, ordförande KLYS Mats Essemyr, expert i a-kasseutredningen, fd utredare TCO Petteri Flanagan Karttunen, moderator, Journalistförbundet

Från Almedalen 5 juli 2022 Tre år har gått sedan EU-parlamentet antog DSM-direktivet, men implementeringen i svensk lag har dröjt. Först i höst räknar riksdagen fatta beslut om hur en moderniserad upphovsrätt ska se ut i Sverige. Vilka problem finns kvar att lösa? Och vilka delar är en flipp? Eller en flopp? Medverkande: Olle Wilöf, upphovsrättsjurist Journalistförbundet, Jörgen Gassilewski, vice ordförande Sveriges Författarförbund, Ulrica Källén, verksamhetsledare KLYS, Simon Norrthon, ordförande Fackförbundet Scen & Film och Petteri Flanagan Karttunen, moderator Journalistförbundet

Från Almedalen 4 juli 2022 Rätten att ta del av allmänna handlingar är grundlagsskyddad och en viktig demokratisk princip. Hur kan principen värnas och stå stark även i kristid? Medverkande: Erika Wiman Snäll, journalist och ordförande Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp, Eva Burman, chefredaktör och ansvarig utgivare Sörmlands Media, Tove Carlén, moderator Journalistförbundet, Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt Juridiska institutionen, Uppsala Universitet

Distansarbete innebär nya utmaningar för källskyddet. Och det är viktigare än någonsin att se över det digitala källskyddet och hur vi kommunicerar känsliga uppgifter. I den här podden från Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp diskuterar Anders Thoresson, expert på digitalt källskydd, och Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet, vad man som journalist bör tänka på. Känsliga samtal om källor var innan pandemin något som hölls i slutna rum på redaktionen. Den nya digitala vardagen innebär att den typen av samtal flyttat ut från mötesrummen till nätet. "Den stora förändringen här när det gäller digitalt källskydd handlar inte om kontakten med källan för den behöver alltid ske på ett säkert sätt oavsett om jag som journalist befinner mig på redaktionen eller hemma. Den största skillnaden ligger i den redaktionsinterna kommunikationen kring källorna. Det gör att vi också behöver fundera på vilka verktyg vi använder när vi kommunicerar inom redaktionen", säger Anders Thoresson.

Distansarbete innebär nya utmaningar för källskyddet. Och det är viktigare än någonsin att se över det digitala källskyddet och hur vi kommunicerar känsliga uppgifter. I den här podden från Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp diskuterar Anders Thoresson, expert på digitalt källskydd, och Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet, vad man som journalist bör tänka på. Känsliga samtal om källor var innan pandemin något som hölls i slutna rum på redaktionen. Den nya digitala vardagen innebär att den typen av samtal flyttat ut från mötesrummen till nätet. "Den stora förändringen här när det gäller digitalt källskydd handlar inte om kontakten med källan för den behöver alltid ske på ett säkert sätt oavsett om jag som journalist befinner mig på redaktionen eller hemma. Den största skillnaden ligger i den redaktionsinterna kommunikationen kring källorna. Det gör att vi också behöver fundera på vilka verktyg vi använder när vi kommunicerar inom redaktionen", säger Anders Thoresson.

Hur kan EU:s upphovsrättsdirektiv och reglerna om videodelningstjänster påverka yttrandefriheten och pressfriheten? Hör Journalistförbundets upphovsrättsjurist Olle Wilöf och Stephen Lindholm från Yttrandefrihetsgruppen reda ut vad som krävs när svenska politiker ska implementera artikel 17 i upphovsrättsdirektivet i svenska lagstiftning. Det har gått två år sedan beslut togs om EU:s nya upphovsrättsdirektiv, som ska implementeras i samtliga EU-länder i år 2021. Implementeringen dröjer och bland annat beror det på att länderna fortfarande väntar på förtydliganden kring artikel 17 i direktivet. En artikel som rör nätjättarnas videodelningstjänster, till exempel på Youtube och Facebook. Detta är en artikel som kan, om den inte hanteras rätt, få negativa konsekvenser för upphovsrätten, yttrandefriheten, journalistiken och medborgarnas möjlighet att ta till sin information på nätet. Journalistförbundets upphovsrättsjurist Olle Wilöf reder i detta avsnitt av Journalistpodden, som tillfälligt tagits över av Journalistförbundets Yttrandefrihetsgrupp, ut vad artikeln 17 i upphovsrättsdirektivet handlar om, varför den kan påverka journalistiken och vad som är viktigt att vi i Sverige säkerställer när direktivet i år ska implementeras i svenska lagstiftning. – Huvudsyftet med artikel 17 är inte att radera material från nätet, utan att de stora företagen som äger plattformarna ska betala för upphovsrättsskyddat material som finns på plattformarna, säger Olle Wilöf.

I Sverige har hoten mot journalister ökat sedan början av 1980-talet, och digitaliseringen har också förändrat hotbilden genom åren. Hur vi ska hantera och agera vid hot och hat i mediebranschen diskuterar Lena Sundström och Stephen Lindholm tillsammans med Sveriges Radios vd Cilla Benkö och kammaråklagare Fredrik Ingblad i detta avsnitt när Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp tillfälligt gjort en takeover av Journalistpodden. I podden uppmärksammas även att det gått 20 år sedan Journalistförbundet gav ut Stieg Larssons bok ”Överleva deadline – Handbok för hotade journalister”. Nu 2021 lanserar Journalistförbundet en nyutgåva och den finns att läsa på vår hemsida sjf.se. Lena Sundström och Stephen Lindholm, journalister och aktiva i Journalistförbundets Yttrandefrihetsgrupp, konstaterar i podden att mycket är sig likt sedan boken ”Överleva deadline – Handbok för hotade journalister” gavs ut första gången 2020. Då som nu är hot och hat mot journalister en attack mot demokratin och yttrandefriheten. Men mycket har också förändrats. Du hör Sveriges Radios vd Cilla Benkö och kammaråklagare Fredrik Ingblad ge konkreta råd för hur vi ska hantera och agera vid hot och hat i dagens digitala medievärld.

Problem att få ut allmänna handlingar under corona-bevakningen? Detta diskuterar Mira Hjort och Nils Funcke i Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp tillsammans med reportrarna Frida Sundqvist och Wiveca Ström. Detta är det första avsnittet i en poddserie där Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp tillfälligt gjort en take over av Journalistpodden. Wiveca Ström, reporter på Bohuslänningen, beskriver hur kommunen inte bara underlåtit att lämna ut allmänna handlingar utan också offentligt kritiserat henne och tidningen för den bevakning som gjorts. Frida Sundkvist, reporter på Expressen, berättar om de problem hon stött på när hon försökt kartlägga smittspridningen och insatserna mot covid-19. Hon delar också med sig av sina tips på hur man som journalist bäst bemöter myndigheter som inte följer offentlighetsprincipen. Mira Hjort, ledamot i Yttrandefrihetsgruppen och reporter på Kommunalarbetare, har i sin corona-bevakning själv stött på problem med att få ut handlingar. Nils Funcke, ledamot i Yttrandefrihetsgruppen, yttrandefrihetsexpert och lärare vid JMK, har under pandemin stött på otaliga fall där offentlighetsprincipen tillämpats på fel sätt och i vissa fall handlar det om regelrätta mörkläggningar från myndigheterna.

Från Almedalen den 3 juli 2019 Det har gått tio år sedan den hårt kritiserade FRA-lagstiftning trädde i kraft. Då gick debatten varm, många unga demonstrerade mot FRA och paralleller drogs till Stasis arkiv. Sedan dess har kritiken tystnat och möjligheterna för FRA att bedriva signalspaning utvidgats. Vart tog kritikerna vägen? Införandet av FRA-lagen fick hård kritik för att bland annat vara ett allvarligt ingrepp i den personliga integriteten och ett hot mot både meddelarfriheten och källskyddet. Bland kritikerna hörde bland andra Jason Diakité, Annie Lööf och Fredrick Federley. Till en början var det bara regeringen och försvarsmakten som fick inrikta signalspaningen. Men 2013 ändrades reglerna så att även SÄPO och polisen fick inrikta spaningen. Regeringens nästa steg är att ge polisen tillgång till uppgifter från signalspaning, även om det pågår en förundersökning om det som signalspaningen gäller. Det som var otänkbart för bara tio år sedan passerar alltså idag riksdagen utan större protester. Vad har uppgifterna använts till och finns det överhuvudtaget någon kritik kvar idag? Medverkande: Hanna Nyberg, ordförande Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp Magnus Andersson, partiledare Piratpartiet Marcus Jerräng, chefredaktör Computer Sweden, CIO Sweden, Techworld, IDG.se Rasmus Ling, ledamot Justitieutskottet, Miljöpartiet. Tove Carlén, moderator, jurist Journalistförbundet

Nu kan du lyssna på Journalistens seminarium från Almedalen den 3 juli 2019! Miljö- och klimatjournalistik blir allt viktigare i svenska medier. Men hur lyfter vi den så att den blir ännu vassare? Behövs särskild kompetens, eller räcker det att vara grävare? En kunnig panel diskuterar miljöjournalistikens betydelse. Medverkande: Helena Giertta, moderator, Journalisten Jenny Stiernstedt, reporter och redaktör, Di Hållbart näringsliv Malin Crona, tf chefredaktör, Sveriges Natur Magnus Alselind, redaktionschef, Expressen Arrangör: Journalisten

Har du jobbet kvar efter föräldraledigheten? Fick du betalt för alla timmars jobb? Kan du vara sjuk? Det är vanliga frågor i kultur- och mediebranschen för en stor del av medarbetarna som frilansar eller är visstidsanställda, eller är en kombination av dessa. Hur kan vi tillsammans öka tryggheten? Nya svåra frågeställningar uppstår dessutom hela tiden för den enskilde, men även för den fackliga organisationen på en otrygg arbetsmarknad. Bland annat ser vi hur trygghetssystemen inte hänger med. Till och med statsministern tog upp kulturskapares ekonomiska trygghet i regeringsförklaringen, men vad behöver egentligen göras? Välkommen till ett samtal där vi fokuserar på hur kultur- och mediebranschen påverkas när arbetsvillkoren förändras och hur fackförbund och arbetsgivare kan arbeta gemensamt för att otrygga jobb ska bli tryggare. Medverkande: Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet Joel Botnen Diamant, ombudsman, Musikerförbundet Ulf Dernevik, politisk sakkunnig hos kulturminister Amanda Lind Per Strömbäck, talesperson Dataspelsbranschen Victoria da Silva, moderator, Journalistförbundet Frilans Från Almedalen 3 juli 2019

Nu kan du lyssna på seminariet från idag, 2 juli 2019, i Almedalen. I Sverige har arabiskan klättrat till att vara landets andra största modersmål, redaktioner möter upp med journalistik på fler språk och samhället och medierna behöver journalister med alla slags erfarenheter och bakgrund. Vi måste vara relevanta för den publik vi har i Sverige. Att besitta språkkunskaper har alltid varit en viktig nyckel för detta. Lyssna på detta samtal som inleds på svenska med en intervju med journalisten Amr Bitar som är ordförande för förbundets nya förening för nyanlända journalister. Sedan förs ett samtal med Cecilia Uddén, utrikeskorrespondent på Sveriges Radio, och Hanna Rydén, utrikeskorrespondent på Göteborgs-Posten. Samtalet sammanfattas i slutet av podden på svenska. Medverkande: Amr Bitar, Moderator, Journalistförbundets intresseförening för nyanlända journalister Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet Cecilia Uddén, utrikeskorrespondent, Sveriges Radio Hanna Rydén, utrikeskorrespondent, Göteborgs-Posten

Seminarium i Almedalen 1 juli 2019 Debatten gick het inför vad som till sist blev ett ja till EU:s upphovsrättsdirektiv. Men vad händer nu? Vad behöver göras nu och hur direktivet påverkar dig som journalist och upphovsrättsperson? Medverkande: Tomas Backlund, vice ordförande Journalistförbundet Olle Wilöf, upphovsrättsjurist, Journalistförbundet Sanna Wolk, professor Uppsala universitet/IP-chef Cirio Lars Hjälmered, ordförande Näringsutskottet (M) Anna Sibinska, ledamot Kulturutskottet (MP) Petteri Flanagan Karttunen, moderator, Journalistförbundet

Nu blir det förarbyte! Vi träffar Ulrika Hyllert, Journalistförbundets tillträdande ordförande, och snackar om hennes bakgrund som radiojournalist, vilka hon var rädda för på SR och vad hon nu vill göra med förbundet. Och så förstås lite om framtiden för Journalistpodden! Medverkande: Ulrika Hyllert och Jonas Nordling. Vinjett: Hergé/M. Ashraf. Musik: "Scoutsången " med Mimikry.

Nu handlar det om Karl-Bertil Jonsson! I årets julspecial hälsar vi på hos Per Andrén som gjorde rösten till julens evigt unge hjälte. Vi får veta om hur det gick till när han fick uppdraget, hur inspelningen gick till, om arvodet och hur han senare fattade att det blivit en klassiker. Kort sagt, en riktig djupdykning i Karl-Bertil Jonssons jul. Medverkande: Per Andrén och Jonas Nordling. Vinjett: Hergé/M. Ashraf. Musik: "Karl-Bertil Jonssons jul" med Arne Domnerus och "Karl-Bertil Jonsson 14 år" med Magnus Carlson.