Var det dålig arbetsmiljö som gjorde löntagare sjuka, eller en generös sjukförsäkring som gjorde det för lätt att stanna hemma? I decennier var karensdagar en av politikens stora stridsfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Karensen kunde avgöra val och få partiledare att avgå - så laddad var frågan i det sena 1900-talets Sverige. Striden avgjordes med ett pragmatiskt handslag över blockgränsen en natt på Rosenbad för snart 30 år sedan. Så i mars 2020, blev ett slopat karensavdrag en central del i den svenska corona-strategin. Den här gången tog bara minuter att fatta beslutet. Medverkande: Nooshi Dadgostar, vänsterpartiet. Emil Källström, centerpartiet. Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande LO. Per Gunnar Edebalk, professor i Socialt arbete vid Lunds universitet. Bo Könberg, tidigare Socialförsäkringsminister, Folkpartiet. Per Johansson, professor i Statistik vid Uppsala universitet, och IFAU. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

Svenska myndigheter har ovanligt stor frihet att driva sin verksamhet. Under coronapandemin har det lett till en debatt om var ansvaret egentligen ligger. Hur gick det till när Sverige fick speciella förvaltningsmodell? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter Nina Benner nina.benner@sverigesradio.se

För 30 år sedan hade Sverige ett av världens mest omfattande civilförsvar. I beredskapslagren låg allt från industriråvaror till medicinsk skyddsutrustning. Hur gick det till när beredskapslagren försvann? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En av de viktigaste lagarna som stiftades under 70-talets socialdemokratiska arbetsrättsoffensiv var LAS - lagen om anställningskydd. Sedan dess har den varit en sakpolitisk huvudfiende för högern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men när Alliansen tog makten 2006 lät man ändå LAS på det hela taget vara - Moderaterna som från början varit lagens främsta kritiker hade svängt under Nya Moderaternas ledning. Varför gjorde de det? Och varför vill Moderaterna återigen skrota LAS som lagen ser ut idag? Lagen kom till 1973 då Socialdemokraterna införde den och flera andra lagar som skulle stärka arbetstagarna på arbetsplatserna - och det var Anna-Greta Leijon som var biträdande arbetsmarknadsminister då och ansvarigt statsråd för LAS: - Jag hade ju på många sätt sett mycket av strukturomvandlingen eftersom jag hade jobbat med de frågorna på Arbetsmarknadsstyrelsen. I slutet av 60-talet började oron för jobben på allvar, när bland annat tekoindustrin la ner sina fabriker över hela landet och regeringen tillsatte den s.k. Åmanska utredningen som utarbetade underlaget till lagen om anställningsskydd, LAS. Där föreslogs att den paragraf som arbetsgivarna hade haft i sina stadgar sedan i början av 1900-talet - att de fritt kunde avskeda personal, även utan saklig grund, skulle upphävas genom lagen om anställningsskydd. - Det handlar om makten på arbetsmarknaden i väldigt stor utsträckning, säger Anna-Greta Leijon, om vem ska bestämma, är det en som ska få bestämma alldeles själv eller ska man vara flera som bestämmer? Sedan dess har striden om de anställdas makt kontra arbetsgivarnas sett ungefär likadan ut. Med Moderaterna på ena sidan och Socialdemokraterna på den andra. En tydligt konflikt mellan höger och vänster. Från mitten av 80-talet krävde de borgerliga partierna i ett flertal motioner en övergripande översyn av LAS och genomförde också förändringar till arbetsgivarnas fördel under sina regeringsår. Ända tills Nya Moderaterna tog form - då lät det plötsligt annorlunda om den gamla stridsfrågan LAS. Enligt Eva Uddén Sonnegård, som var statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, var det inte strategiskt spel som låg bakom kursändringen hos Nya Moderaterna. - Jag tror att man måste förstå att det inom Moderaterna finns väldigt många olika schatteringar, både de som är mer mot vänster och de som är mer mot höger. Men det fanns förstås också en strategisk fördel att behålla LAS någorlunda intakt, särskilt som regeringen istället valde att kraftigt höja avgifterna till a-kassan. Och alla i partiet var ju heller inte helt övertygade från början, säger Eva Uddén Sonnegård. - Det gick ju ändå ganska fort att ta fram den nya arbetsmarknadspolitiken och det är klart att det dröjde innan det tog fäste ute i landet. Vi jobbade fram analysen i Stockholm, det är inte så konstigt att att det tar ett tag att vända en sådan här koloss som ett parti är. Idag låter det lite mer som förr från båda håll. Socialdemokraternas arbetsmarknadsminister Ylva Johansson deklarerade i början av sommaren att de kommer att avskaffa Allmän visstidsanställning om de vinner valet. Och på Moderaternas stämma i höstas slog ombuden fast att kompetens ska få väga tyngre i turordningsreglerna. Partiets ekonomisk politiske talesperson Elisabeth Svantesson sa senare att Alliansen kommer att ändra lagen om anställningsskydd om de vinner valet. Katarina von Arndt katarina.von_arndt@sverigesradio.se

I över 80 år var de särskilda straffen för 18- till 20-åringar norm. Sedan kom skjutningarna och det breda stödet vändes till sin motsats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från början tyckte justitieminister Morgan Johansson (s) som sin företrädare under 1930-talet Karl Schlyter: unga som ännu inte fyllt 21 ska få särskilda, mildare straff. Men den grova kriminaliteten med skjutningar och sprängdåd fick honom att ändra sig. Beatrice Ask (m), tidigare justitieminister har länge velat minska rabatten. Först 2017 fick hon med sig allianskamraterna på ett tillkännagivande om att skära i straffrabatten. Nästan omedelbart följde den rödgröna regeringen efter Kent Ekeroth (sd) har skrivit motioner om att straffrabatten måste avskaffas ända sedan han kom in i riksdagen 2010. Han menar att det är de andra sju partierna slappa naivitet som gjort att bland annat skjutningarna har ökat. Juristerna Martin Borgeke och Fredrik Wersäll har iolika tider arbetat med utredningar om straffrabatten. Lagman Petra Lundh, som utreder frågan idag, menar att det utifrån dagens statistik inte går att dra några slutsatser om ifall den grova kriminaliteten med skjutningar bland unga har ökat - numerären är för låg. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

När värdlandsavtalet med Nato ska godkännas av riksdagen skäller försvarsminister Peter Hultqvist ut avtalets kritiker. Varför sprids det jämt myter och desinformation, undrar han. Vem tjänar på det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om de motstridiga perspektiven i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Om hur kampen mot kärnvapen och viljan till försvarssamarbeten krockar. Medverkande: Anna Ek, tidigare ordförande Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Ulf Bjereld, ordförande Tro och Solidaritet, Peter Hultqvist försvarsminister, Jacob Westberg, statsvetare och lektor med inriktning på säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan. Maggie Strömberg, maggie.stromberg@sverigesradio.se

Konflikten kring bron gick klöv regeringen. Centerpartiets ledare Olof Johansson började månaderna före valet gå med en påskriven avskedsansökan i väskan. Innan sommaren var slut hade han hoppat av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag gillar alla Öresundsbron, men under slutet av 80- och början av 90-talet var miljökritiken hård. Socialdemokraterna var länge splittrade mellan bro-, tunnel- och färjealternativen. Det fanns en oro för att salthalten i Östersjön skulle påverkas om inflödet hindrades av en bro. Det i sin tur kunde får stora konsekvenser för bland annat torsken. Centerpartiet var uttalade bromotståndare och när de borgerliga vann valet 1991 fick de med sig in en konflikt i regeringen. I juli 1994 avgick miljöministern och centerpartiledaren Olof Johansson. Samma dag fattade regeringen beslut om att miljökraven var uppfyllda och bygget kunde starta. Georg Andersson var den socialdemokratiska kommunikationsministern som förhandlade avtalet med danskarna och la fram propositionen om bron till riksdagen. Olof Johansson, tidigare centerpartiledare och miljöminister. Kjell Andersson, dykare, forksningsingenjör och miljöaktivist Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör i region Skåne, som gärna vill se att de dansk-svenska planerna på en bro bli verklighet. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

Köerna i sjukvården har varit en av årets viktigaste politiska diskussionsämnen. Lösningen är - enligt Alliansen - ett återinförande av Kömiljarden, som infördes första gången 2008. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kömiljarden är ett slags belöningssystem som ger mer pengar åt de landsting som lyckas korta köerna. Så fort socialdemokraterna kom till makten igen togs kömiljarden bort. Trots att den faktiskt hade lyckats korta köerna. Men å andra sidan hade den fått andra oönskade effekter. Men vad är det då som ligger bakom den här metoden att styra med hjälp av belöningar? Och vad är det som är bra med det om man som politiker vill skapa förändring - och vad talar emot? Den 11 december 2008 presenterade den dåvarande socialministern Göran Hägglund kömiljarden. Idag är han PR-konsult och sitter i styrelsen för bland annat det privata vårdföretaget Aleris. - Utgångspunkten var att svensk sjukvård har dragits med ett bekymmer som gör att vi sticker ut i förhållande till andra länder, att många människor tvingas vänta väldigt länge på vården. Och vi funderade på hur vi kan förändra det här. Kömiljarden fick tidigt kritik - från Läkarförbundet och Vårdförbundet som menade att kömiljarden riskerade att tränga undan de patienter som behövde komma på återbesök, eftersom landstingen fokuserade på att få ner de köer som gav extra medel - något som sedan styrktes när Socialstyrelsen utvärderade kömiljarden. Man menade att det fanns undanträngningseffekter, men kunde inte säga exakt hur mycket som skapats av just kömiljarden. Men Karin Rågsjö, Vänsterpartiets talesperson i sjukvårdsfrågor, tror att ett prestationsbaserat system skapar just sådana effekter: - Det handlar om morötter - fixa det här snabbt så får ni en hög med morötter och då blir man styrd av morotstänkandet. Man avverkar köerna med dem som kommer in, men de som ska på återbesök hamnar någon annanstans för de får man inga morötter för. Men oavsett hur vi ser på saken har den här typen av styrning ökat de senaste 30 åren. Att styra genom morötter eller prestationsbaserade bidrag är en del av det man brukar kalla New public management. Efter finanskrisen på 90-talet började man - oavsett regering - styra allt mer med hjälp av olika typer av prestationssystem. Politikerna ville inte längre bara dela ut pengarna, utan också få reda på vad de resulterade i. Det säger Shirin Ahlbäck-Öberg - som är statsvetare vid Uppsala universitet: - Det kommer under en tid med omfattande byråkratikritik. Den offentliga sektorn växte väldigt mycket under efterkrigstiden och man började tala om svällande byråkratier. Parallellt med ett svårt statsfinansiellt läge under 80- och 90-talen, gällde det att ta vara på skattekronorna och att pengarna användes på ett effektivt sätt. Det blev ett väldigt tydligt fokus på resultat, något man inte talat om på samma sätt tidigare. Katarina von Arndt katarina.von_arndt@sr.se

1967 drog Tage Erlander (s) tillbaka en proposition om att avskaffa statlig hyresreglering. När bostadssamtalen kraschade 2016 bråkade partierna fortfarande om hur hyrorna ska sättas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att det finns stora problem på den svenska bostadsmarknaden är partierna överens om. Men lösningarna skiljer sig åt - mer av marknadskrafter eller ökade subventioner. 2016 slutade de blocköverskridande samtalen med att blocken inte kunde enas. Alliansen lämnade, SD var inte ens inbjudna. Dagens system har sina rötter i en brytningstids på 60-talet när flera partier vill avskaffa den statliga hyresregleringen. Bland de som vill se mer marknadsanpassade hyror idag finns något av en dolkstötslegend om hur mittenpartierna på 60-talet spelade bort en historisk möjlighet att införa marknadshyror. Men hur sann är legenden? I programmet medverkar Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson, Vänsterpartiet samt Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson i Centerpartiet. Assar Lindbeck, professor i nationalekonomi, som var med i processen redan på 60-talet är intervjuad liksom Hyresgästföreningens tidigare ordförande Barbro Engman och Bo Bengtsson, professor i statskunskap som forskat om bostadspolitik. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

Sunda statsfinanser och en stabil budgetprocess var stoltheten i svensk politik. Men hösten 2013 blev det strid om just detta - det som de politiska barnen av 90-talet håller allra högst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Aldrig mer, var mantrat för den generation politiker som formats under krisåren på 90-talet. Men när SD kom in i riksdagen ändrades balansen. Det var inte längre självklart hur majoriteter skulle bildas. Den gamla borgfreden runt budgeten tog paus. Spelade de rödgröna och SD med stabiliteten som insats, eller var det alliansens skattesänkningar som hotade statens finanser? I programmet medverkar Anna Kinberg Batra, som var moderaternas gruppledare i riksdagen och ordförande i finansutskottet. Magdalena Andersson, socialdemokratisk finansminister och Oscar Sjöstedt, finanspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

I september 2005 står Sverige inför regeringskris. Miljöpartiet vägrar släppa igenom Göran Perssons budget om han inte går med på en flyktingamnesti. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela året pågår de politiska bråken om flyktingarna som inte har rätt att stanna i Sverige. Riksdagens fem minsta partier försöker krossa det som kallades järnaxeln - Socialdemokraterna och Moderaterna, som höll emot kraven på en mer generös flyktingpolitik. Hör Miljöpartiets Gustav Fridolin och Peter Eriksson om hur de pressade regeringen, Görans Perssons statssekreterare Jan Larsson om den socialdemokratiska balansgången och Moderaternas Tobias Billström om varför han tyckte kompromissen var värdelös. Maggie Strömberg maggie.stromberg@sverigesradio.se

Varför blev trängselskatten accepterad i Stockholm och en politisk surdeg i Göteborg? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter valet 2002 blev trängselskatterna en bricka i förhandlingsspelet om regeringsmakten. Socialdemokraterna i Stockholm fick bryta sitt vallöfte om att inte införa biltullar för att köpa miljöpartiets stöd till en S-regering. Trots svekdebatt röstade stockholmarna ja till trängselskatten fyra år senare. I Göteborg försökte S-toppen Göran Johansson förhindra en liknande manöver i samband med valet 2006. Han lovade att ingen trängselskatt skulle införas utan att göteborgarna fick folkomröstning först. Men någon folkomröstning genomfördes aldrig. Ändå infördes trängselskatt några år senare, den här gången på Göteborgspolitikernas initiativ. Motståndarna lyckades sedan få igenom sina krav på en folkomröstning och det blev ett rungande nej. Men då var trängselskatten redan införd och de styrande politikerna tyckte inte att de kunde följa folkets vilja. Svekdebatten som följde sätter fortfarande spår i politik i Göteborg. Hur kan två historier som innehåller samma trängselsskatt, svikna löften, politiskt maktspel och en folkomröstningar få så olika slut? Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

Vårdnadsbidraget blev en het politisk fråga i Sverige när KDS kom in i riksdagen 1991. Familjens valfrihet ställdes mot jämställdhet, hemmafrun mot offentlig barnomsorg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristdemokraternas partiledare Alf Svensson menar att det var vårdnadsbidraget som gjorde att partiet alls tog sig in i riksdagen valet 1991. - Har man varit ute i flera valrörelser så märker man sånt. Folk började lyssna när jag pratade om familjepolitiken, berättar han. Men det var långt ifrån självklart att Bildt-regeringen skulle genomföra reformen. Först försökte socialdemokraterna blockera den i krisuppgörelserna regeringen. Birgitta Dahl, som var socialpolitisk talesperson, förklarar att man ville stoppa en reform som kostade pengar och som konserverade ett gammalt hemmafruideal. - Man lurar in kvinnor i en falsk trygghet, där de får betala senare i livet med lägre löner och sämre pensioner, säger hon i programmet. I den borgerliga regeringen fanns också ett starkt motstånd. Folkpartiets Bengt Westerberg hade aldrig tyckt om vårdnadsbidraget men gick med på det i utbyte mot pappamånaden och en ny barnomsorgslag, som blev det sista steget i den daghemsutbyggnad som inletts under 70-talet. - Samtidigt var vi medvetna om att socialdemokraterna, som ledde i opinionen, skulle ta bort vårdnadsbidraget om de vann valet. Vi visste att vårdnadsbidraget inte skulle bli långvarigt, konstaterar Bengt Westerberg.  Vårdnadsbidraget fanns bara kvar i ett halvår, hösten 1994. 2008 återinförde Reinfeldts regering en nedbantad variant av vårdnadsbidraget och 2015 röstade de rödgröna bort reformen, med stöd av mittenpartierna. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

En av 70- och 80-talets stora politiska strider handlade om löntagarfonderna. I mitten av 70-talet lade LO sitt förslag som skulle leda till att löntagarna på 40 år blev majoritetsägare i företagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag används löntagarfonderna som ett varnande exempel i debatten om vinster i välfärden, ett exempel som ska visa hur socialdemokratin har gått för långt vänsterut förut.  I Ekot 1975 fick LO:s utredare Rudolf Meidner frågan om förslaget var den allvarligaste attacken mot det privata ägandet i Sverige. - Ja, jag ser det som ett mycket stort steg om detta skulle förverkligas, sa Rudolf Meidner och tillade senare i intervjun: nog kan man väl säga att det är en form av socialism. Kjell-Olof Feldt, som var minister i den socialdemokratiska regeringen när förslaget från LO kom, berättar i Besluten som format Sverige att han var starkt kritisk då men att han inte kunde ta avstånd offentligt. Han menar att LO:s löntagarfonder hade fått förödande konsekvenser om de införts. - Vi hade fått stänga gränsen, för folk med pengar. Annars skulle företagen bara dra, säger Kjell-Olof Feldt. Som finansminister 1983 införde Kjell-Olof Feldt senare en form av löntagarfonder som han menar var något helt annat än LO:s löntagarfonder från 70-talet. - De utgick ifrån marknadsekonomiska principer, förklarar han. Ändå möttes reformen av ett stort motstånd i början av 80-talet. Många minns den stora demonstrationen mot löntagarfonder 4 oktober 1983. En av arrangörerna var PR-konsulten och Kunskapsskolans storägare Peje Emilsson. Han menar att mobiliseringen då var viktig del i att högern bröt den socialdemokratiska dominansen i svensk politik. - Det var en stor vändpunkt i Sverige. Det var många som kände att LO och socialdemokraterna hade gått för långt. Nu sökte man inte samförstånd utan nu skulle man ta över makten, säger Peje Emilsson. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

Månaderna efter 11 september fattades besluten som ledde till vår svenska terroristbrottslag från 2003. Då kritiserades den för att hota grundläggande rättigheter, nu för att vara ineffektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dåvarande justitieminister Thomas Bodström tycker att debatten om rättigheter saknas idag när terroristbrottslagen ses över. Vi har träffat Ali, den första som dömdes när lagen var ny. I Besluten intervjuas också åklagare Agnetha Hilding Qvarnström som använder terroristbrottslagen i sitt dagliga arbete och försvarsadvokat Thomas Olsson som kallar lagen ett hafsverk.

Den bortre parentesen i sjukförsäkringen var en politisk bomb som briserade valåret 2010 och sägs ha kostat Alliansen den egna majoriteten. Hör om striden i regeringskansliet när reformen infördes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var finansdepartementet som drev igenom slutdatumet i sjukförsäkringen och flera av tjänstemännen i regeringskansliet var oroliga att förändringarna skulle bli för hårda. Lagom till valet 2010 kom berättelser från svårt sjuka människor som tvingades söka jobb eftersom de inte längre fick vara kvar i sjukförsäkringen. Hör bloggaren Emelie Holmquist, vars inlägg om sin sjuka mamma sägs ha påverkat valet. Vi hör också tidigare statssekreteraren Bettina Kashefi, folkpartistiska tjänstemannen Andreas Bergström och Mattias Lundbäck, politisk sakkunnig till socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.

Trots ekonomisk kris och reformstopp infördes 1994 statlig personlig assistans i Sverige. Sedan dess har flera regeringar försökt få ner kostnaderna för reformen. Men går det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare folkpartiledaren Bengt Westerberg, som var socialminister, ser assistansreformen som en av sina absolut viktigaste politiska gärningar. I Besluten berättar också Peter Egardt, då moderat statssekreterare, att oron för kostnaderna inom Bildt-regeringen höll på att stjälpa hela reformen redan innan den blev av. Adolf Ratzka, som själv har personlig assistans, är rädd att politikerna idag försöker strypa reformen i smyg. Han var en av de som drev frågan när de flesta nog såg personlig assistans som en utopi. Han vänder sig mot att personer med funktionshinder ses som kostnader, och tycker att man istället borde tala om investeringar.

Från inrökta barer och kaféer till att ingen skulle komma på tanken på att tända en cigarett inomhus. Rökförbudet på krogen förändrade hela vår utelivskultur och det gick snabbt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dåvarande folkhälsominister Morgan Johansson berättar om hur han gick till regeringssammanträdet ovetandes om beslutet skulle gå igenom. Och annars skulle han bli tvungen att avsäga sig sin post. I programmet hörs också lobbyisterna, både krogbranschens Mats Hulth och anti-rök-organisationens Ann-Therese Enarsson och den liberala debattören Mattias Svensson, som tycker ett rikt och pluralistiskt land ska kunna ha cigarrbarer och libanesiska restauranger med vattenpipor.

Den första av 70-talets stora jämställdhetsreformer var särbeskattningen. Målet var att kvinnor skulle delta i arbetslivet istället för att vara hemmafruar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Besluten berättar vi om villan i Bromma och hotellrummet i Solna där den politik som skulle forma Sverige blev till. Besluten med Anna-Greta Leijon (S), Gabriel Romanus (Fp) och nationalekonomen och genusprofessorn Anita Nyberg.

Som första land i världen gjorde Sverige det 1999 olagligt att köpa sex, men inte att sälja. En lag som sedan gick på export runt om i världen, men som fortsätter att debatteras av dem som inte gillar den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare kvinnoförbundsordföranden och ministern Margareta Winberg berättar om hur de fick männen i det socialdemokratiska partiet att engagera sig i frågan och vann över partistyrelsen som absolut inte ville kriminalisera sexköp. Vi hör också justitiekansler Anna Skarhed som utrett sexköpslagen på regeringens uppdrag och kvinnan bakom twitterkontot En eskorts dagbok som sålt sex vid sidan av sitt vanliga jobb i flera år. De har helt olika syn på sexköpslagens effekter.