Bräckt vatten av Annika Nieminen Bromberg. NINA går hem till sin nyinflyttade mamma, men lägenheten står tom, bara spår efter nyårsfesten överallt. I väntan på att hennes mamma ska dyka upp minns Nina sin familjehistoria. Flytten från Finland, kampen att passa in i Sverige. Äventyrliga dagar på mammas arbete, det stora mentalsjukhuset med alla patienter att vårda. Men varför kommer äiti, mamma Anneli inte hem? Hon har väl inte kastat loss för en finlandskryssning igen? Ingenting stämmer. I berättelsen Bräckt vatten, får vi följa en kvinnas tankar om det svenskfinska arvet och vad som finns kvar när alla gått hem. I rollen som Nina: Tiffany Kronlöf Konstnärlig ledning: Rebecca Örtman Ljud: Peter Hägerås Kamera: Daniel Wigstrand och Peter Sydén. Musik: Daniel Wigstrand. Producent: Peter Sydén Monologen Bräckt vatten berör frågor om klass, språk och identitet. Den rör sig i gränslandet för de ordlösa minnet kring uppbrott. Sverigefinnarna är den till antalet största av de nationella minoriteterna. Cirka 700 000 personer i Sverige beräknas ha anknytning till det finska språket och kulturen.

Den dag som idag är av Rebecca Örtman SONJA (17) hjälper till i sin pappas secondhandbutik. En pojke HANNES (15) blir kvar i omklädningsrummet vid stängning. Sonja ska ta studenten i morgon och vill bli klar med att packa upp varor. Hannes erbjuder sig att hjälpa henne mot att han får sova i butiken en natt. Under kvällen uppdagas att Hannes kommer från en annan tid och ett annat land. Kläderna berättar historier som de båda dras in i. I en av fickorna hittar de ett kärleksbrev som rest genom tidsvallen och som behöver både Hannes och Sonjas hjälp för att nå fram till rätt person. Skådespelare: Nancy Ofori & Egon Ebbersten Regi: Rebecca Örtman Producerat av Dramaqueen och Klevgränd Produktion i samarbete med Stockholms universitet i stöd av Vetenskapsrådet.

Forskarna Anna Lund, Ylva Lorentzon och Rebecca Brinch berättar om sitt pågående forsknings projekt “Att gestalta migration.” Och hur det är kopplat till dramat “Den dag som i dag är.” Samtalet leds av teaterprofessor och teaterkritiker (SVD) Karin Helander och regissör och dramatiker Rebecca Örtman. Producerat av Dramaqueen och Klevgränd Produktion i samarbete med Stockholms universitet i stöd av Vetenskapsrådet.

Dagmar av Rebecca Örtman Dagmar konfronterar Arvid när han chattat med Lydia Stille. Arvid erkänner att han och Lydia har en relation. Dagmar ställer ett ultimatum att Arvid måste lämna Lydia om Dagmar ska kunna förlåta. När dramat startar har Arvid rest iväg över helgen för att fundera över sina känslor inför Lydia och Dagmar, vem ska han välja? Dagmar är ställd i ett pausläge, i pausens smärtpunkt lever hon i hopp och förtvivlan. När gryningen kommer, och Dagmar hör hur Arvid sätter nyckeln i tamburdörren, har hon själv fattat ett avgörande beslut. Skådespelare: Amanda Ooms, Malin Mases Arvidsson, Sofia Bach, Kajsa Ernst, Rakel Benér Gajdusek, Felicia Löwerdahl och Elina Norén Sandberg. Arvids röst: Daniel Goldmann Nyhetsuppläsare: August Bergkvist Regi: Rebecca Örtman Producerat av Dramaqueen i samarbete med Klevgränd Produktion.

Ett samtal med Annika Rabo, professor em. i socialantropologi, Stockholms universitet om exil, kropp, språk, tid och minne med utgångspunkt i läsningen av Jila Mossaeds pjäs "Jag minns ett liv som inte var mitt". Samtalen leds av: Rebecca Örtman, regissör och dramatiker, konstnärlig ledare på Dramaqueen. Karin Helander, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet och teaterkritiker vid Svenska Dagbladet. Producerat av Klevgränd Produktion/Dramaqueen

Jag minns ett liv som inte var mitt av Jila Mossaed. Hon är nyinflyttad i staden, på en vernissage möter hon mannen som öppnar upp sin ateljé för henne. Deras samtal rör sig kring det förflutna, kring konsten och livet. Mjukheten i hans händer får henne att tänka att hon kanske skulle våga släppa in honom i sitt liv? Men kan han på djupet förstå hur det är att längta efter något som hon förlorat en gång. Det förflutna kommer i fatt henne och hon möter den mörka skugga som förföljt henne. “Jag minns ett liv som inte är mitt längre” är ett drama om att möta sig själv i en ny värld och att älska under samma himmel. Skådespelare Ann-Sofie Rase, Sven Ahlström, Fredrik Lycke, Chatarina Larsson och som poet Jila Mossaed. Konstnärlig ledning Rebecca Örtman Produktionen ges ut av Dramaqueen i samarbete med Kulturhuset Stadsteatern och Klevgränd Produktion. Tack till Svenska Akademien.

Barn och media Barn har, enligt artikel 17 i barnkonventionen, rätt att få information via medier och staten ska också uppmuntra material som är av värde för barn. Men hur avgörs vad som är "av värde" och hur ska barnen hitta fram till det i det enorma informationsflödet idag? Barn har också, enligt artikel 13 i barnkonventionen, rätt att själva uttrycka sina åsikter genom valfritt kommunikationsmedel. Men vilka barn tillvaratar den rätten – och vilka lyssnar på deras åsikter? Medverkande: Malena Janson, fil dr, föreståndare för Centrum för barnkulturforskning och forskare med inriktning mot film för barn och Suzanne Osten, regissör, dramatiker, professor i regi. Samtalen leds av: Rebecca Örtman, regissör och dramatiker, konstnärlig ledare på Dramaqueen. Karin Helander, professor i teatervetenskap vid Stockholms universitet och teaterkritiker vid Svenska Dagbladet. Producerat av Klevgränd Produktion Samtalsserien ALDRIG VÅLD produceras av Dramaqueen, i samarbete med Unga Klara, World Childhood Foundation och Barnrättscentrum och Centrum för barnkultur vid Stockholms universitet. Samtalen spelas in för Dramaqueen och kommer att spridas på flera plattformar.

Astrid Lindgren lyfte i sitt tal ”Aldrig våld” år 1979 fram att det våld och tyranni som världen visar börjar i hemmen där barnen drabbas allra mest. Barn har, enligt artikel 19 i barnkonventionen, rätt att skyddas från alla former av våld, utsatthet och omsorgsbrister i sina hemmiljöer. Hur ser skyddet ut i praktiken? Medverkande: Pernilla Leviner, professor i juridik, föreståndare Barnrättscentrum, Ylva Mårten, radioproducent och författare, och Britta Holmberg, programchef och biträdande generalsekreterare World Childhood Foundation. Samtalets leds av : Rebecca Örtman och Karin Helander Producerat av Klevgränd Produktion

Barn har i barnkonventionen, rätt till kultur och konst samt, rätt till åsiktsfrihet och rätten att bli hörda i alla frågor som berör dem. Hur tillvaratas rättigheterna inom barnkulturen och scenkonsten? Medverkande: Margareta Aspán, fil.dr. i pedagogik, som arbetat med barns delaktighet i scenkonstprojekt och Rebecca Brinch, fil.dr. i teatervetenskap samt Julian Vigil, pedagog Unga Klara. Samtalet leds av Rebecca Örtman och Karin Helander

"En sten i magen" av Rebecca Örtman. ”Jag vill lyfta fram barnkulturens fantastiska möjlighet att inge hopp. Många barn känner oro för döden och har en extra stark saknad efter sina mor- och farföräldrar. Våld och fattigdom drabbar många barn i corona-tider. Oro som kan kännas lika tung som en sten i magen.” säger Rebecca Örtman. Tre barn möts i en skog. I skogen leker och prövar de olika roller som de erfarit från en brutal vuxenvärld. Oron att inte ha råd med hyran, ilskan över världens orättvisor och rädslan att bli slagen, tynger deras kroppar. De bestämmer sig för att dela sina berättelser med fru Svartsjö och slungar sina stenar ut i hennes mörkaste djup. Deras berättelser bildar ett eko av barnröster som flyter upp till ytan. Allt känns mindre hotfullt när månen plötsligt lyser upp stigen där dom går. Nattens stjärnor vakar över deras trötta kroppar. I rollerna: Leif Andrée, Pia Johansson och Özz Nûjen Manus och konstnärlig ledning: Rebecca Örtman

Ett samtal med Lars Ring, teaterkritiker i Svenska Dagbladet, om De sista rummen och Lars Noréns dramatik.