Användningen av AI kräver enorma resurser i termer av energi och vatten. År 2030 beräknar forskare och techbolag att artificiell intelligens kan stå för 20 procent av den globala energiförbrukningen. Hur kommer det påverka klimatet? Fokus är på möjligheterna och riskerna som kommer med utvecklingen av AI. Gäster är Victor Galaz, docent i statsvetenskap på Stockholm Resilience Center och Olof Mogren som är forskningsledare på Centrum för tillämpad AI på forskningsinstitutet Rise. Sidekick: Ayan Jamal.

Kändisjournalistik har länge varit en inkomstbringande genre i tidningsbranschen. Men i takt med att sociala medier växt och kändisar kan nå ut via egna konton har mediernas roll blivit desto grumligare. Vad har skvallerjournalistiken för syfte i dagens digitala klimat och hur kommer det sig att så många gillar att grotta ner sig i kända personers privatliv? Gäster är medieforskaren och doktorn Michael Rübsamen från Lunds Universitet och Camilla Gervide som driver sajten Bloggbevakning. Sidekick: Johan T Karlsson.

Att Elon Musk har blivit tilldelad en officiell roll i Trump-administrationen tillhör den senaste tidens stora snackisar. Parallellt med detta pågår också en diskussion om vilken makt teknikföretagen har i dagens samhälle och deras inflytande i politiken. Tillsammans med statsvetaren Markus Furendal och ekonomihistorikern Rasmus Fleischer fördjupar sig Soraya Hashim och musikern Johan T Karlsson i vilka som håller i taktpinnen; är det politikerna eller innovatörerna?

40 procent av svenskarna tar regelbundet del av pushnotiser från nyhetsmedier. Studier från Göteborgs universitet visar också att knapphändig information om en nyhetshändelse kan skapa ökad oro hos läsaren. Hur påverkar notiserna vårt mående – och journalistiken? Gäster är psykolog Björn Hedensjö och Elin Wieslander som arbetar på Aftonbladets onlinedesk. Sidekick: Ayan Jamal

Hellre lurad än ensam. Så kan man sammanfatta de evolutionära orsakerna till att grupptillhörighet är viktigare än sanningen. Men är det hela förklaringen? Med ett USA-val kantat av falska nyheter och fejkade bilder är det enkelt att dra slutsatsen vi människor blivit mer lättlurade. Anledningarna är dock mer komplexa än så. Gäst är Mikael Klintman, professor i sociologi vid Lunds Universitet, som pratar om hur grupptillhörighet kan påverka vår syn på sanningen.

Sorge-teknik, så kallad "grief tech", är en marknad på uppgång. Tekniken erbjuder sörjande ett sätt att fortsätta ha kontakt med sina nära och kära efter att de har dött. Genom att mata en bot med sms-konversationer, videos och bilder om den bortgångne skapas en replika av personen som går att prata eller chatta med. Hur påverkar det vårt sätt att sörja? Gäster är filosofen Hans Ruin och statsvetaren Carl Öhman som båda skrivit böcker kopplade till död och sorg. Sidekick: Johannes Selåker.

AI har ett sätt att ta sig in överallt – och konsten är inte skonad. Dagens system kan skapa musik, måla tavlor och skriva såväl romaner som prosa vars kvalité ökar i rasande takt. Men om ingen människa står bakom verket; kan det ändå betraktas som konst? Gäster är konstkritikern Ulrika Stahre och Palle Dahlstedt som är professor i konst och teknologi. Sidekick: Johan T Karlsson.

Svenska ungdomars primära nyhetskälla är Tiktok, enligt senaste rapporten från Maktbarometern. Att få unga att ta del av nyheter är en utmaning som alla mediehus står inför sedan sociala medier kom in i bilden. Så hur skapar man nyheter som lockar den mest svårflörtade målgruppen utan att tråka ut dem? Gäster är Martin Schori som är biträdande redaktionschef på Aftonbladet och Erica Lascelles som utvecklar SVT:s och UR:s nyhetssatsning för tonåringar.

Synen på kärlek och hur den tar sig uttryck är i ständig förändring. Sedan tekniken tog över dejtingmarknaden kämpar många med att få fart på romantiken den digitala vägen. Samtidigt svämmar tv-utbudet över av kärleksreality där deltagarna vill göra precis tvärtom och dejta analogt. Vad säger det om tiden vi lever i? Gäst är Carin Franzén som är professor i kultur och litteratur.

63 procent av svenskarna tror att deras mobil lyssnar på dem - men trots det fortsätter vi att dela med oss av känslig information utan att veta var den tar vägen. I veckans program diskuteras integritet i förhållande till våra liv på nätet och hur synen på det förändrats över tid. Gäster är Internetstiftelsens Måns Jonasson och Sara Belfrage som har forskat på frågor kring personlig integritet.

Misstron mot medier ökar både i Sverige och resten av världen. Röster från såväl höger som vänster anklagar mediehus för att vara partiska i sin nyhetsrapportering. Men stämmer det påståendet? Journalisten Janne Josefsson och Jesper Strömbäck som är professor i journalistik gästar för att diskutera ”fientliga medier”-fenomenet. Avsnittet är en liveinspelning från Bokmässan i Göteborg den 27 september 2024.

Att använda sig av AI-verktyg inom offentlig sektor blir allt vanligare. Med hjälp av algoritmer kan myndigheterna effektivisera sitt beslutsfattande, men är verktyget helt riskfritt? Gäster är Simon Vinge som är chefsekonom på Akademikerförbundet SSR och Charlotta Kronblad som är jurist och doktor i digital transformation.

Rapporter larmar om att barn som går i skolan inte får med sig grundläggande kunskaper i att läsa och skriva. Somliga menar att digitaliseringen bär skulden för detta medan andra tror att det kan vara räddningen. Hur har undervisningen påverkats av digitaliseringen? Med oss för att prata om utbildningsteknologi och teknikens intåg är läraren och författaren Elias Granath och Catarina Player Koro, professor i pedagogik.

Genren true crime toppar poddlistorna år efter år och har gjort mord, offer och blodiga detaljer till vardagsmat för den vane krimpodd-konsumten. Men poddar inom genren har också kritiserats för sin frispråkighet och för publicering av namn på målsägande och tilltalade. Det har fått flera aktörer inom branschen att efterfråga ett medieetiskt system som reglerar innehållet. Oisín Cantwell och Lars Truedson gästar Fabriken och föreslår hur en sådan förändring kan se ut.

Inom 50 år kommer det finnas fler döda än levande profiler på Facebook. Men vad kommer egentligen att hända med alla våra konton på nätet när vi dör? Ansvaret över vår data ligger i några få techbolags händer som har ensamrätt att nyttja uppgifterna hur de vill – till och med tjäna pengar på dem. Gäst är Carl Öhman, forskare vid Uppsala universitet som har disputerat vid Oxford University om digitala kvarlevor.

Vi tar avstamp i Elon Musks intervju med Donald Trump och undersöker vad konsekvenserna kan bli när makthavare endast pratar med vänligt inställda medier framför de traditionella. Gäst är mediestrategen Brit Stakston.

Journalistiken står inför nya utmaningar. Utöver försämrad pressfrihet är krig och resursbrist några av faktorerna som försvårar vardagen för reportrar runt om i världen. Martin Schibbye från Blankspot och Andreas Widholm som är docent i journalistik gästar Fabrikens säsongsavslutning och tar tempen på medieklimatet.

Mammainfluering har kommit att bli en av de mest inkomstbringande formerna av influerarskap. Men vad gäller rent juridiskt när det kommer till att använda barn i innehålls- och reklamsyfte? Hur påverkas barnen av att bli exponerade? Gäster är juristen Adina Schildt Gillion och psykologen Liv Svirsky.

Meta adderade nyss ett filter som sållar bort politik och ”sociala frågor” ur Instagramflödet. Sociala medier har under de senaste decennierna beskrivits som ett demokrativerktyg som möjliggjort digital mobilisering och politiska rörelser. Men kan dessa plattformar fortfarande räknas som helt demokratiska om all makt och styrning ligger på några få amerikanska storbolag? Gäster är filosof Erik Angner som skrivit boken "En bättre värld är möjlig", och Åsa Larsson från Källkritikbyrån.

”Skämt och satir”. Så beskriver SD:s Jimmie Åkesson de anonyma konton som TV4:s Kalla fakta avslöjat drivs av partiets kommunikationsavdelning. Efter den senaste tidens diskussioner djupdyker vi i humorn som kommunikationsmedel. Hur effektfull är den och kan den påverka opinionen? Gäst är Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap med fokus på satir och politisk kommunikation.