Vi lever i en orolig värld med krig i Europa, klimatkris och höga priser på det mesta. Hur kommunicerar man i svåra tider och situationer? Vi ställde frågan till Jennie Zetterström, expert på kris- och mediehantering. Med andra ord: hon kan det här med kommunikation i knepiga lägen. Jennie har varit pressekreterare åt flera ministrar och presschef på fackförbundet Unionen. Jennies generella råd för kommunikation i svåra lägen: * Ge människor den information de behöver för att kunna sköta sitt jobb * Se till att alla internt kan ge svar på frågor som kommer från till exempel kunder och partners * Berätta att situationen/problemen hanteras av chefer, ledningsgrupp eller relevant avdelning så att medarbetare kan känna sig trygga * Har något blivit fel, be om ursäkt Att man ska berätta tillräckligt för att människor ska kunna göra sitt jobb är inte att alltid berätta allt, fortsätter Jenny. Transparens i all ära, men det kan finnas juridiska, affärsmässiga och etiska skäl att inte berätta precis alls. Kommunicera regelbundet I en pågående kris är det viktigt att kommunicera regelbundet, även om man inte har något nytt att säga. Jenny jämför det med ett tåg som blir stående på spåret. Resenärerna vill höra då och då att "vi jobbar på problemet och vi återkommer så snart vi vet mer" även om det inte finns något nytt att meddela. Det handlar om att man vill känna sig informerad och inte bortglömd. Tystnad och avsaknad av information skapar ett tomrum som lätt fylls med skvaller och spekulationer. Lyssna och brygga över till ditt budskap En god förmåga att ha i kriser är naturligtvis att kunna lyssna på och bemöta kritik men också att kunna brygga över från eventuella frågor man inte kan besvara till ett eget budskap. Man kan också tänka på det egna budskapet som ett "hem" och hur viktigt det är att man i utsatta situationer har det där hemmet att falla tillbaka på, hur diskussioner och samtal än går. Problem-lösning-vinst En annan minnesregel för att komma ihåg hur man kan kommunicera i svåra lägen är: problem-lösning-vinst. * Prata om problemet för att sätta saker och ting i sitt sammanhang. Be om ursäkt om det är på sin plats. * Berätta hur ni planerar att lösa problemet. * Beskriv vad vinsten blir med lösningen. Att lära sig kommunicera tydligt och genomtänkt i tuffa situationer är något alla chefer behöver, säger Jenny. Man kan kalla det för medieträning eller något annat, men det handlar om att förbereda sig och träna för tydlig kommunikation när det blåser. --- Några kloka ord från vår partner Twitch Health: Oftast vet vi vad som får oss att må bra. Bra mat, lite rörelse i vardagen och mental balans. Det är bara det att det inte blir av. Därför jobbar Twitch Health med att aktivera människor och företag för att skapa energi och välbefinnande. Hälsa som blir av. Läs mer på twitchhealth.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ungefär 3 av 100 vuxna svenskar har ADHD. Hur ser vi till att dessa tre av hundra kommer till sin rätt på jobbet? Förkortningen ADHD står för ”attention deficit hyperactivity disorder” och tar sig i väldigt olika uttryck. Men generellt handlar diagnosen om att ha svårigheter att koncentrera sig och att behöva kämpa för att motstå impulser. Att lyssna är tufft men också att låta bli att avbryta. Det är knepigt att läsa instruktioner. Det kan vara lätt att dra igång en massa saker men svårare att slutföra dem. Samtidigt är personer med ADHD-diagnos ofta orädda, drivna och kreativa. Egenskaper som är högt efterfrågade på dagens arbetsmarknad. Så hur ser vi till att människor med ADHD där vi jobbar kommer till sin rätt? ADHD på jobbet
 Vi bjöd in Lotta Borg Skoglund för att prata om ADHD på jobbet. Just det är nämligen titeln på hennes kommande bok. Lotta är överläkare och forskare i psykiatri som forskar om psykisk ohälsa och missbruk bland unga. Hon har tidigare skrivit böckerna ADHD – Från duktig flicka till utbränd kvinna och Svart bälte i föräldraskap – att lösa vardagen i NPF-familjer. ADHD – en allvarlig diagnos med god prognos 
Varje person har sitt ADHD-uttryck men ofta handlar det om svårigheter att reglera känslor, sömn och aptit och det kan för många vara de största utmaningarna. Det är en allvarlig diagnos, säger Lotta, men med en god prognos. Den som inte får hjälp riskerar att att leva 8-13 år kortare än genomsnittssvensken och har en ökad risk för att hamna i beroende och kriminalitet. Men med rätt förklaringsmodell för individen, med stöd och insatser för att få till basala rutiner för ett hälsosamt liv kan man bli framgångsrik, må bra och få ett långt liv. Miljön spelar stor roll
 För även om ADHD är en funktionsnedsättning vi föds med så påverkas den av miljön vi lever i och existerar inte i ett vacuum. Därför kan det se olika ut under livets gång. Kanske funkar det bra i skolan men sämre i arbetslivet, eller tvärtom. Vad är det då för problem som kan uppstå på arbetsplatsen när man har ADHD? Det handlar ofta om svårigheter att: * överblicka – hur allt hänger ihop och hur delarna påverkar varandra * reglera – energi, motivation och känslor * filtrera – vad som är viktigt och vad som är mindre viktigt * ställa om – att avbryta och skifta fokus eller byta strategi Vi är nog många som kan känna igen oss i det här. För när vi sover dåligt, har det stressigt eller upplever konflikter kan alla uppleva exakt de här svårigheterna. Med andra ord är den hjälp som en person med ADHD kan behöva sånt som de flesta i vårt samhälle och vår tid mår bra av. Lottas medskick till arbetsplatsen är att ADHD inte är en one size fits all. Vi behöver möta individen och just den personens unika behov. Någon kanske behöver mer struktur, någon mer frihet och behoven kan förändras över tid. Man kan inte förstå ADHD genom att generalisera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi göra fel på rätt sätt och lära av felen vi begår? Vi gör alla misstag och det har länge pratats om att vi ska dela med oss av dem och lära från dem. Alla nya uppfinningar präglas av försök som inte lyckas, alltså det vi kallar misslyckanden, tills man en dag lyckas. Samtidigt vill vi förstås inte sträva efter att göra fel och misstag. Att misslyckas är sällan speciellt roligt. Plus att vissa misstag i vissa branscher kan vara direkt farliga. Amy Edmonsons bok Right kind of wrong hjälper oss till att börja med att sortera begreppen. Misstag är enklare fel där vi avviker från en rutin eller på annat sätt felar fast vi vet hur vet hur vi borde ha gjort. Olyckor är mer komplexa fel där ett antal faktorer sammanfaller på ett nytt sätt. Upptäckter börjar ofta med intelligenta fel. Vi får helt enkelt oväntade resultat av att vi medvetet testar nya saker. Fel är inte alltid rätt Om det finns ett rätt sätt att göra något och jag medvetet frångår det, eller inte följer instruktioner så är det klandervärt. Att göra samma misstag om och om igen, då är det inte misstag längre. Om jag däremot gör ett misstag eller fel och lär av det, är det snarare beundransvärt. I verksamheter som har stora säkerhetsrisker bör det finnas rutiner som förebygger misstag, och om de ändå sker behöver man göra en översyn av rutinerna. Ett sätt att undvika att misstag blir misslyckanden är att bygga in avstämningspunkter längs vägen i en händelsekedja. Intelligenta fel och risker Intelligenta fel är när vi försöker uppnå ett gott syfte i en komplex och oförutsägbar situation. Resultatet blev inte det vi önskade - men vi lärde oss något på vägen. För att utveckla nya saker behöver vi ta intelligenta risker. Men eftersom människor i grund och botten inte vill göra fel och misstag behöver vi hitta rätt förhållningssätt till risken. Vi kanske kallar det hela för en pilot? Vi behöver förstå och acceptera att vi människor gör misstag och fel. När vi väl har gjort det kan vi se till att vi undviker farliga fel och blir öppna med att dela med oss både av misstagen och lärdomarna så att fler vågar fela intelligent. --- Den bästa hälsan är den som blir av. Det vet vår samarbetspartner Twitch Health. De har allt det där du tänker dig: träningspass, program för mental hälsa, individuella hälsoplaner. Till och med företagsgym om du vill. Och så jobbar de med aktivering, så att hälsan just blir av. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Allt och alla ska optimeras hela tiden. Men vad är det vi försöker uppnå med all stress och press? Vi läste en intressant artikel i SvD som ställde frågan om det har blivit fult att vara en medelmåtta. Det här ville vi prata om. Livet utgörs till största del av vardagar och mycket pekar på att det är här den genuina lyckan bor. Varför är vi då aldrig nöjda? Ligger det kanske i människans natur? Och varför är det så trendigt med att sätta mål och förbättra och optimera allt hela tiden? Gränslösa möjligheter – gränslös stress Vår ökade möjlighet till individuell utveckling ger oss frihet, vi formar våra egna liv. Men hur vet vi när det är bra nog? Om vi alltid får höra att vi kan sikta mot stjärnorna, hur lätt är det då att sätta gränser? Vi har mer pengar till annat än mat och kläder än någonsin, men pengar gör oss inte lyckligare när vi väl har våra basbehov på plats. Alla valmöjligheter vi har är något att sätta värde på: att alla har lika, eller åtminstone något sånär lika förutsättningar i livet. Men vi vet också att allt för många val gör oss olyckliga. Att sortera i det här kan vara svårt, inte minst som ung människa i början av livet. Det kan te sig överväldigande att välja när varje val blir laddat. Tänk om vi väljer fel? Lycka är en upplevelse Att känna lycka över tid är kopplat till att känna meningsfullhet och sammanhang. Lyckan finns oftare i upplevelser än i sånt vi kan mäta. När vi hamnar i situationer som inte gör oss lyckliga, när vi är på fel jobb, i fel relation eller vantrivs i största allmänhet, då är det självklart viktigt att få kraft till förändring. Men vi behöver inte förändra för förändringens skull. Och visst är det kul att prestera, men inte överallt, hela tiden. Vi behöver sätta gränser för hur mycket tid och energi saker får ta. Kanske är den som klarar av att vara tacksam och nöjd lyckligare än den som hela tiden pressar sig? Här är ett roligt inlägg vi hittade på Instagram som passar det här temat. Håll till godo! — Världen är full av gymkort som mest ligger och skräpar utan att användas. Av friskvårdsbidrag som aldrig utnyttjas. Av stegtävlingar på företag där folk mäter sina steg i några veckor och sen går allt tillbaka till hur det alltid har varit. Vår samarbetspartner Twitch Health slår huvudet på spiken när de säger att vi behöver mer hälsa som blir av. Hela tiden, i vardagen. Just det hjälper Twitch Health till med. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad gör det med oss när vi mäts hela tiden? Vi hör ett cykelbud berätta. Data är toppen. Data hjälper oss att få syn på helheter och detaljer och att hålla koll. Men ibland går kärleken till data överstyr. Det blir mätning för mätningens skull., eller ännu värre, att vi skapar ett modernt slavsystem. Livet som cykelbud Vi bjöd in Anders Teglund, pianist, förläggare och författare, för att prata om hur det är att vara gig-arbetare och ständigt mätas in i minsta detalj. 2022 släpptes hans debutbok Cykelbudet som kom till när han under pandemin tog jobb som cykelbud. Anders upptäckte snabbt att mätningar och siffror var väldigt viktiga. Det mättes prestation och det rankades. Buden visste inte alltid vad som spelade roll av allt som mättes men det kändes oftast som att det mesta spelade roll. Beröm fick man sällan. Framförallt uppmärksammades det om saker och ting tog tid. Och i slutet av dagen kunde man se resultatet: hur många mil man cyklat och hur många leveranser man gjort. Beroendeframkallande mätningar Anders blev förvånad över hur fort han vande sig vid mätandet och nästan blev beroende av det. När företaget tog bort siffrorna på snitthastighet per dag blev många kollegor besvikna och ville ha tillbaka dem. Man kan säga att de bad om att bli kontrollerade lite extra. Utgångsläget för att bli mätt var däremot olika. Den som inte hade råd med en bra cykel hade förstås svårare att prestera. Att ständigt vara i leveransläge Som gig-arbetare är man ständigt i leveransläge. En kontorsarbetare behöver också leverera resultat men har sällan deadlines hela tiden utan har också ett visst utrymme för att planera och reflektera. Gig-arbetaren, däremot, är aldrig bättre än sin senaste leverans. Perspektivet är alltid kortsiktigt. Siffrorna ger tydliga svar - men på vad? Varför vill vi mäta så mycket, undrar vi? Självmant? När ger mätandet oss själva koll och när betyder det snarare att vi låter oss kontrolleras av andra? Anders funderar på om det inte har att göra med vårt mänskliga behov av att höra till och få veta att vi duger. Vi behöver tydliga svar, och det får vi i apparna som berättar för oss om vi har tagit tillräckligt många steg idag, om vi sovit gott och om vi gjort det vi ska. Här finns ett klassperspektiv också. Sättet på vilket cykelbuden mäts in i minsta detalj liknar det tidiga nittonhundratalets taylorism, där arbetsledare klockade arbetarnas varje moment för att uppnå effektivitet. Ett koncept som i sin tur har rötter i hur man jobbade på amerikanska slavplantager århundradet innan. Så medan vi kontorsarbetare kan prata om saker som delaktighet och gott ledarskap på jobbet, kör gigarbetaren bara på, leverans för leverans. Den här diskussionen fick oss att tänka på vårt allra första avsnitt. Vår gäst där, Jon Persson, förvånade många med att säga att de inte mäter medarbetarnas prestation med siffror. Anledningen? "Den som pressas av att hela tiden följas upp på siffror blir bara jagad och stressad." --- Den bästa hälsan är den som blir av. Det vet vår samarbetspartner Twitch Health. Det är så lätt att fastna framför datorn istället för att ta en promenad. Att tänka “jag ska bara” och så försvann den där stunden för att hämta andan. Twitch Health hjälper företag med träningspass, program för mental hälsa, individuella hälsoplaner. Till och med företagsgym om du vill. Men framför allt jobbar de med aktivering så att hälsan blir av. Läs mer på twitchhealth.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I de flesta organisationer gömmer sig dold potential för utveckling. Så här gör du för att hitta den. Den dolda potentialen kommer i många skepnader. I en tech-organisation kan det handla om patent och teknologisk kunskap. I en tjänsteorganisation kan den finnas i kundinsikter man ännu inte riktigt förstått. Potentialen kan också finnas mellan organisationer, i olika möjliga samarbeten. Mattias Axelson är doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, House of Innovation. Han arbetar för att utveckla organisationers innovationsförmåga genom forskning, utbildning och rådgivning och har skrivit boken ”Dold potential. Så skapas innovation utanför kärnaffären”. Snubblade över ett case För Mattias började det här intresset för ungefär tio år sen när han snubblade över ett case på försvarsföretaget SAAB. En algoritm som utvecklats för militärt bruk fick en civil tillämpning och såldes vidare för 240 miljoner USD. Mattias tänkte att det borde finnas potential för liknande case i stora delar av näringslivet. Många uttryckte frustration för att innovation var något man ofta tänkte på men som sällan blev av. Klassiska misstag Vad är det man missar när man inte innoverar? Mattias nämner ett klassiskt exempel från telekomföretaget Ericsson. Där hade man tidigt teknologi och ritningar för något som liknade en surfplatta. Men det fanns ingen insikt om konsumentvärdet i en sån produkt och andra kom före ut på marknaden. Matthias fortsätter: – Man behöver få in externa perspektiv, vara nyfiken och öppen så att vi har förmågan att omtolka våra egna resurser i ljuset av behov vi än så länge kanske bara anar därute. Tid, resurser, attityder och mandat Innovation kräver tid och resurser, det är självklart. Och att vi jobbar med attityder så att vi inte fastnar i mentala hinder som klassikern ”så här har vi alltid gjort här och det ska vi alltid göra”. För att öppna upp för innovation behöver ledningen också ge människor mandat att testa saker och våga ta risker. Innovation handlar om att gå in i något nytt och se möjliga nyttor. Det kan vara ett arbetssätt, en ny tjänst, ett nytt material. Det kan vara en metod och behöver inte alltid vara en produkt. Det kan handla om att hitta ett värde i restprodukter och avfall vi brukar slänga. Rusta verksamheten för innovation Mattias råd är att organisera och rusta verksamheten för innovation både på kort och lång sikt. Man behöver ha en struktur och nyckeltal men också en konkret plan för vad vad man ska göra den kommande månaden och veckan. Kan innovation vara en stående fråga på möten? Kan man avsätta pengar i budgeten för innovation? Hela systemet måste sitta ihop för innovation är ett extremt strukturerat arbete och nästan alltid ett maratonlopp. Samtidigt som det är avgörande att vara uthållig ska vi inte glömma snöbollseffekten. När bollen väl är i rullning kan det hända alla möjliga saker, men de blir aldrig verklighet om du inte börjar någonstans. Vår samarbetspartner Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Alla hittar sina program och mäter framsteg utifrån behov och läge, allt ifrån mindfulness och pausprogram till intensiv konditionsträning. Chatt med hälsocoach ingår. Läs mer om Twitch on Demand här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En fjärdedel av alla jobb kommer att förändras inom fem år, enligt World Economic Forum. Hur gör vi lärande till en naturlig del av arbetslivet? Att vara en lärande organisation har flera fördelar. Förutom att verksamheten går bättre när man lär sig rätt saker så är lärande utvecklande, både för individ och grupp. I det här avsnittet gästas vi av Andreas Wallo, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings Universitet. Kompetensbrist skapar behov av lärande Andreas upplever att lärandet har hamnat mer och mer i fokus. Det drivs delvis av kompetensbrist. När det är svårt att hitta rätt kompetens externt, behöver man utveckla dem man redan har och hjälpa dem att lära. Mer traditionell utbildning, som kurser, behövs fortfarande. Men det gäller att fånga upp det när kursdeltagarna kommer tillbaka efter utbildningen och omsätta nya kunskaper till handling. Bygg upp organisationens minne Ett hinder för det är ofta brist på tid. Tempot är högt i många verksamheter och det är en försvårande faktor. En annan är att det lätt uppstår barriärer mellan individer och grupper, något som stoppar spridningen av kunskap. Man behöver skapa en struktur för att bygga upp organisationens "minne" så att specifika kompetenser inte blir beroende av enstaka personer. Både en process och en vana Man kan se kompetensförsörjning både som en process och en vana. När det väl är inarbetat är det som att borsta tänderna, inget vi tänker på utan något vi bara gör. Men det tar tid och att komma dit och kräver att vi förändrar konkreta beteenden. Gruppbaserade utvecklingssamtal kan vara något. Alla behöver inte gå alla kurser utan vi kan specialisera oss och ta ägandeskap över var sitt område, för att sedan dela med oss av det vi kan vid återkommande tillfällen. Ledaren kan vara en förebild och stötta medarbetarna i processen, men behöver också konfrontera och utmana. Det är ledarens roll att göra det tydligt vad som förväntas av var och en. --- Företagsvärlden är full av lösryckta hälsoaktiviteter som inte leder nånstans. Den bästa hälsan är den som blir av, dag ut och dag in. På dina villkor. Det vet vår samarbetspartner Twitch Health. Därför jobbar de strategiskt och långsiktigt med aktivering för sina företagskunder. För hälsa som blir av. Läs mer på twitchhealth.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är chefen vår viktigaste hälsofaktor på jobbet? Ja kanske är det du som ska intervjua chefen när du söker jobb. I en undersökning som Academic Work genomfört visar det sig att unga i karriären uppger att en bra chef och ett bra ledarskap är en avgörande faktor för vilken arbetsplats man väljer. I det här avsnittet pratar vi om att dina framtida chefer är en viktig faktor när du söker nytt jobb och även att det finns anledning att reflektera över det ledarskap du har just nu – inte minst för hälsan. Eller om du är chef, det ledarskap du är med om att forma. KASAM – en bra vägledning 
Ett sätt att se på relationen chef/medarbetare är att utgå från KASAM-modellen (som vi har ett helt avsnitt om här). Hur ska min chef stötta mig i min vilja, mitt kunnande och så att jag klarar av det jag förväntas göra? Och vad av detta ska jag stå för själv? KASAM-modellen kan vara en bra vägledning att ha med sig om man vill intervjua sin chef, eller för alla som vill reflektera själva kring hur man har det på jobbet och i livet. Att intervjua chefen är inte att vara fräck eller överdrivet kravfylld. Du kan luta dig på forskningsstöd när du hävdar att din relation till chefen är avgörande både för dig själv och för organisationen du ska ingå i. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att gå hem från jobbet varje dag både fysiskt och mentalt är viktigare än du kanske tror. Minskad stress: Att både fysiskt och psykiskt distansera sig från jobbet ger möjlighet till återhämtning och minskar känslan av stress. Förbättrad prestation: Regelbunden frånkoppling kan förbättra prestationen, koncentrationen och kreativiteten när du återvänder till arbetet. Bättre sömn: Psykologisk frånkoppling, särskilt innan du går och lägger dig, kan bidra till bättre sömn. Minskad mental trötthet: Att vara konstant ansluten till arbete och digitala enheter kan leda till mental trötthet. Ge dig tid för psykologisk frånkoppling så minskar du tröttheten och främja din psykiska hälsa. Förbättrad relationshälsa: När du kopplar bort arbete och andra åtaganden får du möjlighet att fokusera på relationer. Tre bra sätt att släppa jobbet * Hjälp kroppen att släppa taget: genom att till exempel byta kläder eller förflytta dig fysiskt. * Hjälp hjärnan att släppa taget: reflektera över vad du gjort under arbetsdagen och skicka ett tack till en kollega, till exempel. * Skapa en rutin för att komma ihåg det du behöver ta tag i nästa arbetsdag. Skriv till exempel upp det på en lista så att du kan släppa det här och nu. Det gäller att inte lura sig att man ska bli 100% klar i slutet av varje arbetsdag. Man blir aldrig färdig med allt. För de flesta av oss fylls det alltid på med mer jobb och saker att göra. Men vi kan bestämma oss för att sätta punkt för en arbetsdag i taget. ”Aldrig färdig – klar för idag”. Våra värderingar om hur vi vill spendera vår tid kan hjälpa oss att få kraft att släppa taget om jobbtankarna. Vår samarbetspartner Twitch Health vet att de flesta av oss redan har koll på vad som får oss att må bra. Bra mat, rörelse i vardagen och mental balans. Men medan vi ångar på i ekorrhjulet kan det vara svårt att skapa tid och utrymme för det där viktiga. För det är inte ytterligare ett gymkort eller en app vi behöver. Däremot behöver vi hjälp att göra positiva val. Det här har Twitch Health har tagit fasta på. Därför aktiverar de människor och företag för att skapa energi och välbefinnande. Hälsa som blir av helt enkelt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ska vi vara kreativa och innovativa behöver vi ha medarbetare som vågar tänka fritt och berätta vad de tänker. I en psykologiskt trygg grupp känner människor att de kan dela sina tankar, åsikter och känslor utan att behöva vara rädda för negativa konsekvenser. Det handlar om att skapa en atmosfär där öppenhet, ärlighet och sårbarhet uppmuntras och respekteras. Vi fick ett samtal med Caroline Lornudd som har doktorerat i ledarskap på Karolinska institutet och är utbildare, föreläsare och ledarskapsforskare. Caroline var tidigare med i avsnitt 72 om styrelsens roll för hälsoarbetet. Vad präglar en psykologiskt trygg grupp? Det kan man enkelt sammanfatta så här: Öppen dialog: att gruppmedlemmarna känner sig fria att uttrycka sina åsikter och idéer utan rädsla för fördomar eller kritik. Det handlar inte om att säga allt man tänker och vara fräck utan om att vara öppen inom respektfulla ramar. Tillit: att lita på de andra gruppmedlemmarnas goda intentioner. Respekt: att acceptera olika perspektiv och erfarenheter. Sårbarhet uppmuntras: gruppmedlemmarna känner sig trygga nog att vara autentiska och när de delar med sig av något personligt bemöts det respektfullt och uppmuntrande. Vad trygga grupper gör En norsk studie visar på fyra saker som framgångsrika, trygga grupper gör: 1. Skapar samhörighet och lär känna varandra utöver det som krävs för arbetet. Det motverkar subgrupperingar och synsätt som ”vi och dem”. 2. Förtydligar samarbetet med spelregler, förväntningar och tydliga strukturer för kommunikation. 3. Stöttar varandra genom att visa intresse för hur det går för andra och hjälpa varandra. Caroline beskriver vikten av att visa sig sårbar så tidigt det går i en process för att visa på att här behöver vi våga lita på varandra. Det är extra angeläget när det är någon ny i gruppen. Och när någon ställer en undrande fråga, haka på och stötta det. Vår samarbetspartner Twitch Health tycker precis som vi att det är kul att många företag vill satsa på hälsa. Problemet är bara att hur många stegtävlingar man än startar och hur nära det än är till gymmet, så är det ofta något som saknas för att vi ska komma igång med och hålla i aktiviteter vi mår bra av. Twitch Health vet att det krävs stöd med aktivering, för hälsa som blir av. Läs mer på twitchhealth.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tänk vad skönt det är när vi känner att livet håller ihop. Meningsfullhet, tydlighet och resurser är några nyckelord. KASAM, “känsla av sammanhang”, är en modell som kommer från sociologin och ett favorittema som vi ofta återkommer till. Modellen hjälper oss att få tag i våra friskfaktorer, det som skyddar oss från att må dåligt när verklighetens alla törnar obevekligen kommer. Känslan av sammanhang på jobbet
Veckans avsnitt handlar om hur vi kan uppleva den där känslan av sammanhang på jobbet. Det handlar om att känna till exempel: * det jag gör är viktigt * vi gör det tillsammans * jag får återkoppling på mina ansträngningar För att vi ska komma dit behöver vi skapa tydlighet kring vad vi ska göra som individer, arbetsgrupper och organisationer. Vi behöver också ha en bild av vad det leder till och ha tillgång till både inre och yttre resurser för att klara av våra uppgifter. När KASAM är på plats mår vi inte bara bättre, det blir dessutom lättare att nå framgång och lönsamhet. I det här avsnittet tar vi en titt på några vanliga problem på dagens hybrida arbetsplatser och analyserar dem med hjälp av modellen. Inventera ditt KASAM 
Till dig som lyssnar har vi en uppmaning: Inventera hur det står till med ditt KASAM på jobbet just nu. Vad är meningsfullt? Vad har du koll på och vad har du inte koll på ? Vad är dina inre och yttre resurser? Vad kan du stärka och vad kan ni i teamet stärka? Vår samarbetspartner motivation.se har många intressanta artiklar. Idag har vi valt en som handlar om hur meningsfullhet och motivation kommer inifrån. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svåra samtal med chefen kan vara extra knepiga. Här är några saker att tänka på inför en sån situation. 1. Välj vad du ska ta upp – och när
 Välj ett bra tillfälle när ni har tid och lugn och ro. Tänk igenom problemet. Vad är det som är jobbigt och vad är de bakomliggande faktorerna? På vilket sätt stör det dig i jobbet? 2. Ha gärna ett förslag på lösning själv 
Du visar att du tar ansvar genom att själv ha tänkt igenom situationen, vad du tror är orsakerna till problemen och föreslå en eller ett par sätt att lösa dem. 3. Fundera på vad du förväntar dig för typ av svar
 Är du ute efter att få stöd för ett visst beslut eller val? Eller är ditt syfte att få din chefs perspektiv på en situation? Det är inte fel att, innan du presenterar problemet, säga vad dina förväntningar på hen är. 4. Reflektera och tänk efter innan du svarar
 Ge dig själv tid att smälta svaret. Tacka för återkopplingen och nya perspektiv. Säg att du ska tänka igenom det innan du svarar eller återkommer, om det behövs.
Undvik att brusa upp. Det är inget konstigt att bli både arg och ledsen men förbered dig så att inte känslorna kommer i vägen för själva samtalet. Står mycket på spel, stå på dig. Men gör det i första hand med vänlighet – man blir oftare lyssnad på då. 5. Be chefen förtydliga om saker och ting är oklara
 Ställ de följdfrågor du behöver för att förstå vad din chef menar. Förtydliga gärna med en extra fråga: Så du menar att jag ska göra så här? Lycka till med dina samtal. Här är länken till ett tidigare avsnitt om destruktivt ledarskap som vi nämner i det här avsnittet.
 Vår partner Twitch Health vet att många hälsosatsningar misslyckas trots att ansatsen är god! De slår huvudet på spiken när de säger att vi behöver mer hälsa som blir av. Hela tiden, i vardagen. Läs mer på twitchhealth.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VAD man ska göra för hälsan är sällan problemet. Det är tiden som saknas. Men det räcker faktiskt med en Power Hour! Hur ska man få till det där med motion, reflektion, planering, tacksamhet, andningsövningar och så vidare i en hektisk vardag där kalendern redan är överfull? En Power Hour innebär några enkla rutiner, som om du håller i dem kan bli goda vanor! En Power Hour enligt Annie (vår programledare Ann-Sofie Forsmark) består av: * 30 minuters motion av något slag. Rask promenad kanske. Du kan dessutom dela den på 2-3 tillfällen. Men raskt ska det vara! * 5 minuters planering och prioritering av dagen. Vad är viktigast idag? * 7 x 1 minuts pausövning varje timme på jobbet. På bara en minut hinner du med både benböj, armhävningar, kanske en planka eller bara en vända till kaffemaskinen. * 2 minuters andningsövning någon gång under dagen. Blunda, andas in genom näsan, känn magen spännas ut. Två minuter har du och det ger så mycket! * 5 minuter till att avsluta dagen ordentligt. Vad var bra idag? Vad har jag gjort? Vad ska jag skriva ner så jag blir påmind imorgon och verkligen kan lämna jobbet där det hör hemma: på jobbet! * 10 minuter ”öga mot öga”. Minst! Utan telefoner eller distraktioner. Med en vän, med partner, barn, kollega. Härvaro. * 1 minuts tacksamhet. Om det känns konstigt – tänk på vad som varit bra under dagen. Vad som är bra i ditt liv. Självklart kan alla de här bitarna bli ännu bättre med mer tid. Men bara att lägga den här tiden kommer att göra stor skillnad. Testa, tipsar vi! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fastnar lätt i våra åsiktsbubblor. Gör livet lite roligare och världen lite bättre genom att bubbelhoppa! Vi fnyser ofta åt människor som gör och tycker annorlunda än vi. Men vår oförmåga att hantera olikheter kan i förlängningen leda till allt från mobbning till krig. Kan vi se varandras olika perspektiv blir vi bättre tillsammans, även på jobbet. För att göra det behöver vi hjälp att ta oss ut ur våra egna bubblor och besöka andras: bubbelhoppa. Vad är en bubbla? En bubbla kan vara något vi skapar mentalt: att vi kategoriserar att vissa är si och vissa är så. Det kan handla om politiska åsikter, om religion, ursprung, musiksmak eller tatueringar ... det finns på gott och ont inga gränser! Vi bjöd in Emma Stenström docent på Handelshögskolan som forskar och undervisar i kulturellt företagande och ledarskap och som hjälpt tusentals att bubbelhoppa. Nyligen släppte hon boken Bubbelhoppa - En metod för att förstå andra. Syftet är att förstå, inte förändra Bubbelhoppa handlar inte om att du ska överge dina värderingar utan syftet är bara att förstå andra. Självklart sätter du dina egna gränser, vissa extrema åsikter kanske du helt enkelt inte vill förstå. Emma berättar om en bubbelhoppande chef som valde att prata med en medarbetare där frågor om budget ofta blev knepiga. Det visade sig att de hade väldigt olika syn på meningen med pengar. Möjligheten att utforska varandras perspektiv gav båda parter en ökad förståelse. Fråga, lyssna och dela Vilka frågor ska man ställa? Emma rekommenderar en triangel som består av att ställa frågor, att lyssna och att själv dela med sig. Om du kan hitta en bra balans mellan de tre delarna har du kommit en bra bit. Även om du inte har koll på all teori och metod kring begreppet bubbelhoppning kan du göra enkla saker i vardagen för att komma ur dina egna bubblor. Som att byta några ord med den du råkar sitta bredvid på bussen. Eller att bjuda hem en oväntad kombination av människor en kväll. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots de bästa intentioner blir det ofta tokigt när företag satsar på hälsa. Här är tre antaganden du behöver utgå från för att lyckas. När World Economic Forum listar de kompetenser som krävs för dagens och morgondagens arbetsliv blir det tydligt att hälsa är helt affärskritiskt. För att vara analytisk, nytänkande och kunna lösa knepiga problem krävs fokuserade, syresatta, pigga och engagerade medarbetare. Vi tror att det är viktigt att ha rätt och relevant ansats till sitt hälsoarbete och då finns det tre antaganden att ta ställning till när man planerar och genomför själva hälsoinsatserna. 1. Alla vill må bra. På sitt sätt. Många frågar sig hur man ska få med alla. Men på vad? Gemensamma träningspass? Utgå istället från att alla vill må bra. På sitt sätt. Vi har alla olika hälsobehov. Lyssna till dem som kanske inte "vill vara med". De som hittat sitt sätt och vill att alla ska göra likadant: fantastiskt, men låt inte dem sätta tonen, takten och fokuset för resten. Fånga upp vad alla tycker om hälsa, kanske genom en smart app.  Hälsa handlar inte om att alla är med på utvalda aktiviteter utan att alla upplever att de har både de strukturella och kulturella förutsättningarna och stödet att ta hand om sig på det sätt som gör dem bäst nytta. Det kan handla om förmågan att kunna lämna jobbet i tid och kanske få stöd med livspusseltjänster. 2. Hälsa ska stötta arbetet, i arbetet Vi behöver hälsa för att klara av vårt moderna komplexa arbetsliv och vi behöver kunna ta hand om den där vi är. Det handlar också om att kunna ha energi över efter arbetsdagen. Det måste gå att ta hand om hälsan där arbetet sker och även när det är mycket att göra. Det behöver vara små, tidseffektiva, relevanta, enkla aktiviteter som verkligen bär medarbetaren i sitt arbete. Kartlägg vad som präglar ert arbete utifrån fysisk, psykisk och social hälsa: vad behövs för att göra ert arbete på bästa sätt? Vad utmanar era medarbetare? Vad säger forskningen? Där hittar ni ett bästa och mest hälsofrämjande fokus. 3. Det sociala är nyckeln Vi är sociala varelser och att nyckeln är att var och en ska få stöd för att ta hand om hälsan av sina kollegor. Dessutom är den sociala hälsan avgörande. Fokusera på den samhörighet som redan finns och den som kan ge en social knuff. Jobba med en omhändertagande kultur där ni stöttar varandra i att ta hand om er både under och utanför arbetsdagen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

4000 veckor, så långt är ett medellångt liv. Ska vi ständigt jaga tidsoptimering eller är det bättre att omfamna ändligheten? Tiden vi lever i är väldigt fokuserad på – just tid. Vi bokar fullt i kalendern, vi räknar timmarna vi jobbar och hur många timmar vi tränar. Framför allt pratar många om “time management”, konsten att bli så effektiv som möjligt med den tid vi har. Veckans samtal är inspirerat av Oliver Burkeman, journalist och författare till boken 4000 veckor - tidshantering för ett ändligt liv. Perfekt tidshantering – en lögn?
 Frågan är om vi lurar oss själva i tron att vi kan förfina oss till en nivå av perfekt tidshantering. När vägen till ett bra liv kanske handlar om något helt annat? Vårt jobb kanske är meningsfullt, men tappar vi den känslan när vi manglar igenom att-göra-listor? Frågan är om syftet med det hela verkligen ska vara att göra mer saker snabbare. Omfamna begränsningen 
Klart är att vi behöver hitta ett förhållningssätt till att vår tid är begränsad. Och just därför är det mycket som står på spel i de val vi gör varje dag. Det vi väljer att lägga vår tid på och det vi väljer bort. Vad vill du lägga tid på? 
Det kan vara klokt att vi då och då frågar oss vad vi egentligen vill lägga vår tid på och vad det är för något vi vill ska få ta plats i våra liv. För att-göra-listorna fylls på konstant för de flesta av oss, det är en realitet. Livet innehåller ett visst mått av saker som vi är tvungna att lägga tid på. Men vi kanske låter den fyllas på lite för snabbt och lite för mycket. Medvetna val
 Blir vi medvetna om livets ändlighet kanske det hjälper oss att göra mer medvetna val. Det kan också hjälpa oss att vara nöjda ibland istället för att ständigt sträva mot något som är högre, bättre, mer optimerat. Vi är inga maskiner och en stor del av livets magi händer i oväntade ögonblick när vi minst hade kunnat ana det. Kan vi skapa förutsättningar för att oftare vara i nuet och i stunden och inte alltid rusa vidare till nästa att-göra-punkt? Om inte annat finns det nästan alltid något att vara tacksam för. Som att vi finns till, bara det ett mirakel! Oliver Burkemans tre principer 1. Sätt av tid till dig först. Om du väntar tills du bockat av allt ”viktigt” så blir det ingen tid kvar. 2. Begränsa antalet pågående projekt. Få några saker gjort ordentligt istället för att dra igång massor som blir halvdant och tar upp ditt fokus. Tiden och energin räcker inte till allt. 3. Motstå det mellanprioriterades lockelser. Det som inte är det viktigaste och som kanske i stunden känns väldigt lockande och tacksamt men som inte bidrar till ett gott liv. Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar och en stor källa till insikter. Den här veckan har vi valt ut en artikel som heter Bättre tider – bättre hälsa. Den handlar om hur vi kan se över vårt förhållande till vår tid för att må bättre och känna att tiden faktiskt räcker till. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det alltid bra att träna? Måste man träna alls? Vi reder ut frågetecknen med Elin Bjärkstedt. Träning kan kännas både krångligt, svårt och dyrt att komma igång med om man inte har vanan inne. Elin Bjärkstedt är legitimerad fyisoterapeut, personlig tränare och mycket mer. Hennes bästa råd till dig som vill få träningen är att funka bättre är: - Utgå från den du är och gör något du kan identifiera dig med. Hitta din grej
 Själv tar hon sig ibland ut och springer när det blir vår. Men hon får aldrig till det rätta klippet i stegen och känner sig till och med töntig i löpspåret. Känner man så, menar hon, kanske man ska leta efter sin rätta rörelseform på annat håll. - Du kanske tycker boxning verkar häftigt och känner att det kunde vara något för dig. Testa det i så fall. Elin tycker överlag att vi borde kunna leka oss fram lite mer och inte vara så prestationsinriktade. Alla behöver stärka musklerna
 Kanske kan man skippa träningen helt, undrar vi? Nej, säger Elin, vi behöver muskelstärkande rörelse i vardagen om vi vill må bra. Men det behöver inte vara så prestationsinriktat. Skilj på motion och träning
 Hon tycker att vi skulle göra skillnad på motion och träning. - Motion låter inte så sexigt - tyvärr. För motion lyckas du med så fort du genomför den. Den måste inte mätas utan handlar om välmående. Därför är den lättare att få till. Träning däremot, är att anstränga sig för att nå ett uppsatt mål. Det är mer som en idrott. Det triggar och peppar många men avskräcker andra. Våga testa 
Elin vill uppmuntra oss till att våga vara nyfikna, testa på olika träningsformer och inte ta det på så stort allvar. Så när ska man INTE träna? 
När man är sjuk såklart. Men kanske också när man är högpresterande på jobbet och livet redan är fullt med stress. Eller för vissa i klimakteriet, till exempel. Då reagerar inte kroppen alltid som vi vill på träning. Utan återhämtning får vi inga träningsresultat. Lägga till är roligare än ta bort 
Inför det nya året tipsar Elin om att våga testa något nytt och att lägga till bra saker istället för att ta bort dåliga. Det är mycket roligare och blir lättare av. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När vi kan vara oss själva på jobbet, och slipper vara rädda för negativa konsekvenser, blir vi smartare och bättre tillsammans. Men det är ingen quick fix. Det tar tid att bygga upp och lätt att rasera. Vi bjöd in Tor Wennerberg, legitimerad psykolog med inriktning på organisation och arbetsliv som är aktuell med boken Rädda organisationen – en bok om psykologisk trygghet i arbetslivet. Det sociala spelet spelar roll Utgångsläget när vi går in i en grupp är att det finns en risk att hantera, en existensiell risk som handlar om att bli accepterad och få tillhöra gruppen eller inte. Vi kan mötas av negativa reaktioner om vi tar plats. Därför är vår huvudsakliga strategi, den allra vanligaste, att vara försiktig. Men det stjäl kraft Tyvärr stjäl det här kraft och tar energi. Det hindrar också att vi får, och ger, tillräckligt med information. Man vaktar på sig och tar inte risken att ställa frågor för att undvika att avslöja sin okunnighet. Man vågar inte bidra och utmana rådande uppfattning. En viktig pusselbit för att ändra det här är att skapa ett klimat där det känns okej att ta en risk och där det är accepterat att misslyckas. Tors bok handlar både om forskningen bakom begreppet psykologisk trygghet och hur man skapar det. Vägen dit innebär att öppna upp för att ta risker och att motverka vårt trygghetssökande i en social överlevnadsroll. Då kan gruppen få utväxling på sin potential som grupp. Kollektiv intelligens För hur smart en grupp är bestäms inte så mycket som man kan tro av individuella egenskaper hos gruppmedlemmarna. Nyckeln är snarare att lyckas minska de hierarkiska skillnaderna och få alla att delta och hjälpa till. För att göra det behöver vi vara uppmärksamma på varandra och visa nyfikenhet och intresse för vad var och en känner och tänker. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att lösa problem och tänka nytt är efterfrågade kompetenser idag. Men hur får man tillgång till sin kreativitet? Frida Spikdotter Nilsson jobbar med kreativ kommunikation och storytelling. Hon fokuserar på hur kreativ utveckling sker i människor och hjälper andra att utveckla den förmågan. Allt från konstnärlig kreativitet till hur man bättre och mer personligt berättar om det man gör, kanske som företag. En öppenhet i tanken
 Hon beskriver kreativitet som en öppenhet i tanken och för nya intryck. Hon kopplar det till en lyhördhet för sig själv och för andra, en förmåga att både bejaka och förvalta sitt idéarbete. Det byggs ofta kreativa kedjor i grupp, en process som både påverkar oss inombords och det vi gör. Hur vi interagerar med andra, i team och grupper och hur vi leder. Normer och prestation är i vägen
 Vi människor har alla en inneboende förmåga att skapa, menar Frida Spikdotter Nilsson, men vi kanske anpassar oss lite för mycket till normer och prestationskrav i vår vardag för att släppa fram vår kreativitet. Därför gillar hon att hitta spåren tillbaka till det som är vårt inre barn. Som barn tar vi naturligt till leken för att testa och experimentera och är inte lika dömande som vuxna. Skapa slack i systemet
 Att hjälpa en organisation att hitta sin kreativitet kan handla om att skapa slack i systemet. Kreativitet är inte en inredningsdetalj utan snarare tid att låta tankarna vandra ostört. Man kan skapa forum där det är fritt fram att diskutera sånt man tycker är intressant, se på konst, läsa texter ihop. Kan vi skifta fokus från våra mål och släppa in lite frihet så blir det lättare att så fröer till nya idéer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt avsnitt nummer 300 – hurra! – väljer vi varsitt favoritämne från snart 8 år som podd. Inför vårt avsnitt 300 gav vi varandra uppgiften att välja ett enda favoritämne ur poddhistoriken. Ett ämne som förhoppningsvis också kunde sammanfatta en hel del av det man behöver, för att få just hälsa på jobbet. Fokus – något vi behöver mer än någonsin Fokus blev Boels val av ämne. Fokus behövs både för att jag som individid ska kunna koncentrera mig på vad jag ska göra varje dag, och för vi tillsammans ska få syn på helheten vi bidrar till på jobbet. Vad är vi här för att göra? Vad ska det bidra till? Och vad gör vi då inte? Håll händerna på ratten Man kan behöva ändra sitt fokus då och då eftersom världen är föränderlig. Men man kan inte ändra hela tiden. Det går inte att ha ett flytande fokus. Istället behöver vi (bildligt talat) hålla händerna på ratten och följa vägen. Fokus kräver visst mod, särskilt i en tid som belönar trendkänslighet. Vi tipsar om filosofen Svend Brinkmann som pratar om värdet av att stå fast vid principer över tid och att våga säga nej till förändring för förändringens skull. Favoritavsnitt om fokus Här är några av våra favoritavsnitt om just fokus: 6: Så vill hjärnan jobba 91: Är det tid eller plats som avgör när du jobbar? 133: Bättre struktur i tillvaron 27: Tydligt varför ger bättre resultat ”Vänta lite nu!” Vi har alltid sökt det som är viktigt både för verksamheten och medarbetaren. Annies val av ämne är förmågan att säga ”Vänta lite nu!” för att: * Prioritera rätt väg framåt * Hantera komplexitet och få in fler perspektiv * Motverka osunda kulturer som destruktivt ledarskap och mobbning * Hålla i längden istället för att köra över oss själva och vår hälsa Det behövs strukturer som gör att det finns tillfällen att säga: ”vänta lite nu”. Det krävs också en kultur där det är okej och till och med uppmuntrat att göra det. Vi måste också ha ORKEN. Har vi suttit i tio teamsmöten en och samma dag kanske vi inte har kraften att stanna upp och tänka efter. Vikten av eftertanke Det är bättre att springa lite långsammare åt rätt håll än att springa fel i fel riktning. Bygg in tid och förutsättningar för eftertanke i organisationen. För att vi ska få tillfällen för eftertanke behöver det också finnas en vilja att engagera sig i verksamheten. Och det i sin tur kräver att det finns ett tydligt fokus. Favoritavsnitt om eftertanke Här är två favoritavsnitt om varför vi behöver säga ”vänta lite nu” då och då: 266: Destruktivt ledarskap, värre än en galen chef? 289: Vänd komplexiteten till en styrka Vi tackar er lyssnare för de här 300 avsnitten. Tack för att ni finns därute och för att ni hör av er med hejarop och idéer. Fortsätt med det! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.