Militära präster, tankar om kollektiv och tvång - hur resonerar ryska militäranalytiker kring begreppet stridsmoral och vilka åtgärder har man inom militären tagit för att höja stridsmoralen? FOI:s forskare Pär Gustafsson Kurki pratar med Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och militär lärare på Försvarshögskolan om hur rysk syn på stridsmoral kan påverka ryska soldaters agerande i kriget mot Ukraina.

Kan ett väderfenomen känt som ledskikt ha varit den avgörande faktorn när Ukrainska militären lokaliserade och sänkte den ryska robotkryssaren Moskva, i april 2022? Hör FOI-forskarna Lars Norin och Niklas Wellander brätta om fenomenet som gör att ett radarsystem kan se mer än dubbelt så långt som vanligt, och hur de vet att just detta inträffade på eftermiddagen den 13 april.

Ett fungerande rättsväsende är centralt för en fungerande demokrati och måste fortsätta sitt arbete även om ett land hamnar i krig eller allvarlig kris. Exempel från Ukraina visar hur viktigt det är att upprätthålla lag och ordning, och även hur problem som uppstår kan utnyttjas av fienden. I avsnittet berättar FOI:s analytiker Anna Lioufas och Kristian Agneklev, chef på Åklagarmyndighetens totalförsvarsenhet, mer om vilka utmaningar som finns för ett rättsväsende i krig, och hur svenska rättsvårdande myndigheter jobbar med beredskapsfrågor.

Räddningstjänsten ska kunna hantera allt från bilolyckor, bränder och explosioner till vissa sjukdomslarm och läckor av farliga ämnen. Men hur ändras uppdraget under ett krig? Hur har Ukrainsk räddningstjänst arbetat sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion i februari 2022 och vad kan vi i Sverige lära oss från det? I detta avsnitt av Rapporterat hör du FOI:s analytiker Frej Wellander och Mari Olsén berätta mer om hur räddningstjänstens uppdrag kan påverkas i en krigssituation och hur svensk räddningsjänst kan arbeta med höjd beredskap.

Strida på frontlinjen eller moppa golvet i Globen som nu användas som flyktingförläggning – vad kan du tänka dig att göra om Sverige skulle hamna i krig? Sverige har enligt regelbundna mätningar hög försvarsvilja men frågan vi har ställt sedan 50-talet kanske inte ger riktigt rätt bild. Vad vet vi egentligen om hur många som är villiga att försvara Sverige om vi skulle hamna i krig och vad är det som påverkar försvarsviljan? Medverkar gör FOI forskarna Ola Svenonius och Herman Andersson.

FOI researcher Kristina Melin, and Johan Engvall from the Swedish Institute of International Affairs, talk about how the war has affected Russia’s nearest neighbours and Russia’s influence in the region.

Researcher Johan Norberg talks about how one year of war has affected Russia's military capability and what the focus is for the Russian Armed Forces going forward.

Researchers Emil Wannheden and Tomas Malmlöf talk about how the sanctions have affected the Russian economy in general and the defense industry in particular.

Researchers Ismail Khan and Carolina Vendil Pallin discuss events in Ukraine and inside Russia in the period between 2014-2022, and how that background could influence the war going forward.

Ett samtal om hur havets ändrade roll ställer nya krav på Sveriges sjöförsvar med Niklas Granholm, forskningsledare på FOI och kommendör Per Edling från Försvarsmaktens operationsledning. Båda är även ledamöter av Kungl. Örlogsmannasällskapet och Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Jan Henningson, forskningsledare på FOI:s avdelning för försvaranalys svarar på frågan om vad en operationsanalytiker gör.

Transparans, memes och presidentselfies – i avsnittet pratar vi med forskarna Ivar Ekman och Per-Erik Nilsson om hur Ukraina arbetar med strategisk kommunikation för att vinna över Ryssland på informationsfronten. Du får också höra Anna Yngman från Försvarsmakten berätta om vad de har lärt sig från Ukrainas arbete och vikten av strategisk kommunikation inom svenska försvaret.

Rymden blir allt mer viktig både för militär och för civil verksamhet men med vårt beroende kommer vissa risker. Om dessa system störs eller försvinner kan det skapa stora problem i samhället. I detta avsnitt pratar vi om dessa risker och hur man som organisation kan förebygga problem.

Som medlem i Nato måste Sverige stödja alliansens kärnvapen policy och ”vidta åtgärder som stärker den politiska och militära trovärdigheten för alliansens avskräckning”. Vad betyder det i praktiken och hur hanteras frågan om kärnvapen inom alliansen? Hör Albin Aronsson, biträdande forskare, enheten för säkerhetspolitik, och Karl Sörenson, förste analytiker och biträdande enhetschef för Strategi och policy, berätta mer om hur Nato använder kärnvapen i sin strategi och vad Sverige behöver göra för att uppfylla de krav som ställs på medlemmar.

Analytikern Katie Cohen besvarar frågan "Varifrån kommer konspirationsteorin New World Order (NWO)"?

Avsnittet handlar om Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC), en världsledande simuleringsanläggning för bemannad luftstrid, och verksamheten där. Gästerna i avsnittet berättar bland annat om att övningar i FLSC sparar ungefär 6 000 flygtimmar per år, hur de går tillväga för att eliminera turfaktorn och varför det går att öva taktik bättre i FLSC än uppe i luften.

Avsnittet handlar om ensamagerande våldsverkare. Närmare bestämt hur de tänker och hur deras världsbild ser ut. De medverkande forskarna berättar bland annat om vilken roll internet spelar för ensamagerande våldsverkare, vilka gemensamma drag de har och varför våldsverkare gärna skriver manifest.

De medverkande forskarna har tagit fram ett ledningskoncept som ska säkerställa Försvarsmaktens ledningsförmåga i den framtida operationsmiljön. Efter en tydlig definition av vad ledning är presenterar de ledningskonceptet och varför de har blickat fram emot år 2045. Forskarna berättar varför det är en dålig idé att ha en för instrumentell syn på ledning och varför kultur har stor påverkan. Det blir även en genomgång av olika ledningsprinciper.

Civila myndigheter som har ett särskilt utpekat ansvar för att förbereda Sverige för krig har fått stora tillskott i budgeten 2021-2025. Det är i grunden något positivt, men det finns risk för växtvärk. Gästerna berättar bland annat varför även en marginellt ökad professionalisering av beredskapsplaneringen kan ge stor nytta, vilka tre obalanser som finns på systemnivå och varför det civila försvarets största styrka även är dess svaghet.

Forskningsledaren Fredrik Johansson besvarar lyssnarfrågan: Hur kan avancerade deepfakes komma att användas av olika typer av aktörer inom informationskrigsföring? Svaret på frågan är inspelat innan den 24 februari 2022.