Efter slaget vid Poltava 1709 försöker sig Ryssland på att erövra Finland. Ett av de centrala slagen i dessa försök är slaget vid Storkyro 1714. Litteratur: Ericsson, L m.fl. Svenska slagfält (2003) Omslagsbild: Carl Gustaf Armfeldt (1666–1736) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi lämnar Karl XII ett slag och begär oss till den svenska fronten där danskarna försöker utnyttja situationen som uppstått efter Poltava genom att invadera Skåne. Litteratur: Slaget vid Helsingborg den 28 februari 1710 Bilden av slaget: när – var – hur? Per Iko Omslagsbild: Magnus Stenbock vid Helsingborg. Målning av Gustaf Cederström. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karl XII var sultanens gäst i tre och ett halvt år innan sultanen tröttnade på honom och försökte driva bort kungen. Litteratur Karl XII:s onödiga kalabalik i Bender Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Poltava är det största nederlaget i svensk militärhistoria. Litteratur: Slaget vid Poltava – vägen mot undergången Omslagsbild: Ivan Mazepa uppmanar Karl XII att sätta sig i säkerhet på andra sidan av floden Dnepr. Målningen från 1880-talet föreställer målaren Gustaf Cederströms nationalromantiska tolkning av det historiska förloppet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter att ha besegrat Danmark, Polen och Sachsen vände sig den svenska armén österut mot Ryssland. Det skulle gå sådär Onslagsbild: Målning av Slaget vid Lesna av Jean-Marc Nattier, Litteratur: Karl XII:s eviga fälttåg | popularhistoria.se Stormaktens sista krig : Sverige och stora nordiska kriget 1700-1721 av Olle Larsson Stormaktstiden av Dick Harrison Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När August av Sachsen är besegrad sluts Freden i Altranstädt. Det blir den sista freden som Karl XII sluter. Omslagsbild: Ett kopparstick som förevigade när Karl XII och August den starke åt en måltid inne i Alltranstädts slott den ”7. (17.) December Anno 1706” Litteratur: Svenska freder och stillestånd 1249-1814 av Sundberg, Ulf Svenska folkets underbara öden  “Skyddsmakt och tillflyktsort Sveriges stormaktsställning och protestanterna från de habsburgska arvländerna Peter Thaler” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stora nordiska kriget rullar vidare. Fraustadt 1706 | popularhistoria.se I segrarens våld Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det stora nordiska kriget rullar på, men nu ka vi faktiskt beta av ett antal år i ett avsnitt, med Karl XII:s polska fälttåg (1701-1706). Litteratur: Karl XII:s eviga fälttåg | popularhistoria.se Stormaktens sista krig : Sverige och stora nordiska kriget 1700-1721 av Olle Larsson Stormaktstiden av Dick Harrison Avsnittsbild: Slaget vid Kliszów av en okänd konstnär. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter att ha besegrat de ryska styrkorna vid Narva vände sig den svenska armén söderut för att angripa Polen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Serien om Det stora nordiska kriget fortsätter med att den svenska armén tar sig till Baltikum för att besegra Ryssland i Narva i november 1700 . Omslagsbilden visar de besegrade ryska soldaterna lägga ner sina banér inför Karl XII efter slaget vid Narva den 20 november 1700. Målning av Gustaf Cederström. Litteratur: Karl XII:s stora seger vid Narva | popularhistoria.se  Slaget vid Narva: en Sveriges största militära triumfer - Historiska Media Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den svenska landstigningsoperationen vid Humlebæk ägde rum den 25 juli 1700 och utgjorde den första offensiven under stora nordiska kriget, ledd direkt av kung Karl XII. Målet var att konfrontera Sveriges fiende, Danmark, som var en del av trippelalliansen mot Sverige. Kriget inleddes när Danmark anföll Sveriges allierade Holstein-Gottorp i samband med Sachsens attack mot Livland. Efter att Danmark ockuperat delar av Holstein-Gottorp beslutade Karl XII att landsätta svenska trupper på Själland. Den svenska landstigningen stöddes av den svenska örlogsflottan. Danskarna, ledda av Jens Rostgaard, misslyckades med att hindra angreppet efter en kort strid, vilket resulterade i att svenska trupper etablerade ett brohuvud på Själland. Med en samlad armé på 10 000 man påbörjade Karl XII sin marsch mot Danmarks huvudstad, Köpenhamn. Danmark beslutade då att ingå fred med Sverige, och i freden i Traventhal tvingades Danmark att lämna trippelalliansen. Efter denna framgångsrika operation transporterades den svenska armén vidare till Estland för att möta hotet från de ryska trupperna under tsar Peter I. Omslagsbild: Ur "Teckningar ur Sveriges historia" av Carl Andreas Dahlström Litteratur: Ericson Wolke, Lars (ed); Hårdstedt, Martin (2009). Svenska sjöslag. Stockholm: Medströms förlag, Fälth & Hässler. Karl XII:s första triumf | popularhistoria.se Svenska krig 1521-1814 av Ulf Sundberg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tre Kronor, med rötter från medeltiden, bestod av flera byggnader på Stadsholmen. Gustav Vasa genomförde omfattande förändringar på 1500-talet för att stärka försvaret och Johan III omvandlade det till ett imponerande slott på 1580-talet. Under Karl XI genomgick det vissa förändringar, men 1697 bröt en omfattande brand ut. Branden startade på vinden där brandmästaren Sven Lindberg bodde, och panik spreds genom slottet. Trots försök att rädda viktiga dokument och konstskatter ledde elden till total förstörelse. Efter branden tillsattes en undersökningskommission som pekade ut tjänstefel, dömdes vakter och brandmästare till straff, men ingen anklagades för mordbrand. Slottsarkitekten Nicodemus Tessin blev vinnaren, eftersom han hade planerat att bygga ett nytt slott. Bygget påbörjades snabbt, men avbröts under kriget och återupptogs senare. Det nya Kungliga slottet i Stockholm stod färdigt 1771. Omslagsbild: Den stora slottsbranden (ca 1862 av Johan Fredrik Höckert) Litteratur: Kungliga slottet i Stockholm - Stockholmskällan  Slottet Tre kronor | Historia | SO-rummet  Slottsbranden 1697 - Stockholmskällan  Den stora slottsbranden 1697 – Stockholms Historia av Lars Fimmerstad  Ur historien: Kungliga slottet  När KB stod i lågor – Kungliga biblioteket Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att lyssna på hela avsnittet måste du bli månadsgivare Under slutet av 1600-talet drabbades Sverige av en omfattande hungersnöd, även kallad den stora hungersnöden. Åren från 1688 hade präglats av missväxt och tidig frost, och situationen kulminerade under vintern 1695, som ansågs vara den kallaste sedan 1658. Året fick epitetet "Det stora svartåret" på grund av den obefintliga skörden; det sägs att man endast fick ett rågstrå per bondgård sommaren 1695. Norra Sverige och Finland drabbades särskilt hårt. Människor från landsbygden sökte sig till städerna, särskilt till Stockholm, där gatorna på våren 1697 påstås ha varit fyllda av döda och döende människor. Situationen var så desperat att det rapporterades om utbrott av kannibalism. Uppskattningsvis kan 150 000 människor ha förlorat livet i Finland. Även i sydligare landskap var situationen allvarlig, och rapporter om hungersnödens härjningar var talande. I Alunda socken i Uppland rapporterades att 230 människor hungrade ihjäl. Stockholm var inte förskonat från lidande. En ögonvittnesskildring från våren 1697 beskrev tusentals fattiga människor från landsbygden, vacklande eller liggande på gatorna utan att bli insläppta i husen. Många av dem överlevde inte natten, och stadsvakten kom på morgonen för att ta bort de döda kropparna, som sedan begravdes i massgravar på bland annat Adolf Fredriks kyrkogård. I ett försök att mildra nöden importerades omkring en halv miljon tunnor spannmål från Livland 1697, men detta mötte hinder som sjunkande fartyg och isiga farvatten. Omslagsbild: Dödsdansen, av Michael Wolgemut (1493). Missväxt skördade offer bland våra förfäder | Anforskning  Hungersnöden 1695–1697 i Helsingfors | Historia Helsinki  157. Stora hungersnöden. ur Boken om vårt land av Zacharias Topelius  Klimatet, döden och makten – 1690-talets klimatkris Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karl XI (1655–1697) var en betydande och inflytelserik monark. Mest känd för sina militära framgångar, särskilt under det skånska kriget (1675–1679) där han stod emot dansk aggression och säkrade svenska territoriella intressen. Efter kriget lyckades han behålla Skåne, Blekinge och Halland i Sverige genom freden i Lund 1679. Karl XI var också känd för att ha infört en period av envälde i Sverige och genomfört reduktionen, en politik som syftade till att återta landområden som hade avsatts till adeln under tidigare regeringar. Genom dessa åtgärder stärkte han kungamaktens centrala styrka och minskade adelsprivilegierna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

God jul till alla lyssnare. Nu tar vi några veckors uppehåll öbver helgerna. Vill du lyssna på fyra julspecial-avsnitt så måste du blir patron Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under stora delar av sitt liv plågades Karl XI av svåra magsmärtor. Detta kulminerade på 1690-talet då kungen blev sämre och sämre. Han dog till slut i april 1697 i vad som senare ha konstaterats vara cancer. Litteratur: Ett kungligt cancerfall | Doktorn.com Karl XI - Göran Rystad Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ulrika Eleonora d.ä. var en drottning som levde i skuggan av sin svärmor och ägnade sig huvudsakligen åt rollen som mor. Trots sin danska bakgrund arrangerades ett äktenskap med Karl XI för att förbättra relationerna mellan Sverige och Danmark. Hon fick fem söner och två döttrar, men endast en son och döttrarna överlevde barndomen. Trots misstänksamhet vid det svenska hovet visade Ulrika Eleonora engagemang i barnens uppfostran och välgörenhetsarbete. Hon avled vid 36 års ålder och blev en symbol för en plikttrogen och kärleksfull hustru och mor. Begravningen hölls i Riddarholmskyrkan och hon lämnade en ljus bild i historieskrivningen. Litteratur: Ulrika Eleonora d.ä., drottning , www.skbl.se/sv/artikel/UlrikaEleonoradadrottning, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Karin Tegenborg Falkdalen), hämtad 2023-12-09. Ulrika Eleonora d.ä. Biografiskt lexikon för Finland 1. Svenska tiden (2008). Första webbpublicering i december 2014. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under Karl XI:s regentskap infördes en ny kyrkolag (1686) som reglerade förhållandet mellan den världsliga och kyrkliga makten. Lagen fick också som konsekvens att läskunnigheten i Sverige ökade. Avsnittsbild: Husförhöret, Kilian Zoll, Nationalmuseum Litteratur: Vem definierar religion? Från kyrkolagen 1686 till omskärelselagen 2001  Hög läskunnighet redan före folkskolan | popularhistoria.se  Kyrkan lade grunden till svenskarnas läskunnighet - Universitetsläraren Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Våren 1681 anländer två judiska familjer till Stockholm. På hösten samma år döps de tolv individerna i Tyska kyrkan inför bl.a. kung Karl XI och drottning Ulrika Eleonora den äldre närvarande som dopvittnen. Vid dopet antog de nydöpta judarna nya namn: Israel Mandel blev Carl Christian och hans fru fick namnet Ulrika Eleonora som en hyllning till drottningen. Moses Jakob antog namnet Gustaf Mikael, och hans hustru antog namnet Hedvig Eleonora. Litteratur: Gamla tron levde länge hos folket | popularhistoria.se Judarnas historia i Sverige | Religion | SO-rummet Religionsfrihet - Stockholmskällan Nyfiken på mer kunskap | Judiska museet Det stora judedopet blev historiskt - Stockholmskällan "Det stora judedopet" blir utställning i Tyska kyrkan - Människor och tro | Sveriges Radio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Urban Hjärne har beskrivits som en av stormaktstidens stora genier med kunskaper inom medicin, kemi, litteratur, teater och mycket annat. Fotot är från Medevi brunns hemsida Litteatur: SBL - Urban Hjärne Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.