Den svenska konjunkturen och inflationsutvecklingen motiverar lägre ränta. Om Riksbanken låter bli med hänvisning till andra centralbanker går det att diskutera om vi över huvud taget ska ha en självständig centralbank. Det säger Anna Hammer och Olof Manner i Makrorådet. De ger också sin syn på höstens budget, frågar sig varför oljepriset inte steg efter Irans missilangrepp på Israel och reder ut varför den amerikanska ekonomin är så mycket starkare än de europeiska. Di:s Viktor Munkhammar leder diskussionen.

Hur mycket kan kronan försvagas innan räntesänkningen i maj hänger löst? Och hur länge ska den tyska ekonomin vara ett sänke för Europa? I Makrorådet ger Susanne Spector och Johan Javeus svaren. Vi får också veta varför en given försämring i efterfrågan på arbetskraft riskerar att ge klart större utslag på arbetslösheten nu än för ett år sedan och varför arbetstidsförkortning håller på att bli en het fråga. Di:s Viktor Munkhammar ställer frågorna.

Räknar Fed fortsatt med tre sänkningar i år? Det är frågan inför onsdagskvällens räntebesked i USA. Här hemma lär Riksbanken nästa vecka signalera att det är jämnt skägg mellan maj och juni när det gäller den första sänkningen. Det säger Kristin Magnusson Bernard och Andreas Wallström i Makrorådet. De reder också ut det historiska räntebeskedet från Bank of Japan och vilka de ekonomiska effekterna av Nato-inträdet egentligen blir. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.

Den finanspolitiska vakthunden Finanspolitiska rådet, med ordförande Lars Heikensten, ger grönt ljus för ett underskottsmål. I Makrorådet berättar Lars Heikensten att rådet vill ha en övre gräns för den offentliga skulden. Han påpekar också att de stora pengarna finns att hämta bland de befintliga offentliga utgifterna.  För frågorna står Viktor Munkhammar. 

Den kinesiska folkkongressen bjöd inte på några större ekonomiska grepp. Olof Manner och Anna Hammer räknar i Makrorådet med en fortsatt trög utveckling. Den viktigaste exportvaran just nu är deflation.De diskuterar även huruvida de svenska tillväxtutsikterna underskattas. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.

Håller amerikansk tillväxt och inflation på att skjuta fart igen? Vad betyder det i så fall för Europa? Och hur ska det svenska inflationsutfallet för januari egentligen tolkas? Cathrine Danin och Johan Javeus svarar i Makrorådet. Vi får också veta varför kronan bör stärkas på kort sikt men kanske inte på lång. Och hur AI kommer att leda till lägre boräntor. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar

Riksbanken kan gå före ECB och sänka räntan - det säger Andreas Wallström och Kristin Magnusson Bernard i Makrorådet och pekar ut vad som behöver falla på plats för att chefen Erik Thedéen och hans kollegor ska ta täten.De analyserar också vad som ligger bakom den amerikanska ekonomins överraskande styrka. 

Omsvängningen från överskottsmål till lånefinansiering av investeringar är rätt. Men räkna med hätsk debatt om vad som är investeringar och vilka som ska prioriteras. Det säger Olof Manner och Anna Hammer i Makrorådet. De reder också ut det sura marknadsklimatet i början av året och så får vi en siffra på vad en lång ränta egentligen ska vara på sikt. 

Sex räntesänkningar nästa år, med start i mars, är vad marknaden räknar med i USA, euroområdet och Sverige. Det är väldigt aggressivt, konstaterar Länsförsäkringars investeringschef Anna Hammer och Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank. Och att Riksbanken skulle sänka före ECB är högst tveksamt. Men ingen av dem vill utesluta att det ändå blir en sänkning redan i mars. Olof Manner pekar också ut attackerna i Röda havet som inflationshot och Anna Hammer tipsar om Långtidsutredningen som julläsning. Di.s Viktor Munkhammar ställer frågorna.

Inflationsutfallet för oktober ser ut som en vändpunkt. Det säger vice riksbankschef Per Jansson, som gärna sänker räntan snabbare än räntebanan indikerar om det är möjligt. Han hyllar också den svenska lönebildningen, välkomnar en mer aktiv finanspolitik och svarar på Riksrevisionens kritik mot köpen av värdepapper.

Sämre tillväxtutsikter och fallande inflation har fått marknadsräntorna att rasa och synen på centralbankerna att tvärvända. Swedbanks prognoschef Andreas Wallström och Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernard pekar ut var räntan sänks först. Och vågar ropa hej när det gäller kronans växelkurs. Di:s Viktor Munkhammar ställer frågorna.

Chefen Erik Thedéen blir tungan på vågen när Riksbanken på torsdagen lämnar det på förhand mest osäkra räntebeskedet på mycket länge. Om det är Nordeas chefsekonom Annika Winsth och SEB:s seniora ekonom Johan Javeus överens. Men de tror på olika utfall. Däremot är de överens om att beslutet borde bli att lämna räntan oförändrad.

På kort tid har marknaderna gått från att prata om hur högt styrräntorna ska gå till hur snabbt de kommer att sänkas. Anna Hammer och Olof Manner tycker att det har gått väl fort och spår att de första sänkningarna kommer först nästa höst. Seg tjänsteinflation och märkliga rörelser i guld och olja är andra nedslag i avsnittet. Frågorna ställs av Di:s Viktor Munkhammar.

Hösten har kommit till arbetsmarknaden, och reviderade siffror visar att läget tidigare inte var så starkt som det verkade. Det säger Susanne Spector och Johan Javeus i Makrorådet. De flaggar också för att långa USA-räntor på 4,5-5 procent mycket väl kan vara något vi får vänja oss vid och berättar om doldisindikatorn man ska hålla koll på för att förutspå Riksbankens agerande.

I sin första stora intervju berättar vice riksbankschef Aino Bunge vad hon inte gillar med det senaste inflationsutfallet, om trenden Riksbanken vill se, varför det dröjer innan styrräntan sänks och vilka räntenivåer hushållen ska ställa in sig på. För frågorna står Di:s Viktor Munkhammar.

Stigande marknadsräntor har satt sökljuset på de amerikanska statsfinanserna. Med stora budgetunderskott som inte ser ut att minska är nivåerna långsiktigt ohållbara, enligt SEB:s USA-ekonom Elisabet Kopelman. Nästa ekonomiska kris kan därför bli svår att hantera. Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, säger att det största bekymret är det politiska systemets oförmåga att hitta en lösning om läget skulle bli akut. En ljuspunkt på kort sikt är att ränteuppgången gör att centralbanken troligen inte behöver höja räntan mer.

Menar centralbankerna allvar med högre räntor längre-mantrat eller vill de mest skrämmas? Och är de senaste dagarnas kronförstärkning början på ett trendbrott? Det och mycket annat diskuterar Nordeas chefsekonom Annika Winsth och Claes Måhlén, chefsstrateg på Handelsbanken, i Makrorådet. Frågorna ställer Di:s Viktor Munkhammar.

Baserat på vad som är känt får statsbudgeten underkänt, såväl när det gäller omfattning och inriktning som hur den presenterats. Betyget delas ut av Kristin Magnusson Bernard, vd på Första AP-fonden, och Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank. De konstaterar också att av den kommande veckans många räntebesked är ECB:s det avgjort viktigaste och att en sista minuten-läcka plötsligt ändrat förutsättningarna. Samtalet leds av Di.s Viktor Munkhammar.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, och SEB:s analyschef Johan Javeus diskuterar de dystra konjunktursignaler som nu syns på allt fler håll - betyder det att lågkonjunkturen nu till slut blir verklighet? Samtidigt skakar det betydligt i den kinesiska ekonomin. Hur illa är det och vilka blir smittoeffekterna för resten av världen? Experterna bjuder också på spaningar – om den svenska kronans svaghet som ett samhällsproblem och att det är för tidigt att blåsa faran över för en "hard landing". Programledare: Di:s Viktor Munkhammar.

Säsongsavslutning!  I stället för brant utför och sedan upp ser det ut att bli en flackare men mer utdragen svacka i ekonomin. Det gör det svårare för centralbankerna att veta när det är dags att sluta höja och för företagen att våga hålla kvar anställda. Det säger veckans gäster Anna Hammer, investeringschef på Länsförsäkringar, och Olof Manner, senior rådgivare på Swedbank, i Makrorådet. Experterna försöker också peka ut de ekonomiska händelserna hittills i år som kommer att påverka oss mest framåt. De bjuder också på varsin spaning.Programledare: Di:s makroexpert Viktor Munkhammar.