I en policy brief från statliga Delmi utpekas Per som ett hot mot demokratin och spridare av rasistiska tankefigurer. Om detta handlar veckans podd, lämpligen illustrerad med Johnny Bodes insjungning av "Samhällets lilla fiende nummer ett". Som avslutning får vi höra hur det låter när någon sprutar citronsaft i en kornett under pågående spelning. Som avslutning får vi höra hur det låter när någon sprutar citronsaft i en kornett under pågående spelning. Trevlig lyssning önskar Radio Bulletin. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna vecka gästas vi av Jan Emanuel Johansson, en betongsosse, vilket enligt honom är en socialdemokrat som tänker lite längre än till nästa val. Socialdemokrati är att ta ansvar, vilket är något partiet svikit. Det är tragik. Det är inte värdigt att låtsas att ett regeringsskifte innebär nazism. Partiet har övergett sina arbetarväljare och kärnväljarna utgörs i dag i stor utsträckning av ”sistagångsväljare” och socialbidragstagare. Morgan Johansson beskrivs som en ”politisk transvestit”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per avslöjar att han som ung var socialist, radikal och husockupant. Han beskriver hur han kom fram till att människans naturtillstånd är fattigdom. Frågan är alltså hur man skapar rikedom, frihet och lycka. Man konstaterar att både höger och vänster i politiken strävar mot liknande mål; att utplåna lidande och skapa lycka, men man har olika redskap i verktygslådan. Vi diskuterar den industriella revolutionen orsaker, varför u-landshjälp fortsätter på samma sätt som förut, trots att den visat sig så misslyckad, och vad det är som skapar kärlek. Är u-landshjälp en form av storhetsvansinne eller sekulär mission? Med anledning av schlagerfestivalen spelar vi en skiva med kompositören Fred Winter, som sjunger "Konsten att göra en schlager" från 1929. När vi ser vad som skapar välstånd märker vi att det är sällsynta och ömtåliga fenomen, som vi borde vårda och skydda. Per berättar om en resa till Cuba, vilket fick honom att konstatera att socialism är värre än kolonialism. Till sist får vi höra världens förmodligen äldsta skratt som finns bevarat, grammofonens uppfinnare Emile Berliner skrattar på en skiva från 1889. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I sin youtube-kanal provar Annie Lööf semlor och uppenbarligen gillar många människor hennes politik, eftersom hon har stort väljarstöd. Bör en politiker vara intellektuell? Dan berättar om Ernst Wigforss, som i sina texter blandar tänkare som Karl Marx, Alexis de Tocqueville och Edmund Burke och själv översätter deras skrifter till svensk från de tyska, franska och engelska originalen. Veckans skiva är ett politiskt tal som Wigforss talade in på biografen "Solna" 1930, som utkom på skivmärket Imperials billighetsetikett "Oliver Record". Per berättar om sitt arbete som pressekreterare åt Ebba Busch, en politiker som uppenbarligen inte själv behärskar den litterära kanon hon vill att svenska barn skall lära sig, men som har en otrolig förmåga att få saker och ting gjorda. Dan berättar om Jonathan Haidts forskning, som visar att högre utbildning dövar vissa av människans "moraliska smaklökar", så kanske bör en politiker inte vara för högt utbildad om denne vill förstå vanligt folk? Som avslutning får vi höra Thor Modeens bullrande skratt i "Skrattvisan" ur revyn "Ping Pong" 1925 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att lyssna på hela versionen av detta avsnitt så behöver du en Plusprenumeration. Per och Dan pratar om Norge inför nationaldagen den 17 maj. Dan menar att det finns en sund nationell känsla i Norge som vi skulle behöva mer av i Sverige. Han berättar om sin fars fosterbror Samuel Steinmann och dennes berättelse från deportationen av de norska judarna 1942. Tutta Rolf sjunger "Månestrålen", en sång som en kvinna sjöng för fångarna medan båten på väg mot Stettin i månljus tuffade ner längs Bohuskusten. God lyssning önskar Radio Bulletin.  Producent: Hampus Widlöf Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter SVT Agendas partiledardebatt publicerade SD en meme i sociala medier där texten ”Kvinnovåldet är ett importerat problem” står över en bild av Jimmie Åkesson. Det var så hans uttalande tolkades av de andra partiledarna med Annie Lööf i spetsen. Hur smart är det att SD:s egen kommunikationsavdelning instämmer i förenklingen? Som svar bjuder Per oss på en initierad skildring av ett politiskt partis strategiska verkstad. Vi får veta hur mycket arbete det ligger bakom en partiledardebatt. Dan bjuder på exempel ur historien på en dålig svensk kvinnosyn, schlagern ”Det är ingen idé ida’ Ida” (1930). I Sverige har ihärdigt arbete från feministiskt håll förändrat kvinnosynen, men varför har man så svårt att erkänna den framgången? Per spår att genom att lyfta frågan om våld mot kvinnor kan vänstern ta tillbaka allmänhetens stöd i frågor om lag och ordning. Om högern är dåligt förberedd kommer vänstern att vinna. Slutligen diskuterar vi Borås Tidnings magplask i krönikan om Ebba Buschs klänning och frånvaron av kritik om strategin mot Covid19 i partiledardebatten. Och vad vore livet utan skratt? Grammofoncharmören August Svensson bjuder avslutningsvis oss på en skrattvisa ur operetten Geishan inspelad i Stockholm 1904. God lyssning önskar Radio Bulletin  Producent: Hampus Widlöf Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt talar Per och Dan med utgångspunkt i Valborg och 1 Maj och frågar sig om Sveriges framgång beror på välfärdsstaten eller om välfärdsstaten beror på på Sveriges framgång. Dan söker välfärdsstatens rötter i femtonhundratalets Geneve och Per redogör för Nima Sanandajis bok ”Debunking Utopia” (2016). De gamla svenska dygderna att arbeta hårt och vara skötsam och sparsam har betytt oerhört mycket för framgången. Varför är svenskar i USA mer framgångsrika än svenskar i Sverige? Varför är somalier mer framgångsrika i USA och England än i Sverige? Och varför är eritreaner så påfallande framgångsrika i Sverige i jämförelse med somalier, trots att länderna geografiskt ligger nära varandra? Dan avslöjar en socialdemokratisk sida och bjuder på två skivor: ”Fest hos Gustafssons” med komikern Kalle Nämndeman, inspelad i Solna 1928 och ”The laughing song” med George Washington Johnson inspelad i New York 1901. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna vecka gästas Radio Bulletin av Alexander Bard, som inte skräder orden i sin kritik av wokeism och identitetspolitik. Det leder till en totalitär diktatur för åsikter, men en mångfald i utseenden. Alla företag som traskar runt i woketräsket kommer att ångra sitt självhat. Vi diskuterar skillnaden i lika förutsättningar för alla och lika utfall för alla. Inga bögar går i prideparaden längre, säger Alexander, för den har tagits över av andra. Vi borde totalt mörda rasbegreppet, förbjuda R-ordet som är värre än N-ordet. Vi diskuterar framgångsrika folk och Alexander menar att de folk som har sunda värderingar och tar till sig bra kultur och ger sina barn bra uppfostran är de som lyckas. God lyssning önskar Radio Bulletin.  Producent: Hampus Widlöf Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ur Leo Strauss kritik av den boken landar de i slutsatsen att tolerans fungerar bara när man själv tror på något, när man själv står trygg i sin egen uppfattning. Av samma skäl är tron på att vi måste förneka den svenska kulturen för att bli mer välkomnande mot främlingar nonsens. Det är tvärt om när vi själva är trygga i det vi är - svenskheten eller något annat, beroende på vem man är - som vi kan vara toleranta och öppna mot andra. Som avslutning bjuds vi på ett gapskratt av den skådespelare som för första gången spelade Ibsens ”Peer Gynt” på scen 1876. God lyssning önskar Radio Bulletin. Producenter: Hampus Widlöf och Jesper Lindström. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När blev liberalismen auktoritär? Det var utgångspunkten i detta samtal mellan Dan Korn, rabbin, författare och folklivsforskare, och Per Gudmundson, ledarskribent på Bulletin. Men det blev istället en vindlande dialog som spänner mellan stentavlor och stenkakor. Lyssnaren får veta vilket enda land i världen som gått från klansamhälle direkt till demokrati, utan att ta genvägen över kungadöme. Den som hänger kvar till slutet bjuds också på ett skratt. Mycket nöje med Radio Bulletin. Producent: Hampus Widlöf och Jesper Lindström. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vita havet heter den stora éntrehallen på Konstfack. Nu ska det döpas om till havet, kort och gott. Bort med det vita alltså. Förslaget på att byta namn på Vita havet uppges ingå som en del i ett större arbete mot, och en dialog kring, strukturell rasism – ett arbete som drivits vidare av den interna arbetsgruppen ”Våra rum på Konstfack.” Bakgrunden är ett förslag från det anonyma konstnärskollektivet Brown Island, som startades på skolan år 2016, där endast rasifierade får ingå. Sara Kristoffersson, professor i designhistoria på Konstfack och kritiker i DN, har öppet kritiserat förslaget till namnbyte. Hon menar att namnet och dess historia inte har nåt med ett rasistiskt tänkande att göra överhuvudtaget. Namnet på utställningshallen har en historia och har hängt med sedan många år då Konstfack flyttade från stan till Valhallavägen och sedan till Telefonplan. I dagens avsnitt pratar Ivar Arpi med Sara Kristoffersson. Producent: Negar Josephi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur går det egentligen till när Ebba Buschs tal blir skrivna? I dag gästas podden av Simon Westberg, som är hennes talskrivare och har varit en av hennes närmaste medarbetare i många år. Han är även en expert på konservatism, men något av en doldis på det området för den breda allmänheten. Hans ännu outgivna bok om konservatism har titeln "Västerlandets motståndsrörelse". Vad betyder det? Och vad är konservatism egentligen? Leder samtalet gör Ivar Arpi. Producent är Negar Josephi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På en föreläsning i journalistik vid Uppsala universitet tog föreläsaren upp Egon Erwin Kischs reportage ”Elliptisk trampkvarn” från 1925. Artikeln handlar om en cykeltävling i Berlin. Och just det, n-ordet nämns. En student krävde byte av text. Fallet liknar hur Inga-Lill Aronsson, forskare inom arkivvetenskap på samma universitet, för ett par år sedan på en fråga om hur man söker på ras i äldre arkiv uttalade n-ordet. Det ledde till kalabalik den gången också. N-ordet uppfattas som nedsättande av många, men i båda dessa fall handlar det om historiska texter. Hur mycket måste historien retuscheras för att undvika att uppröra dagens studenter? Vad blir i så fall konsekvensen av denna censur? Och hur ser n-ordets historia i Sverige ut egentligen, är den bara negativ? Om det och mycket annat pratar Ivar Arpi med Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, och Tobias Hübinette, föreläsare vid Karlstad universitet som snart kommer ut med boken ”Svensk rasism under efterkrigstiden – Rasdiskussioner och rasfrågor i Sverige 1946-1977” på Carlsson bokförlag. Producent: Negar Josephi Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur blev Förintelsen ett politiskt slagträ? Hur tänker egentligen Centerkvinnorna när de bankar Förintelsen i huvudet på sina vänner i Liberalerna? Är det rimligt att socialdemokratiska ministrar som Morgan Johansson och Peter Hultqvist använder Auschwitz för att brunsmeta oppositionen? Och varför tycks vi vara mer intresserade av att späka oss själva med Förintelsen än av att bekämpa faktisk antisemitism i dagens Sverige? "Förintelsen handlar mer om er än om oss," som Anna Nachman, begravningsansvarig på judiska församlingen i Stockholm, säger i dagens podd. Medverkar gör också Fredrik Malm, riksdagsledamot för Liberalerna, som får försvara sig mot Centerkvinnornas anklagelser. Som vanligt är Ivar Arpi programledare och Negar Josephi producent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Yasin Byn är inte bara en av Sveriges mest strömmade artister. Sedan nyårsnatten sitter han även häktad, mot sitt nekande, misstänkt för att ligga bakom kidnappningen av en annan känd artist. Han är tidigare dömd för grovt vapenbrott och anses vara medlem i Shottaz, som är inbegripen i en dödlig konflikt med Dödspatrullen. Han lever som han lär, så att säga. Hur ska man skilja på verk och person när verket handlar om brotten han eller hans kumpaner begått eller begår? Ska han verkligen få pris på P3 Guld för musik som handlar om en kriminell livsstil som håller hela områden som gisslan? I dagens podd diskuterar Ivar Arpi med Ashkan Fardost, föreläsare och debattör, Rodan Hassan, viceordförande för S-föreningen mot hedersförtryck, och Victor Malm, kulturredaktör på Expressen. Producent är Negar Josephi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenska kvinnor vill helst tillbaka till 1947. En tid då försvinnande få hade tillgång till kylskåp eller tvättmaskin. Diskmaskiner för hushållsbruk fanns inte heller. Kvinnor förväntades vara hemma och ta hand om barnen. Maten behövde alltid lagas från grunden och blöjorna skulle tvättas – för hand. De få daghem som fanns var endast förvaring och tillsyn, utan pedagogiska ambitioner. Barnbidraget var fortfarande inkomstprövat. Barn dog av sjukdomar som i dag nästintill utrotats med hjälp av vaccin. De få bilar som körde runt på gatorna lyckades träffa barn förvånansvärt ofta. Endast i ett avseende var 1947 bättre än 2021: nästan exakt samma antal barn som föddes 1947, är vad kvinnor i Sverige i dag, som passerat sin barnafödandeålder, önskar att de hade fått (2,45 per kvinna). Skillnaden mellan antalet barn svenska kvinnor i den åldern faktiskt fått och hur många de önskar att de hade fått är störst i hela EU (1,6 vs 2,4 enligt Eurobarometern 2011). Jämfört med de flesta andra länder i Europa är det fler i Sverige som tycker att tre är ett idealt barnantal. 37 procent av svenskarna (i åldern 15-49) tycker att det ideala antalet barn är 3 eller fler I dagens podd pratar trebarnsmamman Susanna Birgersson, även ledarskribent på Bulletin, med fyrabarnspappan Ivar Arpi om barnalstrande och föräldraskap. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter stormningen av Kapitolium har det pågått en märklig visklek om Radio Bulletins programledare Ivar Arpi. Är han farlig för demokratin? Ser han mellan fingrarna på hoten mot demokratin, när dessa kommer från högerextremt håll? Visade han sitt rätta ansikte när han skrev att de som stormade Kapitolium inte såg ut att kunna ta makten över landet? Måste alla, precis alla, beskriva det som skedde som ett kuppförsök? Om detta och mycket mer handlar dagens avsnitt. Dagens gäst är Bino Drummond, som både är moderat politiker i Norrtälje och registrerad republikan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När de gudar som överlevt Ragnarök återvänder hittar de guldspelpjäserna från partiet de spelade innan katastrofen. Och så påbörjar de ett nytt parti. Denna scen ur Völuspa har gett namn till Asle Tojes senaste bok "Gullbrikkespelet – et Europa i ruiner" (Dreyers forlag, 2020) som avslutar hans Europatrilogi. I dagens poddavsnitt pratar Asle Toje med Bulletins Ivar Arpi om Europas demografiska förändringar, varför klassförakt plötsligt blivit rumsrent och hur det nya svenska klansamhället vuxit fram. Och om den konservative tankesmedjan Oikos, som Asle Toje sitter i förtroenderådet för. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Hitta inte på undantag som skulle göra just din aktivitet okej,” dundrade Stefan Löfven. Socialminister Lena Hallengren fyllde i: ”Leta inte kryphål!". Så lät det i november. Men i julruschen gick Stefan Löfven på köpcentret Gallerian i Stockholm för att köpa reservdel till sin rakapparat. Rakhyvel, någon? På annandagen sågs inrikesminister Morgan Johansson gå runt på Nova, ett köpcenter i Lund, för att fynda en försenad julklapp till sina föräldrar. Finansminister Magdalena Andersson stod och hyrde skidor i Sälen. Undantag och kryphål. Av detta kan vi dra slutsatsen att alla djur är jämlika, men vissa mer än andra. Så länge vi andra sköter oss, kan regeringen tillåta sig alla undantag och kryphål de vill. I dagens podd diskuteras detta, men främst vad vi borde göra här och nu. Och varför det verkar som att Sverige återigen släpar fötterna efter sig. Gäster är Fredrik Elgh, professor i virologi, och Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi, båda vid Umeå universitet. Programledare är som vanligt Ivar Arpi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En mamma i Göteborg fann sin sjuåriga dotters mattebok orättad och full av fel, skriver Anna-Karin Wyndhamn i måndagens Bulletin. Rättning "tar bort glädjen", menade läraren, och fick stöd av rektor. Detta är inte en isolerad incident, utan snarare ett systemfel, Skoldebatten har på senare tid mest handlat om friskolor, segregation och vinster – men varför lär sig svenska elever inte läsa, skriva och räkna ordentligt? I dagens podd pratar Ivar Arpi med Anna-Karin Wyndhamn, krönikör i Bulletin och fil dr i pedagogiskt arbete, och Håkan Sjöberg, lärare på Nordhemsskolan. Följ Håkan Sjöberg på twitter (@F3Kpilot). Och läs Anna-Karin Wyndhamns artikel i Bulletin. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.