Hon har börjat tveka på sitt beslut att vara så självutlämnande. Men i den här intervjun väljer hon ändå att fortsätta på den inslagna vägen. Har det med en nyvunnen stolthet att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Evelyn Mok är komikern som gått en annorlunda väg på den svenska humorscenen. Efter genombrottet i Sverige i början av 2010-talet så lämnade hon för England, som ibland beskrivs som en av världens tuffaste humorscener. Efter flera år lyckades hon göra sig ett namn även där - med kritikerrosade shower, framträdanden i brittisk tv och den populära podden ”Rice to meet you”. Men i den här Söndagsintervjun berättar Evelyn Mok om hur åren i England präglades av en lång depression, där hon bland annat gick upp i vikt för att ”bli mer osynlig”. Hur hänger det där ihop? Och hur vände hon skammen över sitt ursprung, till en stolthet? Om Evelyn Mok Evelyn Mok är född 1987 i Mariestad, men växte upp i Hammarkullen i Göteborg. Mamman är kinesisk-indisk och pappan från Hongkong, så identitet och kultur har varit teman genom hela livet, både privat och på scen. Hon passar därmed perfekt som panelist i SVT-programmet Invandrare för svenskar, IFS, frågesporten där etniska svenskar får tävla om vem som vet mest om invandrarkultur. Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Teoretiska fysiker är vår tids huvudrollsinnehavare, i alla fall i populärkulturen. Ändå hävdar Ulf Danielsson att han är född i fel tid. Varför då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filmen Oppenheimer, som handlar om utvecklingen av atombomben, dominerade årets Oscarsgala. Netflixs nya storserie 3 Body Problem är strömningtjänstens mest sedda just nu. Gemensamt för dem båda: teoretiska fysiker är hjältar och/eller skurkar. Där vidden av deras upptäckter är omöjliga att överblicka. Ulf Danielsson är fysikern som lyckas göra det här svåra fältet begripligt. Vad tänker han om det moraliska och kunskapsmässiga gränsland hans skrå rör sig i, åtminstone i populärkulturen? Och kan man säga att teoretiska fysiker har blivit vår tids präster? Om Ulf Danielsson Han föddes 1964 och växte upp i den lilla byn Klenshyttan i Dalarna. Sedan 2000 är han professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet, och har tidigare studerat vid Princeton University och CERN. Han är också ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han har skrivit flera böcker, och syns ofta i SVT, nu senast i frågesportprogrammet Muren, eller hörs i Sveriges Radio. Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Hon vågade bryta tystnaden - om gängen, rädslan och alla som dött. När hon tog klivet ut i offentligheten frågade hon sig om det skulle vara värt risken. Var det det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Faysa Idles självbiografiska bok ”Ett ord för blod” slog ner med full kraft hösten 2023. Det var en skakande skildring av ett liv i våldets skugga. Med en bror som drogs in i kriminalitet när konflikten i Järvaområdet i Stockholm bröt ut 2015. Med en annan bror som mördades. Med ständig oro och skräck. Hon har förlorat vänner, grannar och klasskamrater. När hon sökte hjälp vintern 2021 insåg hon att hennes liv inte var normalt, och att hon var medberoende i gängkriminalitet. Hennes skildring målar också upp bild av en uppväxt i ett samhälle med tydliga patriarkala struktur, med heder och med våld. Och av ett Sverige där hon levt i ett land, där tystnadskulturen är stark, och där ”det andra Sverige” är något annat. ”Jag vill vara som Pippi för alla små Faysor” Men mitt i allt mörker i Faysa Idles liv finns också mycket ljus. I litteraturen finner hon kraft, och brister ut i bubblande skratt när hon berättar om sitt nya liv. Nu har hon nyligen satt upp en poesiföreställning på Södra teatern i Stockholm, och hennes bok lanserats i Danmark och i Norge. I den här söndagsintervjun pratar hon om alla som försvunnit ur hennes liv de senaste åren, var modet att våga bryta tystnaden kommer ifrån och om att hitta sin inre Pippi. Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Han är Svenska kyrkans senaste ärkebiskop, och fylld av förundran inför livets alla mysterier. Men vad menar egentligen Martin Modéus, när han säger att solnedgången är ett mysterium? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det vet väl inte jag”. Så svarade en leende ärkebiskop, Martin Modéus, på frågan om hur Jesu uppståndelse gick till, i SVT:s intervjuprogram 30 minuter i vintras. Svaret väckte folks intresse. Inte bara för det innerliga, raka tilltalet, utan också för hur han förundrat fortsatte hylla livets alla mysterier, och nämnde kärleken och solnedgången. Men i en tid när vi genom vetenskap förstår allt mer om världen omkring oss, var befinner sig tron och mysterierna då? ”Det är ett misslyckande och ett sår” Martin Modéus är född 1962 i Jönköping. Föräldrarna var lärare, och engagerade i kyrkan. Men mycket tidigt skapade Martin Modéus sin egen relation till den kyrka han sedan dess varit trogen. Det gjorde också en av hans två bröder, Fredrik Modéus, som är biskop i Växjö stift. I senaste ärkebiskopsvalet, 2022, ställde de båda upp. Vad är det för familj som fostrat två så framträdande kyrkliga ledare? Och hur har valet påverkat brodersrelationen?  I den här Söndagsintervjun berättar Martin Modéus också om vad han gör när han möter en tiggare på gatan, om sitt livs tyngre perioder och om hur han håller igång en dialog med Gud, när ingen säger något. Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

De flesta känner igen honom som Adam Tensta. Nu är han tillbaka efter ett långt uppehåll, men nu utan Tensta. Vem är den här versionen av Adam Taal? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 17 år sen slog han igenom stort, med albumet It’s a Tensta thing och hiten My cool. Han vann en grammis för Årets dans/hiphop/soul, och spåddes en internationell karriär. Och han har turnerat i 35 länder och varit förband till artister som Rihanna och Jay-Z, men sa samtidigt nej till skivkontrakt utomlands. Att vara independent, självständig, har varit ett tema genom hela hans karriär. Han var det första affischnamnet att slå igenom i hiphop-kollektivet Respect My Hustle, RMH, som sedan fört fram artister som Silvana Imam, Erik Lundin och Cherrie. De var ett av kollektiven som visade att det går att slå igenom på den svenska musikscenen, utan skivbolag. Det lade grunden för hiphopens väg tillbaka till topplistorna, där genren numer dominerar. Bland annat genom den omdiskuterade gangsterrappen, med skildringar av grovt våld och kriminalitet. I den här Söndagsintervjun berättar Adam Taal om sin syn på generationerna som kom efter, och om varför han tycker att många gangsterrappare är ”fett lata”. ”Jag ser mig själv som en grundsten, en konstant” I maj släpper Adam Taal ett nytt album, som bär hans mamma Katarinas namn. Hon gick bort i cancer 2016, och sedan dess har han inte släppt musik. I sitt sommarprat 2018 försökte han lära känna sin mamma Katarina. Han berättade att de delade ett tydligt karaktärsdrag, de har svårt att prata om känslor, att dela med sig av sina problem. Och precis som i karriären är det privat viktigt för Adam Taal att vara en konstant, säger han, att vara oberoende. Varför är det så viktigt att stå på egna ben? Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Hennes morfar, Johan Märak, var en pionjär som tog jojken in i kyrkan. Barnbarnet Maxida Märaks för hans arv vidare - men med en betydligt hårdare ton. Varför blev det så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maxida Märak slog igenom som artist för ungefär tio år sedan, med en blandning av jojk, rapp och elektroniska beats.  Musiken har gett henne en plattform i offentligheten, som hon inte tvekar att utnyttja. Framför allt har hon använt den när det kommer till Sveriges längsta gruvkonflikt, den om järnmalmsfyndigheten i Kallak, Gállok på samiska.  Kritiken har varit omfattande mot det brittiska bolaget Beowulf Minings (genom dotterbolaget Jokkmokk Iron) gruvplaner - och alla led i processen har dragit ut på tiden. Våren 2024 står konflikten dock inför ett möjligt avgörande, när det väntas en dom i Högsta förvaltningsdomstolen om huruvida det var lagligt av den tidigare regeringen att ge bolaget så kallad bearbetningskoncession. En över tio år lång väntan kan alltså vara över. Eller så blir beskedet ytterligare ett led i en fråga Maxida Märak sagt att hon tänker viga sitt liv åt...  ”Jag kan stå för vartenda ord” I december 2023 uppträdde hon i På spåret med bandet Johnossi. De tolkade där ”Killing in the name” av Rage against the Machine. Den ursinniga tolkningen gavs ännu mer tyngd av plagget Maxida Märak bar på scen, den traditionella samiska dräkten kolt. Ett plagg hon aktivt valt att inte bära på scen under många år. Efter framträdandet fick hon frågan, i SVT, om varför hon nu till slut valde att ha på sig kolten. Hon gav inte något tydligt svar då.  Men i den här Söndagsintervjun berättar hon om budskapet hon ville framföra, hur det är att vänta på beskedet om gruvan - och om saknaden efter morfar Johan. Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Sami Said är författaren som får sina böcker att sjunga, och hans boksläpp har kantats av hyllningar. Senaste boken Satansviskningar har han beskrivit som sin mest självutlämnande hittills. Hur då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sami Said kom till Sverige som tioåring, efter att hans föräldrar ursprungligen flytt från Eritrea. Väl i Sverige hittade han läsandet, och därefter skrivandet. Och när hans debutroman Väldigt sällan fin släpptes 2012 häpnade både kritiker och läsare. Sedan dess har hans böcker fortsatt fascinera och hyllas. Han har tilldelats både Aftonbladets litteraturpris och Katapultpriset, nominerats till Nordiska rådets litteraturpris och till Augustpriset, två gånger. Han har släppt romanerna Monomani, Människan är den vackraste staden och Satansviskningar. Och en barnbok, Äta gräs, tillsammans med Sven Nordqvist. ”Det hände något, det var mig det hände” Den senaste romanen, Satansviskningar, har han skrivit till och från under 20 års tid. Ett utmattande arbete, då han dessutom skriver allt för hand.  Han beskriver boken som sin mest självutlämnande hittills. Bakgrunden är en händelse 2018, när hans fru och en vän tvingade honom att åka in till psyket. I den här Söndagsintervjun berättar han om satansviskningarna som för Sami Said uppenbarar sig i form av tvångssyndrom. Hur är det att leva med det? Och hur påverkas hans minnen av dem? Dessutom berättar han om sista gången han grät, om lustigkurren han nu tar avstånd från - och om hur det finns två berättelser om allt i livet. Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Marcus Wandt är tillbaka på jorden. Vad har tiden i rymden gjort med honom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter 22 dagar i rymden och flera efterföljande dagar på europeiska rymdorganisationen ESA:s anläggning i Köln landade astronauten Marcus Wandt på svensk mark söndagen den 18 februari. Pådraget var omfattande, men bara ett par timmar senare satte han sig vid Söndagsintervjuns intervjumikrofon för att försöka sätta ord på det han har varit med om. Har hans syn på jorden förändrats av att se den utifrån? ”Vill ta med mig alla och åka upp” Marcus Wandt är 43 år, uppvuxen på Hammarö i Värmland. Han har genomgått officersprogrammet vid Försvarsmakten, är utbildad stridspilot i både Sverige och USA, elektroteknikingenjör vid Chalmers och till vardags chefstestpilot på Saab. Hösten 2022 valdes han ut bland 22 500 sökande till den europeiska astronautgruppen. Sen utbildades han på rekordtid innan han den 18 januari 2024 inledde sin resa mot den internationella rymdstationen ISS. Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Hon beskriver sig som optimist, men hennes syn på samtiden är mörk. Filosofen Åsa Wikforss har blivit en stark röst för demokrati och mot kunskapsmotstånd. Vad tror hon om framtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Hon är författare, och debattör. Och 2019 blev hon invald som ledamot i ett sargat Svenska Akademin, efter krisen och skandalerna åren innan. 2017 skrev Åsa Wikforss en hyllad bok: Alternativa Fakta - om kunskapen och dess fiender. En bok om vad kunskap är, och hur vi kan ta till oss fakta och inte lögner. Men delar i boken fick också kritik och anklagades för både konkreta faktafel och för att ha ”manipulerat fakta”. Hur ser hon på den kritiken i dag? ”Då tror jag inte amerikansk demokrati överlever” 2024 är ämnet kunskapsmotstånd kanske mer aktuellt än någonsin, med den snabba utvecklingen av fejknyheter och propaganda.  Till hösten är det presidentval i USA. Där är Donald Trump en av kandidaterna. Det var hans seger i valet 2016 som fick Åsa Wikforss att från början skriva boken ”Alternativa fakta”. I den här intervjun pratar Åsa Wikforss om sin rädsla inför det amerikanska valet, och säger att hon inte tror att amerikansk demokrati överlever om Donald Trump väljs till president. Och så lite om tankens kraft, om snapsvisor och om samtalet från Svenska Akademien. Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Hon växte upp i en av Sveriges mest påpassade familjer, men har genom konsten slagit sig fri och skapat sig en egen plattform. Vad vill Charlotte Gyllenhammar säga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Charlotte Gyllenhammar är en av Sveriges mest framstående konstnärer, med uppmärksammade skulpturer och installationer. Flera av dem finns att se i det offentliga rummet. Som fontänerna Child och Mother i Malmö eller minnesmärkena över Raoul Wallenberg och Dag Hammarskjöld i Göteborg och Uppsala. Hösten 2023 återvände hon till sitt stora genombrott, verket ”Dö för dig”, en upp och nedvänd ek över Drottninggatan i Stockholm. ”Jag måste ut, slippa det här starka ljuset” Charlotte Gyllenhammar är dotter till tidigare Volvo-vd:n PG Gyllenhammar och växte därmed upp i en av Sveriges kändaste familjer. I den här söndagsintervjun pratar hon om hur det har påverkat henne och hennes konst, och om varför hon så ofta hänger sina verk upp och ner. Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

I mer än 20 år har Fredrik Wikingsson ständigt varit aktuell. Men när han fick sätta plus på livet i Aftonbladet nyligen hävdade han att karriären stagnerat. Hur mycket sanning ligger i det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fredrik Wikingsson är kontrollmänniskan som slog igenom med gränslös humor på tv, med programmet ”Ursäkta röran (vi bygger om)” på TV4. Tillsammans med bästa kompisen Filip Hammar har Filip och Fredrik sedan dess skördat framgångar inom de flesta medier: film, tv, böcker och podcast. ”Supit sig till nåt slags apstadie för att stå ut” Nu är Filip och Fredrik aktuella med en ny film, ”Den sista resan”, och ännu en gång är det Filips familj den handlar om. Varför tycker Fredrik att sin egen familj är så ointressant? I den här Söndagsintervjun pratar han också om ångest och alkohol, och så drar han en lans för den duktiga pojken. Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Peje Emilsson, 77, är en dold makthavare. I flera decennier har han varit entreprenör, lobbyist och politiskt engagerad, och stått Moderaterna nära. Vem är han? Och i vilken roll talar han? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har utmålats som arkitekten bakom friskolereformen, efter att han som ordförande för privatskolan Enskilda Gymnasiet i slutet av 80-talet testkörde systemet med skolpeng innan det egentligen fanns. Och som grundare och ägare av av en av Sveriges största skolkoncerner, Kunskapsskolan, har Peje Emilsson både blivit miljardär och en måltavla för den kritik som riktats mot friskolesystemet. I den här Söndagsintervjun bemöter han kritik som riktats mot friskolesystemet och hans koncern, och ger sin syn hur hans trovärdighet påverkas av att han blivit rik på utvecklingen. ”När jag var 15 år fick jag en gravplats” Som ung drabbades Peje Emilsson av mobbning i skolan. Och när hans föräldrar åkte till Sydamerika flyttade Peje Emilsson till sin mormor Lilly, som spelat en stor roll i hans liv. När han var 15 år fick han en gravplats av henne, för att hon skulle vara säker på att han skulle begravas i vigd jord. När han nu börjar fundera på sitt arv, med flera företag som ska lämnas över till nästa generation, kommer också tankarna på den där gravplatsen - och på vad det är som har format honom. Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Efter frifödseln och en vild graviditet hamnade Rachel Bråthén mitt i en debatt om svensk förlossningsvård. Hur hamnade hon där? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rachel Bråthén är influeraren som snabbt fick miljontals följare på sociala medier, med yoga på kritvita stränder på den karibiska ön Aruba. Nu har ”Yoga Girl” flyttat från stranden, till skogen i Uppland, och blivit en mammainfluerare. Sommaren 2023 födde hon sitt andra barn genom en så kallad ”frifödsel”, hemma, utan barnmorska eller någon tillgång till vård.  Även graviditeten valde hon att ha oövervakad, utan kontroller och mödravårdsbesök, en så kallad ”vild graviditet”. Hennes val har väckt stark kritik från flera håll. ”Jag var lite hjärntvättad i det” Flytten till Uppland är inte den första stora förändringen i Rachel Bråthéns liv. Ett exempel är när hon tidigare var vad hon själv kallar en ”veganprofet”, men 2022 gick hon ut med att hon inte längre var vegan. Många av hennes följare lämnade, och blev arga. I dag säger Rachel Bråthén att hon inte längre vill predika. Men finns det en risk att hon hamnat i samma sak igen, med hennes ”frifödsel”? Och vart är egentligen Rachel Bråthén och ”Yoga Girl” på väg härnäst? Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Han är Sveriges störste herrfotbollstränare genom tiderna. Nu berättar Sven-Göran Eriksson för första gången om sin obotliga cancer. Hur kan han ändå vara så glad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ett år sedan meddelade Sven-Göran Eriksson att han behövde ta paus från sina fotbollsuppdrag på grund av hälsoskäl.  Nu väljer han för första gången att berätta öppet om den obotliga cancern han har i bukspottskörteln, och om tiden han har kvar. ”Fotbollen har gått före allt annat i livet” I slutet av 1970-talet och början av 80-talet gick Torsbysonen ”Svennis” på bara några år från att vara assisterande tränare i division 3-laget Degerfors till att leda några av världens då bästa klubbar. Han har vunnit titlar med IFK Göteborg, Benfica, Roma, Sampdoria och Lazio, och han har haft fotbollsvärldens kanske finaste och tuffaste jobb, som förbundskapten för England. Men utanför planen har han mött många motgångar. Hans familj har fått betala ett högt pris för hans karriär. Han har blivit förskingrad på över 100 miljoner kronor, lurad av fejk-shejker och av bluffägare i Notts County, och avlyssnad i flera år av brittiska tidningar. Ändå har tagit alla motgångar med ro, och tycker att livet varit underbart. Varför vägrar han att vara en ”grinsäck”? Och varifrån kommer det där självförtroendet, som gjorde att Värmlandspöjken ”Svennis” kunde bli en av världens främsta tränare? Programledare: Martin Wicklin Producent: Filip Bohm Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

1983 kom Johan Ehrenberg, grundare av tidningen ETC, ut som Jenny på bästa sändningstid. Men stormen blåste för hårt. Idag, 66 år gammal, är Jenny tillbaka. Vad hände? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Hej. Jag heter Jenny Ehrenberg. Och jag har sedan ett halvt år tillbaka levt som en kvinna”. Intervjun i SVT:s program i Kanal 3 från 1983 slog ned som en bomb i de svenska hushållen. Johan Ehrenberg, som han hette då, vara bara 26 år gammal, och redan då en banbrytande röst inom den svenska vänstern. Tidningsentreprenör och debattör. Men att krossa könsnormerna och komma ut som trans visade sig mycket svårare än trott. Kritiken blev stenhård, även från transrörelsen som tyckte att Johan Jenny skulle operera sig för att vara ”äkta”. Och reaktionerna på stan var ofta aggressiva och våldsamma. Jenny försvann in i skuggorna, och stannade där i 40 år. Vad fick henne att ta steget ut i ljuset igen? ”Jag är inte man, och inte kvinna. Jag är trans” 1976 grundar Johan Jenny Ehrenberg tidningen ETC, med målet att ”vara bättre än borgarna”. Tidningen skulle vara rolig och nyskapande, personlig och satsa på bild och form. Idag har ETC vuxit till en koncern, med både pr-byrå, byggbolag och solcellsparker. Johan Jenny är en driftig chef, men ibland kan vänsteridealen krocka med entreprenören. Var det det som hände 2018, när presstödsnämnden kallade tillbaka 8 miljoner kronor som delats ut för ETC:s lokaltidningar? Hör Johan Jenny Ehrenberg i säsongsavslutningen av Söndagsintervjun – om att göra det privata till politik, om att jämföra Agnes Wold och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, och om att få ett cancerbesked mitt i livet. Programledare: Martin Wicklin Producent: Fanny Hedenmo Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Han bytte stetoskopet mot skrivmaskinen. Sedan dess har det blivit i runda slängar 40 böcker. Men varifrån kommer PC Jersilds lite kyliga blick på samtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sina böcker utforskar han människan, tekniken, medicinen och etiken. PC Jersild, som på sextiotalet lämnade läkaryrket och valde att bli författare på heltid, har skrivit flera svenska moderna klassiker. Han har också varit kolumnist och debattör, och suttit som sakkunnig i SMER - Statens medicinsketiska råd. Som författare hemfaller han ofta åt satiren som grepp, tonen är osentimental och uppfattas av vissa som kylig. Karaktärer i romaner som Grisjakten (1968) och Babels hus (1978) är kuggar i ett gigantiskt maskineri av byråkrati och effektiviseringar. Att hålla distans mellan sig själv och känslorna lärde han sig redan som ung – varför då? ”Pappa dog knall fall, lite oförtjänt” Likt 10-årige Reine i klassikern ”Barnens ö" (1976) slog PC Jersild som pojke vakt om sin egen självständighet, och ville helst inte ens börja skolan. Uppväxten i Norra Ängby väster om Stockholm var påver, och i familjen fanns en konflikt mellan den djupt religiösa fadern och modern. Men där fanns också en äldre bror som var sjuk i lungtuberkulos. I den unge PC Jersild utvecklades en stark dödsångest, som med tiden har bytts ut mot en filosofisk och politisk övertygelse. Att var och en ska ha rätt att bestämma över sitt eget livs slut – att dödshjälp ska bli lagligt i Sverige. Hör PC Jersild om att vara hopplöst förälskad i en ung Barbro Lindgren, om att tidigt genomskåda idén om himlen och helvetet och om att vara skeptisk till det översvallande och manipulativa. Programledare: Martin Wicklin Producent: Fanny Hedenmo Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Hör en av landets främsta barnpsykologer om pekpinnar och skärmtid, om diagnosinflation och prestationshets och om att ge Sverige underbetyg i att inkludera papporna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hon avskyr pekpinnar, och understryker ofta barnens unika förutsättningar och förmågor. Att vi, som vuxna, har ett ansvar att anpassa oss efter dem, inte tvärtom. Malin Bergström är barnpsykologen och forskaren som ägnat mycket tid åt att studera barn med skilda föräldrar, och som kunnat visa att växelvis boende inte måste påverka barn negativt. Att den avgörande faktorn istället är att relationen med båda föräldrarna förblir intakt, och att de kan kommunicera med och stötta varandra. Lugnande besked för alla de som separerat – men hennes vurm för pappors betydelse i ett barns liv har också väckt ont blod i vissa politiska kretsar. Hur blev Malin Bergström, som hon kallar det, en ”rabiat pappa-kramare”? ”Utan pappas stöd hade det varit förödande” 2020 drev hon igenom SVT-serien ”Våra barns hemliga liv”, där förskolebarn följdes av kameror och på egen hand tvingades lösa svåra sociala situationer. Ett banbrytande format, som av vissa kritiker kallades oetiskt och som ett ”Expedition Robinson” för barn. Hur kändes kritiken? Och varifrån kommer Malin Bergströms fascinerade blick på barnet, och hennes övertygelse om att vi som vuxna underskattar deras förmåga och kapacitet? Kanske finns svaret i hennes bakgrund, och hur hon som barn fick hantera sin mammas ilska och anklagelser. Minnet av att, redan som femåring, känna: Jag har rätt, och du har fel. Programledare: Martin Wicklin Producent: Fanny Hedenmo Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Hon ärvde sin pappas stränghet, och som mångårig mediechef drevs hon av önskan att vara med och bygga samhället. Hur ser journalisten Christina Jutterström, 83, på sin insats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Få människor har haft så stort inflytande på det svenska medielandskapet som Christina Jutterström. Hon blev tidigt den första kvinnliga politiska reportern på Sveriges radio, och inledde sedan en lång karriär på de högsta chefsposterna. På Ekot, på Dagens Nyheter, på Expressen och på Sveriges television. Som både kvinna och journalist har hon brutit mängder av ny mark. Men det har också funnits kritik mot hennes stränga ledarstil. Och det dryga året som chefredaktör på Expressen på 90-talet, som slutade med en uppsägning, ska hon i efterhand kalla sitt livs misslyckande. ”Jag sörjde å min mammas vägnar” I barndomshemmet i Uppsala var det pappa Gösta, kriminalkommissarie, som höll i taktpinnen. Han var uppmuntrande men sträng och dominant, och placerade tidigt ett ”duktighets-ok” på den unga Christinas axlar. Mamma Siri fick nöja sig med en tillvaro som hemmafru, trots önskan om ett arbetsliv. Kanske var det därför som Christina så helhjärtat kastade sig in i karriären. Även när en stark och intensiv barnlängtan trängde sig på. Hör Christina Jutterström om självkänsla och självförtroende, om att våga och vilja men inte riktigt kunna lyssna, och om att möta ålderdomen utan sin livspartner – journalisten Ingemar Odlander. Programledare: Martin Wicklin Producent: Fanny Hedenmo Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

I decennier har han tagit strid i frågan om adoptioner, om gulinghumor, om ras och rasism. Ibland har historien gett honom rätt. Men varifrån kommer vreden, Tobias Hübinette? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hans avhandling 2005 blev en av de mest nedladdade någonsin. ”Comforting an orphaned nation” – banbrytande forskning om det nationella trauma som Tobias Hübinette kallar Sydkoreas enorma adoptionsverksamhet. Han skrev indignerade texter där han gav sig på sina egna forskarkollegor, och kritiserade den ”kolonialt färgade människohandel” som han såg som systematisk. För det blev han både isolerad och stigmatiserad. Idag, nästan två decennier senare, har vinden vänt. I Sverige, såsom i flera andra länder, pågår statliga utredningar om oegentligheter i adoptionerna. Hur känns det att ha fått rätt? ”Jag minns att jag slog sönder saker” Som barn adopteras han från Sydkorea till Motala, och möter där tidigt rasism och förlöjligande för sitt asiatiska utseende. En ilska väcks i honom, och en känslighet för orättvisa. Som ung engagerar han sig inom den autonoma vänstern, kartlägger och förföljer nazister och drar på sig flera domar. Hur ser han på de våldsamma metoderna han använde som ung, och hur går det ihop med hans akademiska bana? Varifrån kommer den där vreden som finns i honom, den där filosofin om att vissa ägg måste knäckas för att omeletten ska lagas? Och varför tycker Tobias Hübinette att vi borde återuppväcka ordet ”ras” i det svenska språket? Programledare: Martin Wicklin Producent: Fanny Hedenmo Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

I den nya boken De hemliga breven läggs hans far Jan Myrdals föga smickrande korrespondens med föräldrarna ut till allmän beskådan. Vad fick sonen Janken Myrdal att ta steget ut i rampljuset? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. “Vi ska ha en unge den 29 oktober. Ungen var inget misstag, den var bara realiserandet av det jag alltid sagt: skaffa så många ungar så fort som möjligt, bli någorlunda jämnårig och fort bli kvitt dom.” Så skrev Jan Myrdal, författare och tung vänsterprofil, i ett brev till sin mamma Alva Myrdal 1949. Ungen han pratar om ska få namnet Janken, och bara två år senare ska pappa Jan lämna familjen. Han har blivit förälskad i en annan kvinna, och familjen får klara sig utan ekonomiskt stöd. Janken, som länge skytt den berömmelse som omgärdat hans familj, väljer sin egen bana. Han förkovrar sig i arkiven, disputerar inom ekonomihistoria och ska med tiden lägga grunden för ett helt nytt forskningsfält; agrarhistoria. Blicken på den vanliga människan genom historien genomsyrar hans gärning. Men nu kliver han ut i den mediala offentlighet som han så länge undvikit. ”Det får mig att tänka – vem är jag då?” I boken ”De hemliga breven” (2023) sammanställs tidigare opublicerade brev mellan Jan Myrdal och hans föräldrar Gunnar och Alva Myrdal – nyckelfigurerna bakom det stora svenska välfärdsprojektet på 1900-talet. Och här framträder en ny bild av paret Myrdal än den som Jan ger i sin självbiografiska barndomsskildring från 80-talet; om paret Myrdal som kall, förljugen och despotisk. Janken Myrdal har skrivit efterordet i boken. Det var också han som förvaltat breven, mot sin avlidne fars vilja. Hur ser han på den bild av Jan som träder fram i arkiven, den man som han aldrig fick kalla sin ”pappa”? Hur ser han på sitt sociala arv – och på sitt eget faderskap? Programledare: Martin Wicklin Producent: Fanny Hedenmo Kontakt: sondagsintervjun@sr.se