I det här avsnittet dyker vi ned i det som har blivit de kriminellas främsta brottsverktyg de krypterade telefonerna. Polisen upplevs ofta ligga steget efter men är det verkligen sant? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”En kedja är ju som bekant inte starkare än den svagaste länken, det kanske inte är du som är den svagaste länken men det betyder inte att din planering inte kan kommas åt ändå”, säger Pierre Sandin, analytiker på grova brott vid polisen i Västernorrland. Krypterade telefoner eller ful-lur, som de ibland kallas, det är ett viktigt brottsverktyg. I dem planeras alla möjliga brott och i de senaste årens polisutredningar är det i mobiltelefonerna som några av de mest avgörande bevisen har hittats.  Polisen har idag ganska långtgående möjligheter att avlyssna och spionera på digitala enheter men ett huvudbry är krypteringen. En telefon kan ha ett operativsystem som skyddar informationen. ”Sami”, som vi kallar honom, är i 20-årsåldern och tidigare rört sig i kriminella miljöer – nu tjänar han pengar på att installera säkra system i brottslurar. ”Den går inte att komma in i. En vanlig Iphone kan polisen lätt komma in i men det kan dom inte i den här, tror jag”, säger han. I det här avsnittet tittar vi närmare på operativsystemet som gäckar polisen och som också är första valet just nu för personer i gängmiljön. Programledare: Petra Berggren och Fanny Hedenmo Producent: Jenny Hellström Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Polisen har börjat använda sina specialutbildade förhandlare för att nå kvinnor som riskerar att utsättas för dödligt våld av en partner och försöka få dem att lämna relationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Kvinnor mördas av sina män i nära relation. Vi kan inte alltid sitta och vänta på vår stol. Vi måste försöka, våga och testa nya arbetssätt”, säger Marie som arbetar som förhandlare vid polisen i Region Nord. Vi har i ett tidigare avsnitt berättat om polisens nationella satsning mot våld i nära relation, Operation Beta. I det här projektet har en lista tagits fram som består av runt 800 namn, främst män men också ett antal kvinnor. Det är individer som uppfyller ett antal kriterier som innebär en risk för att de ska utöva dödligt våld mot sin partner eller expartner. I det här avsnittet besöker vi polisen i Region Nord där man testar ett nytt sätt att nå kvinnor som lever i våldsamma relationer. Idén väcktes i samband med ett rutinärende, en trafikolycka och en skadad kvinna, berättar Anders Elmroth, gruppchef vid polisen i Östersund. ”Men ambulanspersonalen ser att hennes skador inte kommer från en trafikolycka. När vi gör inre slagningar så ser vi att den här mannen är straffad för brottslighet mot andra kvinnor”, säger Anders Elmroth. Frågan nu blir – är den här kvinnan i själva verket utsatt för våld i nära relation och hur når polisen i så fall fram till henne? Anders Elmroth tar kontakt med förhandlaren Marie och ber henne att försöka vinna kvinnans förtroende. ”Då vill jag ju tro att det här förtroendet som vi förhoppningsvis bygger upp finns kvar hos henne. Att den dagen hon känner sig redo att lämna relationen, då vet hon att jag sitter och väntar på det samtalet”, säger Marie. I det här avsnittet möter vi också Freja, som vi kallar henne. Hon är en av alla de som hörde av sig till oss efter vårt första avsnitt om Operation Beta. Freja levde under flera år i en våldsam relation. Är du en någon du känner utsatt för våld i nära relation? Du kan alltid höra av dig till exempelvis den nationella Kvinnofridslinjen på nummer 116 016. Programledare: Petra Berggren och Fanny Hedenmo Producent: Jenny Hellström Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

4 februari 2025 har för alltid skrivit in sig i historieböckerna. 35-årige Rickard Andersson skjuter ihjäl tio personer på Risbergska skolan och tar sedan sitt eget liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Motivet bedömer vi kopplat till en vilja att ta sitt egna liv. I samband med det har han valt att ta ut sin upplevda frustration och aggression på den omgivning som befann sig på en plats som hade ett personligt värde för honom”, det sa Henrik Dahlström, polisens kommenderingschef på presskonferensen i förra veckan när polisens slutsatser presenterades. Det har nu gått tre och en halv månad sedan massmordet på Campus Risbergska i Örebro. 500 personer befann sig på skolan den där tisdagen – elever, lärare och övrig personal. Tio av dem kom aldrig hem igen. Polisen har kommit fram till att den enda som kan misstänkas för inblandning i dådet är Rickard Andersson – som tog sitt eget liv inne på skolan. Eftersom den misstänkte är död blir det ingen rättegång – men polisen har ändå valt att berätta om sin utredning offentligt, vilket är ovanligt. Det är på grund av dådets stora konsekvenser som man gör det. För att drabbade, anhöriga och andra ska få svar på vad som hände och varför. I det här avsnittet går vi igenom polisens utredning, hur man resonerar kring motivet, Rickard Anderssons förberedelser och också polisens egen insats. Programledare: Petra Berggren och Fanny Hedenmo Producent: Jenny Hellström Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Petra tipsar om en ny podd som djupdyker i brottsutredningar och granskar aktuella och äldre fall genom intervjuer med berörda och experter.

För några år sedan lämnade Evin Cetin advokatyrket, hon kände inte att hon gjorde skillnad längre. Nu försöker hon ge svar på det som hon beskriver som det stora misslyckandet att allt fler unga hamnar i eller drabbas av grov kriminalitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2022 kom hon ut med boken Mitt ibland oss, skriven tillsammans med Jens Liljestrand. Den bygger på intervjuer med unga kriminella och deras anhöriga. Då fick hon kritik när hon använde ordet barnsoldater. ”På den tiden var det ju nästan skräckinjagande att 17, 18, 19, 20, 21-åringar var involverade i det grova våldet”, säger Evin Cetin. Idag är det ingen som höjer på ögonbrynen över det begreppet längre. De unga utförarna är betydligt yngre - 13, 14 år, ibland till och med yngre. I sin nya bok har hon återigen följt många unga i den gängkriminella världen och även deras föräldrar. Förutom att de är yngre så syns också flera andra tydliga förändringar, menar Evin Cetin. ”Vi ser ju att vårt fokus kring storstäderna har ändrats ganska markant. Vi ser hur barn och ungdomar från landsbygden är involverade. Vi ser tjejerna, och också någonting som gängen själva beskriver – de ”svensk-svenska” barnen”. De svensk-svenska barnen, eller de etniskt svenska barnen, där allt ser bra ut på pappret. Skolan fungerar, det finns närvarande föräldrar. Unga personer som inte har gjort några avtryck i myndigheternas register eller är knutna till något nätverk har börjat dyka upp i polisutredningarna. I boken berättar Evin Cetin om sitt möte med en ung kille. Han är bara 15 år men har varit med länge och hans jobb är att rekrytera få tag i nya barn, unga utförare. Gänget måste sprida riskerna, förklarar han, nu när polisen är på dem hela tiden i takt med samhällets åtgärder mot brottsligheten. ”Samhället får inte fastna i dåtiden beskrivning av gängkriminaliteten, alltså ett år eller två år sedan. För den är så rörlig och snabb.” Programledare: Petra Berggren och Fanny Hedenmo Producent: Jenny Hellström Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Sedan början av 2023 har 22 utomstående personer dödats och 38 skadats i skjutningar och sprängdåd som kopplas till kriminella nätverk, det rapporterar Ekot idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”En chockerande empatilöshet, måste vi väl enas om att det handlar om”, säger P3 Krims programledare Petra Berggren med anledning av Ekots siffror. Idag medverkade Petra Berggren tillsammans med Rolf Stengård, pensionerad journalist och tidigare nyhetschef på Ekot, i P1 Morgon för att prata om våldet då och nu.

I det här avsnittet följer vi med Citypolisen i Stockholm på ett ovanligt uppdrag, de ska göra hembesök hos män som misstänks för- eller har dömts för våld i nära relation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Våldsutövaren ska förstå att polisen ser mig, polisen håller koll på mig. Det jag gör är inte acceptabelt och det finns hjälp att få”, säger polisen Emma som tillsammans med kollegan Johann jobbar i den så kallade SUB-enheten, som står för särskilt utsatta brottsoffer. Den här veckan har man en insatsvecka. En vecka där man satsar på något som var helt otänkbart för bara några år sen: uppsökande och förebyggande arbete mot gärningspersoner som polisen har flaggat som farliga för kvinnor.  ”Han trodde ju att han skulle få åka med först. Det var hans inställning. Han trodde att vi skulle hämta honom”, säger polisen Johann, efter att ha kommit ut från en av männen. Mannen har tackat ja till hjälp, nu väntar samtal från en socialsekreterare som polisen jobbar tätt ihop med. Vid sidan av det lokala arbetet ute i verksamheten har polisen sedan sommaren 2023 en nationell satsning, Operation Beta. I den har runt 800 namn, flest män men även några kvinnor, noterats – det är personer som uppfyller flera riskkriterier för att utöva dödligt våld i nära relation. I det här avsnittet ska vi titta närmare på hur det arbetet går till och också den kritik som förts fram internt mot hur polisen jobbar mot våld i nära relation. I en färsk rapport, från Operation Beta har man analyserat misstänkta mord på 17 kvinnor. Och kritiken mot polisens brister i det arbetet är svidande – flera av kvinnornas liv hade gått att rädda. ”Var någonstans gick det här fel? Man tar på sig glasögonen och så frågar man sig hade hon levt om vi hade gjort på det här sättet istället kontra det vi gjorde? Och den är rätt smärtsam att göra”, säger Jale Poljarevius, nationell chef för Operation Beta. Programledare: Petra Berggren och Fanny Hedenmo Producent: Jenny Hellström Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I det här avsnittet berättar vi det vi vet just nu om det misstänkta trippelmordet i Uppsala på tisdagskvällen. En 16-årig kille har anhållits på sannolika skäl misstänkt för morden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Strax efter klockan 17 på tisdagkvällen får polisen flera samtal om höga smällar i centrala Uppsala. I en frisörsalong i närheten av Vaksala torg har tre unga män skjutits ihjäl, de är mellan 15 och 20 år gamla. Adam Bengtsson, bor precis i närheten, och var på väg hem från jobbet tillsammans med sin sambo när skottlossningen inträffade. ”Vi ser en kille springa mot oss. Han ser skrämd ut och min sambo frågar honom högt om det är skottlossning och han bekräftar det och springer vidare”, berättar Adam. Några timmar efter dådet greps en 16-årig kille i sitt hem i Uppsala. Han anhölls på sannolika skäl misstänkt för morden. Uppdatering: 2 maj meddelade åklagaren att 16-åringen inte längre är misstänkt. Måndagen 5 maj häktades 20-årig man misstänkt för mordet, han är på sannolika skäl misstänkt men nekar till brott. Ytterligare flera andra personer är misstänkta för inblandning i morden. Programledare: Petra Berggren och Jenny Hellström Producent: Jenny Hellström Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I dag ställs flera unga pojkar inför rätta i Malmö tingsrätt. De misstänks ha startat en egen liga på nätet för att utföra grova våldsbrott mot betalning och skjutit ihjäl en 56-årig flerbarnspappa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En sen kväll i augusti förra året bryts lugnet i ett villaområde i Skurup, en liten ort några mil öster om Malmö. Flera boende har hört smällar. Lisa, som vi kallar henne, är en av dem. Hon och hennes man tror först att det är fyrverkerier. ”Sen var det rätt så många smällar som hördes, så då blev vi lite misstänksamma”, säger Lisa. Samtidigt som Lisa är i telefon med 112 tittar hennes man på familjens övervakningskamera. Han scrollar tillbaka några minuter, innan smällarna och ser då hur en beväpnad person går in i grannens hus. Några minuter senare syns personen springa därifrån. Snart är både polis och ambulans på plats, villaområdet badar i blåljus. I grannhuset har en 56-årig flerbarnspappa skjutits ihjäl, 18 skott har avlossats från ett automatvapen. Den misstänkte skytten ska senare visa sig vara en 14-årig pojke. Han är från en mindre ort i Skåne och medlem i en liga på på nätet, Iskalla grabbar, som åtar sig kriminella uppdrag mot betalning. Han grips senare på ett tåg från Köpenhamn, i famnen har han det som misstänks vara betalningen för mordet – 100 000 kronor i kontanter. Nu ställs fyra unga pojkar, alla under 15 år, inför rätta i den bevistalan som åklagaren Tomas Olvmyr väckt mot dem. Mordet har, enligt åklagaren, beställts av Foxtrot som en hämnd. Samtliga nekar till inblandning i mordet. ”Han var en anhörig som straffades med döden, i en konflikt som han inte har ett dugg med att göra. Det är så overkligt, som ett deckarmanus”, säger Emma Lawesson, kriminalreporter på Ystads Allehanda som skrivit flera artiklar om fallet. Programledare: Petra Berggren och Fanny Hedenmo Producent: Jenny Hellström Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Det här är ett bonusavsnitt från P3 Krim. För några veckor sedan gästade P3 Krims programledare Petra Berggren och Fanny Hedenmo Örebros poddfestival tillsammans med släktforskaren Peter Sjölund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ämnet för kvällen var den nya lagen om DNA-baserad släktforskning i brottsutredningar. Lagen träder i kraft i sommar och kommer göra det möjligt för polisen att jämföra dna från brottsplatser med uppgifter som finns i kommersiella släktforskningsdatabaser. Programledare: Petra Berggren och Fanny Hedenmo Producent: Jenny Hellström Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Sent på kvällen den 14 april hörs skott över Biskopsgården, två unga män har skjutits ihjäl. En av polisens teorier är att morden är en del av den långa konflikten som präglat stadsdelen i snart 15 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Min egna känsla också var ju såklart - varför? Det här är ju, återigen så unga personer, det är klart att man blir berörd, det är en fruktansvärd händelse”, det säger Marko Ivanisevic, kommunpolis i Biskopsgården på Hisingen i Göteborg. Larmet om skjutningen kommer in till polisen vid 23.30-tiden, flera som bor på det stora bostadshuset på Vintervädersgatan har hört skotten. Polisen är snabbt på plats men de två killarnas liv, 18 och 21 år, går inte att rädda. Vad som ligger bakom dubbelmordet vet vi inte – utredningen är fortfarande i ett tidigt skede men båda killarna var ostraffade. En av polisens teorier är att killarna inte var de egentliga måltavlorna. På platsen befann sig också en annan kille, som kan kopplas till ena sidan i det som har kallats för Sveriges längsta gängkrig – mellan Norra och Södra Biskop. I det här avsnittet berättar vi det vi vet om dubbelmordet just nu och på vilket sätt det skulle kunna kopplas till det pågående gängkriget. Ett krig som lett till otaliga våldsdåd och många mord. ”Det är väldigt många oskyldiga som har drabbats, vi pratar barn, vi pratar föräldrar, vi pratar om sprängningar där oskyldiga människor har dött. Det är en väldigt hemsk och mörk konflikt som har pågått i snart 15 år”, säger Karwan Faraj, frilansjournalist som gjort flera dokumentärer om konflikten. Programledare: Petra Berggren och Fanny Hedenmo Producent: Jenny Hellström Reporter: John Pira Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

En januarikväll i Borås blir en kvinna knivhuggen i ryggen. Tack vare ett anonymt tips kan polisen koppla attacken till en nattsvart digital och våldsam värld med grupper som 764 och No Lives Matter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Plötsligt hörs steg bakom mig och så är det någon som säger “hej”. Det var en ung röst men jag hinner inte ens vända mig om och se, och så får jag ett jättehårt slag i ryggen, det kändes som en slägga”. Det berättar 57-åriga Karin, som vi kallar henne – vi har även bytt ut hennes röst. Det är den 4 januari i år, Karin har bara gått ut en kort sväng för att rasta hunden innan hon och sambon ska laga lördagsmiddag. Men det blir ingen lugn kväll hemma. Karin har blivit knivhuggen i ryggen och förs snabbt till sjukhuset i Borås och sedan vidare till Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg – med punkterad lunga. ”Den här dödsångesten eller tankarna på döden, och hur mina närmsta liksom… Vad hade hänt om jag hade gått bort då? Allt sådant där, det är det som hade varit jobbigast efteråt”, säger Karin. Senare den kvällen får polisen ett anonymt e-tips om att attacken har livesänts i en grupp på nätet, och det ska leda polisen till den misstänkte gärningsmannen – en 14-årig pojke med kopplingar till den sadistiska nätsekten 764. ”Ju mer sadistisk du är mot någon, desto högre status får du i de här grupperingarna”, det säger Linus Svensson, reporter på SVT. I en serie för Uppdrag granskning har Linus Svensson och hans kollegor granskat flera dåd i Sverige med kopplingar till 764-nätverket och avknoppningar som No Lives Matter. Det är nätbaserade grupper som bland annat pressar barn och unga att begå grova våldsbrott både mot sig själva och andra. Dåden filmas och sprids. ”Mycket av detta handlar om vad medlemmarna kallar för chock. Man vill liksom chocka och sprida de här videoklippen och skapa chock och på så sätt bli mer ökänd”, säger Linus Svensson. Programledare: Petra Berggren och Fanny Hedenmo Producent: Jenny Hellström Reporter: David Ohlsson Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Sommaren 2023 hittas två 14-åriga pojkar brutalt mördade. I det här avsnittet ger tre poliser från den innersta kretsen av mordutredningen en unik inblick i vad det var som hände. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det jag får veta är att man har hittat en person i en skogsdunge, att han är mördad, han har en massa knivhugg i övre delen av kroppen”, säger utredningsledare Jonas Forslund, på Grova brott vid regionala utredningsenheten i Stockholm. Platsen är ett skogsområde runt Ösmo och den döde är en 14-årig pojke, Mohamed. En kort tid senare får polisen veta att ytterligare en 14-årig pojke kan vara död. Han heter Layth. Det är en annan ung kille som har kommit in till polisen i Nyköping och delat med sig av bilder han fått skickat till sig. Han är livrädd och säger att han har blivit hotad. ”Han har bilder på både Mohamed och Layth och det är de här bilderna som gör att vi tidigt förstår att även Layth, troligen, är död”, säger utredaren Caroline Asplund. Det här blir starten på en mycket omfattande mordutredning, just nu pågår rättegången där 21 personer är misstänkta för olika brott. I det här avsnittet följer vi utredarna som jobbat allra närmast för att ta reda på vad det var som hände de där dagarna i slutet av juli 2023. Programledare: Petra Berggren och Fanny Hedenmo Producent: Jenny Hellström Reporter: Carolina Bergquist Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Den kriminella ekonomin i Sverige uppskattas omsätta 100 till 150 miljarder kronor. I november förra året infördes en ny lag för att komma åt de här pengarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den nya lagen heter självständigt förverkande och brukar kallas ta-lagen. Den handlar om att polisen nu kan beslagta saker som man misstänker har köpts med smutsiga pengar. Och det nya, som gör lagen så speciell, är att det nu inte krävs att prylen, till exempel en bil eller en klocka, kan kopplas till ett specifikt brott. Det räcker med att det är klart mer sannolikt att den har gjort det för att staten ska kunna ta den. ”Du ska inte kunna tillgodogöra dig vinsterna av din brottslighet. Det du inte har tjänat med legala medel, ska kunna tas eller förverkas till staten”, säger Solveig Forss, expert på polisens nationella operativa avdelning. Inför att lagen skulle införas fanns kritik om bristande rättssäkerhet – eftersom personer kan förlora tillgångar utan att vara misstänkta för brott. I det här avsnittet tittar vi närmare på hur det gått under lagens fem första månader. I dagsläget pågår 185 utredningar om självständigt förverkande, i dem har gods till ett värde av runt 35 miljoner kronor tagits i beslag. Programledare: Petra Berggren och Fanny Hedenmo Producent: Jenny Hellström Reportrar: David Ohlsson och Carolina Bergquist Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Den 4 februari 2025 inträffar det som många har varnat för någon gång ska ske en masskjutning på en svensk skola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 4 februari skjuts tio människor ihjäl på Risbergska skolan i Örebro. Den misstänkte gärningsmannen tar sitt eget liv. Det är det värsta massmordet i modern svensk historia. På Sveriges Radios Poddfest möter P3 Krims programledare Petra Berggren och Fanny Hedenmo två av de som jobbade under den här dagen – Tomas Lindström, räddningstjänsten och Lars Bröms från polisen. Båda har långa karriärer bakom sig, de har jobbat i över 35 år. ”Det går ett larm om PDV, pågående dödligt våld, vi hade övat på förmiddagen, och det första jag tänkte var att det nog inte var så allvarligt, att det kanske var en övning”, säger Tomas Lindström, som blev räddningstjänstens insatsledare på plats vid skolan. Lars Bröms, till vardags mordutredare, blev utsedd att leda arbetet att identifiera offren. Han har jobbat med flera stora katastrofer, bland annat tsunamin 2004 och terrordådet på Drottninggatan 2017. Hela vägen i bilen från Stockholm till Örebro sitter han i telefon för att skaffa sig en bild av vad det är som har hänt. När han ska möta de anhöriga till offren vet han att tio personer har mördats. Officiellt har polisen inte bekräftat det här – man har bara sagt att personer har skadats. Lars Bröms säger att fokus för ett sådant här arbete är att vara så öppna och transparenta som möjligt mot de anhöriga. ”När vi skulle hålla vårt första möte med de anhöriga, då visste jag att det var tio mördade men det fick jag inte berätta. Men när jag kom tillbaka till hotellet på kvällen, då går man ut på en presskonferens och berättar det. Då blev jag faktiskt lite förbannad på polisledningen”, säger Lars Bröms. Programledare: Petra Berggren och Fanny Hedenmo Producent: Jenny Hellström Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I det här avsnittet tittar vi närmare på den ovanliga diagnosen sexsomni, som då och då dyker upp som försvar i sexbrottsmål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Någonstans mellan tre och tio sekunder vaknar jag till under natten och känner att han ligger över mig och jag förstår vad som händer”, berättar Anges - som egentligen heter något annat. En festkväll på stan har slutat hemma hos henne. Förutom Agnes är två kompisar med, en kille och en tjej. Lägenheten är liten, det finns knappt sovplats till alla tre – Agnes och killen delar en luftmadrass. Mitt i natten vaknar hon av att han ligger ovanpå henne, hon kan inte röra sig men somnar om igen. Morgonen efter upptäcker Agnes att hon är helt naken och har sperma mellan benen. Hon känner att något har hänt. Tjejkompisen tar med henne till sjukhuset och Agnes undersöks enligt rutinen för misstänkta våldtäkter – hon topsas i underlivet och det ger träff på killens sperma. Agnes anmäler honom för våldtäkt och tingsrätten dömer honom till två års fängelse. Själv nekar han till anklagelsen, och säger att han inte minns vad som hände den där natten. I nästa instans väcks frågan om killen kan ha sovit när övergreppet skedde, och alltså inte varit medveten om vad han gjort – då kan han inte heller dömas. Programledare: Petra Berggren och Fanny Hedenmo Producent: Jenny Hellström Reporter: Carolina Bergquist Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Rawa Majid och Foxtrot har hamnat mitt i en geopolitisk storkonflikt mellan USA och Israel å den ena sidan, och Iran å den andra och nu har USA infört sanktioner mot gängledaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I förra veckan kom ett ganska udda besked från amerikanska finansdepartementet – om ekonomiska sanktioner mot en av Sveriges mest eftersökta brottslingar, Rawa Majid och hans nätverk Foxtrot. Det här betyder att man fryser Majids eventuella tillgångar i USA, i det här avsnittet ska vi gå in närmare på vad det innebär. ”Till viss del har det en symbolisk effekt, argumenterar många. Men det har också en reell praktisk betydelse för Rawa Majid. Nätverket blir nu en prioriterad måltavla för brottsbekämpande myndigheter, och då ligger USA hela tiden och sonderar och det begränsar rörligheten”, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan. I pressmeddelandet från finansdepartementet kallas Foxtrot för en “transnationell kriminell organisation”, som smugglar vapen och droger, och som bidrar till att våldet ökar i norra Europa. Men det mest anmärkningsvärda, är att man slår fast att Foxtrot, och ledaren Rawa Majid agerar som lakejer åt Iran. Det här uppgifterna kom redan förra året, då var det i dokument från den israeliska underrättelsetjänsten Mossad som flera medier rapporterade om. Nu kommer alltså samma uppgifter från amerikanskt håll. ”Det är exceptionellt, det har ingen annan riktigt slagit fast tidigare”, säger Magnus Ranstorp. Programledare: Petra Berggren och Fanny Hedenmo Producent: Jenny Hellström Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Ellens pappa är den viktigaste, starkaste personen i hennes liv. Han har sagt att det han gör med henne i hennes säng på nätterna är normalt. Att det händer alla barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Jag minns att jag gick på skolan och kollade på mina klasskamrater, hur kan de vara så glada när alla går igenom samma saker jag går igenom”, säger Ellen – minnet är från när hon går på mellanstadiet och tittar på sina skolkamrater på skolgården. Ellen, som egentligen heter något annat, minns inte exakt när hennes pappa börjar förgripa sig på henne. Det första hon kommer ihåg är när hon är fem, sex år gammal och ligger i föräldrarnas säng. ”Han började tafsa på mig och jag bad honom att sluta. Och då sa han, men vi har gjort det här förr. Och då minns jag bara att jag tänkte tillbaka och ja, det har vi faktiskt. Så det enda jag vet är att det hade hänt tidigare än när jag var fem, sex år.” Pappan styr familjen med järnhand, Ellen är hårt kontrollerad och det är även hennes mamma. När föräldrarna skiljs flyttar mamman långt bort och Ellen blir kvar hos sin pappa. Nu är det som att alla spärrar släpper, det lilla skydd som mammans närvaro innebar är borta. ”Han kunde komma in när som helst och väcka mig när han ville, och våldta mig när han ville.” Ellens pappa ska senare dömas, mot sitt nekande, till åtta års fängelse för ett stort antal våldtäkter under en tioårsperiod. I avsnittet medverkar också Inga Tidefors, professor emerita i psykologi som under många år behandlat både sexualbrottsförbrytare och barn som utsatts för övergrepp av en familjemedlem, samt Katarina Görts Öberg, forskare och enhetschef på den sexualmedicinska mottagningen Anova vid Karolinska universitetssjukhuset. Ellen heter egentligen något annat och vi har bytt ut hennes röst. Är du eller någon du känner utsatt? Hit kan du vända dig! BRIS hjälplinje, 11 61 11. Föreningen Storasyster, från 13 år och uppåt. Hopp, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, jourtelefon: 076–19 99 343 Programledare: Fanny Hedenmo och Jenny Hellström Producent: Jenny Hellström Reporter: Elsa Åberg Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

På torsdagen kom domen i det uppmärksammade mordet på Mikael i Skärholmen i april 2024. Mikael sköts framför ögonen på sin 12-årige son. Idag dömdes en 18-årig kille till 14 års fängelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det han döms för gällande Skärholmen, redan det hade - om han varit 18 år lett till livstids fängelse för en vuxen. Så pass allvarligt är det. Och lägger man då till ytterligare två fall av mordförsök, människorov, grovt vapenbrott och så vidare, då är vår bedömning att vi ska landa i lagens strängaste straff för en person under 18 år”, det säger rättens ordförande Anders Larsson. Idag kom alltså domen efter mordet på 39-årige Mikael i Skärholmen i april 2024. Omständigheterna gjorde att mordet fick mycket stor uppmärksamhet. Mikael var på väg till simhallen i Skärholmen tillsammans med sin 12-årige son. De cyklade genom en gångtunnel och passerade då ett gäng med tre killar. Någon form av ordväxling sker där i tunneln som gör att Mikael går tillbaka för att prata med killarna. Hans son väntar vid simhallen. Då avlossas först ett skott, som träffar bredvid Mikael och sedan två till som tar i buken och bröstet och han avlider. Den 18-åring som åtalats för mordet dömdes till idag mot sitt nekande till 14 års fängelse. Förutom mordet på Mikael döms han för han även för andra brott, bland annat två mordförsök tidigare och människorov. Vid tiden för mordet på Mikael var han 17 år och 14 års fängelse är maxstraffet för en person under 18 år. 18-åringens försvarare, Harri Keränen, säger att både han och hans klient är mycket förvånade över att tingsrätten har kommit fram till en fällande dom och att domen ska överklagas. Programledare: Petra Berggren och Jenny Hellström Producent: Jenny Hellström Reporter: Fanny Hedenmo Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Det här året inleddes med ett mörkt rekord, i januari skedde fler sprängningar i Sverige än någonsin tidigare. I det här avsnittet tittar vi närmare på vad som ligger bakom och möter de som drabbats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Jag har precis somnat och sedan var det en högljudd explosion på första våningen. Vi sprang ut på balkongen, eftersom polisen sa att vi måste gå ut på balkongen”, berättar Rosemarie Bengtzarson som bor i Farsta i Stockholm. En kväll i slutet av januari väcks hon av en smäll, en bomb har exploderat och orsakat skador på fem våningsplan i huset. Det här är bara en av alla sprängningar som skedde under årets första månad. Totalt skedde över 30 sprängningar under januari – det är historiskt många. I det här avsnittet ska vi försöka reda ut vad som ligger bakom det massiva våldet. Enligt polisen finns flera olika spår, bland annat har gamla konflikter blossat upp på nytt och nya allianser har bildats men många av sprängningarna har också riktats mot företagare och privatpersoner i utpressningssyfte. Uppdatering: I avsnittet nämner vi skjutningen mot två tonårspojkar i Fruängen söndagen den 2 mars. Pojkarna fördes till sjukhus för vård, idag - 5 mars - meddelade Åklagarmyndigheten att en av pojkarna har avlidit. Programledare: Petra Berggren och Fanny Hedenmo Producent: Jenny Hellström Reporter: Carolina Bergquist Ljudtekniker: Fredrik Nilsson Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)